Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun

Lokala riktlinjer för Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun 2013

INNEHÅLL: Sidnr 1.0 INLEDNING 1-3 1.1 Bakgrund 1.2 Arbetsgrupp 1.3 Nationella riktlinjer 1.4 Vård och omsorgsfilosofi 1.5 Definitioner 1.6 Nuläge och framtid a) Yngre demenssjuka 1.7 Kostnadsfördelning 1.8 Framtid 1.9 Ansvarsfördelning mellan kommun och region 2.0 SYFTE 3 3.0 MÅL 3-5 3.1 Framgångsfaktorer för att nå mål 3.2 Befintliga resurser 3.3 Invandrare med demenssjukdom 4.0 UTVECKLINGSOMRÅDEN 5-12 4.1 Samarbete mellan kommun och primärvård 4.2 Kommunens egna utvecklingsområden a) Första kontakten b) Levnadsberättelse c) Daglig verksamhet d) Hälso- och sjukvård e) Hemtjänst f) Biståndsbedömare g) Annan boendeform h) Korttidsboende/växelvård i) Särskilt boende j) Kompetens k) Samarbete egna gruppen l) För de som vårdar 5.0 RÄTTSÄKERHET 12 6.0 EKONOMISKA KONSEKVENSER 12-14 6.1 Bemanning 6.2 Personcentrerad omvårdnad 6.3 Multiprofessionellt teamarbete 6.4 Utbildning och handledning 6.5 Aktiviteter, fysisk träning och hjälpmedel 6.6 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom 6.7 Dagverksamhet och särskilt boende 6.8 De som vårdar

7.0 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 14-16 7.1 Demensråd 7.2 Personal med kompetens 7.3 Kompetens och specialistkompetens 7.4 Demensteam 7.5 Ombud inom hemtjänst 7.6 Studiecirkel nationella riktlinjer 7.7 Dagverksamhet/dagcentral/aktivitet 7.8 Stödperson Allingsås modellen 7.9 Hemsidan/kunskapsbank 7.10Registreringar och skattningar i BPSD-registret 8.0 CHECKLISTOR SOM KAN VARA TILL HJÄLP 8.1 Planeringsunderlag till biståndsbedömare 8.2 Checklista demens särskilt boende Bilaga 1 & Bilaga 2 REFERENSER 16

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Öckerö kommun ansökte och beviljades statliga stimulansmedel för att ta fram ett lokalt demensprogram. Programmet skall innehålla riktlinjer för arbetet för personer med demenssjukdom. Programmet skall även fungera som ett stöd för närstående. Det skall utgå ifrån ett personcentrerat arbetssätt och bygga på ett salutogent synsätt. 1.2 Arbetsgrupp Gruppen består av enhetschefen för Bergmans gruppboende, kommunens demenssjuksköterska samt en undersköterska med specialistutbildning. 1.3 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 ligger till grund för arbetet med Öckerös lokala demensprogram. 1.4 Vård och omsorgsfilosofi. Programmet utgår från en personcentrerad omvårdnad och ett salutogent synsätt. Begreppet personcentrerad omvårdnad innebär att personen och inte demenssjukdomen sätts i fokus, och utgår från den demenssjukes upplevelse av sin verklighet. Att arbeta salutogent innebär att ha fokus på det friska istället för det sjuka. Målet är att underlätta för den sjuke att förstå sin tillvaro, ge redskap att hantera situationer och skapa en meningsfull vardag, exempelvis främja en naturlig dygnsrytm genom att ha aktiviteter efter förmåga på dagtid. För att underlätta kommunikationen kan man förstärka talspråket med bilder och tydligt kroppsspråk. 1.5 Definitioner Vi anger inte någon specifik demenssjukdom i vårt program, då det finns olika sätt att beskriva dessa. Socialstyrelsen har valt att dela in demenssjukdomens olika stadier i mild, måttlig och svår demens. Mild demenssjukdom betecknar ett tidigt skede då personen klarar sig utan så stora insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst. Måttlig demenssjukdom betecknar det skede i demenssjukdomen då personen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor och svår demenssjukdom betecknar det skede då personen behöver hjälp med det mesta. 1.6 Nuläge och framtid Det finns cirka 150 000 demenssjuka i Sverige. Varje år nyinsjuknar 23 000-24 000 medborgare i demens, och den siffran beräknas öka kraftigt år 2020. Att identifiera antalet kommuninvånare med demenssjukdom är inte praktiskt genomförbart, utan det måste ske genom beräkningar. För att kunna uppskatta förekomst av demenssjukdom krävs vetskap om antalet kommuninvånare samt kännedom om andelen demenssjuka i de olika ålderklasserna. Vi har valt att titta på 1

siffror som Socialstyrelsen använder sig av i rapporten Demenssjukdomars samhällskostnader och antalet dementa, publicerad 2005. Ålder Antal invånare Demensförekomst hos Antal invånare med Öckerö Kommun män & kvinnor i demenssjukdom 2011-12-31 procent 60-64 917 1 % 9 65-69 916 1,5 % 14 70-74 559 3 % 17 75-79 469 6 % 28 80-306 12 % 36 84 85-89 218 25 % 55 90-94 92 37 % 34 95+ 13 48 % 6 Enligt siffror från SCB (Statistiska Centralbyrån) och Socialstyrelsen (2005). Enligt ovanstående beräkningar innebär det att det i Öckerö kommun fanns 199 personer med demenssjukdom 2011. Socialstyrelsen beräknar att 23 000-24 000 invånare i Sverige årligen insjuknar i demenssjukdom, vilket motsvarar ca 33 stycken nyinsjuknade/år i Öckerö Kommun (Socialstyrelsen). Då det i framtiden kommer att finnas fler äldre i kommunen utifrån statistik inom de olika åldersgrupperna idag, kommer denna siffra att stiga kraftigt. År 2030 kan vi i räkna med minst en fördubbling, det vill säga minst 400 personer med demenssjukdom och ca 70 nyinsjuknade/år. a) Yngre demenssjuka: Av 150 000 personer med demenssjukdom, beräknas cirka 9500 vara under 65 år. (1 procent i åldersklassen 60-65 år, 1/1000 för dem under 60 år). Att drabbas av demenssjukdom när man är yngre är annorlunda än för en äldre person. Symtomen kan vara desamma, men känslomässiga reaktioner och frustrationer skiljer sig från äldre personers. Då en yngre person drabbas av demens påverkas också dennes familj, kanske med hemmavarande barn, på ett annat sätt. Det beräknas finnas cirka 2000 ungdomar som lever med en demenssjuk förälder i vård land. Dessa familjer är i behov av stöd. 1.7 Kostnadsfördelning Kostnaderna för demenssjukdomar beräknades 2005 till 50,1 miljarder kronor varav 85 % ligger inom den kommunala sektorn. De särskilda boendeformerna utgör den största delen av kostnaderna med cirka 67 %, medan hemtjänst står för cirka 14% av kostnaderna. Uppskattningar från Socialstyrelsen visar att mer än hälften av alla personer med demens bor hemma i sin egen bostad och cirka 45 % bor i särskild boendeform. 2

1.8 Framtid Forskningen visar att det i framtiden sker en förändring i relationen mellan antalet personer i arbetsför ålder och antalet 80-åringar. 2020 kommer en kraftig ökning av äldre i vårt land enligt professor Anders Wimo, Karolinska institutet. Att arbeta enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom kan medföra ökade kostnader. Socialstyrelsen har gjort bedömningen att det är utvecklandet av multiprofessionellt arbete, utbildning och handledning, dagliga aktiviteter och fysisk träning, läkemedelsbehandling vid beteendemässiga symtom, dagverksamhet, småskaligt boende och stöd till anhöriga som initialt kommer öka kommuners kostnader. 1.9 Ansvarsfördelning mellan kommun och region Huvudregeln för sjukvård till personer i ordinärt boende är att regionen ansvarar för personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdinsatser och som utan stora svårigheter kan besöka regionens mottagningsverksamhet. Ansvaret för personliga hjälpmedel följer detta ansvar. Ansvaret för att utreda och fastställa diagnos ligger hos regionen vilket i första hand sker via vårdcentralen. Om det finns misstanke om demenssjukdom hos yngre personer eller om situationen kompliceras av många andra sjukdomar, kan vårdcentralen skicka en remiss till specialistklinik för utredning, vilket sker polikliniskt. Vårdcentralen kan ta hjälp av kommunens demenssjuksköterska om sådan finns. Denne kan då genom hembesök komplettera utredningen genom samtal, minnestester och anhörigintervju. Kommunen ansvarar för hemsjukvård upp till sjuksköterskenivå till personer, oavsett ålder, med diagnos/er och funktionshinder av fysisk och/eller psykisk karaktär som motiverar att vården ges i hemmet för detta krävs en remiss från ansvarig läkare. Ansvaret för personliga hjälpmedel följer detta ansvar. 2.0 SYFTE Genom att ta fram ett lokalt demensprogram vill Öckerö Kommun sätta riktlinjer för arbetet med personer som har en demensdiagnos eller demensliknande symtom och deras närstående, för att dessa skall få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 3.0 MÅL Lokala riktlinjer tas fram för att personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom i Öckerö kommun skall få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande genom att: 3

personcentrerat förhållningssätt skall användas i arbetet med demenssjuka personkontinuitet skall beaktas i allt arbete med demenssjuka alla som arbetar med demenssjuka skall ha specialkompetens alla insatser skall utformas tillsammans med den demenssjuke och/eller närstående all samverkan skall utformas så att det gagnar den demenssjuke och dess närstående det skall vara möjligt för den demenssjuke att bo kvar i sitt hem, tryggt och säkert personal, tekniska och ekonomiska resurser skall användas på ett optimalt sätt 3.1 Framgångsfaktorer för att nå mål Tidig kännedom Sträva efter ett ökat samarbete med landsting och primärvård för att kunna identifiera och ta hand om de som söker hjälp för sin glömska i ett tidigt stadie Tillgänglighet Det skall vara enkelt att komma i kontakt med rätt personal från början, vilket kräver att information om vilken service som finns är lättillgänglig och tydlig Tydlighet Det skall vara tydligt för personalen och den demenssjuke/närstående vad som är kommunens respektive landstingets ansvar Stödperson Sträva efter att kunna erbjuda en stödperson till alla som får en demensdiagnos Trygghet och kontinuitet Sträva efter att så få personer som möjligt arbetar med den demenssjuke. Sträva efter att den demenssjuke vistas i så få boendemiljöer som möjligt Stort professionellt kunnande i omsorgen Sträva efter att personal som arbetar med demenssjuka skall ha specialkompetens inom området 3.2 Befintliga resurser I dagsläget finns det i Öckerö kommun: Anhörigavlösare 10 timmar i månaden kostnadsfritt Dagverksamhet för personer i ordinärt boende som inte är biståndsbedömt Hemtjänst efter biståndsbedömning Korttidsplatser, men ingen med specifik inriktning mot demensomsorg. Bergmans gruppboende, 32 boendeplatser. Solhöjden avdelning Bryggan 3, åtta boendeplatser 4

Anhörigsamordnare Demenssjuksköterska Demenssjuksköterskans roll är att bistå primärvården vid demensutredningar, utbilda och handleda personal i kommunen, utbilda och stötta anhöriga, informera och vara tillgänglig för kommuninvånare som har frågor kring demens samt följa och bevaka forskning och utveckling inom området så att Öckerö Kommun kan erbjuda en god hälso- och sjukvård. undersköterskor med specialistkompetens, idag finns två anställda inom äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen har 21 omvårdnadspersonal på Solhöjden och hemtjänsten genomfört utbildningen Psykisk hälsa och ohälsa under åldrandet 7,5 högskolepoäng Lokalt nätverk 3.3 Invandrare med demenssjukdomar Är inte aktuellt i dagsläget, men bör följas upp kontinuerligt. 4.0 UTVECKLINGSOMRÅDEN För att identifiera utvecklingsområden i vår verksamhet, genomfördes gruppintervjuer med olika yrkeskategorier från olika verksamheter samt med anhöriga. Nedanstående punkter är de utvecklingsområden som identifierades. 4.1 Samarbete mellan kommunen och primärvård En skriftlig rutin och ett tydligt mål med hur samarbetet skall ske och vad det skall leda till saknas i nuläget. I dagsläget skickas många remisser från läkare till demenssjuksköterska för hjälp med att utföra minnestester i hemmet. Dessa remisser besvaras efter bedömning och sänds tillbaka till primärvården. Hur återkopplingen sedan sker mellan kommun och primärvård skiljer sig åt mellan de olika vårdcentralerna idag. Samarbetet mellan den kommunala hälso- och sjukvården och primärvården behöver utvecklas så att det kommer den demenssjuke och dess närstående till gagn. 4.2 Kommunens egna utvecklingsområden: a) Första kontakten: Oavsett vem som har den första kontakten med kommunen, skall alla ha kunskap inom den egna organisationen om vart person skall lotsas så att man får prata med rätt person. Kontakt bör ske så tidigt som möjligt för att närstående och demenssjuk skall erbjudas rätt stödinsatser, till exempel daglig verksamhet, avlastning och hemtjänst. Stödinsatser som erbjuds tidigt främjar en god relation mellan vårdare och brukare 5

samt avlastar anhöriga, vilket möjliggör att man kan bo hemma och få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. b) Levnadsberättelse: Varje människa är unik med unika erfarenheter, värderingar och upplevelser. För att personalen skall kunna stötta och hjälpa den demenssjuke till att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, behöver personalen veta vem den demenssjuke är som person. Detta görs genom att man som demenssjuk och eventuellt tillsammans med närstående fyller i en levnadsberättelse så tidigt som möjligt. Dokumentet följer sedan den enskilde längs hela sjukdomsprocessen, från att ta emot stöd i hemmet tills en eventuell inflytt på särskilt boende. En levnadsberättelse är ett dokument som berättar mer om dig eller din anhörige som har det svårt med minnet. Många har som ett led i sjukdomen själva svårt att berätta om viktiga händelser i livet som påverkat dem då minnet sviker eller det är svårt att förmedla känslor. Vår avsikt är att genom att utgå ifrån levnadsberättelsen få lära känna personen bakom sjukdomen. Med mer kunskap om den enskilde, blir det lättare att tillgodose just den personens behov, exempelvis stöd för att klara vardagen, tröst när denne behöver tröstas och att få lov att vara en del i en social gemenskap. c) Daglig verksamhet: I dagsläget erbjuder kommunen tillgång till verksamhet i mån av plats utan att man behöver ta kontakt med biståndsbedömare. Efterfrågan är större än den verksamhet som erbjuds idag, och det finns ett behov att öka tillgängligheten och utveckla verksamheten; exempelvis öka öppettiderna, utöka antalet grupper som träffas, att grupperna anpassas så att alla erbjuds en meningsfull vardag efter förmåga och får vara delaktiga i utformandet av aktiviteter. Det har även framkommit önskemål om att ha tillgång till daglig verksamhet nära hemmet. Personcentrerad omvårdnad innebär att man samråder med den enskilde och dess närstående. Detta leder till att man gemensamt diskuterar när det är lämpligt att erbjuda daglig verksamhet, samt när det inte längre finns ett behov. De Nationella riktlinjerna säger att en yngre person med demens bör erbjudas anpassad dagverksamhet. I dagsläget finns ingen tillgång till daglig verksamhet för yngre personer med demens i vår kommun, och det är bristfälligt utbud utanför kommunens gränser. Fördelar respektive nackdelar med att erbjuda icke biståndsbedömds dagligverksamhet behöver undersökas och diskuteras. Hur skall verksamheten utformas i framtiden för att möta det förväntade ökade behovet? 6

d) Hälso- och sjukvård: Kommunen ansvarar för hemsjukvård upp till sjuksköterskenivå till personer, oavsett ålder, med diagnos/er och funktionshinder av fysisk och/eller psykisk karaktär som motiverar att vården ges i hemmet efter en remiss från ansvarig läkare. För att personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom skall kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, krävs ett ökat samarbete mellan kommunens Hälso- och sjukvårdsteam. Flera olika yrkeskategorier som t.ex. sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast kan bidra med sin spetskompetens vilket gagnar den demenssjuke och dess närstående. Det är viktigt att man får kontakt med rätt person i rätt tid för att till exempel få kännedom om de kognitiva hjälpmedel som finns. e) Hemtjänst: Ett övergripande mål i Öckerö kommun är att man skall erbjudas möjligheten att bo kvar hemma så länge det är möjligt. Det finns olika former av hjälp och stöd. Biståndsbedömaren beslutar vilka insatser som kan erbjudas, till exempel hemtjänst. För att hemtjänstinsatser skall fungera krävs att man har en helhetssyn, det vill säga att insatserna anpassas efter individens behov av stöd för att fungera i vardagen. Utvecklingsområden inom hemtjänsten är: Samsyn utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och salutogena arbetsmetoder. Kompetensutveckling Schematekniska frågor så att den enskildes behov blir tillgodosedda utifrån personcentrerad omsorg och omvårdnad. Samverkan med andra yrkeskategorier. Exempelvis teamarbete med biståndsbedömare, omsorgspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, anhöriga och stödperson. Individanpassade kognitiva hjälpmedel. Att ta fram goda exempel och erbjuda möjlighet till utbyte av erfarenhet. f) Biståndsbedömare: Från och med 1 januari 2014 gäller nya riktlinjer som ligger till grund för personalbemanningen kring den demenssjuke oavsett boendeform. Behoven och inte bemanningen skall styra vilken omsorg som personer med demens får. Socialnämnden bör enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2012:12) utreda vilka behov en person med demenssjukdom har av hemtjänstinsatser oavsett boendeform inom följande områden: - lärande och att tillämpa kunskap, t.ex. fatta beslut eller lösa problem - allmänna uppgifter och krav, t.ex. genomföra dagliga rutiner 7

- kommunikation, t.ex. kommunicera genom att tala eller ta emot skrivna meddelanden - förflyttning, t.ex. bibehålla kroppsställning eller gå - personlig vård, t.ex. tvätta sig, klä sig, äta - hemliv, t.ex. skaffa varor och tjänster, bereda måltider eller utföra hushållsarbete - mellanmänskliga interaktioner och relationer, t.ex. skapa och bibehålla informella sociala relationer och familjerelationer - viktiga livsområden, t.ex. grundläggande ekonomiska transaktioner - samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv - känsla av trygghet Socialstyrelsens allmänna råd säger att handläggare som arbetar med utredning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen, bör utöver grundläggande kompetens dels ha teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på en persons fysiska, psykiska och sociala funktioner, dels ha förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Utvecklingsområden inom biståndsbedömning: Kompetensutveckling för att förstå den demenssjukes situation och behov av stöd. Utvecklande av teamarbete med andra yrkeskategorier g) Annan boendeform: Många personer med demenssjukdom blir till följd av sin sjukdom, i behov av vård och omsorg dygnet runt. När detta inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet, eller om den demenssjuke utsätter sig själv för fara, behöver denne flytta till ett särskilt boende antingen för en kort tid eller varaktigt (permanent). Behovsprövning görs alltid av biståndsbedömare. h) Korttidsboende/Växelvård: Inom Öckerö kommuns äldreomsorg kan korttidsplatser erbjudas. Verksamheten utgår från att människan vill vara oberoende, använda sin egen vilja, förmåga och erfarenhet för att kunna leva ett aktivt liv. Korttidsplatser på Solhöjden finns till för den som till exempel: - bor i eget boende men har behov av att vistas på korttidsplats vid enstaka eller återkommande perioder - vårdas av anhöriga i hemmet som har behov av avlastning Utvecklingsområden: När man har en demenssjukdom är det i de flesta fall svårt att byta miljö. För att underlätta ett miljöombyte är det önskvärt att man får komma till samma enhet vid exempelvis växelvård. Korttidsenheten bör ha personal med rätt kompetens för att kunna arbeta personcentrerat. 8

Korttidsenheten bör inte vara en enhet där man även bor permanent, men kan ligga i anslutning till särskilt boende, detta för att underlätta inflyttning om och när det blir aktuellt. i) Särskilt boende: I dagläget erbjuds särskilt boende i första hand på Bergmans gruppboende, men i andra hand även på Solhöjdens äldreboende för personer med demenssjukdom. Enligt de nationella riktlinjerna rekommenderas ett småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Antalet platser planeras att utökas på Bergmans gruppboende då behovet är större än tillgången. Idag bor många personer med demenssjukdom på Solhöjdens äldreboende som är ett blandat boende. Att flytta till ett särskilt boende är en stor omställning både för den demenssjuke och för dess närstående. För att främja omställningen är det viktigt att inflyttningen till det varaktiga boendet får ta lite tid. Kontaktmannen gör ett hembesök för att få en förståelse för hur den demenssjuke lever i vardagen i den miljö där man känner sig trygg. Utvecklingsområden: För att inflyttningen skall kunna ske i rätt tid och i lagom takt, behövs tillgång till varaktigt boende utan för lång väntetid. I dagsläget får den person som är i behov av omsorg dygnet runt oftast erbjudas tillfällig plats i väntan på varaktigt boende. Inför inflyttningen är det lämpligt att den demenssjuke och dess närstående erbjuds att gör ett besök på boendet, detta för att öka känslan av trygghet och delaktighet. På det särskilda boendet har förbättringsområden så som aktiviteter och meningsfullhet lyfts. Det är dock viktigt att ta i beaktande att en person som flyttar till ett särkilt boende, är svårt sjuk och inte längre har förmågan att leva ett lika aktivt liv så som tidigare. Aktiviteter skall alltid anpassas efter förmåga, vilket för en kan betyda en promenad men för en annan att sitta på uteplatsen. Den nya biståndsbedömningen som gäller från och med 1 januari 2014 beskriver att det är behoven och inte bemanningen som skall styra vilken omsorg som personer med demens får. Dessa nya riktlinjer innebär att alla särskilda boende där en eller flera personer med demenssjukdom bor skall ha tillräckligt med personal för att ge varje individ den hjälp han eller hon behöver. För detta krävs tydliga bistånd där det framgår vilka insatser den sjuke har rätt till. 9

För varje person med demenssjukdom skall det upprättas en genomförandeplan med utgångspunkt i det eller de beslut om hemtjänsttimmar som socialnämnden har fattat. Särskilt boende skall vara bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person är i behov av hjälp och utan dröjsmål kan ge honom/henne sådant stöd och sådan hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. j) Kompetens: Demens är ett samlingsord för flera olika diagnoser där det gemensamma är att det är sjukdomar som drabbar hjärnan, därmed också kroppens funktioner så som minne, språk, logik, balans med mera. Man kan få svårt att hitta, svårare att orientera sig i tid, få svårare att göra saker som man tidigare gjort. För att kunna möta en person med demenssjukdom på ett korrekt sätt, krävs det att man som personal har kunskap om de olika sjukdomarna och på vilket sätt det påverkar den enskilde. Under fokusgruppsintervjuerna med de olika yrkesgrupperna framkom att samtliga yrkesgrupper ansåg att det behövs mer fördjupad kompetens inom området. Det framkom också hur viktigt det är att även vikarier får fördjupad kunskap. Det efterfrågades även möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter mellan de olika grupperna, som en viktig del i en kompetensutveckling. För både personer med demenssjukdom och deras närstående leder ökad kunskap bland personalen till en säkrare och tryggare tillvaro. Även för personalen har utbildning och regelbunden handledning visat på ökad arbetstillfredsställelse och minskad upplevelse av utbrändhet. Socialstyrelsen förväntar sig att en långsiktig kompetensutveckling som innehåller både utbildning och handledning kommer att minska personalomsättningen samtidigt som verksamhetens kvalitet ökar. I de nya bemmaningskraven som börjar gälla 1 januari 2014 poängteras även vikten av att: omsorgspersonalen i ett boende för personer med demenssjukdom bör ha kompetens om värdegrund, teoretiska kunskaper om demenssjukdomar och dess påverkan på en persons fysiska, psykiska och sociala funktioner samt ha förmågan att omsätta kunskaperna i arbetet. det bör finnas någon i personalen som dygnet runt kan stödja och vägleda den övriga personalen i arbetet. k) Samarbete egna grupperna: Kommunens alla verksamheter behöver bli bättre på att samverka runt den enskilde längs hela vårdkedjan, så att denne får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 10

De nationella riktlinjerna förespråkar ett multiprofessionellt teamarbete som kan förebygga och minska förekomsten av beteendeproblem samt minska anhörigas stress. l) För de som vårdar: I intervjuer med närstående i vår kommun, framkom att de vill vara mer delaktiga, bli lyssnade på och känna trygghet i kontakt med vård och omsorg. De i intervjugruppen som har närstående på särskilda boenden, uttryckte även vikten av att det finns kompetent personal, att de boende erbjuds en meningsfull vardag med stimulerande miljö både inne och ute. En viktig aspekt som framkom var att få kunskap om sjukdomen och dess konsekvenser. Närstående önskade också ett personligt stöd för vägledning i hur kommunen fungerar, vilken service som erbjuds och som finns med som ett stöd under hela sjukdomsförloppet. När någon drabbas av en demenssjukdom, drabbas även de i dennes omgivning. Det är viktigt att förstå att den sjukes beteende inte hör ihop med ett naturligt åldrande utan är en hjärnsjukdom där det är angeläget att få rätt diagnos så tidigt som möjligt, så att både den demenssjuke och den anhöriga erbjuds det stöd som behövs. I samband med att diagnosen ställs, bör en kontaktperson utses. Det kan vara en stödperson, en demenssjuksköterska eller en anhörigsamordnare. Att veta vart man skall vända sig med sina funderingar skapar trygghet. Forskningen visar att livsstilen förändras hos den anhöriga vilket i sin tur kan leda till stress och depression. Anhöriga känner sig ensamma som vårdare. Många får skuldkänslor över att de inte orkar sköta om sin demenssjuka närstående på egen hand och känner djup sorg, saknad och förlust av det planerade gemensamma livet. (Edberg). Ingen kan i längden klara av att ensam ansvara för vården av en person med demenssjukdom, men det är mycket svårt att låta den närstående exempelvis flytta till ett särskilt boende. Tid, personligt engagemang och återkommande diskussioner krävs för att den närstående skall känna sig trygg och kunna förlita sig på att andra personer kan tolka och tillgodose den demenssjukes samtliga behov. Här kan levnadsberättelsen vara till stor hjälp. För vissa närstående är det svåraste beslutet och den största sorgen att låta den demenssjuka flytta till särskilt boende, och det näst svåraste att den demenssjuke avlider. Det är viktigt för oss som personal att vara medvetna om dessa starka känslor, och stötta den närstående som genomgår en kris i samband med denna förändring i livet. 11

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör enligt de nationella riktlinjerna: - erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram som kan minska depression och stress hos anhöriga och öka deras förmåga att hantera beteendemässiga problem - erbjuda olika former av avlösning vilket ger anhöriga en möjlighet till fysisk avlastning - erbjuda kombinationsprogram (flera insatser tillsammans så som avlösning, utbildnings- och träningsprogram samt hemtjänst) har visat sig kunna förebygga ohälsa och öka livskvaliteten hos anhöriga till personer med demenssjukdom. - erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom Utvecklingsområden: - kompetens hos samtlig personal att kunna stödja närstående - erbjuda närstående en stödperson - att se över befintligt stöd till närstående enligt de nationella riktlinjerna 5.0 RÄTTSÄKERHET En demenssjukdom medför successivt ökade svårigheter med att själv kunna fatta beslut som gäller att sörja för sin egen person. Närstående får ofta lämna presumerat samtycke i viktiga frågor som gäller till exempel ekonomi och medicinska behandlingar när man kommit till ett sent stadium i sjukdomen. Därför är det viktigt att tidigt i sjukdomsskeendet få möjlighet att skiftligt utse en närstående/god man som får föra talan när jag själv inte längre kan. 6.0 EKONOMISKA OCH ORGANISATORISKA KONSEKVENSER 6.1 Bemanning: Nya riktlinjer gällande bemanning leder troligtvis till ökade personalkostnader för omsorgspersonal och biståndsbedömare. 6.2 Personcentrerad omvårdnad: Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om personcentrerad omvårdnad på kort sikt inte påverkar kommunernas kostnader. På längre sikt är de ekonomiska konsekvenserna svårare att bedöma. 6.3 Multiprofessionellt teamarbete: Att samverka genom multiprofessionellt teamarbete bedöms av Socialstyrelsen leda till initialt ökade kostnader för att bygga upp samverkan. På sikt bedömer Socialstyrelsen att kostnaderna för kommuner kommer att minska bland annat genom att vård och omsorg kan tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. 12

6.4 Utbildning och handledning: Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna för utbildning och handledning på kort sikt ökar kommunernas kostnader. På längre sikt bedömer Socialstyrelsen att både kommunernas och landstingens kostnader kommer att minska. På sikt bedöms detta resultera i att kostnader minskar då verksamheterna blir mer effektiva. Ökad kompetens för personalen leder även till att man kommer att kunna identifiera risker på ett tidigt stadium vilket kan förhindra kostsamma åtgärder och förbättra livskvalitet och minska lidande. 6.5 Aktiviteter, fysisk träning och hjälpmedel Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna för dagliga aktiviteter och fysisk träning innebär ökade kostnader initialt för kommunen. På sikt bedöms kostnaderna vara oförändrade eller möjligen något lägre. Socialstyrelsen förväntar sig att rekommendationerna kommer leda till att fler personer med demenssjukdom får individuellt anpassade aktiviteter och träning. Hur dessa aktiviteter och träning, så som exempelvis förbättrad balans, benstyrka, gång och funktionell förmåga påverkar kostnaderna på sikt, är i dagsläget inte vetenskapligt bevisat. 6.6 Beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) samt konfusion vid demenssjukdom Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar någon gång ca 90% av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. BPSD är oftast orsaken till boendeplacering. Socialstyrelsen bedömer att det strukturerade arbetssättet kring BPSD initialt kommer leda till ökade kostnader främst för kommunerna. Dessa kostnader kan härledas till kompetensutveckling. Samtidigt gör Socialstyrelsen bedömningen att då personer med demenssjukdom blir utredda i ett tidigare skede och erbjuds lämplig behandling, så förväntas uppkomsten av BPSD minska. 6.7 Dagverksamhet och särskilt boende: Kostnader för en dag på dagverksamhet är enligt Socialstyrelsen (2010) densamma som cirka två timmars hemtjänst. En boendeplacering kostar cirka 400 000kr/år. Läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare (Aricept mm) vid Alzheimers sjukdom innebär en avsevärd mindre kostnad. Forskning har visat att rätt behandling i rätt tid kan fördröja en inflytt till ett särskilt boende med cirka två år. 6.8 De som vårdar/anhöriga: Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om stöd till anhöriga initialt ökar kommunernas kostnader. På sikt kan kostnaderna minska om till exempel behov av hemtjänst och särskilt boende kan skjutas på framtiden. Stödinsatser till anhöriga 13

förväntas ha positiv effekt på de anhörigas hälsa genom exempelvis minskad depression, stress och ohälsa. 7.0 Förslag till åtgärder för att uppnå mål och arbeta med förbättringsområden inom kommunen 7.1 Demensråd : ett råd bestående av olika yrkeskategorier träffas en gång per termin och följer utvecklingen av forskning och lagstiftning. Rådet gör en gemensam planering och prioritering för hur det fortsatta kvalitetsarbetet ska genomföras. Förslag för 2014: 1. Alternativ som skall ersätta läkemedel: - Vårdhundar - Musik - Det sociala innehållet - Utevistelse - Tekniska hjälpmedel - Boendemiljö 2. Fortsatt kompetensutveckling samtliga yrkesgrupper 3. Utveckling av multiprofessionella team 7.2 Personal med kompetens Under 2013 satsas det på utbildning för all omvårdnadspersonal i kommunen. Samtliga hemtjänstgrupper samt personal på Solhöjdens äldreboende skall genomgå Demens ABC med handledning av demenssjuksköterska, sjuksköterska och specialistutbildad undersköterska. Arbetssättet BPSD-registret implementeras för hemtjänsten på Nord-öarna under våren 2013. 7.3 Kompetens och specialist kompetens Under 2013 planeras att samtlig personal på Bergmans gruppboende skall göra grundutbildningen Demens ABC med handledning av demenssjuksköterska. Arbetssättet BPSD-registret skall implementeras för hela boendet. 7.4 Demensteam: För att kunna erbjuda kommuninvånaren med demenssjukdom ett värdigt liv och att känna välbefinnande, föreslås att kommunen skapar ett demensteam bestående av demenssjuksköterska/sjuksköterska, arbetsterapeut och biståndsbedömare samtliga med spetskompetens inom demens. 7.5 Ombud inom Hemtjänst: För att sprida kunskap och utbyta erfarenheter inom de egna grupperna, föreslås att en personal i varje hemtjänstgrupp utses till ombud för demens. Ombudets roll blir 14

att hålla sig uppdaterad om vad som händer inom området exempelvis via det lokala nätverket, förmedla kunskap till arbetskollegor, komma med förslag om genomförandet när det är svårt att till exempel hjälpa en person med demenssjukdom, stötta arbetskollegor och signalera till enhetschef när arbetsgruppen är i behov av handledning eller ytterligare stöd. Stödet kan då bestå av handledning från demensteamet och stödpersonen. 7.6 Studiecirkel Nationella riktlinjer: För att säkerställa att kommunens verksamheter arbetar enligt de Nationella Riktlinjerna för vård och omsorg för personer med demenssjukdom, föreslås att samtliga arbetsgrupper får möjlighet att delta i en studiecirkel som är framtagen kring dessa riktlinjer. 7.7 Dagverksamhet/dagcentral/aktivitet Under hösten 2012 utökades dagverksamhet en för personer under 80 år på prov med gott resultat. Den dagliga verksamheten behöver utökas ytterligare med större tillgänglighet och anpassade aktiviteter. 7.8 Stödperson Alingsås modellen I Alingsås har man etablerat en stödpersonsfunktion som fallit väl ut. Stödpersonen blir en lots genom kommunens struktur och följer den demenssjuke och dess anhöriga längs sjukdomsresan. För att den demenssjuke och dess anhöriga skall känna tillit och trygghet till kommunens service, föreslås att en liknande modell etableras i Öckerö kommun. I stödpersonens ansvarsområde ingår även att tillsammans med nämndsekreteraren ta emot och presentera information på kommunens hemsida. Stödpersonen skulle behöva arbeta minst 30%. 7.9 Hemsidan/ Kunskapsbank/Bibliotek/ För att sprida information föreslås att hemsidan används som en informationskanal även när det gäller demens. - Vad som händer, länkar, primärvården osv. - Anhörigsamordnarens ruta 7.10 Registrering och skattningar i BPSD-registret Ett kvalitetsregister som strukturerat arbetar med Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demenssjukdom (BPSD), exempelvis oro, ångest agitation m.m vilket drabbar cirka 90% av alla med demenssjukdom, vanligtvis i medel/medelsvår fas. Arbetssättet tydliggör att det är helheten kring den demenssjuke som kan vara orsaken till beteendet, så som fysiska åkommor (smärta, blodtryck mm) samvaro och gemenskap samt miljön runt omkring. Genom skattningar identifieras beteenden och behov som sedan skall tillgodoses genom vårdåtgärder (så som promenader, extra måltider mm.). Öckerö började arbeta med kvalitetsregistret under hösten 2012, och skall implementera det i fler verksamheter under 2013. 15

8. Checklistor som kan vara till hjälp 1. Planeringsunderlag till biståndshandläggare (Demenscentrum) 2. Checklista demens - Särskilt boende (Demenscentrum) Referenser Alingsås Kommun. (2010). Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 - Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning. Hämtad från http://www.alingsas.se/sites/default/files/demensprogram_0.pdf Edberg, A-K. (Red). (2011). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur Socialstyrelsen. (2003). På väg mot en god demensvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/421 Socialstyrelsen. (2005). Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige 2005. (2007-123-32). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-123-32 Socialstyrelsen. (2007) Yngre personer med demenssjukdom och närstående till dessa personer. En kunskapssammanställning. IMS Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-112-1 Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom SOSFS /2012:12. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad på http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2012-12 Övriga referenser: Ung anhörig. http://www.unganhorig.se Demenscentrum. http://www.demenscentrum.se Version 1 juni 2013 16