Influensa Fredrik Idving
I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare säsongers uppskattningar visas också i grafen, i grått (2013/2014) respektive svart (2014/2015).
Säsongsinfluensa Två influensatyper; A och B Influensavirusets yt-molekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna igen och bekämpa viruset. Det finns många olika undertyper av H och N hos influensa A. Olika influensa A-virus benämns därför till exempel influensa A (H2N3) eller A (H1N1).
Säsongsinfluensa Ytstrukturerna förändras ofta lite mellan varje säsong och därmed skyddar inte alltid den immunitet man fått från tidigare influensainfektioner med samma undertyp. Man kan därför insjukna i influensa många gånger under livet
Pandemisk influensa Ibland anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera människor. Rör sig främst om influensa från svin och fåglar. Ett sådant anpassat influensavirus har ytstrukturer som är mycket skilda från säsongsinfluensan. Majoriteten av befolkningen saknar då immunitet mot viruset. Nytt" influensavirus anpassat till människor sprids lätt. Kan orsaka större sjuklighet än säsongsinfluensor.
Tidigare influensapandemier 1889-1891 Ryska snuvan Virus: A(H2). Hög sjuklighet (25%), men låg dödlighet. 1918-1920 Spanska sjukan Virus: A(H1). Uppskattningsvis 40 miljoner döda. Drabbade även unga vuxna. 1957 Asiaten Virus: A(H2). Hög sjuklighet (40-50% av världens invånare smittade), men låg dödlighet. Mest riskgrupper som drabbades. 1968 Hong Kong Virus: A(H3). Liknade Asiaten, men med något lägre sjuklighet. 2009 Nya influensan Influensavirus A (H1N1) pdm 2009 upptäcktes i sydvästra USA och Mexiko i slutet av april 2009. studier påvisar att antalet dödsfall under utbrottet 2009 uppgick till cirka 201 000 personer. 26 dödsfall i Sverige 18
Fågelinfluensa Fågelinfluensa H5N1, H7N9 Har talats om som potentiellt pandemihot Allvarlig sjukdom, högre dödlighet Viruset har svårt att sprida sig mellan människor 15
Smittvägar Droppsmitta Direkt och indirekt kontaktsmitta.
Inkubationstid: 1-5 dygn Symtom: Börjar ofta akut med frossa, torrhosta, snabbt stigande feber (ofta över 40 grader), muskelvärk och huvudvärk. Därefter tilltar symtom från luftvägar, främst hosta. Kräkningar och diarré förekommer också, men oftast hos barn. Sjukdomsbild varierar ( förkylning Allvarlig influensasjukdom)
Riskfaktorer Gravida kvinnor Äldre > 65 år Personer med kroniska sjukdomar, såsom: kronisk lungsjukdom extrem fetma (störst risk vid BMI>40) eller med neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen kronisk hjärt-kärlsjukdom (endast förhöjt blodtryck utgör ingen ökad risk) immunosupprimerade oavsett genes, inklusive HIV kronisk lever- eller njursvikt svårinställd diabetes mellitus kontinuerligt behov av läkemedel mot astma under de senaste tre åren barn med flerfunktionshinder
Under vintrar med mycket influensa brukar ungefär 2000-5000 fler människor än vanligt dö i Sverige. Nästan alla som dör är över 65 år.
Smittsamhet Smittsamhet föreligger som regel ett dygn före symptomdebut till och med en dag efter feberfrihet eller som i mest sju dagar efter symptomdebut. Hos barn och immunosupprimerade kan smittsamhet inte anges generellt.
Provtagning Bör genomföras utifrån individuell bedömning av behandlande läkare, i första hand på personer som: är allvarligt sjuka tillhör en riskgrupp intas för vård på sjukhus där provsvar av annat skäl är viktigt för den kliniska handläggningen och bör övervägas för personer med misstänkt influensa som: - tillhör en riskgrupp eller bedöms vara särskilt riskutsatta - arbetar inom sjukvården, äldreomsorgen eller på annat sätt vårdar personer i riskgrupper - får profylaktisk behandling men ändå utvecklar misstänkt influensa
Provtagning Influensa A RNA (PCR) kan utföras på prov från nasofarynxsekret, BAL/borste eller tex trachelasekret. Svar: Prov som under högsäsong inkommit till KMB före klockan 11.30, besvaras samma dag helgfri måndag fredag, annars närmast efterföljande vardag. Snabbtest, Influensa A+B: Snabbtest identifierar endast ca hälften av alla med Influensa A-infektion. Testet rekommenderas för närvarande inte inom Uppsala läns landsting och kan därför inte beställas i Cosmic.
Behandling Normalt endast symtomlindrande behandling Antivirala läkemedel bör ges till personer med förhöjd risk för svår sjukdom och till svårt sjuka. Bör då sättas in så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet. I vissa situationer kan antiviral behandling även ges som profylax för att förhindra att personer i riskgrupper insjuknar. Bakteriella komplikationer kan behöva behandlas med antibiotika. Vid mycket svår influensasjukdom respirator, ECMO
Vaccin Neeeej Brukar ges typ i okt/nov Rek i första hand till riskgrupper Skyddet brukar anges till 60 80 procent om vaccinet stämmer med de stammar som dyker upp under säsongen Äldre svarar ofta sämre på vaccinationen än unga. Hos de som vaccinerats men ändå insjuknar kan symtomen bli lindrigare och komplikationerna färre. Vård/omsorgspersonal
Vilka bör erbjudas vaccination? I enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF- FS 2015:2) och Socialstyrelsens tidigare rekommendationer för vaccination mot influensa A(H1N1)pdm09 bör följande grupper erbjudas vaccination: personer över 65 års ålder gravida i andra och tredje trimestern personer med kroniska sjukdomar kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom instabil diabetes mellitus kraftigt nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller medicinering) kronisk lever- eller njursvikt astma (för barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning) extrem fetma (störst risk vid BMI > 40) eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen flerfunktionshinder hos barn.
Vårdrutiner Enkelrum med egen toa Basal hygien + Personal som utför nära vårdarbete (inom ett avstånd av 1 meter från brukare) ska vid risk för droppsmitta använda munskydd. 1; Munskydd klass IIR 2; Andningsskydd FFP3 3; Munskydd klass II
Så tas munskyddet på Placera munskyddet över näsa, mun och haka Kläm åt metallskenan över näsryggen så att munskyddet sitter bra Fäst snörena (eller gummibandet) bakom huvudet Justera munskyddet så det sitter bra runt näsan och över hakan Illustration: CDC, Atlanta 48
Så tas munskyddet av Rör inte själva munskyddet, bara snörena (gummibanden) bakom huvudet. Lossa det nedre bandet först, därefter det övre bandet. Lyft munskyddet från ansiktet medan du håller i banden Illustrationer: CDC, Atlanta 49
Efter användning av munskydd Kasta det direkt i soporna utan att ta på det. Tvätta (eller desinficera) händerna Begagnade munskydd ska inte användas på nytt. Det kan öka risken för smitta. 50
Transport utanför vårdrum Patient uppmanas att hosta och nysa i engångsnäsduk som slängs och hanteras som smittförande. Patient ska därefter utföra handdesinfektion.
H1N1 kan leva på ytor 2 till 8 timmar. Värmedesinfektion i disk- eller spoldesinfektor är den bästa metoden att rengöra och desinfektera flergångsartiklar. I andra hand väljs kemisk desinfektion, till exempel med M-Ytdes. Slutstädning Rengöring och desinfektion av horisontella ytor, tagställen, utrustning och material med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengöringseffekt, exempelvis med M-Ytdes. Horisontella ytor och tagställen, till exempel handtag och kranar i vårdtagares rumsenhet desinfekteras. Golv städas enligt sedvanlig rutin. Överblivet engångsmaterial kasseras. Tvätt och avfall Tvätten ska hanteras som konventionell tvätt (icke smittförande). Tvättsäcken ska vara rumsbunden. Avfall ska hanteras som konventionellt avfall. Avfallssäcken ska vara rumsbunden.
Hur ska vi tänka vid fall av influensa? Basala hygienrutiner + munskydd Vilka har exponerats? Personal/vårdtagare Ev antiviral profylax Eget rum
Vi ses på hygienombudsträffarna! Stort TACK från oss alla på Vårdhygien