Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009 var 25 procent av alla unga under 25 år arbetslösa. Trots att ungdomsarbetslösheten är hett omdebatterad har lite hänt som fått reella effekter för att underlätta för de unga. Istället får ungdomarna lita till sig själva. I den här rapporten redovisar vi hur många ungdomar som faktiskt själva tar initiativ och ansvar för sitt jobbsökande. Det driv och engagemang som här framkommer är hoppingivande. Ungdomarna har vänt Arbetsförmedlingen ryggen eftersom de anser att de där inte får tillräcklig hjälp. Istället hittar de jobben på egen hand. Dessutom startar allt fler ungdomar egna företag, istället för att passivt vänta på att någon annan ska komma med en lösning. Det är också ett tecken på gör det själv generationens driv. I en ny undersökning har vi bland annat ställt frågor till ungdomar om betydelsen av det egna kontaktnätet. Det visar sig inte helt oväntat att kontakter främst kommer ur tidigare arbetslivserfarenheter. Dessutom framkommer att betydelsen av just arbetslivserfarenheter ökar ju äldre man blir, medan familjens och släktens betydelse minskar med åldern. Detta indikerar att extrajobb i unga år är särskilt viktigt för ungdomar utan ett bra kontaktnät hemifrån. Det är därför viktigt att möjligheten att arbeta extra under skoltiden inte inskränks och att alla vägar in på arbetsmarknaden erkänns som positiva. Det är också viktigt att förändra och förbättra Arbetsförmedlingen så att de bättre kan hjälpa även unga till nya jobb. Många ungdomar är bra på att ta saker i egna händer men trots stor initiativkraft återstår en rad hinder på vägen till ett arbete. Unga människor i Sverige litar inte till systemen när de ska söka arbete. Istället tar de i betydligt högre utsträckning än jämnåriga i andra länder tag i situationen och vänder sig direkt till företagen. 1

1. Vägar till arbete Arbetslöshet, särskild bland ungdomar, är ett av dagens svåraste problem. Som ung människa är jakten på ett jobb därför svår, men också mycket viktig. Men det är svårt att hitta jobb, inte minst under perioder av vikande konjunktur och sysselsättning. Fullbordade studier är ofta ett grundkrav för att ta sig in på arbetsmarknaden. Samtidigt blir informella sökvägar allt viktigare och det egna nätverket slår ut jobbannonserna. Detta är i sig ingen nyhet. Men något som är intressant är att det här mönstret är särskilt starkt i Sverige, enligt en undersökning från Eurobarometer. Svenska ungdomar värderar kontakter och informella nätverk högre än ungdomar i andra länder. Bild 2. Svenska ungdomar värderar kontakter särskilt högt. 1 Vi lät Novus Opinion undersöka detta närmare. Under perioden 14 20 januari 2010 tillfrågades 2000 personer i åldrarna 16 34 år och vi kan i resultatet utläsa att de allra flesta värderar kon 1 Eurobarometer, 2006 2

takter som väldigt viktiga i kampen om ett jobb. Resultatet står sig bra även om man delar upp för olika sysselsättning och åldrar. Diagram 2. Kontakter viktiga för att hitta arbete 2 100% 95% 95% 98% 96% 93% 97% 90% 85% 80% 75% 70% Procent som svarar ganska eller mycket viktigt 16 34 år 20 24 år Arbetar Studerar Varken arbetar eller studerar De allra flesta är alltså överens om att ett bra kontaktnät är den rätta vägen till arbete. Inget konstigt i det. Frågan är bara hur man skaffar sig sitt kontaktnät. Bilderna nedan visar hur unga värderar exempelvis tidigare arbete, studiekamrater eller familjen. Diagram 3. Viktiga faktorer för det egna kontaktnätet 3 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 77% Tidigare jobb 59% 71% Hur viktigt är följande för ditt kontaktnät? Föräldrar, släktingar Vänner 47% Studiekamrater 2 Novus Opinion 3 Ibid 3

Diagram 4. Familjen byts ut mot arbetslivskontakter 4 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tidigare jobb Hur viktigt är följande för ditt kontaktnät? Andel ganska/mycket viktigt. Föräldrar, släktingar Vänner 15 19 år 20 24 år 25 30 år 31 34 år Studiekamrater I de två diagrammen ovan visar det sig att vänner och tidigare jobb utgör de viktigaste källorna till ett bra kontaktnät. Särskilt intressant är att föräldrar och släktingar, som är viktigast för personer upp till 24 år, längre upp i åldrarna får lämna plats åt andra kontaktytor. Med fler erfarenheter från bland annat studier och arbete växer betydelsen av de kontakter man på egen hand lyckats skaffa sig. Från att vara den viktigaste faktorn tappar alltså familjen i betydelse till förmån för arbetslivskontakter och vänner. Detta indikerar att möjligheten att arbeta extra under studietiden är positivt inte bara för att det ökar individernas kontaktnät i allmänhet, utan det blir dessutom särskilt viktigt för ungdomar som inte har något användbart kontaktnät med sig hemifrån. Diagrammet nedan visar att arbetslivserfarenhet också kan bidra till att minska risken för framtida arbetslöshet. Andelen som någon gång varit långtidsarbetslösa är betydligt större i gruppen som aldrig arbetade extra. Naturligtvis är extraarbetandet inte den enda förklaringen bakom statistiken, men det går inte att komma ifrån att möjligheten att arbeta extra som ung har stor betydelse. 4 Källa: Novus Opinion 4

Diagram 5. Extrajobb viktigt för framtida jobbchanser 5 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 43% 32% 27% 22% Nej Ja, 1 3 månader Har du någon gång sedan du slutade grundskolan varit arbetslös minst en månad? 13% 13% Ja, 4 6 månader 11% 6% 7% Ja, 7 12 månader 18% Ja, mer än 12 månader Jobbade extra Jobbade inte extra Med möjligheten till extrajobb får ungdomarna alltså möjlighet att skapa sig kontakter som senare kan komma till användning när man söker nya jobb. Ett annat viktigt tecken på att ungdomar är pigga på att agera själva istället för att låta någon annan ta över initiativet, är att så många fler nu väljer att starta eget företag. De senaste fyra åren har antalet unga som startat eget företag ökat med 20 procent. Det är en dubbelt så stark ökning som för sysselsättningsutvecklingen i samma åldersgrupp och som vi kan se nedan, betydligt mer än företagandet har ökat i befolkningen som helhet. En utveckling värd att ta tillvara. Diagram 6. Antalet unga företagare under Q4 2009 relativt Q4 2005. 6 125% 120% 120% 115% 110% 105% 103% 100% 95% 90% 20 24 år 15 74 år 5 Ibid 6 Källa: SCB (AKU) 5

2. Problem hos Arbetsförmedlingen Vi har sett att unga människor har allt att vinna på att skapa sig ett eget kontaktnät, framför allt genom arbetslivserfarenheter. Dessutom startar de gärna egna företag. De uppskattar också kontaktnätet som ett bra hjälpmedel när de söker jobb, och detta mer än genomsnittet i EU. Bilden nedan visar dessutom att svenska ungdomar helst går direkt till företagen när de ska söka jobb, företagen visar sig betydligt viktigare än exempelvis Arbetsförmedlingen. Bild 1. Svenska ungdomar väljer bort Arbetsförmedlingen 7 En knapp fjärdedel anser alltså att Arbetsförmedlingen är bästa hjälpen när man söker jobb, medan 34 procent vänder sig direkt till företagen. Men Arbetsförmedlingen är ändå den myndighet som har i uppgift att underlätta matchningen mellan arbetssökande och arbetslösa. Kanske gör ungdomarna ett misstag i att vända Arbetsförmedlingen ryggen? Frågan är vad som ger bäst resultat, vilken metod visar sig mest effektiv? SCB för statistik över hur nyanställda skaffade sig sitt nya arbete. Resultatet är tydligt. Av alla dem mellan 15 24 år som fick en ny anställning under 2009 använde sig enbart 7,9 procent av Arbetsförmedlingen. 7 Young Europeans, A survey among young people aged between 15 30 in the European Union, Flash Barometer, 2007. 6

Diagram 1. Nyanställda fördelade efter användning av Arbetsförmedlingen, 2009. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 7,9% 14,3% Använde sig av Arbetsförmedlingens tjänster Samtliga 15 24 år 90,5% 83,4% Använde sig inte av Arbetsförmedlingens tjänster Samtliga 25 74 år Övriga 90,5 procent såg alltså till att hitta sitt nya arbete på annat sätt. Även bland vuxna är det en klar majoritet som hittar jobb på annat vis, även om andelen som fått hjälp av Arbetsförmedlingen är nära dubbelt så stor. Det är alltså inte så konstigt att ungdomar inte vill använda sig av Arbetsförmedlingen i Sverige. Att färre unga är medlemmar i en A kassa är sannolikt en bidragande orsak till att så få unga väljer att gå till Arbetsförmedlingen. Och att färre unga får hjälp när de väl går dit innebär att myndigheten får negativt rykte och i förlängningen ännu färre unga besökare. Att Arbetsförmedlingen är den myndighet som får allra lägst betyg i Förtroendebarometern 2009 talar också för att Arbetsförmedlingen verkar ha misslyckats. 8 I SCB:s undersökning framgår det även hur många totalt som har fått en ny anställning efter användning av Arbetsförmedlingens tjänster. Det rör sig om 57 900 personer i åldrarna 15 74 år. Se tabell nedan. Eftersom det finns totalt 6 175 arbetsförmedlare hos myndigheten så har varje arbetsförmedlare i snitt förmedlat 9,4 arbeten under 2009. Då har vi inte inkluderat de 700 jobbcoacher som finns på Arbetsförmedlingen, som också har betydelse för verksamheten. 9,4 förmedlade arbeten per arbetsförmedlare är inte ens ett arbete per månad. Av dessa gick 2,5 jobb per arbetsförmedlare och år till en person under 25 år. Det är enligt alla tänkbara kriterier ett väldigt lågt utfall. Arbetsförmedlingens insatser 2009 Använde sig av Arbetsförmedlingens tjänster 57 900 Antal arbetsförmedlare hos Arbetsförmedlingen 6 175 Antal förmedlade tjänster per arbetsförmedlare 9,4 Antal förmedlade tjänster till unga per arbetsförmedlare 2,5 Vad det här beror på är svårt att säga. Arbetsförmedlingen förmedlar alldeles för få arbeten, i synnerhet till ungdomar. Att ungdomarna inte vänder sig till Arbetsförmedlingen när de söker jobb kan också ha andra orsaker, förutom Arbetsförmedlingens låga resultat. Kanske inger inte Arbetsförmedlingen tillräckligt med förtroende, kanske är de för långsamma, kanske hittar de inte tillräckligt intressanta jobb. Men det kan också vara en fråga om attityd. Exempelvis gick Arbetsförmedlingen nyligen ut och försökte definiera bort problemet med ungdomsarbetslösheten. De påstod att den rätta nivån var 8 procent och att den officiella siffran 8 Förtroendebarometern 2009 (MedieAkademin/TNS Sifo AB) 7

på 25 procent var oriktig. Detta kan ses som ett tecken på att man inte tar problemet på allvar. Nedanstående faktaruta reder ut begreppen hur räknas egentligen ungdomsarbetslösheten? Ungdomsarbetslösheten granskad (15-24 år, helåret 2009) Nivån på ungdomsarbetslösheten har varit livligt debatterad under det senaste året. Det är lätt att finna vägar att höja eller sänka nivån helt efter egna syften. Trots den officiella siffran på 25 % så kan man framställa nivån som allt från 8 till 34 %. Arbetslösheten räknas officiellt som antal arbetslösa dividerat med antal i arbetskraften, enligt följande: 156 200/624 300=25 %. På senare tid har olika röster menat att man bör räkna bort alla heltidsstudenter ur måttet samt utöka basen så att man använder hela befolkningen som mått. Detta motiveras med att många studenter som söker jobb enbart söker jobb för några timmar per vecka. Så här ville exempelvis Arbetsförmedlingen göra beräkningen: (156 200-62700)/1 231 800=8 %. Då bortser man ifrån problemet med att många fortsätter att studera även efter färdig examen eftersom de inte hittat arbete ännu. Dessutom ser man inte till alla dem som vill och kan arbeta men som inte aktivt sökt arbete, av olika skäl. De är ofta minst lika många som de studenter man vill exkludera och befinner sig med stor sannolikhet långt från arbetsmarknaden: (156 200+81 800)/(624 300+81 800)=34 % Vidare finns det många som söker heltidsjobb men som bara får arbete några timmar per vecka. Enligt samma logik som man vill exkludera studenter som bara vill ha extrajobb så skulle man kunna inkludera undersysselsatta personer som vill ha heltidsjobb: (156 200-62 700+91 200)/(624 300-62 700)=33 % Till sist kan man addera både de undersysselsatta unga som vill ha heltidsjobb och de ungdomar som inte längre aktivt söker arbete trots att de både vill och kan arbeta. Kort sagt alla dem som brottas med problem på arbetsmarknaden: (156 200+91 200+81 800)/(624 300+81 800)=46,6 % Är det för att upptäcka hur många unga som kan tänkas ha försörjningssvårigheter, då kanske man kan bortse från studenterna. Men om syftet är att upptäcka brister i arbetsmarknadens funktionssätt, då bör även studenternas problem att hitta arbete uppmärksammas. Källa: SCB AKU, helåret 2009 samt egna beräkningar. 8

3. Viktiga åtgärder Det är uppenbart att det rör sig om en generation som på det stora hela tar sin situation i egna händer, antingen genom att vända en myndighet ryggen när den inte lever upp till kraven, eller genom att skapa sin egen sysselsättning genom ett företag. Men det är också en generation som brottas med stora problem. Arbetslösheten är enormt hög och alla ungdomar har inte hanterat situationen på samma sätt. Därför finns ett par faktorer som behöver utvecklas för att inte förlora stora delar av ungdomsgeneration i utanförskap. Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att just förmedla arbete. Att Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form inte lyckas med sitt uppdrag är uppenbart. Det är därför rimligt att låta andra aktörer utmana Arbetsförmedlingens verksamhet. Här finns potential för aktörer som känner marknaden bättre än Arbetsförmedlingen gör, exempelvis bemanningsföretag och andra privata alternativ men också fackföreningar och branschorganisationer. I linje med detta har Centerpartiet lagt ett förslag som går ut på att låta privata utförare på sikt ta över hela jobbförmedlingsverksamheten. Arbetssökande får med sig en jobbpeng med vilken de kan välja arbetsförmedlare. De har i sin tur fri etableringsrätt och får betalt efter hur de lyckas förmedla arbeten. Det är en grundläggande förändring av myndigheten som skulle medföra stora förändringar i utförandet. 9 Moderaternas proposition om att utöka Lagen om valfrihet till Arbetsförmedlingens område är också positiv. 10 Det senaste större förslaget från oppositionen var Socialdemokraternas utspel om att göra om Arbetsförmedlingen så att en del riktas in på att förmedla kompetens och en annan del handlar om att tillsammans med Försäkringskassan ansvara för personer med större behov av hjälp. 11 Det saknas dock uppgifter om på vilket sätt den nya kompetensförmedlingen skulle lyckas bättre än den nuvarande Arbetsförmedlingen. Miljöpartiet har tidigare haft intressanta förslag på en mer nischad Arbetsförmedling. 12 I övrigt är det svårt att hitta förslag från oppositionen som rör just Arbetsförmedlingen. Företagande bland unga måste också uppmuntras mer. För ungdomar är inte sällan finansieringen den största hämskon, idéerna och attityderna finns ofta redan där. Yngre personer har rimligen inte hunnit spara ihop det kapital som ofta behövs för att starta företag, inte heller har de samma chans att få låna pengar av banken. Det är positivt att ungdomar nu har möjlighet att söka starta eget bidrag men det är också nödvändigt med en översyn av den generella tillgången på kapital till företag. Det handlar i sin tur mestadels om skattepolitik, varför hotet om förmögenhetsskattens återkomst är oroande. Ett löfte från oppositionen om att förmögenhetsskatten är permanent borttagen vore önskvärt. 9 http://www.centerpartiet.se/nyheter/arkiv 2010/Centerpartiet vill ha privata arbetsformedlingar 10 http://www.sweden.gov.se/sb/d/12162/a/141671 11 http://www.socialdemokraterna.se/vart parti/vara ledamoter/ylva johansson1/min politik/artiklar/2009/gorom arbetsformedlingen/ 12 http://www.mp.se/templates/mct_177.aspx?number=185662 9