Projektmaterial TRADITION OCH DISTANS Ljungskile folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
TRADITION & DISTANS ITiS-projekt på Journalistlinjen vid Ljungskile folkhögskola december 2002 Lena Bengtsson, Anders Dejke, Jan Lindvall
Tradition och distans ITiS-projekt på Journalistlinjen vid Ljungskile folkhögskola december 2002 Lena Bengtsson, Anders Dejke, Jan Lindvall Handledare: Christian Persson
Innehåll Sammanfattning...3 Inledning...4 Problemställning...5 Syfte och metod...5 Resultat av utvärderingen i JL1...6 Diskussion...7 Framtidsdiskussion...8 Bilaga 1: Utvärdering av ITiS projekt december 2002 utvärderingsinstruktion Bilaga 2: Sammanfattning av ITiS-utvärderingen i JL 1 varje elevs synpunkter
Sammanfattning Den nya IT-tekniken med dator, digitalkamera, Internet och e-post har snabbt och dramatiskt förändrat arbetsförhållandena inom mediavärlden. Journalistlinjen på Ljungskile folkhögskola har självklart anpassat undervisningen till denna utveckling. Den numera tvååriga journalistlinjen är skolans datortätaste, med stor datorvana hos såväl elever som lärare. Datorn och Internet är naturliga arbetsverktyg för att skaffa, bearbeta och vidarebefordra information. Den nya informationstekniken är alltså väl integrerad i den traditionella undervisningen. Tekniken har också skapat möjligheter för viss distansundervisning. Delvis har detta redan utnyttjats för arbete hemifrån, med möjligheter till distanskommunikation mellan eleven och läraren samt med hela klassen. Frågan är om den nya IT-tekniken kan användas för att än mer utöka andelen distansarbete vid journalistlinjen. Om vissa delar av undervisningen helt kan genomföras på distans. Och vilka för- och nackdelar det skulle ha när gäller inlärning, engagemang, tidsåtgång och arbetsinsats. ITiSprojektet på journalistlinjen på Ljungskile folkhögskola december 2002 syftade till att skaffa konkreta erfarenheter för den vidare framtidsdiskussionen kring dessa frågor. På försök genomfördes första årskursens tvåveckorskurs i statskunskap på distans. Individuellt elevarbetekombinerades med handledning via e- post, samt med vissa obligatoriska samlingar. Elevutvärderingen visar att de studerande uppskattar att utföra de praktiska arbetsuppgifterna via distansarbete. Däremot föredrog hälften av dem traditionell undervisning när gäller den teoretiska delen av kursen. Jämförelsen mellan traditionell och distansundervisning visar att tidsåtgången varit ungefär densamma. Däremot anser en övervägande del av klassen att engagemanget ökade av distansarbetet. Handledningen fungerade tillfredsställande, men många saknade diskussionen och det sociala umgänget i klassen. Sammanfattningsvis önskar eleverna en blandning mellan traditionell och distansundervisning. De såg positivt på distansarbetets möjligheter till självständigt arbete. Samtidigt saknade de klassdiskussionerna och pekade på problemen med arbetsdisciplin. Vi lärare/handledare lade snarare ner mer än mindre arbete under de två distansveckorna jämfört med traditionell undervisning. Vi saknar också den fördjupning och reflektion av ämnet som klassdiskussionerna innebär. Ett annat problem är hur man ska hantera de elever som inte tar kontakt med handledaren. Och att det inte går att ta del av elevens arbete "under resans gång". Eventuellt kan detta avhjälpas med obligatoriska handledarkontakter på bestämda tidpunkter under distansarbetet. 3
Inledning Folkhögskolornas journalistutbildningar är sedan länge ett känt och viktigt utbildningsalternativ jämte högskolans journalistutbildning. Det gäller för enskilda personer och för organisationer och folkrörelser, vars behov av egna utbildade journalister till stor del tidigare uppfylldes av folkhögskolornas journalistutbildningar. I dag har nio folkhögskolor runt om i landet en tvåårig yrkesutbildning för journalister, varav Ljungskile är en. Journalistutbildningen på Ljungskile folkhögskola startade för cirka 20 år sedan och var fram till början av nittiotalet ettårig, då den utökades med ytterligare ett år. Det innebär att undervisningen i ämnen som journalistik och statskunskap har fördjupats. Vidare sker numera under andra läsåret en specialisering av studierna på antingen radio eller tidning. Journalistlinjen har sammanlagt 33 elever. Ända sedan den nya tekniken introducerades har journalistlinjen på Ljungskile folkhögskola varit skolans datortätaste. Vilket är helt i linje med utvecklingen inom media: tidning, radio och teve. De studerande på Ljungskiles journalistlinje har generellt sett större datorvana än övriga studerande på skolan. Datorn och Internet är en lika självklar informationskanal för dem som de traditionella medierna. De studerande använder exempelvis Internet för att lyssna på radioprogram, nyhetssändningar, läsa senaste nytt på olika tidningssidor, kontakta myndigheter och experter samt för att skicka och ta emot e-post med både text och bild. Likaså under redaktionsövningarna då Internet används för att få tillgång till nyhetstelegram och pressreleaser. Till största delen arbetar vi i Mac-miljö men radioeleverna i årskurs två arbetar uteslutande i PC. Informationstekniken är alltså delvis etablerad och integrerad i journalistutbildningen på Ljungskile folkhögskola. Vår pedagogik bygger på tre delar: teoretisk inledning, praktiskt fältarbete och genomgång/utvärdering. Det är numera inte ovanligt att de studerande väljer att förlägga fältarbetet till annan ort. Inlämning sker via e-post. Man kan beteckna just fältarbetet som undervisning på halvdistans eftersom varje elev har personlig kontakt med sin lärare under arbetets gång och får personlig handledning, samtidigt som eleven och/eller läraren numera parallellt kan kommunicera med hela gruppen via Internet. På journalistlinjen finns idag tre fast anställda lärare som har stor del av sin tjänst på linjen. Samtliga är engagerade i ItiS-projektet. 4
Problemställning Datorvanan hos lärare och studerande är förhållandevis god på Journalistlinjen. Frågan är om vi utnyttjar denna kunskap på ett optimalt sätt. Kanske undervisningen skulle bli mer effektiv, om vi lade ett och annat moment under de två åren mer på distans. Att lägga hela utbildningen på distans är för närvarande inte aktuellt. Några omfattande erfarenheter från distansutbildning har varken de studerande eller lärarna. Det vi vill undersöka med vårt blygsamma försök till distansundervisning är: Underlättas/försvåras lärandet om de studerande får disponera sin tid i större frihet? Ökar/minskar de studerandes engagemang för aktuellt ämne, om de får lägga upp arbetsdagarna efter egen planering? Innebär distansarbete att mer/mindre tid används till studierna? Innebär distansarbete mer/mindre arbete för lärarna? Syfte och metod Syftet med vårt försök är, att genom ett kortare projekt skaffa oss erfarenheter av olika aspekter på distansarbete. Vi valde att genomföra projektet i första årskursen (JL1: 16 elever), eftersom denna klass har två statskunskapsveckor i slutet av terminen, som är klart avgränsade och väl lämpade för ett sånt här försök. Någon månad innan genomförandet berättade vi om ITiS för våra studerande och fick deras medgivande att delta i försöket. De två veckorna har olika karaktärer och kan ge ett bra jämförelsematerial. Vecka 1 handlar om teori kring ideologier och folkrörelser. Under vecka 2 väljer varje studerande en rörelse med uppgift att skriva reportage om den valda organisationen. De två veckorna innehåller vissa obligatoriska stationer. Seminarier kring de 16 artiklarna hålls en dag under den tredje veckan, varefter projektet utvärderas med klassen. Mer detaljerat ser schemat ut på följande sätt: Vecka 1 Måndag En halvdag, där vi lärare i detalj går igenom schemat och de två veckornas arbete. Vi presenterar litteratur som skall användas under första veckan och vilka uppgifter de skall arbeta med. De får också anvisningar om vad som förväntas av dem under den andra veckan. Vi har dessutom ett lektionspass om grundläggande ideologier. Tisdag torsdag Distansarbete, där de studerande arbetar självständigt. All handledning sker via e-post. Inlämningstid torsdag kl.17. Fredag Obligatorisk närvaro på skolan. Vi tar upp eventuella problem som kommit fram under veckan och genomför ett förhandlingsspel kring begreppet representativ demokrati. Diskussion. Vecka 2 Måndag Varje studerande skickar per e-post in ett synopsis över andra veckans arbete. Respons på detta ges via e-post. Måndag fredag Eget arbete där tid och arbetsplats disponeras fritt av den studerande. All handledning sker genom e- post. Deadline: fredag kl.12 Vecka 3 Måndag Inläsning av samtliga artiklar. Tisdag Seminarier. Onsdag Utvärdering. 5
Resultat av utvärderingen i JL1 Utvärderingen gjordes skriftligt och individuellt. Av klassens 16 studerande deltog 15. Utvärderingsinstruktionen var uppdelad i sex områden (bilaga 1): lärandet, arbetsdisciplinen, handledningen, sociala aspekter, textseminariet och allmänna synpunkter. Här nedan redovisas en översikt över de synpunkter vi fick. Se bilaga 2 för en mer detaljerad redovisning. Vi har använt ordet traditionell när vi relaterar till undevisning som kräver lärarledd närvaro i klassrummet. Lärandet Vecka 1 Halva klassen föredrar ett mer traditionellt upplägg på den här teoretiska veckan, medan den andra halvan gillade distansarbetet. Ett par av dem som uppskattar modellen tillägger dock inte för ofta. Flera påpekar vikten av diskussioner i klassrummet, som ju saknas när var och en studerar för sig. Några hade suttit på skolan och kunde därför resonera med varandra om veckans uppgifter. Vecka 2 Klassen tycker enstämmigt att distansupplägget var bra för den här uppgiften, som gick ut på att skriva egna artiklar om en vald organisation. Flera uttrycker sin uppskattning över att dialogen via e- post fungerat bra. Arbetsdisciplin När det gäller hur mycket tid som använts för arbetet under de två veckorna, är det ungefär jämnt fördelat mellan dem som använt mindre, mer eller lika lång tid som vid traditionell undervisning. Däremot anser en övervägande andel av klassen att engagemanget varit större än vanligt under de här veckorna. De flesta var också nöjda med den egna arbetsinsatsen. Handledning I den mån handledningen utnyttjats har den fungerat tillfredsställande under båda veckorna. Några föreslår någon slags överenskommen kontakttid (telefon eller e-post), till exempel en jourtimme varje dag. Fredagens återsamling De flesta uppskattade återsamlingen, men ett par tyckte den var störande och onödig. Sociala aspekter De flesta saknar det sociala umgänget samt möjligheterna att kunna diskutera med klasskamraterna. Det finns dock några som uttrycker att inget gått förlorat. Man anser sig ha vunnit på upplägget genom att man ställt högre krav på sig själv, att man fått andra personer att diskutera med och, framför allt, att man tvingats till större självständighet. Vid valet distansundervisning eller traditionellt upplägg säger de flesta att man vill ha både och, beroende på vad som är lämpligt för tillfället. Distansundervisning överväger bland övriga. Textseminariet Enhälligt ett bra sätt att dels få respons på eget arbete, dels få inblick även i organisationer man inte själv undersökt. Allmänna synpunkter Bland fördelarna med distansundervisningen nämns framför allt den frihet och självständighet den medför. Bland nackdelar betonas problem med arbetsdisciplinen samt avsaknad av diskussioner i klassen. 6
Diskussion Naturligtvis skulle det vara önskvärt med ett omfångsrikare material att analysera fler klasser, fler elever. Av praktiska skäl har vi tvingats begränsa undersökningen till en klass med 16 studerande. Vecka 1 Via e-post skedde inlämning av veckans inläsningsuppgifter och alla elever lämnade i tid. Via nätet fick också varje elev direkt efter inlämning respons från handledaren som i sak diskuterade innehållet. Två tredjedelar av eleverna tycker att handledningen var bra. En tredjedel (5 elever) svarar att de inte utnyttjat handledaren. Detta anser vi inte vara ett bekymmer utan tolkar svaret som att den respons de fått av handledaren vid inlämningen av uppgiften upplevts som tillräcklig. Responsen på inläsningsuppgifterna har bestått av diskussionsfrågor där handledaren försökt få respektive elev att utveckla sina sakargument och därmed sina kunskaper. Vecka 2 Fältarbete, dvs det praktiskt journalistiskt arbetet, innebär något slags distansarbete i sig eftersom eleverna lämnar skolan och ofta dessutom väljer att arbeta på annan ort. Stora flertalet har utnyttjat handledaren under arbetets gång, framförallt via e-post, och de är nöjda med den kontakten. En fråga vid distansundervisning är hur vi ska hantera dem som inte utnyttjar/kontaktar handledaren och vad det beror på. Det finns flera möjliga förklaringar till varför eleven inte utnyttar handledaren: uppgiften anses så enkel att det inte finns behov av ytterligare handledarkontakt. eleven skjuter på arbetet in i det sista och anser sig inte ha något att diskutera, vilket kan vara ett tecken på dålig planering eller att eleven kört fast och egentligen har stort behov av handledning för att komma vidare. En svårighet för handledare av journalistelever är att man inte kan läsa/lyssna på materialet förrän det finns något att ta del av. En modell vid distansundervisning vore att hitta obligatoriska mellanstationer där varje elev rapporterar om hur hennes/hans arbetete fortlöper och om eventuella problem. Det är nödvändigt att diskutera vem som har ansvaret för övriga kontakter eleven eller handledaren. Funderingar kring handledarens arbete Tog distansundervisningen mer/mindre tid och arbete för handledaren? Erfarenheter från vecka 1: handledaren delar elevernas åsikt, att när man missar fördjupande diskussioner i klassen finns det en risk att resultatet blir ytligt. Eleven läser litteraturen för att pricka av frågorna istället för att reflektera och öka sin kunskap i ämnet. handledaren har lagt ner minst lika mycket arbete som under traditionell undervisning. Traditionell undervisning i vecka 1 innebär besök av experter och att gruppen gör egna studiebesök. För handledaren medför det större egen närvaro i klassen, föreläsningar och att denne leder diskussioner i gruppen. Distansundervisningen i vecka 1 har inneburit att handledaren gjort iordning skriftliga inläsnings- och inlämningsuppgifter samt varit tillgänglig, läst, kommenterat och diskuterat inlämningsuppgifterna med varje elev. Erfarenheter från vecka 2: handeledarens tillgänglighet är betydelsefull. Formerna kan stärkas med ett antal jourtider på bestämda klockslag. Men det är viktigt att eleverna kan få snabb respons också under andra tider. Att "köra fast" utan möjlighet att nå handledaren är förödande för motivationen. det finns samtidigt brister i hur en del elever tar handledarkontakt. En nyckelfråga är vem som skall ha huvudansvaret. En modell kan vara det "kontrakt" som bl.a. Lunnevads folkhögskola använder i sina distanskurser. (se slutkapitel om framtiden) tidsåtgången är inte mindre för handledaren än vid ett traditionellt upplägg. Den egna flexibiliteten ökar men den samlade arbetstiden är inte mindre. 7
Framtidsdiskussion Antalet distanskurser ökar snabbt inom folkbildningen. Idag har drygt 40 folkhögskolor kurser som helt, eller delvis, bedrivs på distans. Utbudet är brett; från väv, sömnad, ekologi och projektledning till data och webbdesign. Studietakten varierar från kvartsfart till helfartsstudier. Inom studieförbunden ökar också intresset för distanskurser, vilket bland annat återspeglas på nätadressen www.natbildarna.nu ett folkbildningsnätverk på distans där man skapat en organisation för ett folkbildningsgemensamt utbud av kurser och cirklar av garanterat hög folkbildningskvalitet. Kurserna och cirklarna går helt på distans i sammanhållna grupper på högst kvartsfart. Bakom nätverket står ett 30-tal olika organisationer. Just nu (januari 2003) erbjuds drygt 60 olika kurser. Samtidigt är debatten intensiv inom folkbildningen kring distansstudiernas pedagogik och metodik. Det finns en konflikt i folkbildningens traditionella syn på det goda lärandet som enklast kan beskrivas i nyckelord som mötet, dialogen, det kritiska ifrågasättandet, reflektionen och det aktiva deltagandet och jämlikheten i gruppen. Folkbildningens kunskapssyn är också av tradition, en annan än inom det akademiska utbildningsväsendet eller den kommunala vuxenutbildningen. Utbildning, brukar man säga, ger kunskaper som genereras utifrån, medan bildning genom reflektion växer fram inifrån. Utbildning anses då i första hand ge instrumentella kunskaper för arbetslivet. Medan bildningen skapar en grund för den enskilde individen att växa och mogna som människa. Studier på distans utgör, mot den bakgrunden, ett oroväckande hot mot själva kärnan i folkbildningen. Så uppfattas utvecklingen av många folkbildare. Men det finns också andra röster som menar att både kunskapssyn och arbetsmetoder måste förändras i takt med att samhället förändras. Inom folkbildningen talar man därför inte i termer av studier på distans eller ej utan om ett mötesbaserat flexibelt lärande. Det flexibla lärandet, menar man, är en lösning på det livslånga lärandet för vuxna. Livet ser olika ut i olika skeden; ibland fungerar det med studier som baserar sig på fysiska möten. Men periodvis, exempelvis under småbarnsperioden, kan virtuella möten, i distanskursens former, vara ett lika gott alternativ. Det avgörande är kvalitén på själva mötet. Skräckbilden är den gamla Hermodskursen där eleven sitter hemma i sin ensamhet med en stel handledning, instuderingsfrågor och med krav på inlämning, som läraren sedan rättar och sätter betyg på. Motbilden för dagens folkbildare är en sammanhållen studiegrupp och kvalificerade möten med hjälp av modern IT-teknik. Det goda mötet på distans beskrivs av bland andra Ingemar Svensson i antologin folkbildning.net (folkbildningsrådet och Distum 2001). Han betonar ett antal grundfunktioner som krävs för att det goda mötet skall uppstå och fungera: Läraren. Det ställs stora krav på en handledare som skall leda distandkurser. Flexibla arbetstider. Hög social och teknisk kompetens. Tillgänglighet. Den gode distanspedagogen måste framförallt vara närvarande. Att få snabb respons är en viktig kvalitetsfråga för den studerande. Lärarlag. Kan vara ett bra sätt att öka tillgängligheten under kurstiden. Den sociala processen. Uppfattas som viktig även för distanskursen och det är på detta område som folkbildningen anstränger sig som mest för att ersätta klassrummets gruppkänsla med en virtuell gruppgemenskap. Ett betydelsefullt inslag i den processen är själva mötesplatsen på nätet; i antologin skissar man på ett upplägg med minst två "rum", eller diskussionsmappar för varje grupp - en för själva studiearbetet. En, som man kallar "Internetcafé" och som skall vara till för social samvaro vid sidan om studierna. Detta kommunikativa rum är själva centrum i kursen - ett slags klassrum. Vilka är då de kritiska punkterna i distanslärandet enligt folkbildarna? En är balansen mellan närhet och distans. Kombinationen av fysiska möten och distansstudier framstår som folkbildarens idealförutsättningar. Något förenklat kan man säga att själva kursstarten bör vara fysisk, som ett seminarium eller startkonferens från några timmar upp till ett par dygn. Då får alla gruppmedlemmar träffas. Kontakter knyts som kan vara av stor betydelse i det fortsatta arbetet. Ytterligare någon eller några träffar rekommenderas: "Det är allmänt omvittnat att kurser med för få eller dåligt planerade fysiska 8
möten eller med alltför långa distansperioder mellan samlingarna, får stora avhopp och sjunkande aktivitet i studierna". Det skriver Lars-Erik Axelsson i en kritisk granskning av distanslärandets fallgropar i boken folkbildning.net. En klok uppläggning är sålunda att tänka igenom behovet av fysiska möten, varvat med distansstudier, menar Axelsson. Och han nämner ett antal kritiska skeden i kursen där fysiska träffar är att föredra: Starten. För att skapa tillit och trygghet i gruppen. Teknikintroduktion. En god nivå på datoranvändningen är betydelsefullt för studieresultatet. Själva introduktionen i programvaror etc, görs bäst i direktmöten mellan handledare och elev. Demokratiska beslut. Diskussioner och samtal kring beslut som berör hela gruppen fungerar också bäst om alla finns samlade i samma fysiska rum. Grupparbeten. Kvalitén ökar om gruppen faktiskt kan träffas. Ytterligare en fallgrop i distanspedagogiken är tekniktröskeln. Problemen är särskilt tydliga inom folkbildningens huvudmålgrupp: lågutbildade vuxna. Teknikproblem blir snabbt en effektiv bromskloss i studierna. Ett tredje område är tidsoptimismen - både hos studerande och lärare. Många tenderar att se distansstudier som mindre tidskrävande än motsvarande kurser som kräver obligatorisk närvaro i klassrummet. Men det är fel. Tvärtom: distansstudier tar tid och kräver uppmärksamhet. Det är alltså riskabelt att lägga in en distanskurs på marginalen, vilket bevisas av att flertalet kurser ofta har stora avhopp i början när verkligheten hunnit ifatt de studerande. Tydliga och allmänt accepterade regler, kontrakt om man så vill, mellan kursledning/läraren och kursdeltagarna är en viktig byggsten för att studierna skall fungera tillfredsställande. Karlskoga och Lunnevads folkhögskolor har framgångsrikt prövat just den modellen. Man har format några enkla spelregler: Allas aktiva medverkan med egna synpunkter och ett bejakande av andras. Regelbunden uppkoppling på nätet för att vara nåbar. Regelbundna kontakter med kursledaren och deltagare enligt ett schema. Ansvar för att kontinuerligt utvärdera det egna arbetet. Sammanfattning Utvecklingen av distanskurser inom folkbildningen befinner sig troligen bara i ett inledningsskede. Eftersom mycket i den pedagogiken krockar med, det som allmänt, uppfattas som god folkbildning samtidigt som tekniska frågor kan spärra kontakten med folkbildningens främsta målgrupper, pågår en viktig och nödvändig diskussion om IT-teknikens pedagogiska möjligheter. Det vore önskvärt om fler folkbildare ville delta i den diskussionen. Som alltid inom folkhögskolans värld, riskerar annars debatten att bli ett litet och intimt "familjesamtal" utan spänst och utveckling. Det mesta talar för att fler folkhögskolor kommer att erbjuda fler distanskurser i framtiden. Dels för att samhällsutvecklingen kräver mer flexibla studieformer. Dels för att tekniken nu gör det möjligt att skapa goda möten på nätet. Och om bara några år kan troligen bilden via video, ingå som en naturlig del i dessa möten. Och självklart också för att ett livslångt lärande, vilket är statens uttalade krav på folkbildningen, måste folkhögskolan tillhandahålla alla de studieformer som gör det möjligt att studera också i vuxen ålder. Ljungskile folkhögskola är inget undantag därvidlag. En rimlig väg att gå är att dels: Göra vissa delar av dagens kursmoment som distanskurser. Erbjuda fördjupningsmoment som en påbyggnad av dagens olika kurser. Utveckla olika korta kurser som helt eller delvis bedrivs på distans. För journalistlinjens del kan vi tänka oss att gå vidare med försöket att distansläsa ett eller flera kursavsnitt. Just studier i journalistik passar för den studieformen. Vi ser också goda möjligheter att erbjuda olika korta kurser inom exempel journalistiskt skrivande. 9
Bilaga 1 Utvärdering av ITiS projekt december 2002 Inledning Projektet har syftat till att jämföra lärande, arbetsdiciplin, handledning och det sociala livet under ett traditionellt studieupplägg med föreläsningar och mindre grupparbeten på skolan, med distansarbete och handledning via e-post, i viss mån telefon. Det normala projektupplägget är en inledande fas med föreläsningar, diskussioner, studiebesök och gruppredovisningar, följt av en journalistisk tillämpning med regelbundna handledarträffar i mindre grupper på skolan. Formen kräver stor närvaro på skolan. ITiS projektets uppläggning har innehållet en heldagsintroduktion och teoretisk inledning följt av tre dagars självstudier, återsamling och därefter en veckans distansarbete med journalistisk tillämpning. Denna form ger stor frihet att vistas på annan plats än skolan. Lärandet Vecka 1 Du fick kompendier och lärobok av Olof Pettersson för att studera och lämna in uppgifter. Jämför detta sätt att LÄRA med ett mer traditionellt upplägg. (Se inledning.) Redovisa både plus och minus. Avsluta med att tala om vad du själv föredrar. Vecka 2 Studierna har skett på distans med kontakter via e-post och telefon med avstämningen efter överenskommelse samt några fasta som; måndag V2 (synopsis) samt inlämning fredag V2. Jämför detta sätt att LÄRA med några samlade handledarträffar i grupp på skolan under projekttiden. Arbetsdisciplin Du har disponerat tiden ganska fritt. Det ställer krav på egen arbetsdiciplin och struktur samtidigt som det ger frihet att exemeplvis vistas på hemmaplan under projekttiden. a/ Har distansstudierna inneburit att du lagt mer eller mindre tid jämfört med traditionella studier? b/ Mer eller mindre engagemang? c/ Hur ser du på din egen arbetsinsats? Handledning Handledningen har skett via e-post och telefon. Hur upplever du att det fungerat? a/ Första veckan? b/ Andra veckan? c/ Eventuella förslag till förändringar På fredagen i vecka 1 träffades gruppen för förhandlingsspel m.m. a/ Hur ser du på denna återsamling? b/ Bör vi ha fler eller färre återsamlingar? Sociala Distansstudier innebär att gruppen splittras under en ganska lång tid. a/ Vad anser du att vi förlorar socialt och pedagogiskt? b/ Vad vinner vi? c/ Vilken form passar dig bäst?
Bilaga 1 Textseminariet Genom att läsa alla arbeten och delta i seminariet är tanken att du skall lära dig mer om folkrörelserna. a/ Tycker du att den målsättningen har uppfyllts? b/ Vad har du lärt dig av diskussionerna om ditt eget arbete? Allmänt Vad är din viktigaste lärdom av projektet? Om du ser över hela projektperioden: a/ Vilka konkreta fördelar kan du se med distanskurser? b/ Vilka är nackdelarna? Med hälsning Janne o Anders
Sammanfattning av ITiS-utvärderingen i JL 1 Bilaga 2 Lärandet Vecka 1 Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Elev 6 Elev 7 Elev 8 Elev 9 Elev 10 Elev 11 Elev 12 Elev 13 Elev 14 Elev 15 Vecka 2 Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Elev 6 Elev 7 Elev 8 Elev 9 Elev 10 Elev 11 Elev 12 Elev 13 Elev 14 Elev 15 Traditionellt bättre, bra kunna diskutera med kvarvarande Trad. bättre, saknar diskussion, fint att kunna disponera tiden själv Trad. bättre med distans, men inte för ofta Upplägget var bra, men föredrar trad, bra kunna diskutera med kvarvarande upplägg Trad. Bättre, bra kunna diskutera med kvarvarande upplägg upplägg, men två dagar hade räckt Trad. bättre Trad. bättre Trad. bättre upplägg, men ytterligare en lektionsdag hade varit bra kunna lägga upp tiden själv upplägg, men gärna ytterligare en lektionsdag men saknar diskussioner man får mer konstruktiv kritik via e-post bra att dialogen via e-post fungerat bra med kontakten via e-post slöseri med tid? bra support på e-post Arbetsdisciplin Mer eller mindre tid Mer eller mindre engagemang Egen arbetsinsats Elev 1 Mindre tid mindre engagemang OK med tvekan Elev 2 mindre lika dåligt Elev 3 mindre större bra Elev 4 mer mer OK Elev 5 mer mer mycket nöjd Elev 6 varken eller mer OK Elev 7 mindre mer OK Elev 8 mindre mer? dåligt Elev 9 mer lika OK Elev 10 mindre mer? OK Elev 11 lika mer OK Elev 12 lika mer OK Elev 13 lika lika ambitiös Elev 14 lika mer OK Elev 15 mer mer OK
Bilaga 2 Handledning Vecka 1 Vecka 2 Förändringsförslag Elev 1 bra bra fortsätt samma Elev 2 ej utnyttjat ej utnyttjat avstämning mitt i veckan Elev 3 ej utnyttjat bra avstämning mitt i veckan Elev 4 bra bra inga förslag Elev 5 bra bra inga förslag Elev 6 bra ej utnyttjat vet ej Elev 7 bra bra snabba mejlsvar viktigt Elev 8 ej utnyttjat bra Elev 9 bra bra Elev 10 ej utnyttjat ej utnyttjat Elev 11 bra bra mer teorimöten i v. 1 Elev 12 ej utnyttjat bra dagliga jourtimmar Elev 13 bra bra OK Elev 14 bra bra OK Elev 15 bra bra OK Fredagens återsamling Hur var den? Fler eller färre återsamlingar Elev 1 bra fler Elev 2 bra fler Elev 3 Elev 4 bra men fel tid ta bort fredagens återsamling Elev 5 bra bra Elev 6 bra OK Elev 7 bra bra Elev 8 bra OK Elev 9 bra? Elev 10 Dåligt ingen återsamling Elev 11 bra fler under v.1 Elev 12 bra bra Elev 13 bra bra Elev 14 bra bra Elev 15 bra bra Sociala Vad förlorar vi Vad vinner vi? Vilken form föredrar du? socialt och pedagogiskt? Elev 1 man ställer krav på sig själv bra att gruppen splittras Elev 2 förlorar mkt pedagogiskt egen uppfattning traditionell form Elev 3 saknar gruppens tankar självständigt arbete distans Elev 4 socialt inte mycket mer intensivt distans i detta fall Elev 5 inget förlorat mer tid för familjen blandning Elev 6 diskussioner andra bollplank distans Elev 7 diskussioner andra bollplank distans (2:a veckan) Elev 8 diskussioner självständighet blandning Elev 9 inget förlorat vet ej distans Elev 10 Elev 11 skönt självständighet distans Elev 12 diskussioner självständighet blandning Elev 13 diskussioner andrum från klassen blandning Elev 14 umgänge självständighet distans Elev 15 tappade kontakten vinner tid, blir mer insatt blandat
Bilaga 2 Textseminariet Målsättningen uppfylld? Vad har du lärt dig? Elev 1 bra deltagarnas påpekanden Elev 2 bra bra diskussion Elev 3 bra nyttig kritik Elev 4 bra nyttig kritik Elev 5 bra nyttig kritik Elev 6 bra man kan göra på olika sätt Elev 7 bra nya synvinklar Elev 8 bra bra synpunkter på texten Elev 9 bra lärorikt Elev 10 bra inte mycket Elev 11 bra nyttig kritik Elev 12 bra vad man kan förbättra Elev 13 bra viktigt med andras åsikter Elev 14 bra nyttig kritik Elev 15 bra nyttig kritik Allmänt Fördelar med distans? Nackdelar? Elev 1 variation man blir slapp Elev 2 frihet saknar: möten och diskussioner Elev 3 frihet andra saker lockar Elev 4 frihet socialt Elev 5 lära sig disciplin inget negativt Elev 6 miljöombyte risk att inte få omedelbar hjälp Elev 7 frihet saknar: socialt + föredrag och diskussioner Elev 8 Elev 9 fokusering på uppgiften inga nackdelar Elev 10 bra för vissa bra för vissa > variation Elev 11 självständighet Elev 12 självständighet tappa koncentrationer missar diskussioner Elev 13 självständighet arbetsdisciplinen i fara Elev 14 bestämma tiden själv inget umgänge med klassen Elev 15 självständighet arbetsdiscplinen