Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen består av: Anders Rickler, planeringssekreterare, Socialförvaltningen Yvonne Svedman, 1:e socialsekreterare, Fältgruppen, Socialförvaltningen IFO Janet Assarsson, fältsekreterare, Fältgruppen, Socialförvaltningen IFO Håkan Andersson, samordnare för fritidsverksamheten, Barn och utbildningsförvaltningen Fler exemplar av denna rapport kan hämtas i pdf-format via: www.eslov.se Förord Att undersöka och presentera ungdomarnas drogvanor är inget självändamål för oss. Undersökningen är en del av en medveten strategi för förändring. Undersökningen ger oss en uppfattning om de sammanhang som ungdomar konsumerar droger i, vilka bruks- och missbruksmönster som finns och en uppskattning av konsumtionsnivån. Med den kunskap som drogvaneundersökningarna ger, kan vi utveckla och stödja arbetssätt som är väl avpassade för situationen i vår kommun. Utifrån vad som framkommit i denna drogvaneundersökning måste vi satsa mer på att arbeta med metoder för att stödja vuxna som finns naturligt med våra barn och ungdomar, att ge dem ökade kunskaper och färdigheter. Detta gäller framförallt föräldrar men även alla professionella och ideella vuxna som arbetar i skola, fritid, kultur, föreningar med mera. Det är nästan en fjärdedel av ungdomarna i årskurs två på gymnasiet som har använt narkotika, cirka hälften av niorna tror att de kan få tag på narkotika, man dricker stora mängder alkohol redan vid unga år osv. 1

Eslövs kommun Bakgrund 2001 gick Eslövs kommun med i ECAD Europeiska städer mot narkotika, som arbetar internationellt mot legalisering av narkotika. Den 31 januari 2000 antog kommunfullmäktige i Eslöv ett kommunalt Alkohol- och drogpolitiskt program. För att uppnå målen i programmet föreslås att kommunen gör en drogvaneundersökning. Representanter från Barn och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen påbörjade under hösten 2000 planeringen inför drogvaneundersökningen 2001 i samarbete med sju kranskommuner. Dessa var Burlöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lund, Sjöbo och Staffanstorp. Undersökningen genomfördes i årskurs 9 på högstadiet i samtliga kommuner samt i årskurs två på gymnasiet i Eslöv och Lund. Valet av årskurs 9 gjordes utifrån att CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning, vart annat år genomför en jämförbar undersökning i riket. Lunds kommun genomför sedan 1997 även en enkätundersökning i årskurs två på gymnasiet och i riket görs liknade undersökning på pojkar vid mönstringstillfället. Genomförande 2001 På grundskolorna har respektive rektor ansvarat för undersökningen och på gymnasiet har elevvårdspersonalen gjort det. Undersökningen genomfördes under vecka 12, 2001 på samtliga skolor. Det praktiska arbetet med drogvaneundersökningen har genomförts i samverkan mellan Barn och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. Inmatandet av enkätsvar har utförts, av för ändamålet anställd personal i Lund, som samtliga kommuner nyttjat. Bearbetningen av materialet har regional skötts av koordinator Ulf Ljungberg, Kultur och fritid i Lund. Lokalt har materialet bearbetats av arbetsgruppen för drogvaneundersökningen i Eslövs kommun. Metod Undersökningen genomförs som en helundersökning (alla elever ombads fylla i enkäten) i årskurs nio i grundskolan och år två på gymnasiet. Metodiken är likadan som gäller CAN:s årliga riksundersökning. Själva formuläret och frågeställningarna är till stora delar hämtade från CAN-undersökningen. Eleverna stoppar formuläret i ett kuvert och försluter detta. Kuvertet öppnas sedan inte förrän vid bearbetningen för att på så sätt garantera anonymiteten. Vid genomförandet finns ett bortfall av klasser i årskurs nio beroende på att de deltar i CAN:s riksundersökning. Övrigt bortfall är elever som är sjuka eller av andra orsaker inte är närvarande i skolan vid undersökningstillfället. Vid bearbetningen har också ett antal enkäter som är överdrivet ifyllda tagits bort enligt samma kriterier som används i den nationella undersökningen. I bortfallsstudier som gjorts av CAN ser man att de som inte varit närvarande i regel har mer avancerade alkohol-, tobaks- och narkotikavanor. Mot bakgrund av detta kan sägas att tillförlitligheten i undersökningen är god och att siffrorna förmodligen inte är högre än i verkligheten. Statistik är statistik och skall användas försiktigt. Siffrorna skall framförallt användas i jämförelser över tid för att få en uppfattning om drogutvecklingen bland ungdomar. Jämförelser kan även göras med undersökningar som genomförts enligt samma metod vid samma tidpunkt på året, t.ex. CAN:s årliga undersökningar. 2

Drogvaneundersökningen 2001 På flera platser i rapporten används begrepp som relaterar till cl 100% alkohol/år. För att få en uppfattning av konsumtionens storlek kan sägas att 150 cl 100% alkohol per år motsvarar 5 burkar starköl eller 30 cl starksprit i månaden. 500 cl 100% alkohol per år motsvarar 25 cl starksprit per vecka. Faktorer som kan ha påverkat resultatet Detta är resultatet av den första drogvaneundersökningen som genomförts i Eslövs kommun, som kan jämföras med CAN rikstäckande undersökning i årskurs 9. Rapporten beskriver hur läget ser ut idag bland ungdomar i Eslövs kommun. Ibland jämför vi med riket. Detta för att ha jämförelsetal, då det inte gjorts någon likvärdig undersökning tidigare i Eslöv. Då det gäller gymnasiet saknar vi helt jämförelsetal med riket. Undersökningen visar vad eleverna svarat på frågorna vid undersökningstillfället och inte den absoluta verkligheten. Deras svar är en kombination av upplevd verklighet och deras attityder. Även slumpen är en viktig faktor eftersom populationen är liten. Att bedöma skillnader i resultatet är svårt och orsakerna kan vara många. Vi har en besvärlig narkotikasituation i regionen som förmodligen är orsaken till att vi har många förhöjda siffror inom detta område. T.ex. medför närheten till kontinenten att cirka 70% av all narkotika som smugglas in i landet passerar Skåne. De förändrade alkoholpolitiska förutsättningarna, med sänkta skatter och ändrade införselkvoter, i kombination med närheten till Danmark kan vara en orsak till alkoholsiffrorna. Detta innebär på inget sätt att vi stillatigande skall acceptera detta, utan det bör istället ses som motiv för ökade insatser. 3

Eslövs kommun Högstadiet I Eslöv fanns vid undersökningstillfället tre högstadieskolor med elever i årskurs nio. Med få undantag är eleverna vid dessa skolor bosatta inom kommunen. Materialet bygger på 247 elever av 358 totalt. Två hela klasser föll bort eftersom de medverkade i riksundersökningen. Bortfallet var ca 20 %. Elever från kommunens skoldaghem deltog inte, liksom de som var på praktik, sjuka eller av annan anledning inte var närvarande. Även de enkäter som sållats bort enligt de kriterier som används i riksundersökningen ingår i bortfallet. Tobak Tidig tobaksdebut är en av de starkaste indikationerna på risken för ett senare missbruk av såväl alkohol som narkotika. Därför bör en tidig tobaksdebut, liksom en tidig tendens att berusa sig med alkohol, uppmärkssammas speciellt. Därför är tobaksförebyggande insatser riktade mot ungdomar mycket angelägna. Trots att det enligt lag numera inte är tillåtet att sälja tobaksvaror till ungdomar under 18 år är rökning inget ovanligt i denna ålderskategori. Anmärkningsvärt är att 78 % av rökarna i årskurs nio köper cigaretterna själva. Positivt är dock att endast 3 % av de som röker får cigaretterna av sina föräldrar. Av de som röker är det 14 % som har tillåtelse av sina föräldrar. Tabell 1 Tobaksvanor Procentuell fördelning efter kön Pojkar Pojkar riket Flickor Flickor riket Har aldrig rökt 34 26 Röker 15 30 37 36 Föräldrar känner 44 39 till rökning Snusar 19 27 1 0 Av de som röker är 56 % av pojkarna och 59 % av flickorna dagligrökare. 4

Drogvaneundersökningen 2001 Alkohol När det gäller ungdomars alkoholvanor, visar de undersökningar som regelbundet görs av CAN, att andelen elever i årskurs nio som någon gång under året använt alkohol, har minskat något mellan åren 1976 1994. Under senare år har man kunnat notera en ökningstendens av alkoholkonsumtionen hos både pojkar och flickor. Det finns många olika sätt att definiera begreppet alkoholkonsument. För att bli klassificerad som alkoholkonsument i föreliggande undersökning är det tillräckligt att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), 2 cl av s k blanddrycker (alkoläsk, cider, wine coolers etc), 2 cl vin eller 2 cl sprit. Andelen elever som är alkoholkonsumenter ligger över riksnivån både vad gäller pojkar och flickor. Av pojkarna i undersökningen är 88 % alkoholkonsumenter och av flickorna 91 %. I årets riksomfattande CAN-studie är andelen konsumenter 75 % bland pojkar och 78 % bland flickor. Medelålder vid första berusningstillfälle är 13,6 år för pojkar och 13,3 år för flickor. Ungefär 53 % av pojkarna och 67 % av flickorna har varit berusade. Av pojkarna är det 24 % och av flickorna är det 38 % som uppger att de dricker sig berusade varje eller nästan varje gång de dricker alkohol. Medelkonsumtionen bland eleverna i årskurs 9 är 281 cl 100% alk/år. Pojkarna konsumerar 286 cl 100% alk/år och flickorna 275 cl 100% alk/år. Hemtillverkad sprit förekommer bland ungdomarna. Andelen som har druckit hemtillverkad sprit är för pojkarna 30 % och för flickor 43 %. I årets CAN-studie är motsvarande siffror för pojkarna i riket 35 % och för flickor i riket 36 %. 5 % av pojkarna och 11 % av flickorna uppger att de använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte. Föräldrar I undersökningen finns vissa föräldrafrågor för att belysa samband mellan föräldras attityder och ungdomarnas konsumtion av alkohol. Vanligaste förekommande platsen ungdomarna drack alkohol på senast var hemma 30 % och hemma hos någon annan 41 %. 51 % av ungdomarna uppger att deras föräldrarna inte tycker att de skall dricka sprit i denna ålder. 77 % av ungdomarna uppger att det händer att de blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. 75 % av de ungdomar som dricker alkohol uppger att föräldrna känner till att de dricker. Av dessa ungdomar uppger 34 % att föräldrarna i princip känner till allt de dricker. 5

Eslövs kommun Diagram 1 Medelkonsumtion cl 100% alk/år efter frågan Har det hänt att dina föräldrar köpt ut alkohol åt dig? 1200 1000 cl 100% alk/år 800 600 400 200 0 Ja, folköl Ja, starköl Ja, vin Ja, sprit Nej Har föräldrar köpt ut Diagrammet visar att de ungdomar vars föräldrar köper ut alkohol dricker mer än de ungdomar vars föräldrar inte köper ut. Diagram 2 Medelkonsumtion cl 100 % alk/år efter frågan Händer det att du blir bjuden av dina föräldrar? 600 cl 100% alk/år 500 400 300 200 100 0 Nej, aldrig Ja, någon enstaka gång Ja, ofta Ja, men jag får bara smaka ur deras glas Händer det att du blir bjuden på alkohol av dina föräldrar? Av diagrammet framgår att de ungdomar som blir bjudna av sina föräldrar dricker mer än de som aldrig blir bjudna. 6

Drogvaneundersökningen 2001 Narkotika År 1971 uppgav 13 % av eleverna i årskurs 9 att de någon gång prövat narkotika (främst cannabis). Därefter har andelen som prövat narkotika succesivt minskat, så att i slutet av 1980-talet var motsvarande siffra 3 %. Under senare år har dock den nedåtgående tendensen brutits och siffran börjar närma sig 1970-talets värde. Medelålder vid narkotikadebuten är 14,0 år för pojkar och 14,4 år för flickor. Andelen ungdomar i årskurs nio som tror eller vet att de kan få tag på narkotika är för pojkar 42 % och för flickor 57 %. Möjlighet att prova narkotika har 24 % av pojkarna och 43 % av flickorna haft. Av ungdomarna har 15 % av pojkarna och 30 % av flickorna haft lust att prova narkotika. Tabell 2 Procent och kön Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika Har du någon gång använt narkotika Pojkar Pojkar riket Flickor Flickor riket 24 25 43 25 8 10 18 9 Av de ungdomar som uppger att de någon gång brukat narkotika anger 19 % att de fortfarande använder narkotika. Hasch och marijuana är de preparat som används mest. Ungdomar som någon gång har använt narkotika har en högre medelkonsumtion av alkohol än de ungdomar som inte har använt narkotika. Tabell 3 Medelkonsumtion cl 100% alkohol per år efter frågan Har du någon gång använt narkotika? Pojkar Flickor Ja 873 724 Nej 238 180 7

Eslövs kommun En stor del av narkotikan skaffas i Eslöv. Andra inköpsorter är Lund, Malmö och Köpenhamn. Diagram 3 Var har du skaffat narkotikan? Procentuell fördelning bland de som använt narkotika 60 andel i procent 50 40 30 20 10 0 I skolan eller på skolgården Annat ställe Köpenhamn Malmö Helsingborg Lund Eslöv Kävlinge Andra droger Dopingpreparat förekommer i stort sett inte alls bland niorna i Eslöv. Endast ett par individer har uppgett att de använt sådana medel. Vad gäller icke narkotikaklassade medel visar årets undersökning att 1% använt poppers (amylnitrit) och 1% använt lustgas (dikväveoxid) och 3 % använt svamp/ växt. 9 % av niondeklassarna uppger att de sniffat. Det rör sig om lim och butangas. 8

Drogvaneundersökningen 2001 Samband mellan rökning och andra droger Ett samband som alltid diskuteras är rökningens betydelse för annan drogkonsumtion. Det finns ett tydligt samband mellan rökning och andra droger. Även om orsakssambanden inte är tydliga kan man använda rökning som uppmärksamhetssignal. Diagram 4 Medelkonsumtion cl 100% alk/år efter frågan Röker du? 700 600 cl 100% alk/år 500 400 300 200 100 0 Ja Nej, har slutat Nej,har bara provat Röker du? Nej, har aldrig rökt Diagrammet beskriver sambandet mellan rökning och mängden alkohol. 9

Eslövs kommun Gymnasiet I Eslöv finns en gymnasieskola, Bergagymnasiet. Skolan har elever företrädelsevis från Eslöv, Höör och Hörby kommuner. 577 elever är inskrivna i årskurs 2 på Bergagymnasiet. Av dessa har 334 elever svarat på undersökningen. Bortfallet är 243 elever och innefattar de klasser som inte genomfört undersökningen, de elever som varit sjuka, haft praktik eller av annan anledning inte varit i skolan. I denna rapport redovisas resultatet från de elever som är bosatta i Eslövs kommun, vilket är 154 elever (68 pojkar och 85 flickor). 13 % av dessa är överåriga i jämförelse med normalåldern för årskurs två. Ungefär 1% är yngre. Tobak De övre tonåren är den ålder då flest röker och snusar. Bland den vuxna befolkningen röker ungefär 18 % av männen och 25 % av kvinnorna (SCB 1997). Av undersökningen framgår att det är ungefär lika många pojkar som flickor som brukar tobaksvaror (cigaretter och snus). 28 % av pojkarna som röker snusar också. Tabell 4 Tobak Procentuell fördelning efter kön Pojkar Flickor Har aldrig rökt 24 24 Röker 26 41 Snusar 28 2 Av de som röker är 61 % av pojkarna och 51 % av flickorna dagligrökare. Alkohol Elevernas ålder Av eleverna i årskurs två på gymnasiet har en del hunnit bli myndiga. Undersökningen genomförs i slutet av mars, vilket skulle innebära att ca en fjärdedel av eleverna födda 1983 blivit myndiga. Dessutom tillkommer de 13 % av eleverna som är födda tidigare än 1983. Dessa får enligt lag, dels köpa folköl i butiker, och dels bli serverade alkohol på restaurang. Det är mycket liten skillnad i alkoholkonsumtionen mellan de elever som är födda 1982 eller tidigare jämfört med de yngre eleverna. 10

Drogvaneundersökningen 2001 Konsumtion Intensiv konsumtion innebär att man vid samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst något av följande: en halvflaska sprit en helflaska vin 4 burkar starköl eller samma mängd blanddrycker 6 burkar folköl. Medelkonsumtionen bland gymnasieeleverna är 604 cl 100 % alkohol per år, vilket motsvarar ca 30 cl starksprit/ vecka. Pojkarna konsumerar 855 cl 100 % alkohol per år och flickorna 400 cl 100 % alkohol per år. Konsumtionsindex är ett sätt att dela in eleverna i olika grupper efter hur mycket de dricker. För att få en uppfattning av konsumtionen kan sägas att 150 cl 100% alkohol per år motsvarar 5 burkar starköl eller 30 cl starksprit i månaden. 500 cl 100% alkohol per år motsvarar 25 cl starksprit per vecka. Tabell 5 Konsumtionsindex Procentuell fördelning efter kön Pojkar Flickor Ickekonsument av alkohol 6 1 < 50 cl 100 % alk/ år 10 25 50 149 cl 100 % alk/ år 10 19 150 299 cl 100 % alk/ år 13 16 300 499 cl 100 % alk/ år 10 13 500 999 cl 100 % alk/ år 16 12 > 1000 cl 100 % alk/ år 34 14 Berusning Ungefär 86 % har varit berusade och medelålder för första berusningen är ungefär 14,7 år. För pojkar ligger debuten vid 14,5 år och för flickor vid 14,8 år. Att gymnasieelevernas debutålder är högre än i högstadieundersökningen beror på att fler haft sin första berusning vid högre ålder. 11

Eslövs kommun Diagram 5 Medelkonsumtion cl 100% alkohol per år efter frågan Ålder vid första berusningen? Medelkons cl 100% alk/år 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 12 13 14 15 16 17 18 Ålder vid första berusning Åldern vid första berusning har ett tydligt samband med vilken omfattning konsumtionen har. Ju tidigare berusningsdebut desto högre total alkoholkonsumtion. Av de som dricker alkohol uppger 59 % av pojkarna och 47 % av flickorna att de dricker sig berusade varje eller nästan varje gång de dricker alkohol. Ungdomarna får huvudsakligen tag på alkoholdrycker på två sätt. Dels är det genom kamrater och kamraters syskon, och dels är det från de egna föräldrarna. Föräldrar Medelkonsumtionen av alkohol varierar ganska kraftigt i förhållande till hur ungdomarna uppfattar sina föräldrars beteende och attityder. 84 % av föräldrarna bjuder sina ungdomar på alkohol. Ungefär 18 % bjuder ofta. De ungdomar som blir bjudna av sina föräldrar dricker mer än de som inte blir bjudna. 48 % av ungdomarna har ingen förälder som köper ut åt dem. De ungdomar vars föräldrar köper ut alkohol dricker totalt nästan mer än dubbelt så mycket som de vars föräldrar inte gör det. De som uppfattar att föräldrarna tycker att Det gör inget om man dricker sig full ibland, dricker drygt dubbelt så mycket som de som uppfattar sina föräldrars budskap som De tycker inte man ska dricka sig full i min ålder. 12

Drogvaneundersökningen 2001 Hemtillverkad sprit 46 % av ungdomarna i gymnasiets andra årskurs har druckit hemtillverkad sprit det senaste året. Av ungdomarna dricker 51 % av pojkarna och 42 % av flickorna hemtillverkad sprit. 62 % av de som dricker hemtillverkad sprit får tag i det genom kompisar medan 12 % köper det direkt av tillverkaren. Narkotika Medelåldern då man använder narkotika första gången är för pojkar 15,8 år och för flickor 15,7 år. Det preparat man testar första gången är i 98 % av fallen någon form av cannabis. Andelen ungdomar i årskurs två som tror eller vet att de kan få tag på narkotika är för pojkar 65 % och för flickor 68 %. Möjlighet att prova narkotika har 62 % av pojkarna och 52 % av flickorna haft. Av ungdomarna har 32 % av pojkarna och 34 % av flickorna haft lust att prova narkotika. 25 % av pojkarna och 21 % av flickorna har använt narkotika. Cannabispreparat är den mest förekommande drogen, därefter ecstasy. Av de ungdomar som uppger att de någon gång brukat narkotika anger 15 % att de fortfarande använder narkotika. Var och hur man får tag på narkotika Diagram 6 Procentuell fördelning bland de som använt narkotika. 60 50 andel i procent 40 30 20 10 0 I skolan eller på skolgården Annat ställe Köpenhamn Malmö Lund Eslöv Vanligen får ungdomarna tag på narkotika genom att de köpt av eller blivit bjudna av kamrater. De flesta som använt narkotika får tag på den i Eslöv. 13

Eslövs kommun Läkemedel och andra droger Ungefär 4 % av ungdomarna har använt sömnmedel och 7 % har använt lugnande medel utan att de fått det förskrivet av läkare. 11 % av ungdomarna uppger att de använt läkemedel tillsammans med alkohol för att berusa sig. Huvudsakligen uppger de att de använt paracetamolpreparat (Ipren, Alvedon, Panodil etc.), men även sömn- eller lugnande medel har använts. Liksom i årskurs nio är det bara några enstaka elever som uppgivit att de använt någon form av dopingmedel, kring 1%. 9 % av eleverna i tvåan uppger att de använt ett icke narkotikaklassat berusningsmedel. De preparat som använts är svamp/ växt 3 %, poppers 1 % och lustgas 1 %. 3 % uppger att de använt annan tablett. 8 % uppger att de sniffat en eller fler gånger. Det rör sin mest om lim och butangas. Samband mellan rökning och andra droger Liksom i högstadieundersökningen kan vi se ett tydligt samband mellan rökning och användning av andra droger. Diagram 7 Medelkonsumtion cl 100 % alkohol per år efter frågan Röker du? Medelkons cl 100% alk/år 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Ja Nej, har slutat Nej,har bara provat Nej, har aldrig rökt Diagrammet beskriver sambanden mellan rökning och mängden alkohol. Av de som har svarat att de någon gång använt narkotika är 77 % rökare. Av de som uppger att de aldrig har rökt har ingen använt narkotika. 14