Seminarium 20 mars. Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar. Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth

Relevanta dokument
Kompetenscentrum för hälsa Sevek Engström. Uppföljning Deltagare i Hälsocenter Landstinget Västmanland

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Liv & Hälsa ung 2011

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga 1 Checklista för förberedelser

Utvärdering FÖRSAM 2010

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

sätter hallänningen i centrum

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Självhjälpsgrupper. Självhjälpsgrupper i Jönköpings län. få stöd av medmänniskor

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Patientskola introduktion och manual

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor

Kontaktuppgifter & arbete

Verksamhetsrapport 2002

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun

5 vanliga misstag som chefer gör

MI - Motiverande samtal

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Så bra är ditt gymnasieval

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa, 2014:1

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Våga prata om dina erektionsproblem

En liten guide till kvinnohälsa

Vad tycker du om sfi?

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vad tycker du om din hemtjänst?

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning

Lathund Webbanmälan. till vidareutbildningar

Bättre liv för sjuka äldre

Villa Segeltorp Kollektivet

Hälsoteket i Angered

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Ett personligt stödprogram

Rapport Samordningsteam Hallsta/Sura

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Sektorn för socialtjänst BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

Pensionen en kvinnofälla

Svar fråga 1a)Att vi inkluderar istället för att exkludera vilket är en förutsättning för att växa sig starka. Kommentar: Visst är det så

Transkript:

Nationell konferens 2015 Jämlik hälsa och vård Seminarium 20 mars Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth Moderator: Lisa Österberg Värd: Elisabeth Eriksson Tillaeus www.ltv.se

Hälsocenter En hälsofrämjande och lösningsfokuserad resurs för individer och grupper. Marie Gustafsson Hälsovägledare

Uppdrag Hälsocenter är landstingets resurs för att vägleda och motivera individer och grupper till livsstilsförändringar. Att arbeta hälsoinriktat med fokus på de mest utsatta grupperna är en av landstingets viktigaste uppgifter.

Från början Pilotprojekt i Fagersta Permanent verksamhet Västerås och Fagersta Beteendevetare anställs 2007 2008 2012 2013 Pilotprojekt i Västerås Hälsocentrum Västmanland bildas Hälsocenter i Sala och Köping öppnar

Målgrupp Hälsocenterverksamheternas målgrupper är i första hand personer i arbetsför ålder med behov av och motivation till levnadsvaneförändring med fokus på socioekonomiskt utsatta grupper och särskilt unga vuxna. Hälsocenter når sina målgrupper bland annat genom samverkan med hälso- och sjukvården, kommuner, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Samverkansparterna informerar om Hälsocenter och kan hänvisa personer till Hälsocenter för hälsosamtal. Som enskild individ kan man också ta direkt kontakt med Hälsocenter.

Ett första steg Motion Stress Tobak Sömn Kost

Hundratal Besöksorsak 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Så här jobbar Hälsocenter 1. Individen kontaktar Hälsocenter. 3. Vi gör tillsammans en planering. 6 4. Individen deltar i planerad aktivitet. Månader 5. Deltagaren är inskriven hos Hälsocenter i max 6 månader. 2. Vi har ett inskrivningssamtal.

Hälsocenters verksamhet In- och utskrivningsenkät Kostnadsfritt Individuella samtal, grupper, aktiviteter och föreläsningar En grupp åt gången Prova på/nybörjarnivå

Kompetenser inom Hälsocenter Hälsopedagogisk kompetens Beteendevetenskaplig kompetens Certifierade tobaksavvänjare

Metodik Verksamheten bygger på lösningsfokuserat arbetssätt, integrerat med motiverande samtal och kognitivt förhållningssätt. Evidensgrunden baseras på Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Det lösningsfokuserade hälsosamtalet är kärnan i hälsocenters arbete.

Resultat Grunddata med kontaktuppgifter, uppgifter såsom utbildningsnivå, kön, arbetssituation, sökorsak och kontaktväg. Självskattad situation vad gäller levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat, vid inskrivning respektive utskrivning. Detta formulär, bygger på socialstyrelsens indikatorer för uppföljning av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. 1 Självskattad situation vad gäller livskvalitet och självskattad hälsa, vid inskrivning respektive utskrivning. Dessa frågor hämtas från väl validerade formulär. 1 (http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/ Documents/nr-sjukdomsforebyggande-inikatorer.pdf)

Under år 2014 har inskrivningsenkäten besvarats av 704 personer och utskrivningsenkäten av 318. Inskrivningsuppgifterna visar att andel deltagare med högst gymnasieutbildning är i samma nivå som för i befolkningen i Västmanland. Andelen med högst 9-årig utbildning är högre bland deltagarna än i befolkningen, 21% jämfört med 14% bland befolkningen. Levnadsvanor mellan in- och utskrivning visar positiva förändringar, allt är dock ej signifikanta. Effekterna för kvinnor respektive män följer samma mönster för levnadsvanor och livskvalitet. Därför redovisas ej könsuppdelad statistik.

Motion 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vardagsmotion mer än 60 min/vecka 64% In 73% Ut Ökningen är inte statistiskt signifikant 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fysiskt ansträngande aktivitet, mer än 60 minuter per vecka 31% In 40% Ut Ökningen är inte statistiskt signifikant

Kost Vikt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 46% In Bra kost 63% En god kost beräknas utifrån hur ofta deltagaren anger att han/hon äter grönsaker/rotfrukter, frukt/bär, fisk/skaldjur, kaffebröd/godis/chips/läsk samt frukost. Frågorna ger max 15 poäng. God kost har här avgränsats till 10-15 poäng. Skillnaden är statistiskt signifikant. Ut 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Vikt vid in- och utskrivning (n=133) 95,5 kg 92,5 kg In Ut Viktförändring medelvärde, kilogram (kg). (133 individer). Förändringen är signifikant.

Stress 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alltid eller ofta stressad 52% 31% In Ut 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alltid eller ofta stressad, kortutbildade (n=168) 46% In 29% Ut Deltagare uppger signifikant lägre stress vid utskrivning (31 %) jämfört med inskrivning (52 %). Vid inskrivning skattade 46 % av de kortutbildade deltagarna (med högst gymnasieutbildning) att de ofta eller alltid varit stressad under de 3 senaste månaderna. Vid utskrivningen var motsvarande siffra 29 %. Skillnaden är signifikant.

Sömn Värk Alltid eller ofta sömnproblem Alltid eller ofta värk 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 50% 40% 30% 37% 22% 60% 50% 40% 30% 45% 37% 20% 20% 10% 10% 0% In Ut 0% In Ut Vid inskrivning hade 37 % av deltagarna alltid eller ofta problem med sömnen. Vid utskrivning hade 22 % av deltagarna sömnproblem. Skillnaden är signifikant. Det var 45 % av deltagarna som vid inskrivning uppgav att de ofta eller alltid hade värk i axlar/skuldror/nacke. Motsvarande siffra vid utskrivning var 37 %. Skillnaden är ej statistiskt säkerställd

Allmänt hälsotillstånd Bra allmänt hälsotillstånd Bra allmänt hälsotillstånd, kortutbildade (n=172) 100% 90% 80% 70% 59% 100% 90% 80% 70% 61% 60% 60% 50% 40% 34% 50% 40% 29% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% In Ut 0% In Ut Av deltagarna på Hälsocenter skattade 34 % sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra vid inskrivning. Vid utskrivning var motsvarande siffra 59 %. Skillnaden är signifikant. Av kortutbildade deltagare (med högst gymnasieutbildning) uppgav 29 % att de upplevde sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra vid inskrivning. Vid utskrivning hade andelen ökat till 61 %. Skillnaden mellan in- och utskrivning är statistiskt signifikant.

Framtidstro 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Optimistisk syn på framtiden 77% 65% In Ut Vid inskrivning såg 65 % av deltagarna ganska eller mycket positivt på framtiden. Vid utskrivning hade andelen ökat till 77%. Skillnaden är signifikant.

Deltagarkomentarer Min tid hos Hälsocenter har hjälpt mig att hitta tillbaka till mig själv. Samtalen och meditationen har satt igång tankar hos mig som fört mig framåt i min utveckling. Jag hade avgörande nytta av avslappningsövningarna. Det gav mig verktyg att stressa av som gör att jag nu testar att arbeta 100% igen efter snart ett åts sjukskrivning, hel- och deltid. Jag har kunnat hantera en mycket stressig period på arbetet på ett sätt jag inte kunde förut. Kursen är värd guld!! Tack så jättemycket för att ni erbjuder oss trasiga människor hjälp att hitta vägar att hela oss själva! Det har varit viktigt för mig att komma till hälsocenter där man har mött mig med omtanke och respekt. Man har lyssnat på mig och mina behov, stöttat mig att komma igång och komma vidare med förändring och gett mig insikt och verktyg som jag kommer ha nytta av i framtiden. Hälsocenter har ändrat min livssyn totalt. Tack för att ni finns!

Självhjälpscentrum Västmanland Landstinget Västmanland Försäkringskassan Svenska Kyrkan Västerås Stadsmission Tellus Självhjälpsgrupper Självhjälpscentrum Västmanland

Definition En självhjälpsgrupp är en mindre, deltagarstyrd samling människor som regelbundet samlas för att bearbeta gemensamma problem genom ömsesidigt stöd och ömsesidig hjälp Karlsson M, 2002 Själv - men inte ensam Självhjälpscentrum Västmanland

Exempel på grupper Utmattning stress Att leva med smärta Att vara överviktsopererad Att kämpa med sin övervikt Ung och stressad Att lida av en kronisk sjukdom Att ha en sjuk anhörig Separation Ensamstående förälder Ensam - trots sammanhang 65 + Självhjälpscentrum Västmanland

Hälsocentrum Västmanland (HCV) Hälsocenterverksamhet Tobaksavvänjning Självhjälpsgrupper Självhjälpscentrum Västmanland

Ibland kan det kännas som att man är helt ensam om sina problem. Självhjälpscentrum Västmanland

Tellusgrupp för vem? Personer som behöver stöd i förebyggande och i hälsofrämjande syfte Personer som pga fysisk, psykisk eller social påfrestning är eller riskerar att bli sjukskrivna eller hamna i annat bidragsberoende Självhjälpscentrum Västmanland

Vad får man i en Tellusgrupp? En deltagares ord Otrolig förståelse Får så mycket stöd Livsviktigt att gå till gruppen Vänner för livet Självhjälpscentrum Västmanland

Jag har slutat längta efter den jag varit, jag längtar efter den jag kan bli Deltagare i Tellusgrupp Självhjälpscentrum Västmanland

Resultat utvärdering 2012 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 78% Att vara med i en självhjälpsgrupp, över förväntan. 88% Betydelsen av gruppen, mycket stor. 74% Att vara med i en självhjälpsgrupp, mycket förbättrad livssituation. 74 svar av 90, Analog Visual Scale (0-10) Resultat inom intervall 8-10 Självhjälpscentrum Västmanland

Kontakt Informationstillfällen Broschyr E-post: sjalvhjalp@ltv.se Telefon 021-32 89 25 Västerås Sala Telefon 073-354 01 35 KAK-Fagersta Webbadress: www.1177.se/vastmanland/sjalvhjalp Självhjälpscentrum Västmanland

Självhjälpscentrum Västmanland

Tellus självhjälpsgrupper Samverkan Landstinget Syfte Förebyggande Hälsofrämjande Minska ohälsan Ditt Försäkringskassan namn Svenska Kyrkan Västerås Din Stadsmission enhet/verksamhet Informationskanaler FLM, Psykiatrin, Sjukhus, annonser, AF, FK, Hälsocenter anhöriga, deltagare, föreningar Erfarenhetsbaserad kunskap Person söker själv Info-samtal med socionom Tema Väntelista Komplement Alternativ Värdegrund Frivilligt Ömsesidigt Likvärdigt Gruppstart 5-8 pers 2 tim/v 5ggr/igångsättare Uppföljning 32

Det hjälper inte hur bra kommunikatör jag är om inte mottagaren förstår vad jag menar

Kulturtolken är en brobyggare Språk Kulturell kompetens Fri roll Specialkunskaper

Samtal/information över språk o kulturbarriärer Har tystnadsplikt/sekretess Har baskunskaper men är inte experter Kan ha dialogöppningar mellan personal och patient Kräver tydlig uppdrag från uppdragsgivaren annars kan man inte utföra uppdraget Reflekterande dialoger i samarbete med personal (sekretess gäller) Insatserna behöver uppbyggande av förtroende + insatser+ handlingsplan Genom att använda kulturtolkar sker en kvalitetssäkring direkt i samtalet dvs. det sker en två vägs information som tydliggör, förklarar och säkerställer att den information som ska förmedlas faktiskt kommer fram.

Ny miljö? Språk Kulturell kontext Referensramar

Inte bara information Kontaktskapande metod Förtroende och relation Informationsresurs

Informatören som kunskapsbank Enskilt till personal Utbildningsdagar Vid svårtolkade situationer

Bara fantasin begränsar Samma informatör går att använda till olika uppdrag

Demokrati och rättvisa Samma möjligheter som andra att förstå den förmedlade informationen Samma möjligheter till hjälp och stöd som samhället erbjuder På lika villkor

Tack för oss! www.folkhalsobyran.se 021-133 200

Nationell konferens 2015 Jämlik hälsa och vård Tack för ert deltagande!