ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING



Relevanta dokument
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse

Vård- och omsorgsboende: Dianagården - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende. Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Ekehöjden - Demens - VoB 2015

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre

Patientsäkerhetsberättelse

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens stadsdelsförvaltning, äldreomsorg

Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd:

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Bejtona. Inriktning (går inte att redigera): Demens

Patientsäkerhetsberättelse

Vård- och omsorgsboende: Frösunda Äldreboende - Somatisk. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd:

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre

Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon:

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Vård- och omsorgsboende: Liseberg - Demens/Somatisk. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Älvsjö. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Vård- och omsorgsboende: Rinkeby Äldreboende - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Vård- och omsorgsboende: Saltsjöbadens Sjukhus. Inriktning:Korttidsvård. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista.

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

Patientsäkerhetsberättelse

Linden omsorg AB, Rubinen vård- och omsorgsboende- verksamhetsuppföljning den 25 maj 2008

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Serafens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Lidköpings kommun 2013

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Uppföljning. Lövstavägen 31

1. Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden

Patientsäkerhetsberättelse. År Datum och ansvarig för innehållet

Innehållsförteckning. 1 Uppföljning... 3

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens sdf äldreomsorg

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens sdf äldreomsorg. Serafens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsäkerhetsberättelse för Ametisten

Patientsäkerhetsberättelse

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

Utvecklingsplan för kost och nutrition

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

PM Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/ Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS

Ann-Christine Falck Brännström

Patientsäkerhetsberättelse för Bergsunds vård- och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse

2015 års patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse samt plan för 2016 för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

Patientsäkerhetsberättelse Torshälla stads förvaltning År 2014

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Avtals- och verksamhetsuppföljning 2016

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Avtalsuppföljning av Norrmalms grupp- och servicebostäder

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för äldreboende Klippan Vardaga

Dnr Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rio. Inriktning (går inte att redigera): Korttidsvård

Patientsäkerhetsberättelse för Lillängens äldreboende

AVLÖSARSERVICE i hemmet LSS INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj 2011 ( 62) Gäller from 1 januari 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Transkript:

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har genomfört en kvalitets- och avtalsuppföljning av hälso- och sjukvården på Rio vård- och omsorgsboende under oktober och november 2011. På Rio finns 6 våningsplan där planen 6, 7 och 8 har vardera 16 platser för äldre med omfattande behov av vård, omsorg och stöd och planen 4 och 5 med sammanlagt 32 platser är för personer med demenssjukdom. Plan 3 är ett korttidsboende med 8 10 platser för personer med behov av växelvård eller i behov av tillfälligt boende i avvaktan på plats vid ett sjukhem eller ett gruppboende. Korttidsvården kan också vara en möjlighet vid olika akuta omsorgsproblem. Korttidsvården kräver mer av sjuksköterske- och rehabilitering resurser än permanenta platser eftersom vårdtagarna flyttar in och ut snabbare där. Ledningen på Rio vård- och omsorgsboende Mitra Bejanpour är ny verksamhetschef 29 sedan februari i år. Christina von Segebaden är övergripande verksamhetschef. Mitra är också chef för plan 3, 4 och 5. Jennifer Johanson är chef för planen 6, 7 och 8 där 48 boende bor. Annette Sjöborg är entreprenörens MAS. Bemanning av hälso- och sjukvårdspersonal På Rio ska det finnas totalt 8,82 årsarbetare sjuksköterskor, 1,00 arbetsterapeut och 0,85 årsarbetare sjukgymnast. Men entreprenören har inte följt avtalet fullt ut hela tiden under det senaste året gällande andelen sjuksköterskor och arbetsterapeut utan haft 0,80 mindre andel sjuksköterskor och 0,25 mindre andel arbetsterapeut. Entreprenören har ansett att vårdnivån och behovet av sjuksköterskor och arbetsterapeut varit lägre periodvis. På anmodan av förvaltningen håller entreprenören nu på med rekrytering av sjuksköterskor och en ökning av andelen arbetsterapeut så att årsarbetarna av respektive yrkeskategori ska överensstämma med avtalet. Under rekryteringstiden har entreprenören vikarier på de vakanta tjänsterna för sjuksköterskor. Det finns en acceptabel lösning för arbetsterapeuttjänsten från 1/1-12. Sjuksköterskorna som arbetar dag- och kvällspass inklusive helger ska vara 6,82 årsarbetare. Det pågår rekrytering av en sjuksköterska på 80 % som ska arbeta kontorstider måndag fredag på plan 3, korttidsvården, som behöver förstärkas med en egen sjuksköterska. Tillsammans med ytterligare två deltidssjuksköterskor på 0,74 % och 0,28 % kommer dag- och kvällssjuksköterskorna att vara 6,82 årsarbetare enligt avtalet. Nattsjuksköterskorna är 3 individer som tillsammans utgör 2,02 årsarbetare. Tillsammans med dag- och kvällssjuksköterskorna blir summan 8,84 årsarbetare sjuksköterskor vilket är 0,02 mer än avtalet. 1 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering följer upp rehabilitering och berörda medicintekniska produkter i stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. lili.briese@stockholm.se

SID 2 (6) Varje våningsplan har en egen omvårdnadsansvarig sjuksköterska som har ett specifikt ansvar för de boende och ett arbetsledaransvar för omsorgspersonalen. Samtliga omvårdnadsansvariga sjuksköterskor arbetar både dag- och kvällspass inklusive helger. I den nya organisationen kommer den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan på korttidsboendet att arbeta kontorstider och inte kvällar och helger. På vardagarna är sjuksköterskorna minst tre i tjänst och ibland fem vid ronder. På kvällarna och helgerna tjänstgör en sjuksköterska per arbetspass med ansvar för 88-90 boende. Verksamheten har egna nattsjuksköterskor som finns i huset vilket är bra. Nattsjuksköterskan ansvarar för 88-90 boende. MAS följer upp dels i december -11 men också varje månad under 2012 att sjuksköterskebemanningen överensstämmer med avtalet. Inom rehabiliteringen har det under året funnits 0,75 arbetsterapeut och 0,85 sjukgymnast. Enligt avtalet ska det finnas 1,00 arbetsterapeut för att täcka behovet på korttidsvården. Arbetsterapeuten har på grund av familjeförhållanden endast velat arbeta 0,75 men ska 1/1-12 börja arbeta 0,90. De resterande 0,10 ska täckas av sjukgymnast som finns inom Attendos verksamheter vilket är acceptabelt. MAS följer upp varje månad under 2012 att bemanningen av arbetsterapeuten överensstämmer med avtalet. Dokumentation Hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar i VODOK, som är Stadens elektroniska journalprogram för hälso- och sjukvård. Enligt journalgranskningen bedömer sjuksköterskorna med hjälp av evidensbaserade instrument alla boendes risknivå för undernäring med MNA 2 och risknivå för trycksår med Norton 3 samt tillsammans med sjukgymnasten alla boendes risk för fallolyckor med DFRI 4. Sjuksköterskorna behöver dock förbättra sina uppföljningar av åtgärder utifrån upprättade planer beträffande risker för fallolyckor, undernäring och andra riskområden. Genom uppföljningarna ska sjuksköterskorna bedöma om deras åtgärder uppfyllt målet/målen med behandlingen. Arbetsterapeutens och sjukgymnastens dokumentation håller god kvalitet och bedömda insatser kan i huvudsak följas i upprättade planer. MAS har granskat verksamhetens skriftliga rutin för dokumentation gällande hälso- och sjukvård. Rutinen är knapphändig och saknar flera relevanta områden. MAS har framfört detta skriftligen till ledningen med förslag på förbättringar. MAS kommer att följa upp rutinen för dokumentation vid nästa års uppföljning. 2 MNA = Mini Nutritional Assessment, instrument för bedömning av risk för undernäring. 3 Norton = Modifierad Nortonskala, instrument för bedömning av risk för trycksår. 4 DFRI = Downton Fall Risk Index, instrument för bedömning av risk för fallolyckor.

SID 3 (6) Förebyggande hälso- och sjukvård Flera av de äldre som flyttar in på våra vård- och omsorgsboenden befinner sig enligt våra bedömningsinstrument i nivåerna risk för undernärd alternativt undernärd. Därför ska alla vårdgivare prioritera detta område som MAS följer upp. Enligt de intervjuade sjuksköterskorna genomför de riskbedömningar av de boendes näringsstatus vid inflyttningen och därefter minst 1 gång per år samt vid behov. Enligt sjuksköterskorna deltar de vid de boendes måltider någon gång per vecka för att få en helhetsbild av näringsintaget hos de boende. Alla boende vägs vid inflyttningen och sedan var 3:e månad samt vid behov. MAS har skickat ut en skriftlig förfrågan till samtliga omvårdnadsansvariga sjuksköterskor med frågor kring deras riskbedömningar beträffande de boendes nutritionsstatus. Resultatet av sjuksköterskornas bedömningsstatistik den 27/10-11 visade att av de 88 personer som då bodde på Rio bedömdes 20 personer befinna sig i nivån undernärd och 15 i nivån risk för undernäring. Övriga 52 personer bedömdes vara i nivån utan risk för undernäring. I relation till de 35 personer som bedömts vara i nivån undernärd eller risk för undernäring hade respektive sjuksköterska upprättat 27 vårdplaner om nutrition, ordinerat specialkost med mer energi till 18 personer, ordinerat näringsdryck till 10 personer och konsistensanpassad kost till 7 personer. Sammanlagt blir det 35 ordinationer om nutritionsåtgärder. Enligt den skriftliga rutinen bedömer sjuksköterskorna alla boende för trycksårs- och fallrisk vid inflyttningen och därefter 1 gång per år samt vid behov. Sjukgymnasten samverkar med sjuksköterskan vid bedömningen av den boendes fallrisk. Planer med åtgärder och uppföljning upprättas då risk för fall eller trycksår föreligger. Inom verksamheten finns fyra sjuksköterskor som har förskrivningsrätt för inkontinensskydd. De provar ut vilka inkontinensskydd som passar den boende. I hela verksamheten fanns vid uppföljningen följande skyddsåtgärder: Grensele hade 3 personer Sänggrindar hade 47 personer Rörelselarm 4 personer Av 88 boende vid uppföljningstillfället behövde: 8 boende trycksårsförebyggande madrasser 7 boende behandlande madrasser mot trycksår 40 boende rullstol vid förflyttning 23 boende förflyttas med hjälp av personlyft 2 boende insulininjektioner mot sin diabetes 1 boende tabletter (läkemedel) mot sin diabetes 9 boende urinkateter. Övrig statistik: 1 boende hade trycksår och 10 boende hade andra sår.

SID 4 (6) Hygien Verksamheten har avtal med Vårdhygien och har haft hygienrond tillsammans med hygiensjuksköterska i år vilket är mycket bra. MAS har fått kopia av hygiensjuksköterskans rapport som innehåller flera förslag till förbättringar vilka MAS följer upp i samverkan med entreprenören. Entreprenören har inte skickat någon personal på Vårdhygiens utbildningar i år men ska prioritera dessa utbildningar nästa år. Sjuksköterskorna registrerar alla antibiotikabehandlingar och skickar sammanställningen till Vårdhygien som upprättar en årlig statistik gällande Stockholms län vilket är mycket bra. MAS har kopia på Vårdhygiens statistik. Läkarinsatser Landstinget ansvarar för läkarinsatserna och har tecknat avtal med Stockholmsgeriatriken på rekommendation av stadsdelsförvaltningen och MAS utifrån Rios lednings och hälso- och sjukvårdspersonals önskemål. En övergripande överenskommelse om läkarinsatserna på särskilda boenden inklusive Rio har upprättats och undertecknats av verksamhetschefen för Stockholmsgeriatriken, MAS och Rios verksamhetschef. En överenskommelse om läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden inklusive Rio har upprättats av Stockholmsgeriatriken och MAS. Stockholmsgeriatriken ansvarar för läkarinsatserna dygnet runt på Rio och sjuksköterskorna, ledningen, de boende och deras anhöriga är nöjda med läkarinsatserna. Rios ledning har regelbundna möten med de boendes läkare och dennes chef. Läkaren kommer regelbundet till Rio en gång per vecka och sjuksköterskorna kan alltid nå en läkare dygnet runt på telefon. Läkemedelshantering inklusive delegering Sjuksköterskorna ansvarar för de boendes läkemedelshantering utifrån läkarens bedömning om den boendes förmåga till eget ansvar eller inte. Sjuksköterskan kan delegera till omsorgspersonalen att överlämna och övervaka intaget av iordningställda läkemedelsdoser till de boende. Sjuksköterskorna ansvarar för att följa upp att den delegerade personalen utför den medicinska arbetsuppgiften korrekt. Sjuksköterskorna säkrar att delegeringarna är aktuella genom att spara originalen i en pärm med månadsflikar som de går igenom varje månad. Var 3:e månad ska samtliga sjuksköterskor även rapportera till entreprenörens MAS om aktuella delegeringsbeslut. Verksamheten har ett akut- och buffertförråd med läkemedel som finansieras av landstinget som skrivit avtal med MAS. Entreprenörens MAS utser sjuksköterskor som ansvarar för rekvisition av läkemedel till förrådet och andra sjuksköterskor med ansvar för att kontrollera narkotikan. Förrådet är ett komplement till receptförskrivna läkemedel och används vid akuta ordinationsändringar för alla boende vilket i vissa fall kan förhindra remittering till slutenvården. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen kommer att ske 11/11-11. MAS får kopia på protokollet.

SID 5 (6) Ledningssystem och patientsäkerhetsberättelse Attendo Care AB har ett övergripande ledningssystem med riktlinjer för hälsooch sjukvård och omsorg. Sedan ska varje verksamhet skriva nödvändiga rutiner utifrån dessa riktlinjer. MAS har granskat några av dessa rutiner bland annat hur kontakt ska tas med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal, hur verksamheten arbetar med riskbedömningar om nutrition, fallolyckor och trycksår, vård i livets slutskede och dokumentation om hälso- och sjukvård. MAS har återkopplat till ledningen ett skriftligt förslag på förbättringsområden beträffande rutinerna för dokumentationen. Patientsäkerhetsberättelse 5 I Rios patientsäkerhetsberättelse framgår vilka områden ledningen prioriterat för att förbättra patientsäkerheten, vilka åtgärder som vidtagits samt resultaten av dessa åtgärder. Beträffande avvikelsehanteringen har två kvalitetsgrupper startats upp under 2010 med representanter från de tre hälso- och sjukvårdsprofessionerna, kvalitetsombud från varje plan, verksamhetschef och kvalitetssamordnaren som också är sammankallande. Gruppen träffas 1 gång per månad med genomgång av verksamhetens händelser, avvikelser, klagomål och synpunkter både nya och gamla för att lära av eventuella misstag och förhindra upprepning av dessa. Mötet protokollförs och delges övrig personal skriftligt och muntligt på arbetsplatsträffar. Statistik från kvalitetsgrupperna registreras i företagets kvalitetsindex. Benägenheten att rapportera händelser/avvikelser har ökat bland personalen som en sannolikt följd av medvetenheten om vikten av att arbeta systematiskt med avvikelsehanteringen. För att öka patientsäkerheten gällande läkemedelshanteringen har MAS 2010 initierat och ansvarat för ett projekt med två apotekare tre dagar per vecka på Rio under 6 månader utifrån Rios lednings godkännande. Apotekarna skulle tillsammans med sjuksköterskorna se över hela läkemedelshanteringen och säkra den bland annat genom att upprätta skriftliga rutiner, utbilda all omsorgspersonal i läkemedelskunskap, vidareutbilda alla sjuksköterskor inom för dem relevanta områden samt samverka med läkaren vid läkemedelsgenomgångar. Projektet finansierades med statliga stimulanspengar från Äldreförvaltningen som hade det övergripande ansvaret. De tvärprofessionella team mötena har utvecklats under året med träffar varje vecka och genomgång av det preventiva arbetet och riskanalyser av de boende gällande fallolyckor, trycksår och undernäring. Rio har också haft tillgång till en dietist genom ett projekt finansierat av statliga medel initierat av projektansvarig på stadsdelen. Dietisten har utbildat all personal i kost och nutrition, funnits som stöd och varit behjälplig i upprättandet av kost- och nutritionsrutiner. 5 Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) PSL, ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse varje år senast 1 mars.

SID 6 (6) Enligt ledningen har ovan nämnda kvalitetsarbete resulterat i färre allvarliga fallolyckor och avvikelser inom läkemedelshanteringen, en ökad benägenhet bland personalen att rapportera avvikelser, fler boende får mellanmål och sjuksköterskorna gör fler BMI uträkningar. Lex Maria Under senaste året har verksamheten haft en allvarlig händelse som resulterat i en Lex Maria anmälan. MAS har granskat händelsen och utredningen som gjorts av entreprenörens MAS och bedömt att kvällssjuksköterskan eventuellt brustit i sin bedömning och informationsöverföring. Kvällssjuksköterskan hade ansvar för 88 boende vid tillfället. Aktuell boende försämrades under kvällen och remitterades av jourläkare genom nattsjuksköterskan till sjukhus och opererades akut för emboli (blodpropp som vandrat och orsakat stopp i blodkärl) i vänster ljumske. Medicintekniska produkter Kontroll av vårdsängar är gjort 2010 av Sodexho som genomför kontrollerna vartannat år. Personlyftar är kontrollerade 2010 av Invare care och kontrolleras en gång per år. Rehabilitering Arbetsterapeuten och sjukgymnasten är delaktiga med insatser inom riskområdena undernäring och trycksår när behov föreligger. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten genomför bedömningar av funktion, ADL och behov av hjälpmedel samt ger behandling eller träning utifrån bedömda och prioriterade behov. Vård i livets slutskede Attendos lokala rutiner om vård i livets slutskede innehåller viktiga områden som beskriver vad personalen ska beakta. Det framgår dock inte av rutinen att det är läkarens ansvar att bedöma när den enskilde befinner sig i livets slutskede, och att planeringen av den enskildes behov och önskemål om omsorg och hälso- och sjukvård ska utgå från läkarens ordinationer. MAS följer upp den skriftliga rutinen om vård i livets slutskede vid nästa årliga uppföljning. När den enskilde har avlidit registrerar sjuksköterskorna i Svenska palliativregistret ett nationellt kvalitetsregister. MAS har föreslagit verksamheten att arbeta utifrån en evidensbaserad metod för vård i livets slutskede. Det finns studier som visar att användandet av kunskapsbaserade och standardiserade vårdplaner med tydliga mål och riktlinjer är ett av de mest effektiva sätten att höja vårdkvaliteten för den enskilde. På Rio finns ett kylrum med 8 platser för avlidna. Det finns skriftliga rutiner om hur avlidna ska transporteras till och förvaras i detta kylrum tills begravnings- entreprenören tar över ansvaret.