Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Andningsvård vid neurologisk och neurokirurgisk klinik



Relevanta dokument
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Apparatur På Karolinska universitetssjukhuset används i nuläget två olika hostapparater - CoughAssist och CoughAssist E70.

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Cystisk Fibros (CF)

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Behandlingsriktlinjer för behandling med mekanisk insufflationexsufflation

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

Gäller fr o m: Gäller t o m: Utgåva: 2. BilevelPAP

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Inandningsmuskelträning (IMT)

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet

Mekanisk Insufflation-Exsufflation (MI-E) för barn (Hostapparat) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier

ALS (Amyotrofisk lateral skleros) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Bagandningsbehandling för vuxna inom intensivvård

Andningsträning med flera användningsområden

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK)

Ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel

RESPIRATION ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Hostmaskin (mekanisk in- och exsufflation) vid neuromuskulära sjukdomar

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

PEP för att normalisera minskad lungvolym Patientvägledning

Rutin för ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel

forskning pågår Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi Sammanfattning De tidigare, för patienten mest passiva, behandlingsmetoderna

Vårdprogram underventilering

Rengöringsrutiner på sjukhus för PEP och IMT - andningshjälpmedel

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Bukaortaaneurysm

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Dräger CPAP CF 800. Arbetsinstruktion. Syfte

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Efter operation av neuromuskulär skolios

Mätning av kväveoxid. Klinikerns dilemma. Utandat kväveoxid - eno. eno Con förelsäning Allergistämman 2012 Björn Ställberg Gagnefs vårdcentral

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Nedre bukkirurgi

Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Stark inför kirurgi stark för livet

forskning pågår Andningsvård efter kirurgi till högriskpatienter färre komplikationer och snabbare återhämtning Sammanfattning

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp

Ergospirometri -med fokus på ventilationsanalys

Fysioterapeutens viktiga roll

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Kranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

BILAGA 2. Föreslagen revision av målbeskrivning inom ramen av nya ST 2015 för common trunk. Kommentarer längst ner i dokumentet.

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Andningsträning information till ny personal

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hjärntumörer/ Tumor Cerebri

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Assisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL).

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Ansträngningsutlösta andningsbesvär bland ungdomar på idrottsgymnasium

Anders Vikström ST dag Lungcancer

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

MÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Optimala förberedelser inför buk- och thoraxkirurgi Riktlinjer för sjukgymnastiska insatser

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Förbättring av spirometrikvalitet genom kvalitetskriterier och utbildning?

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta?

Fysioterapeutisk behandling av luftvägsproblem vid neurologisk sjukdom

Fysisk Aktivitet och KOL

Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Transkript:

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Andningsvård vid neurologisk och neurokirurgisk klinik Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar sig främst till fysioterapeuter internt men även externt och till andra som kan tillgodogöra sig innehållet. Innehåll sid Introduktion Målsättning 2 2 Intervention 3 Mätmetoder 4 Restriktioner 5 Uppföljning/vårdkedja 5 Referenser 6 Författare Jenny Bågesund-Laurila, Susanne Littorin, Brita Klefbeck, Cecilia Folkegård, Belinda Sarlija Reviderat av: Evelina Laasonen, Sanna Lundqvist, Atefeh Zarei Kontaktinformation cecilia.folkegard@karolinska.se, belinda.sarlija@karolinska.se, evelina.laasonen@karolinska.se, atefeh.zarei@karolinska.se, sanna.lundqvist@karolinska.se tel 08-51772022 Sökvägar Databaser: Socialstyrelsen, SBU, Cochrane, Pubmed Sökord: airway clearance therapy, positive pressure device, physical therapy, cough assist device, neuromuscular, secretion removal techniques, CPAP, spirometry, assisted cough, surgery, chest, mechanical insufflationexsufflation, non invasive ventilation, neck/brain surgery Produktionsår 2006 Revideringsår 2007, 2012 1

Introduktion En patient med neurologisk sjukdom eller skada har oftast primärt friska lungor, men kan pga. nedsatt kraft i andningsmuskulatur och eller störd central drive få svårt att upprätthålla adekvat ventilation med sekretstagnation och nedsatt syresättning som följd. Huvudsyftet med andning är att förse kroppen med syre samtidigt som koldioxid avlägsnas. Vanligt fynd vid nedsatt andningsfunktion och nedsatt hostkraft är sekretstagnation som kan leda till nedsatt syrsättning (saturation). Normal saturation är mer eller lika med 97 % (1). Svag andningsmuskulatur och nedsatt rörlighet i bröstkorgen orsakad av neuromuskulära sjukdomar eller ryggmärgsskador (1) kan ge små tidalvolymer som leder till hypoventilation. Hypoventilation (underventilering) innebär att ventilationen av alveolerna inte räcker till för att upprätthålla ett adekvat gasutbyte. Detta kan också bero på en störning av andningsregleringen som kan vara orsakad av läkemedel som hämmar aktiviteten i andningscentrum t.ex. smärtstillande av morfintyp och sömnmedel av bariturattyp. Vanliga orsaker till andningsproblematik (1,2) Neuromuskulär dysfunktion av andningsmuskulatur. Nedsatt hostförmåga/kraft. Patienter med nedsatt kraft i utandningsmuskulatur kan ha försämrad hoststöt och svårigheter med sekretmobilisering. Sekretstagnation och/eller hypersekretion kan ses vid neuromuskulära sjukdomar, vid långvarig immobilisering och som postoperativ komplikation Atelektasbildning som orsakas av att de små luftvägarna har fallit samman. Nedre luftvägsinfektion ex pneumoni. Smärta. Faktorer som predisponerar för utveckling av postoperativa lungkomplikationer(1,2): Ålder över eller lika med 70 år Rökning Övervikt Lungsjukdom Ortopedisk/neurologisk funktionsnedsättning Luftvägsinfektioner Akut kirurgi Operation/anestesitid Immobilisering Smärta Målsättning Att patienten ska öka eller normalisera sin ventilation Att patienten ska bli av med besvärande sekret Att patienten ska uppnå och bibehålla bästa möjliga syresättning Att identifiera riskpatienter som riskerar att utveckla lungkomplikation eller vara i behov av andningshjälpmedel (beprövad erfarenhet) 2

Intervention Funktionsnedsättning/ Mätmetod Viloställningar(3,4) Syfte Optimera andningen Kroppsfunktion Aktivitet/ delaktighet Omgivning /miljö Kontrakturprofylax(1) Ökad/bevara rörligheten i bröstkorgen Lägesändringar(1,5) Ventilera olika delar av lungan i syfte att mobilisera sekret och förhindra atelektaser Mobilisering/fysisk aktivitet (1+2) Öka FCR, andningsdjup och frekvens. Andningsövningar(2,6,7) Förhindra sekretstagnation och mobilisera sekret Motstånds andning med BA-tube, PEP-flaska, PEP-mask, eller Rium-pipa. (1,5,7) Höja FRC, motverka atelektaser, mobilisera sekret Huff- och hostteknik (5) Sekret mobilisering/eliminering Manuellt hoststöd och thoraxkompressioner(2,8,9,10,11) Kompensera svag muskulatur och eliminera sekret Bukgördel(1,2) Hjälpa patienter med nedsatt diafragmafunktion och bukmuskelpares att hålla diafragmakupolen så välvd som möjligt vilket kan underlätta större andetag. 3

CPAP, (continuous positive airway pressure) BiLevelPAP (11,12,13,14) Cough Assist( 2,8,10,15,16,17) Slemsugning(18) Öka FRC, mobilisera sekret till större luftvägar Genom mekanisk in/utblåsning av luft till/från lungan och ett snabbt exspiratoriskt flöde eliminera sekret. Eliminera sekret Mätmetod/Utvärderingsinstrument Funktionsnedsättning/ Mätmetod Observation av sekret, hudfärg, andningsmönster och hostförmåga(19) Syfte Utvärdering Kroppsfunktion Aktivitet/ delaktighet Omgivning /miljö Andningsfrekvens(1) Utvärdering Auskultation av lungljud med stetoskop(19) Utvärdering Pulsoximeter, mätning av saturation(1) Utvärdering av saturation Peak expiratory flow (PEF)Peak cough flow (PCF)(10,11,20,21) Mäta den maximala luftflödeshastigheten vid utandning och hosta. 4

Restriktioner Mobiliseringsrestriktioner Restriktioner för användning av Cough Assist. Högt intrakraniellt tryck (CPAP) ( Saknar referens men enligt beprövad erfarenhet) Skallbasfrakturer (CPAP, Cough assist med mask) Rinorée (CPAP) (Beprövad erfarenhet) Odränerad pneumothorax-all form av motståndsandning (1) Uppföljning / vårdkedja Om patienten anses vara i behov av fortsatt kontakt med sjukgymnast efter utskrivning överrapporteras detta muntlig eller skriftlig till nästa länk i vårdkedjan om patienten eller anhörig ger sitt medgivande till detta. Patienter med långvarigt behov av assisterad ventilation och/eller Cough Assist beroende på var hjälpmedel förskrivs remitteras till Nationellt respirationscentrum på Danderyds sjukhus eller Andningsmottagningen på Neurologen, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. 5

Referenser 1. Olséni L, Wollmer P. Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Studentlitteratur ISBN 91-44-02199-2 2. Haas CF., Loik PS., Gay SE. Airway Clearance Applications in the Elderly and in Patients With Neurologic or Neuromuscular Compromise. Resp care 2007: 52;10; 1362-1381 3. Hough A. Physiotherapy in Respiratory Care1997; pages 81-82 4. Ehrenkrona Ch. Pre- och postoperativ andningsvård. Sjukgymnasten 1989;9,31-33 5. McCool FD, Rosen M.J Nonpharmacologic airway clearance therapies: ACCP Evidence-Based Clinical Practise Guidelines. Chest 2006;129;250S-259S 6. Elkins MR. Positive expiratory pressure physiotherapy for airway clearance in people with cystic fibrosis Cochrane Database Syst Rev.2006;19; (2): CDO3147 7. Pryor JA. Physiotherapy for airway clearance in adults. Eur Respir J 1999; 14:1418-1424 8. Chatwin M, Ross E, Hart N, Nickol AH, Polkey MI, Simmonds AK. Cough augmentation with mechanical insufflation/exsufflation in patients with neuromuscular weakness. Eur Respir J 2003;21:502-508 9. P Pillastrini S., Bordini S, Bazzocchi G, Belloni G. Menarini M. Study of the effectiveness of bronchial clearance in subjects with upper spinal cord injuries: examination of a rehabilitation programme involving mechanical insufflation and exsufflation. Spinal Cord 2006:44; 614 616 10. Gauld LM. Airway clearance in neuromuscular weakness. Developmental medicine and child neurology. 2009:350-355 11. Kang SW. Pulmonary Rehabilitation in Patients with Neuromuscular Disease. Yonsei Medical Journal 2006: 47;3;307-314 12. Denehy L. The use of positive pressure devices by physiotherapists. Eur Respir J 2001;17:821-829 13. Marshall A. Use of continuous positive airway pressure (CPAP) in the critically ill physiological principles. Aust Crit Care 1999;12:154-158 14. Bach JR., Gonçalves MR., Hamdani I., Winck JC. Extubation of Patients With Neuromuscular Weakness;A New Management Paradigm. Chest 2010: 137; 1033-1039 15. Vianello A et al. Mechanical insufflation-exsufflation improves outcomes for neuromuscular disease patients with respiratory tract infections. Am J Phys Med Rehabil 2005;84:83-88 16. Liszner K., Feinberg M. Cough Assist Strategy for Pulmonary Toileting in Ventilator-Dependent Spinal Cord Injured Patients. Rehab nursing. 2006:31;5;218-221 17. Simonds AK. Recent Advances in Respiratory Care for Neuromuscular Disease. Chest 2006: 130; 1879-1886 18. Handbok för hälso- och sjukvård. http://www.sjukvardsradgivningen.se/handboken/06_article.asp?categoryid=1 6

445&ParentId=1444&ChapterId=1445&Preview=&From=MENU&sString=slem 2007-19. Simonsson (red) BG Diagnostik och behandling av lungsjukdomar. Studentlitteratur ISBN 91-44-22292-0 20. American Thoracic Society. Lung function testing, 1991; Hetzel MR, Clark TJH. Thorax 1980;35:732-738 21. Bach JR, Saporoito LR. Criteria for extubation and trecheostomi tube removal for patients with ventilatory failure. A different approach to weaning. Chest 1996;110;1566-1571 7