Tungmetaller i en sedimentkärna från Koljöfjorden

UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Tungmetaller i en sedimentkärna från Koljöfjorden Erik Alsteryd ISSN 1400-3821 B812 Bachelor of Science thesis Göteborg 2014 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN

Sammanfattning Koljöfjorden är en öppen fjord vilken är belägen norr om Orust på Svenska Västkusten och har en sträckning i sydvästlig riktning ut mot Skagerrak. Från Stenungsund i söder, upp mot Havstensfjorden strömmar vatten mot norr och sedan mot väster. Vatten från Stenungsundsområdet, Uddevalla och samhällen och småindustrier längs Koljöfjordens sträckning rinner ut i Skagerrak via Malö strömmar i västra delen av fjorden. Syftet med denna studie var att undersöka distributionen av sju tungmetaller i en sedimentkärna som var tagen vid station K6 i Koljöfjorden. Station K6 är belägen strax utanför Kungsviken. En multicorer användes vid provtagning av bottensedimentet och sedimentkärnan röntgades därefter. För analys av tungmetaller användes en ICP-MS. Enligt Norska riktlinjer förekommer tungmetallerna i Koljöfjorden till större del inom acceptabla nivåer, förutom koppar som har halter upp mot Dålig status. Kadmiumhalterna i Koljöfjorden är dock för området ovanligt höga, men når ändå inte upp till medehöga nivåer och ursprunget till denna relativt höga kadmiumhalt är ännu inte klarlagt. Nyckelord:Koljöfjord, Tungmetaller, Kadmium, Koppar, Relativ datering, station K6. Abstract Koljö Fjord is an open-ended fjord that is situated north of Orust on the Swedish west coast, It stretches in a south western direction towards the Skagerrak. From Stenungsund in the south, water flows towards Havstens in the north and then to the west. Water from Stenungsunds area, Uddevalla and communities and small industries along Koljöfjords stretching flows out into Skagerrak through Malö strömmar in the western part of the fjord.. The purpose of this study were to investigate the distribution of seven heavy metals in a sediment core that was sampled at station K6 in Koljöfjord. Station K6 is situated just outside Kungsviken. A multicorer was used for sampling of the bottom sediment and the sediment core was x-rayed after sampling. For analysis of heavy metals an ICP-MS was used. According to Norweigan guidelines the heavy metals in Koljö Fjord are mostly within acceptable concentrations except for copper, which has concentrations reaching up to Bad status. The concentration of cadmium is, however, unusually high but not up to Average concentrations and the origin of this relatively high content of cadmium is not yet determined. Keywords: Koljö Fjord, Heavy metals, Cadmium, Copper, Relative dating, station K6. 1

Innehåll Sammanfattning... 1 Abstract... 1 1 Introduktion... 4 1.1 Områdesbeskrivning... 4 1.1.1 Provtagningsplats... 5 1.1.2 Geologi... 5 1.1.3 Hydrografi... 5 1.2 Tungmetaller... 8 2 Material och metoder... 8 2.1 Vattenhalt... 9 2.2 Organiskt kol och kväve... 9 2.3 Tungmetaller... 9 2.4 Norska riktlinjer för tungmetaller... 9 2.5 Normalisering av tungmetaller... 10 2.6 Datering... 10 3 Resultat... 10 3.1 Vattenhalt, organiskt kol, kväve och kol/kväve kvot.... 10 3.2 Tungmetallsresultat... 12 3.2.1 Arsenik... 12 3.2.2 Bly... 12 3.2.3 Kadmium... 12 3.2.4 Koppar... 12 3.2.5 Krom... 13 3.2.6 Nickel... 13 3.2.7 Zink... 13 3.2.8 Bly 206/207 kvot... 13 2

3.2.9 Medelhalt, Maximumhalt och Minimumhalt av tungmetaller... 16 3.2.10 Normaliserade värden... 16 3.2.11 Datering... 16 3.3 Röntgenbild... 18 4 Diskussion... 20 4.1 Datering... 20 4.2 Analys och källor... 20 5 Slutsats... 24 Anmärkning... 24 Litteraturförteckning... 25 Appendix Rådata... 27 3

1 Introduktion Estuarierna längs den svenska västkusten är mycket influerade av antropogena verksamheter och man kan ofta finna bevis på att de blivit påverkade av miljögifter och övergödning. Tungmetaller tillhör miljögiftssamlingsnamnet och är vanligt förekommande i bottensedimentet i svenska fjordar. Vanliga källor beträffande tungmetaller är maritim verksamhet såsom sjöfart och närliggande industrier, men kan även vara atmosfäriskt nedfall (Cato, 1997). Fjordar och sedimenten i fjordbassängerna är vanligen utmärkta miljöarkiv när det gäller att studera variationen av tungmetallshalter eftersom de bevaras i bottensedimenten. Det som bidrar till att fjordar fungerar som bra miljöarkiv är den höga ackumulationshastigheten och den begränsade bioturbationen. Detta medför att man kan studera deras miljöstatus och förändring över tid med hög upplösning (Filipsson, 2003). Syftet med denna studie är att undersöka halter av tungmetaller i en sedimentkärna från Koljöfjorden, som är en öppen tröskelfjord belägen mellan Orust och Bokenäset (fig. 1). Några av de tungmetallerna med största toxiska effekter för miljön är Arsenik (As), Kadmium (Cd), Krom (Cr), Koppar (Cu), Nickel (Ni), Bly (Pb) och Kvicksilver (Hg) (Cato, 1997). 1.1 Områdesbeskrivning Längs västkusten i Sverige finns flera tröskelfjordar som sträcker sig ut mot Skagerrak. Byfjorden, Havstensfjorden och Koljöfjorden är tre exempel på sådana fjordar och vilka har en sträckning från Uddevalla ut mot Skagerrak (fig. 1). Byfjorden är den av de tre fjordarna som är belägen närmast Uddevalla och Koljöfjorden är belägen längst bort från Uddevalla och närmast Skagerrak. Mellan de två fjordarna ligger Havstensfjorden. I figur 1 finns det tre stycken olika förstoringar av studieområdet. Koljöfjorden är en öppen tröskelfjord med tre trösklar. Karta C i figur 1 visar läget för dessa tre trösklar (sill). Tröskel ett, Malö strömmar och Björnsundskanalen (sill 1) ligger mellan Skagerrak och Koljöfjorden med ett djup på 8 meter. Tröskel två, Nötesund (sill 2) är den östra tröskeln med 12 meters djup som ligger mellan Koljöfjorden och Havstensfjorden. Den tredje tröskeln, Nordströmmarna (sill 3) finns norrut mot Gullmarsfjorden med djupet 5 meter. Dessa tre trösklar begränsar vattenutbytet vilket leder till stagnanta förhållanden i djupvattnet. Största 4

djupet i Koljöfjorden är 59 meter, medeldjupet är 15 meter och arean är 25,2 km 2 (Hansson et al, 2012). 1.1.1 Provtagningsplats Provtagningsplatsen, Station K6 ligger i den djupare delen av Koljöfjorden strax utanför Kungsviken (fig. 1). Koordinaterna för station K6 och provtagningsplats är: 58 13'37.2"N 11 34'14.2"E (WG84). Vattendjupet vid station K6 är cirka 43 meter. 1.1.2 Geologi Den dominerande bergarten runt Koljöfjorden är gnejsig, ådrad och migmatiserad metagråvacka. Denna metagråvacka har även samlingsnamnet Stora Le-Marstrandsformation (SLM) och är mycket vanlig längs Bohusläns skärgård, söder om Gullmarsfjorden. Stora Le- Marstrandsformationen sträcker sig i nord-sydlig riktning från Norge ned till skärgården i Göteborg. Norra sidan om Koljöfjorden finns det förutom SLM också en del granit och granodiorit (Lundqvist & Kero, 2006). Berg i dagen är det vanligaste förekommande geologiska företeelsen i området runt om fjorden, men det finns också en del jord, men då främst i dalarna. De flesta av jordarterna är material från den senaste nedisningen såsom glacial lera, isälvssediment och inslag av morän, där glacial lera är dominerande. Det förekommer också postglaciala leror och sand av olika grovlek. 1.1.3 Hydrografi Havet utanför svenska västkusten är indelad i två områden, Kattegatt och Skagerrak. Kattegatt är ett relativt grunt hav med ett medeldjup på 23 meter och ett största djup på cirka 100 meter. Skagerrak i vilken Koljöfjorden mynnar ut i, har ett medeldjup på 210 meter och ett största djup på cirka 700 meter (Rosenberg et al, 1996). Kattegatt och Skagerrak har en medeldjup haloklin/pyknoklin på 15 meters djup med brackvatten finns på ytan och mer salthaltigt i de djupare vattenmassorna. Salthalten för det översta bräckta lagret varierar från 15-25 psu där det blir något sötare (15 psu) i södra Kattegatt och saltare (25 psu) i norra Skagerrak (Svansson, 1975). Det översta brackvattenlagret utgörs främst av vatten från Östersjön, men även från floder (Rosenberg et al, 1996). Skagerraks salthaltiga vatten (32-35 psu) härrör från södra Nordsjön och Atlanten (Filipsson, 5

2003). Jyllandsströmmen som rinner in i Skagerrak och Kattegatt med Nordsjövattnet blandas med brackvatten från Östersjön, vilket ger en mycket svagare pyknoklin och haloklin i Skagerrak än i Kattegatt. (Hansson et al, 2012). Orust fjordsystem är ett vanligt samlingsnamn för fjordarna och vattnen runt om Orust. Tre fjordar tillhör detta system, Byfjorden, Havstensfjorden och Koljöfjorden. Havstensfjorden är en öppen tröskelfjord och har tre trösklar, en öster mot Byfjorden, en väster mot Koljöfjorden och en söderut mot Stenungsund. Medeldjupet i Havstensfjorden är 17 meter och största djupet är 45 meter. Byfjorden är en sluten fjord med endast en tröskel. Medeldjupet är 23 meter och största djupet är 50 meter. Längst in i Byfjorden rinner Bäveån, med årsmedelsflödet för 8 m 3 /s och det utgör 40 % av hela Orust fjordsystems tillförselsvolym av sötvatten(hansson et al, 2012). Ytvattencirkulationen kring Orust följer en riktning där vattnet transporteras in från Skagerrak till Stenungssund och sedan i riktning mot Havstensfjorden, därefter igenom Koljöfjorden och ut mot Skagerrak (Hansson et al, 2012). Denna cirkulation är en avgörande faktor i distributionen av terrestriskt sediment och transporter av olika miljögifter från t ex Göteborg, Stenungsundsområdet, Ljungskile och Uddevalla. Cirkulationen kan ibland byta riktning, men detta sker inte särskilt ofta och påverkar då endast västra delar av Koljöfjorden (Hansson et al, 2012). Koljöfjorden har bräckt ytvatten och mer salthaltigt djupvatten. Mellan de två vattenmassorna finns det en övergångszon. Skiktningen i Koljöfjorden leder till en stark pyknoklin på 15-20 meters djup. Denna pyknoklin och de grunda trösklarna medför att vattenmassorna inte blandas, vilket leder till perioder med syrefattigt bottenvatten (Gustafsson & Nordberg, 2000). Djupvattnet i Koljöfjorden förnyas vanligtvis under vintern eller tidig vår, men kan också ha flera års uppehåll innan ett utbyte sker igen (Gustafsson & Nordberg, 1999). Syrgasen i Koljöfjordens bottenvatten har fluktuerat mycket under åren. Figur 2 visar hur syret har varierat på 40 meters vattendjup under åren 1965-2007. Den visar flera perioder med mycket syrefattigt vatten. 6

Figur 1 Kartor över Koljöfjorden och dess geografiska läge. Karta A över Skandinavien där den svarta fyrkanten anger Koljöfjordens position. Karta B visar Koljöfjordens placering samt intilliggande fjordar och städer. Karta C visar Koljöfjorden läge och trösklar (sill) samt provtagningsplats. Provtagningsstationens koordinater är: 58 13'37.2"N 11 34'14.2"E WG84. Figure 1 Maps over Koljö Fjord and the location of Koljö Fjord. Map A is over Scandinavia and the black square shows Koljö Fjords location. Map B shows Koljö Fjord s location and the location of other fjords and towns. Map C shows the location of the sills and of the sampling site. Coordinates for the sampling site are: 58 13'37.2"N 11 34'14.2"E WG84. 7

Figur 2 Syrgashaltens variation i Koljöfjordens bottenvatten under ett halvt sekel från SMHI (Havsmiljödata, 2014). Figure 2 Oxygen variations in Koljö Fjord s bottom water over half a century. 1.2 Tungmetaller Denna studie behandlar förekomsten av sju tungmetaller, Arsenik (As), Bly (Pb), Kadmium (Cd), Koppar (Cu), Krom (Cr), Nickel (Ni), och Zink (Zn) i en sedimentkärna från Koljöfjorden. Definitionen av tungmetaller är metaller med en densitet högre än 4500kg/m 3, men den allmänna definitionen är metaller som är särskilt miljöfarliga (Cato, 1997). Alla dessa tungmetaller har toxiska egenskaper vid höga koncentrationer. Dock är några av dem livsnödvändiga vid små mängder för organismer (zink, koppar, krom och nickel). Det som gör att dessa metaller är miljöfarliga, förutom deras toxiska egenskaper vid höga koncentrationer, är att de inte kan brytas ned biologiskt. Detta medför att tungmetaller ackumuleras och bevaras i de olika systemen (Cato, 1997). Tungmetaller förekommer också naturligt i nästan alla sediment och bergarter men oftast då i låga koncentrationer, vilket man brukar bedöma som bakgrundsnivå (Cato, 1997). 2 Material och metoder Proverna togs december 2013 under kursen Maringeologi från Göteborgs universitets forskningsfartyg R/V Skagerak. I denna studie har en multicorer använts som tar flera relativt ostörda ytprover samtidigt och i detta fall användes en multicorer som kunde ta 8 stycken sedimentkärnor. Därefter valdes en sedimentkärna ut med hög kvalitet och röntgades med en portabel röntgenmaskin av fabrikatet Andrex, modell Andrex BV (155 140kV/10mA). Efter röntgenanalys skivades sedimentkärnan i centimetersskivor från ytan och ned till 20 cm djup. Proverna transporterades sedan till laboratorium där vidare analys kunde ske. 8

2.1 Vattenhalt Vattenhalten räknades ut genom att mäta skillnaden i vikt före och efter frystorkning av proverna. Frystorkningen gjordes enligt standard och tidsåtgången för torkningen var 2-3 dygn. Detta var det första steget av lab-analyserna då övriga analyser kräver torrt sediment. 2.2 Organiskt kol och kväve Totalt organiskt kol (TOC) samt totalt kväve (TN) analyserades i laboratorium. Kol-/kväveanalysen av sedimentkärnan gjordes i Göteborgs universitet med en Carlo Erba NA 1500 Nitrogen/Carbon analyzer. 2.3 Tungmetaller Tungmetallsanalysen gjordes med en Agilent 7500 ICP-MS enligt den svenska standarden SS 028183. I standardmetoden ingick det att 0,99 gram av provet homogeniserades med en Agatmortel. Därefter tillsattes 20 ml av lakvätskan 7mol/l salpetersyra (HNO 3 ) och sedan tryckkokades proverna i 30 minuter med temperaturen 120 C. Därefter separerades vätskan från sedimentet och späddes 50 gånger innan analysen kunde ske. 2.4 Norska riktlinjer för tungmetaller Norska riktlinjer och deras gränsvärden för de fem klasserna: Bakgrund, God, Medel, Dålig och Svårt dålig (tabell 1). Riktlinjerna gäller för tungmetaller i sediment (Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljögifter i vann og sedimenter, 2007). Tabell 1 Norska riktlinjer för tungmetaller i sediment (Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljögifter i vann og sedimenter, 2007). Table 1 Norwegian guidelines of heavy metals in sediment. I II III IV V Tungmetaller Bakgrund God Medel Dålig Svårt dålig Arsenik (mg As/kg) < 20 20-52 52-76 76-580 >580 Bly (mg Pb/kg) <30 30-83 83-100 100-720 >720 Kadmium (mg Cd/kg) <0,25 0,25-2,6 2,6-15 15-140 >140 Koppar (mg Cu/kg) <35 35-51 51-55 55-220 >220 Krom (mg Cr/kg) <70 70-560 560-5900 5900-59000 >59000 Kvicksilver (mg Hg/kg) <0,15 0,15-0,63 0,63-0,86 0,86-1,6 >1,6 Nickel (mg Ni/kg) <30 30-46 46-120 120-840 >840 Zink (mg Zn/kg) <150 150-360 360-590 590-4500 >4500 9

2.5 Normalisering av tungmetaller Alla tungmetaller har normaliserats mot halten av totalt organiskt kol för att på så sätt se skillnaden mellan total halt tungmetall påverkat av organiskt kol och halten tungmetall opåverkad av organiskt kol. 2.6 Datering Tungmetallerna daterades relativt genom att analysera utvecklingen av bly 206/207. Den lägsta halten bly 206/207 motsvarar året 1975 och med detta kunde en ackumulationshastighet på 3,7 mm/år räknas ut (Renberg et al., 2001). 3 Resultat Analysresultatet är uppdelade i tre delar där den första 3.1, innehåller organiskt kol, kväve och vattenhalt. Andra delen 3.2 innehåller resultaten för tungmetallsanalyserna där det redovisas tungmetallskoncentrationer tillsammans med miljögränsvärden enligt norska riktlinjer (tabell 1) och i den tredje delen 3.3 visas en röntgenbild av sedimentkärnan. 3.1 Vattenhalt, organiskt kol, kväve och kol/kväve kvot. Halterna för organiskt kol och kväve uppvisar liknande trender (fig. 4 och 5). Kurvorna för de två halterna fluktuerar kraftigt över hela sedimentkärnan med en tydlig minskning vid 9-11 cm ned som följs av en kraftig ökning vid 12 cm. Kol/kväve kvoten har en svag ökning ned till 8 cm, förutom två mindre fluktuationer vid 1 cm och 7 cm sedimentdjup, vid 9-11 cm sker det en ökning innan det minskar vid 12 cm djup (fig. 6). Vattenhalten i sedimentkärnan minskar från 97 % vid ytan och går ned till 75% som lägst vid 9 cm djup (fig. 3). Därefter ökar vattenmängden igen och avslutas på 85% vid 20 cm sedimentdjup. 10

Figur 3 Vattenhalt. Figure 3 Watercontent. Figur 4 Totalt organiskt kol av torrt sediment. Figure 4 Total organic carbon of dry weight. Figur 5 Totalt kväve av torrt sediment. Figure 5 Total nitrogen of dry weight. Figur 6 Kol/Kväve kvot. Figure 6 Carbon/Nitrogen ratio. 11

3.2 Tungmetallsresultat En generell trend kan utläsas från figur 7-13 där metallernas koncentartion minskar mot sedimentytan. En kraftig minskning uppträder vid 9-11 cm djup följt av en lika kraftig ökning. Bland de flesta tungmetallerna kan man även se en ökning av halten från 20 till 18 cm djup. 3.2.1 Arsenik En generell trend med minskande arsenikvärden närmare ytan i kärnan (fig. 7). Dock så är det en abrupt avvikelse vid 9-11 cm sedimentdjup där halten arsenik sjunker från cirka 20 mg/kg till cirka 11 mg/kg för att sedan stiga till 18 mg/kg igen. Högsta halten arsenik, 20,8 mg/kg, förekommer vid 17,5 cm sedimentdjup. Halten arsenik är över gränsvärdet till God status mellan 16 och 19 cm djup (tabell 1) och de normaliserade värdena för arsenik har en extremt svag minskning med minskande djup med små fluktuationer (fig. 15). 3.2.2 Bly Bly har en tydlig minskning av halten från 17,5 cm djup till ytan, där högsta halten är på 71,76 mg/kg och förekommer vid 17,5 cm djup (fig. 8). Koncentrationen bly är över gränsen till God status ( 30 mg/kg, tabell 1) mellan 11-20 cm djup. De normaliserade värdena för bly visar en tydlig ökning till cirka 16 cm djup som följs av en gradvis minskning (fig. 15). 3.2.3 Kadmium Halten kadmium har en tydlig minskande trend där den går från 2,5 mg/kg vid 18 cm djup till 0,35 mg/kg vid 0,5 cm djup (fig. 9). Figuren visar också en tydlig minskning vid 9-11 cm och en kraftig ökning till 18 cm djup. Halten kadmium är över gränsen till God status (0,25 mg/kg, tabell 1) i hela sedimentkärnan. Den når dock ej över gränsen till Medel status som är på 2,6 mg/kg (tabell 1). De normaliserade värdena visar en svag minskning av kadmium med minskande djup (fig. 15). 3.2.4 Koppar Halten koppar fluktuerar kraftigt från 20 cm till 8 cm djup men dock så kan en generell trend ses att halten koppar minskar närmare ytan (fig. 10). Vid 9-11 cm minskar halten koppar kraftigt från cirka 60 mg/kg ned till cirka 36 mg/kg. Den högsta uppmätta halten koppar i sedimentkärnan förekommer vid 16,5 cm djup med koncentrationen 81,6 mg/kg koppar. Halten koppar är över gränsvärdet till God status (35 mg/kg, tabell 1) i hela kärnan förutom de översta 2,5 cm. Halten koppar är över gränsvärdena för Medel och Dålig (51 och 55 mg/kg, tabell 1) mellan 6 och 19 cm djup förutom den kraftiga minskningen av halten mellan 9-11 12

cm djup. De normaliserade värdena för koppar minskar svagt med minskande djup med små fluktuationer (fig. 15). 3.2.5 Krom Krom visar en minskande trend i hela kärnan där halten går från 40,4 mg/kg till 11,6 mg/kg vid sedimentytan (fig. 11). Den vanliga minskningen förekommer även här vid 9-11 cm där halten går från cirka 40 till 28mg/kg. Krom är ej över gränsvärdet till God status som ligger på 70 mg/kg (tabell 1). Den normaliserade kurvan för krom har en svagt minskande trend (fig. 15). 3.2.6 Nickel Nickel har en svag minskning från 20 cm till 12 cm djup med två kraftiga minskningar vid 9-11 cm och 8-0 cm djup (fig. 12). Mellan 12 cm och 20 cm djup är halten nickel delvis över gränsvärdet till God status som ligger på 30 mg/kg (tabell 1). Högsta halten nickel, 33 mg/kg finns vid 18,5 cm djup. De normaliserade värdena för nickel minskar svagt med minskande djup (fig.15). 3.2.7 Zink Zink har en generell minskande trend närmare ytan där halten går från 398,9 mg/kg till 117,7 mg/kg med avvikelser vid 9-11 cm djup och 20-17 cm djup där halten ökar (fig. 13). Halten zink är över gränsvärdet till God status i nästan hela kärnan och över gränsvärdet till Medel status mellan 16 och 18,5 cm djup (tabell 1). De normaliserade värdena för zink minskar med minskande djup (fig. 15). 3.2.8 Bly 206/207 kvot Bly 206/207 kvoten ökar i nästan hela kärnan (fig. 14), förutom de tre första cm och tre sista där bly 206/207 minskar. Lägsta kvoten 206/207 förekommer vid 17,5 cm sedimentdjup och högsta förekommer vid 2,5 cm. 13

Sedimentdjup (cm) Figur 7 Arsenik mg/kg av torrt sediment. Figure 7 Arsenic mg/kg of dry weight. Figur 8 Bly mg/kg av torrt sediment. Figure 8 Lead mg/kg of dry weight. Koppar 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 mg/kg ts 0 20 40 60 80 100 Cu / 65 God Dålig Normaliserad Medel Figur 9 Kadmium mg/kg av torrt sediment. Figure 9 Cadmium mg/kg of dry weight. Figur 10 Koppar mg/kg av torrt sediment. Figure 10 Copper mg/kg of dry weight. 14

Figur 11 Krom mg/kg av torrt sediment. Figure 11 Chromium mg/kg of dry weight. Figur 12 Nickel mg/kg av torrt sediment. Figure 12 Nickel mg/kg of dry weight. Figur 13 Zink mg/kg av torrt sediment. Figure 13 Zinc mg/kg of dry weight. 15 Figur 14 Bly 206/207 kvot. Figure 14 Lead 206/207 ratio.

3.2.9 Medelhalt, Maximumhalt och Minimumhalt av tungmetaller De olika tungmetallernas Medel, Max och Min-halter varierar kraftigt (tabell 2). Zink har den största medelhalten bland tungmetallerna på 248 mg/kg och kadmium har den minsta medelhalten på 1,4 mg/kg. Bly har den största variationen från minsta halten till största, där största är cirka 11 gånger större än minsta halten. Den tungmetall som har den minsta varitationen över sedimentkärnan är arsenik, det största värdet är cirka 2,7 gånger större än det minsta (tabell 2). Tabell 2 Medel, Max och Minimum-koncentration över tungmetaller i sedimentkärna H (mg/kg). Table 2 Average, Max and Minimum concentration of heavy metals in sediment core H (mg/kg). Tungmetall Medelvärde Maxvärde Minvärde (mg/kg) (mg/kg) (mg/kg) Arsenik 16,6 20,8 7,6 Bly 35,0 71,8 6,5 Kadmium 1,4 2,5 0,3 Koppar 55,4 81,6 19,3 Krom 35,3 47,6 11,6 Nickel 25,2 33,0 8,0 Zink 248,7 398,9 117,7 3.2.10 Normaliserade värden De normaliserade värden varierar stort mellan varje tungmetall men alla har en generell trend där halten minskar mot överytan av sedimentkärnan (fig. 15). 3.2.11 Datering Tungmetallshalterna med respektive djup daterat med ackumulationshastigheten 3,7mm/år kan ses i figur 15 och 16. Vad som tydligt visas i de två figurerna är att halten tungmetaller har minskat sedan 1960-talet. 16

Figur 15 Normaliserade värden av tungmetaller i mg/kg ts med ålder på den högra y-axeln. Figure 15 Normalized heavymetal concentrations mg/kg dw with age (year) on the right y-axis. Figur 16 Tungmetaller mg/kg ts med ålder på den högra y-axeln. Figure 16 Heavy metals mg/kg dw with age (year) on the right y-axis. 17

3.3 Röntgenbild Röntgenbilden över sedimentkärnan är ihopkopplad med två grafer, en som visar vattenhalten och en som visar C/N kvoten (fig. 17). Vad som tydligt kan ses är att vattenhaltens två lägsta värden tydligt sammanfaller med C/N kvotens två högsta värden vid 9,5-10,5 cm sedimentdjup. På röntgenbilden vid denna nivå syns ett lager av grövre karaktär vilket också observerades vid provtagning, där det observerades en högre andel skal än övriga nivåer. 18

Röntgenbild Figur 17 Röntgenbild av sedimentkärnan med jämförande vattenhalt och kol/kväve-kvot. Figure 17 X-ray image of sedimentcore with watercontent and C/N ratio. 19

4 Diskussion 4.1 Datering Dateringsmetoden som användes var relativ datering, där bly 206/207 kvoten undersöktes och jämfördes med tungmetallskurvorna. Dessa korrelerades med tidigare, liknande studier från området (Robijn, 2010). Den uppskattade ackumulationshastigheten erhöll värdet 3,7mm/år. Jämförelsen av tungmetallskurvorna gjordes med en tidigare studie av Robijn (2010), där kurvorna passades ihop och ackumulationshastigheten räknades ut. Bly 206/207 användes också till datering, den lägsta bly 206/207 kvoten, anger det året då bly 207 halten var som störst vilket är 1970 för Europa (Renberg er al., 2001). Den lägsta 206/207 kvoten förekommer 16 cm ned i sedimentkärnan vilket ger en beräknad ackumulationshastigheten på 3,7mm/år. Renberg et al. (2001) skriver även att högsta halten bly förekommer vid 1970 som följs efter med en nedåtgående trend. Denna högsta halt finns vid 1970 i denna studie vilket stärker att 3,7mm/år är den faktiska eller mycket nära den faktiska sedimentationshastigheten för station K6 i Koljöfjorden. Nordberg et al. (2001) har analyserat bly 210 på samma station och sedimentationshastigheten de fick fram för de översta 25 cm var 4 mm/år (Nordberg et al., 2001). Robijn (2010) fick sedimentationshastigheten 4,1mm/år på station K4 i Koljöfjorden (Robijn, 2010). Även om den uppskattade ackumulationshastigheten för denna kärna blev 3,7 mm/år så är detta inte nödvändigtvis verklig ackumulationshastighet vilket flera argument antyder. När röntgenbilden jämfördes med andra röntgenbilder från samma station kunde det tydligt ses att denna studies sedimentkärna saknade material i sekvensen. Det saknades 5-10 cm vilket ger komplikationer vid datering. Det andra argumentet är att 1995 så slutade blyad bensin att användas som i bly 206/207 kurvan förekommer vid 4 cm sedimentdjup, vilket ger en ackumulationshastighet på 2,2 mm/år. 4.2 Analys och källor Vissa trender kan utläsas från figur 7-13, de flesta tungmetaller har en ökning i de översta 6-7 cm i sedimentkärnan som sedan övergår till en kraftig minskning vid 9-11, samma minskning kan även ses i figur 3-6. Alla tungmetallsfigurer har även en kurva som visar normaliserade värden som är normaliserade mot halten organiskt kol. De normaliserade värdena visar en mycket mindre än den totala halten tungmetall och flera pikar och minskningar hos de 20

normaliserade syns inte (fig. 15). Detta tyder på att tungmetallerna är kraftigt influerade av organiskt kol. Enligt Cato (1997) binder tungmetaller gärna till organiskt kol och följer därför gärna med i transporten av organiskt kol som sker. Lagret vid 9-11 cm antas vara ett lager med grövre material, silt med skal, än den övriga kärnan. Då halterna för tungmetaller, vatten, kol och kväve minskar samt att ingen förändring ses på bly 206/207 kvoten tyder detta på att det är ett samtida lager. Det skulle behövas en tillbakagång på bly 206/207 för att det ska vara ett exotiskt material. Mekaniken som bildat lagret skulle kunna vara att en storm eller annan kraftig omrörning av vattenmassor som resuspenderat material från grundare delar av fjorden, t ex norra sidan, och sedan resedimenterar och ackumuleras detta i djupbassängen vid station K6. Detta lager skulle också kunna ha bildats på grund av kraftig isbildning på fjorden där stora ismassor rör sig och plockar upp sediment från land som sedan sedimenteras på fjordens botten men detta är mindre troligt då vindar och material i strandkanterna inte stämmer överens med de rörelserna isflak har under vintern. Att det behövs fler undersökningar för att fastställa detta är tydligt och en kornstorleksstudie med provenansstudie skulle kunna ge insikt i detta. Figur 15 visar normaliserade tungmetallshalter med datering. I denna figur utläses pik vid 1967 (16,5 cm) hos alla tungmetaller studien behandlat. Denna generella företeelse kan tyda på att tungmetallerna har samma källa, antingen diffusa eller en punktkälla. En sådan punktkälla skulle kunna vara industrier i Uddevalla eller Stenungsund. Vad piken och den nedåtgående trenden därefter kan tydas som, är att det varit en stor industri i närheten som stängts eller minskat sin produktion kraftigt vid slutet av 1960. En annan möjlighet till att de har samma generella trend är att det inte är en källa till alla tungmetaller utan att det är flera källor samt diffusa källor som är närmast verkligheten. Sverige blev mer miljömedvetet under 1960-talet och flera åtgärder gjordes att förhindra spridning av miljögifter dock så var det inte förrän 1975 som lagstiftningen för miljögifter satte igång ordentligt (Brandt & Gröndahl, 2005). Andra möjliga källor för tungmetallerna i Koljöfjorden är de talrika skeppsvarv i närheten. Orust har och har haft flera små skeppsvarv och dessa skulle kunna bidragit till de höga halterna av tungmetaller (Lennart Bornmalm och Kjell Nordberg, 2014, pers comm) Vad gäller miljöstatusen i fjorden så är det flera tungmetaller, som är inom intervallet för God staus eller Bakgrund. Arsenik har sina flesta värden från sedimentkärnan inom intervallet för Bakgrund vilket indikerar på att fjorden inte är förorenad av Arsenik (fig. 7, tabell 1). Kroms koncentrationer ligger inom intervallet för Bakgrund. Högsta piken krom är 47,6 mg/kg ts 21

vilket är en bra bit ifrån God status, 70 mg/kg. Nickel ligger också till större delen inom Bakgrund (fig. 12). Endast 5 värden ligger strax över gränsvärdet till God status. Arsenik, krom och nickel förorenar inte fjorden till någon signifikant nivå utan ligger inom acceptabla nivåer för sediment i hav enligt norska riktlinjer (Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljögifter i vann og sedimenter, 2007). Bly ligger också inom acceptabla nivåer (fig. 8). Bly i den övre hälften av sedimentkärnan ligger inom intervallet för Bakgrund och den undre hälften inom intervallet för God status. Den högsta halten bly finns vid 71,8 mg/kg ts vilket är ganska nära gränsvärdet till Medel status( 83 mg/kg ts, tabell 1). Koncentrationen av bly har minskat kraftigt sedan sent 1960-tal. Zinkkoncentrationerna i Koljöfjorden ligger strax under gränsvärdet till Medel status. Endast några få punkter går över detta gränsvärde. Den högsta halten är långt från gränsvärdet för Dålig status vilket ligger på 590 mg/kg. Detta indikerar att ej heller zink är en signifikant förorening i fjorden. Kadmiums koncentrationer ligger inom intervallet för God status. Dock påträffas kadmium i högre halter i den nedre delen av kärnan. Halten där når nästan upp till gränsvärdet för Medel status (Figur 9). Intressant med kadmium i denna fjord är att det förekommer relativt höga koncentrationer, medan de angränsande fjordarna inte har lika höga halter (unpub, 2013). Detta kan tyda på att de har olika källor. Ytvattentransporten som beskrivits ovan har en huvudsaklig riktning från Stenungsund upp emot Havstensfjorden och sedan ut mot Skagerrak genom Koljöfjorden (Hydrografi sidan 8). Denna transport av vatten gör att det är högre sedimentationshastigheter och vanligtvis högre halter av tungmetaller närmare Uddevalla och Stenungsund. Att Koljöfjorden har högre kadmiumhalter än Havstensfjorden tyder på att kadmiumet inte kommer från Uddevalla och Stenungsund eller andra källor närmare fastlandet. Vid analys av biogeokemikartan från SGU finns det en mätpunkt på land i sydvästra delen av Koljöfjorden, i södra Björnsundsfjorden, vilken är en fjord som är starkt ihopkopplad med Koljöfjorden. Vid denna mätpunkt har en kadmiumhalt på 36,4 ppm uppnåtts i växtrötter och vattenlevande mossa i vattendrag (Kadmium, 2014). Kadmiumhalten vid denna mätpunkt återspeglar vattenkemin för 1-3 år, dock har inget årtal för mätpunkten hittats. Mätpunkten ligger i en å,nära Morlanda säteri, som mynnar ut i fjordsystemet Björnsund-Koljöfjorden, cirka 3 km från provplatsen för denna studie. Detta skulle mycket väl kunna vara källan till Koljöfjordens relativt höga 22

kadmiumhalt. För att stärka denna teori om källan till kadmiumhalten i Koljöfjorden behöver fler undersökningar göras, varav flera nära mynningen av ån vid Björnsund. Det som talar emot att det kan vara källan är ytvattentransporten som transporterar ut vatten genom Koljöfjorden från Havstensfjorden och de gånger strömmarna vänder så påverkas endast en liten del av västra delen i Koljöfjorden. Andra möjliga källor till Koljöfjordens kadmiumhalt kan vara Kungsviken eller andra samhällen runt Orust. Kungsviken har ett skeppsvarv och har haft det mycket länge vilket skulle kunna ha förorenat fjorden innan miljölagar skärptes eller blev till. Likheten kadmium har med zink vid analys av de normaliserade kurvorna är mycket stor (fig. 16). Den har relativt sett lika stora ökningar och minskningar på samma ställen genom hela kärnan, förutom den översta delen av sedimentkärnan där zink visar en kraftig ökning. Denna likhet skulle kunna tyda på att Kadmium och Zink kommer från naturliga källor såsom berg och jord. Andersson (2004) säger Kadmium är nära besläktat med zink och elementen följer varandra i den geokemiska cykeln. (Andersson, 2004, s. 25). Andersson skriver även att det finns förhöjda halter av kadmium på Orust (Andersson, 2004) vilket skulle kunna ge en förhöjd halt av kadmium i Koljöfjorden. Men detta är föga troligt då halten minskat kraftigt på senare år vilket den inte skulle göra om Koljöfjordens kadmium var till större del naturligt. Koppar når över gränsen till Dålig status tidigt i sedimentkärnan, redan vid 5 cm ned går halten över. Halten koppar förekommer sedan inom intervallet för Dålig status i resten av kärnan, förutom den generella sänkning av halter vid 9-11 cm. Även om halten koppar är inom intervallet för Dålig status i större delen av kärnan, ses det tydligt att halten koppar gått ned rejält på sistone i samband med starkare lagstiftning om kopparbaserad bottenfärg. I moräner i Västra Götaland är kopparhalten ganska hög jämfört med övriga (Andersson, 2004) vilket tyder på att den höga kopparhalten i Koljöfjorden inte enbart kommer från sjöfart. Alla tungmetaller i denna studie har en nedåtgående trend av koncentrationen närmare ytan av sedimentkärnan. Detta tyder på att utsläppen av tungmetaller har minskat drastiskt i fjorden och området runt om fjorden (Orust fjordsystem). Koppar och zink var de enda två tungmetallerna som nådde över det nedre gränsvärdet till Medel status, där även koppar nådde upp till Dålig status. De övriga tungmetallerna förekommer inom acceptabla nivåer även om kadmium är farligt nära gränsen till Medel status. 23

5 Slutsats Den generella miljöstatusen i Koljöfjorden har förbättrats påtagligt under senare år och av de analyserade tungmetallerna överstiger inte någon av dem medelhög nivå, förutom koppar. Kopparhalten i sedimentkärnan har visat för höga halter men har minskat till mer acceptabla nivåer från år 2000 och åren därefter. Kadmiumhalterna i Koljöfjorden är inte förhöjda utan ligger inom acceptabla nivåer, men är högre än i andra fjordar inom Orusts fjordsystem. Anledning till detta är fortfarande oklart, då mätningar på land tyder på att höga kadmiumhalter förekommer endast på Orusts nordvästra del. Kadmium borde inte kunna spridas därifrån till Koljöfjordens mellersta och östra delar, då ytvattentransporten förhindrar detta då den är motsatt riktad. Det är heller inte troligt att de stora industrierna i Uddevalla och Stenungsund är källorna till den relativt höga kadmiumhalten då närliggande fjordområden till dem uppvisar lägre halter än Koljöfjorden. Fler undersökningar i Koljöfjorden behöver därför utföras för att utröna orsaken till de relativt höga halterna i mellersta och östra Koljöfjorden, förslagsvis undersökningar som börjas på land och successivt flyttas ut i Koljöfjorden. Anmärkning Jag vill tacka mina handledare Kjell Nordberg och Ardo Robijn för hjälp med hela projektet. Jag vill också tacka min examinator Lennart Bornmalm för hjälpen med färdigställandet av rapporten. Jag vill också tacka Sandra Davidsson som opponerade på mitt arbete. 24

Litteraturförteckning Andersson, M. (2004). Geokemiska kartan, Markgeokemi, Metaller i morän och sediment Trestadsregionen- delar av västra Götalands län (Vol. Gk 3). Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning. Brandt, N., & Gröndahl, F. (2005). Miljöeffekter. 110-120. Cato, I. (1997). Sedimentundersökningar längs Bohuskusten 1995 samt nuvarande trender i kustsedimentents miljökvalitet- en rapport från fem kontrollprogram. Rapporter och meddelanden, 95, 1-365. Cato, I. (2006). Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2000/2001- en rapport från sju kontrollprogram. Rapporter och meddelanden, 122, 1-233. Filipsson, H. L. (2003). Recent changes in the marine enviorment in relation to climate, hydrography, and human impact. Göteborg: Göteborgs Universitet. Gustafsson, M., & Nordberg, K. (1999). Benthic foraminifera and their response to hydrography, periodic hypoxic conditions and primary production in the Koljö fjord on the Swedish west coast. Journal of sea research, 41, 163-178. Gustafsson, M., & Nordberg, K. (2000). Living (stained) benthic foraminifera and their response to the seasonal hydrographic cycle, periodic hypoxia and ti primary production in Havstens fjord on the Swedish west coast. Journal of Foraminiferal Research, 51(6), 743-761. Hansson, D., Stigebrandt, A., & Liljebladh, B. (2012). Modelling the Orust fjord system on the Swedish west coast. Journal of Marine Systems, 113-114, 29-41. Harlan, R. N. (2004). A high-resolution dinoflagellate cyst record from latest Holocene sediments in Koljö Fjord, Sweden. Review of Palaeobotany and Palynology, 128(1-2), 119-141. Havsmiljödata. (2014). Hämtat från SMHI: http://www.smhi.se/klimatdata/oceanografi/havsmiljodata den 25 4 2014 Kadmium. (2014). Kartgeneratorn. Hämtat från Sverige Geologiska Undersökning: http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html den 19 05 2014 Lundqvist, I., & Kero, L. (2006). Beskrivning till berggrundskartan 7B (Vol. K 60). Sveriges Geologiska Undersökning. Nordberg, K., Gustaffson, M., Filipsson, H., Harland, R., & Roos, P. (2001). Climate, hydrographic variations and marine benthic hypoxia in Koljö Fjord, Sweden. Journal of Sea Research, 46(3-4), 187-200. 25

Renberg, I., Bindler, R., & Brännvall, M.-L. (2001). Using the historical atmospheric leaddeposition record as a chronological marker in sediment deposits in Europe. The Holocene, 11,5, 511-516. Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljögifter i vann og sedimenter. (2007). Veileder for klassifisering av miljökvalitet i fjorder og kystfarvann, 2209. Robijn, A. (2010). Heavy metal concentrations as a relative age marker in recent marine sediment cores along the Swedish west coast. (Bachelor of Science thesis), B 608, 1-21. Rosenberg, R., Cato, I., Frölin, L., Grip, K., & Rodhe, J. (1996). Marine enviroment quality assessment of the Skagerrak - Kattegatt. Journal of Sea Research, 35(1-3), 1-8. Svansson, A. (1975). Physical and chemical oceeanography of the Skagerrak and the Kattegatt, 1. Open sea conditions. Fishery board of Sweden, 1, 1-88. 26

Appendix Rådata Tabell 3 Rådata från kol/kväve analys och vattenhaltsanalys. Table 3 Raw data from Carbon/Nitrogen analysis and water content analysis. Djup (cm) C/N kvot % N % Org C Vikt vått sediment (g) Vikt Torrt sediment (g) Vattenhalt 0-1 9,03 0,29 2,62 58,96 1,89 96,79% 1-2 8,81 0,52 4,58 81,18 3,9 95,20% 2-3 8,91 0,57 5,08 78,42 4,48 94,29% 3-4 9,21 0,61 5,62 76,68 7,75 89,89% 4-5 9,40 0,52 4,89 50,24 6,39 87,28% 5-6 9,45 0,67 6,33 47,82 5,01 89,52% 6-7 9,33 0,66 6,16 56,81 6,05 89,35% 7-8 9,60 0,63 6,05 62,01 7,89 87,28% 8-9 9,68 0,59 5,71 62,53 11,29 81,94% 9-10 10,76 0,41 4,41 92,01 22,91 75,10% 10-11 10,86 0,36 3,91 82,74 19,39 76,57% 11-12 9,27 0,63 5,84 84,04 16,34 80,56% 12-13 9,41 0,68 6,4 80,54 15,79 80,39% 13-14 9,50 0,64 6,08 79,94 14,44 81,94% 14-15 10,22 0,6 6,13 78,26 12,72 83,75% 15-16 10,05 0,55 5,53 74,73 11,12 85,12% 16-17 9,94 0,49 4,87 69,99 11,85 83,07% 17-18 10,05 0,55 5,53 74,02 13,79 81,37% 18-19 10,63 0,49 5,21 77,45 12,98 83,24% 19-20 10,43 0,49 5,11 76,27 11,48 84,95% Medel: 9,73 0,5475 5,303 72,232 10,873 85,38% 27

Tabell 4 Rådata från ICP-MS analys Norm är en förkortning av normaliserad. Table 4 Raw data from ICP-MS analysis.norm is short for normalized. Djup (cm) Tungmetall Li / 7 Norm Mg / 24 Norm Al / 27 Norm K / 39 Norm Ca / 43 Norm 0-1 [mg/kg] 10,338 3,9458 29860 11396,9466 5488 2094,6565 7622 2909,1603 14169,6868 5408,2774 1-2 [mg/kg] 14,648 3,1983 22060 4816,5939 9666 2110,4803 6744 1472,4891 12612,1437 2753,7432 2-3 [mg/kg] 16,118 3,1728 20160 3968,5039 11324 2229,1339 6712 1321,2598 12889,1236 2537,2291 3-4 [mg/kg] 19,108 3,4000 14830 2638,7900 13914 2475,8007 5808 1033,4520 10374,9771 1846,0813 4-5 [mg/kg] 20,800 4,2536 13702 2802,0450 15260 3120,6544 5796 1185,2761 12090,7259 2472,5411 5-6 [mg/kg] 22,720 3,5893 16164 2553,5545 16544 2613,5861 6468 1021,8009 15663,6235 2474,5061 6-7 [mg/kg] 23,940 3,8864 16646 2702,2727 17434 2830,1948 6778 1100,3247 18045,3939 2929,4471 7-8 [mg/kg] 20,220 3,3421 13082 2162,3140 15604 2579,1736 5728 946,7769 15361,1040 2539,0255 8-9 [mg/kg] 24,440 4,2802 12874 2254,6410 17754 3109,2820 6000 1050,7881 10508,5129 1840,3700 9-10 [mg/kg] 13,964 3,1664 7892 1789,5692 10384 2354,6485 3540 802,7211 11887,7488 2695,6347 10-11 [mg/kg] 13,880 3,5499 8026 2052,6854 10264 2625,0639 3562 910,9974 15810,5825 4043,6272 11-12 [mg/kg] 21,280 3,6438 11066 1894,8630 16414 2810,6164 5500 941,7808 10455,5435 1790,3328 12-13 [mg/kg] 30,300 4,7344 12790 1998,4375 19424 3035,0000 6330 989,0625 7366,0226 1150,9410 13-14 [mg/kg] 23,660 3,8914 11952 1965,7895 17084 2809,8684 5674 933,2237 6536,0669 1075,0110 14-15 [mg/kg] 20,400 3,3279 11052 1802,9364 15118 2466,2316 5160 841,7618 6748,7866 1100,9440 15-16 [mg/kg] 23,060 4,1700 13000 2350,8137 17016 3077,0344 6028 1090,0542 7925,4717 1433,1775 16-17 [mg/kg] 22,600 4,6407 12292 2524,0246 16924 3475,1540 5730 1176,5914 9381,6270 1926,4121 17-18 [mg/kg] 22,220 4,0181 11402 2061,8445 16424 2969,9819 5540 1001,8083 9352,6524 1691,2572 18-19 [mg/kg] 30,0400 5,7658 13176 2528,9827 18490 3548,9443 6328 1214,5873 11020,3175 2115,2241 19-20 [mg/kg] 28,0000 5,4795 13362 2614,8728 17312 3387,8669 6212 1215,6556 10763,3171 2106,3243 Medel: [mg/kg] 21,0868 3,9728 14269 2944,0241 14892 2786,1686 5863 1157,9786 11448,1714 2296,5053 Max [mg/kg] 30,3000 5,7658 29860 11396,9466 19424 3548,9443 7622 2909,1603 18045,3939 5408,2774 Min [mg/kg] 10,3380 3,1728 11052 1802,9364 5488 2094,6565 5160 841,7618 6536,0669 1075,0110 28

Tabell 5 Rådata från ICP-MS analys Norm är en förkortning av normaliserad. Table 5 Raw data from ICP-MS analysis.norm is short for normalized. Djup (cm) Tungmetall Ti / 47 Norm V / 51 Norm Cr / 53 Norm Mn / 55 Norm Fe / 57 Norm 0-1 [mg/kg] 515,4 196,7176 18,0811 6,9012 11,6371 4,4416 115,5675 44,1097 10802,6858 4123,1625 1-2 [mg/kg] 856,4 186,9869 33,8415 7,3890 20,1317 4,3956 187,0960 40,8507 20591,7092 4496,0064 2-3 [mg/kg] 1042,2 205,1575 51,1959 10,0779 24,2016 4,7641 223,1659 43,9303 27192,1409 5352,7836 3-4 [mg/kg] 1220,4 217,1530 76,5004 13,6122 28,7869 5,1222 265,0996 47,1707 28318,7590 5038,9251 4-5 [mg/kg] 1324,8 270,9202 71,8036 14,6838 31,7467 6,4922 330,1747 67,5204 32042,6118 6552,6814 5-6 [mg/kg] 1437,0 227,0142 81,6393 12,8972 33,7719 5,3352 383,7082 60,6174 39850,7646 6295,5394 6-7 [mg/kg] 1525,2 247,5974 100,7851 16,3612 36,0625 5,8543 575,4433 93,4161 48977,9310 7950,9628 7-8 [mg/kg] 1351,0 223,3058 101,3845 16,7578 35,8220 5,9210 845,7615 139,7953 53760,2240 8885,9874 8-9 [mg/kg] 1515,6 265,4291 101,7444 17,8186 40,4182 7,0785 519,8876 91,0486 42587,1751 7458,3494 9-10 [mg/kg] 915,4 207,5737 55,9529 12,6877 28,2660 6,4095 300,6834 68,1822 25496,0258 5781,4117 10-11 [mg/kg] 963,6 246,4450 56,7615 14,5170 27,7496 7,0971 346,5778 88,6388 28193,4939 7210,6123 11-12 [mg/kg] 1381,4 236,5411 103,0789 17,6505 38,9544 6,6703 500,4723 85,6973 44679,3267 7650,5696 12-13 [mg/kg] 1649,8 257,7813 119,7970 18,7183 44,2061 6,9072 453,1132 70,7989 37877,0051 5918,2820 13-14 [mg/kg] 1452,6 238,9145 105,3549 17,3281 39,9345 6,5682 436,1445 71,7343 35197,4538 5789,0549 14-15 [mg/kg] 1358,6 221,6313 98,3584 16,0454 37,8156 6,1689 512,9200 83,6737 38094,0209 6214,3590 15-16 [mg/kg] 1521,6 275,1537 96,1623 17,3892 44,0260 7,9613 607,0415 109,7724 41548,9608 7513,3745 16-17 [mg/kg] 1522,4 312,6078 109,1427 22,4112 45,5552 9,3543 590,6836 121,2903 40892,1104 8396,7372 17-18 [mg/kg] 1470,8 265,9675 101,1694 18,2946 43,4031 7,8487 502,2021 90,8141 34587,8658 6254,5869 18-19 [mg/kg] 1693 324,9520 102,4900 19,6718 46,2517 8,8775 721,3865 138,4619 39911,7776 7660,6099 19-20 [mg/kg] 1609 314,8337 110,3594 21,5967 47,6108 9,3172 745,6849 145,9266 38743,8688 7581,9704 Medel: [mg/kg] 1316 247,1342 84,7802 15,6405 35,3176 6,6292 458,1407 85,1725 35467,2955 6606,2983 Max [mg/kg] 1693 324,9520 119,7970 22,4112 47,6108 9,3543 845,7615 145,9266 53760,2240 8885,9874 Min [mg/kg] 515 186,9869 18,0811 6,9012 11,6371 4,3956 115,5675 40,8507 10802,6858 4123,1625 29

Tabell 6 Rådata från ICP-MS analys Norm är en förkortning av normaliserad. Table 6 Raw data from ICP-MS analysis.norm is short for normalized. Djup (cm) Tungmetall Co / 27 Norm Ni / 60 Norm Cu / 65 Norm Zn / 66 Norm As / 75 Norm 0-1 [mg/kg] 4,1430 1,5813 8,0264 3,0635 19,2598 7,3511 117,6764 44,9147 7,6333 2,9135 1-2 [mg/kg] 7,2809 1,5897 14,2111 3,1029 33,1889 7,2465 126,5581 27,6328 11,7088 2,5565 2-3 [mg/kg] 9,2152 1,8140 17,3149 3,4084 39,0902 7,6949 144,6590 28,4762 13,8596 2,7283 3-4 [mg/kg] 13,3620 2,3776 20,9828 3,7336 47,3921 8,4328 169,5901 30,1762 15,1298 2,6921 4-5 [mg/kg] 14,6722 3,0005 23,1097 4,7259 51,5767 10,5474 190,3830 38,9331 16,0896 3,2903 5-6 [mg/kg] 19,3923 3,0635 25,1814 3,9781 56,5793 8,9383 230,8069 36,4624 18,3172 2,8937 6-7 [mg/kg] 24,7644 4,0202 27,0065 4,3842 60,1065 9,7576 247,0151 40,0998 19,1997 3,1168 7-8 [mg/kg] 23,1514 3,8267 26,0499 4,3058 54,8929 9,0732 228,4908 37,7671 17,5247 2,8966 8-9 [mg/kg] 20,0338 3,5085 28,3012 4,9564 59,7159 10,4581 238,8915 41,8374 18,2463 3,1955 9-10 [mg/kg] 10,7311 2,4334 20,5880 4,6685 37,6435 8,5359 138,1933 31,3363 11,1773 2,5345 10-11 [mg/kg] 12,1114 3,0975 21,3261 5,4543 39,4619 10,0926 147,2827 37,6682 11,2544 2,8784 11-12 [mg/kg] 21,0263 3,6004 27,7992 4,7601 57,9397 9,9212 274,4811 47,0002 16,9966 2,9104 12-13 [mg/kg] 24,4816 3,8252 31,8103 4,9704 67,2927 10,5145 321,5997 50,2499 18,8862 2,9510 13-14 [mg/kg] 24,1546 3,9728 29,1439 4,7934 61,0541 10,0418 294,3507 48,4129 17,0158 2,7987 14-15 [mg/kg] 25,5373 4,1660 28,3288 4,6213 77,3462 12,6177 315,8330 51,5225 19,5114 3,1829 15-16 [mg/kg] 19,7605 3,5733 30,4612 5,5084 60,2436 10,8940 302,9911 54,7904 17,8466 3,2272 16-17 [mg/kg] 20,5038 4,2102 30,8463 6,3339 81,6063 16,7569 396,4792 81,4126 20,7297 4,2566 17-18 [mg/kg] 20,0473 3,6252 30,0130 5,4273 79,4976 14,3757 398,8865 72,1314 20,8093 3,7630 18-19 [mg/kg] 21,4164 4,1106 32,9825 6,3306 70,2807 13,4896 361,0243 69,2945 20,7593 3,9845 19-20 [mg/kg] 23,2007 4,5403 31,0347 6,0733 53,8129 10,5309 329,0355 64,3905 19,5701 3,8298 Medel: [mg/kg] 17,9493 3,2968 25,2259 4,7300 55,3991 10,3635 248,7114 46,7255 16,6133 3,1300 Max [mg/kg] 25,5373 4,5403 32,9825 6,3339 81,6063 16,7569 398,8865 81,4126 20,8093 4,2566 Min [mg/kg] 4,1430 1,5813 8,0264 3,0635 19,2598 7,2465 117,6764 27,6328 7,6333 2,5565 30

Tabell 7 Rådata från ICP-MS analys Norm är en förkortning av normaliserad. Table 7 Raw data from ICP-MS analysis.norm is short for normalized. Djup (cm) Tungmetall Sr / 88 Norm Mo / 95 Norm Cd / 111 Norm Sn / 118 Norm Ba / 137 Norm 0-1 [mg/kg] 179,46 68,4962 34,1600 13,0382 0,3464 0,1322 0,0011 0,0004 24,3000 9,2748 1-2 [mg/kg] 136,38 29,7773 52,2400 11,4061 0,5950 0,1299 0,0010 0,0002 41,1600 8,9869 2-3 [mg/kg] 136,02 26,7756 50,3000 9,9016 0,6584 0,1296 0,0012 0,0002 50,9800 10,0354 3-4 [mg/kg] 95,66 17,0214 32,1200 5,7153 0,8510 0,1514 0,0017 0,0003 58,5400 10,4164 4-5 [mg/kg] 94,66 19,3579 48,7600 9,9714 1,0022 0,2049 0,0016 0,0003 60,5800 12,3885 5-6 [mg/kg] 123,14 19,4534 51,3800 8,1169 1,1874 0,1876 0,0018 0,0003 66,5600 10,5150 6-7 [mg/kg] 134,54 21,8409 40,8600 6,6331 1,2742 0,2069 0,0021 0,0003 69,8800 11,3442 7-8 [mg/kg] 117,36 19,3983 25,9400 4,2876 1,1938 0,1973 0,0028 0,0005 65,4800 10,8231 8-9 [mg/kg] 92,78 16,2487 23,8000 4,1681 1,4106 0,2470 0,0051 0,0009 68,0000 11,9089 9-10 [mg/kg] 75,78 17,1837 21,5800 4,8934 0,8794 0,1994 0,0094 0,0021 45,2400 10,2585 10-11 [mg/kg] 93,46 23,9028 26,3600 6,7417 0,9284 0,2374 0,0141 0,0036 44,7400 11,4425 11-12 [mg/kg] 90,90 15,5651 24,1200 4,1301 1,4896 0,2551 0,0104 0,0018 69,3600 11,8767 12-13 [mg/kg] 85,24 13,3188 24,2200 3,7844 1,7860 0,2791 0,0040 0,0006 77,7800 12,1531 13-14 [mg/kg] 77,54 12,7533 31,9600 5,2566 1,6924 0,2784 0,0034 0,0006 72,7800 11,9704 14-15 [mg/kg] 76,80 12,5285 46,3400 7,5595 1,8332 0,2991 0,0035 0,0006 71,2800 11,6281 15-16 [mg/kg] 86,06 15,5624 39,9800 7,2297 1,7750 0,3210 0,0033 0,0006 75,1600 13,5913 16-17 [mg/kg] 86,00 17,6591 32,7000 6,7146 2,3660 0,4858 0,0036 0,0007 86,3600 17,7331 17-18 [mg/kg] 81,24 14,6908 36,4200 6,5859 2,5080 0,4535 0,0033 0,0006 83,6000 15,1175 18-19 [mg/kg] 93,9400 18,0307 61,1600 11,7390 2,2860 0,4388 0,0031 0,0006 86,1400 16,5336 19-20 [mg/kg] 95,0200 18,5949 57,1800 11,1898 1,9624 0,3840 0,0029 0,0006 86,7400 16,9746 Medel: [mg/kg] 102,5990 20,9080 38,0790 7,4531 1,4013 0,2609 0,0040 0,0008 65,2330 12,2486 Max [mg/kg] 179,4600 68,4962 61,1600 13,0382 2,5080 0,4858 0,0141 0,0036 86,7400 17,7331 Min [mg/kg] 76,8000 12,5285 24,2200 3,7844 0,3464 0,1296 0,0010 0,0002 24,3000 8,9869 31

Tabell 8 Rådata från ICP-MS analys Norm är en förkortning av normaliserad. Table 8 Raw data from ICP-MS analysis.norm is short for normalized. Djup (cm) Tungmetall Hg / 201 Norm Hg / 202 Norm Pb / 208 Norm Th / 232 Norm U / 238 Norm Pb 206/207 0-1 [mg/kg] -0,0020-0,0007-0,0210-0,0080 6,4680 2,4687 0,0180 0,0069 1,4966 0,5712 1,2319 1-2 [mg/kg] -0,0234-0,0051-0,0377-0,0082 11,3040 2,4681 0,0324 0,0071 2,8040 0,6122 1,2367 2-3 [mg/kg] -0,0257-0,0051-0,0387-0,0076 14,6780 2,8894 0,0409 0,0081 3,5380 0,6965 1,2404 3-4 [mg/kg] 0,0930 0,0166 0,0822 0,0146 17,3000 3,0783 0,0488 0,0087 3,3720 0,6000 1,2296 4-5 [mg/kg] -0,0139-0,0028-0,0329-0,0067 19,9860 4,0871 0,0545 0,0111 4,3740 0,8945 1,2198 5-6 [mg/kg] -0,0080-0,0013-0,0244-0,0039 22,1000 3,4913 0,0560 0,0088 4,6160 0,7292 1,2205 6-7 [mg/kg] 0,0111 0,0018-0,0110-0,0018 24,6200 3,9968 0,0592 0,0096 4,5620 0,7406 1,2216 7-8 [mg/kg] -0,0151-0,0025-0,0271-0,0045 26,1800 4,3273 0,0616 0,0102 4,2700 0,7058 1,2176 8-9 [mg/kg] -0,0010-0,0002-0,0210-0,0037 28,8400 5,0508 0,0658 0,0115 4,2420 0,7429 1,2154 9-10 [mg/kg] -0,0302-0,0068-0,0372-0,0084 21,8800 4,9615 0,0483 0,0109 4,7660 1,0807 1,2054 10-11 [mg/kg] -0,0249-0,0064-0,0323-0,0083 20,5600 5,2583 0,0501 0,0128 4,9820 1,2742 1,2089 11-12 [mg/kg] -0,0046-0,0008-0,0170-0,0029 38,6600 6,6199 0,0668 0,0114 4,7640 0,8158 1,1869 12-13 [mg/kg] 0,0299 0,0047 0,0172 0,0027 42,7200 6,6750 0,0708 0,0111 4,8700 0,7609 1,1902 13-14 [mg/kg] -0,0014-0,0002-0,0140-0,0023 40,5400 6,6678 0,0663 0,0109 5,2300 0,8602 1,1858 14-15 [mg/kg] -0,0006-0,0001-0,0103-0,0017 47,9200 7,8173 0,0657 0,0107 5,5520 0,9057 1,1663 15-16 [mg/kg] 0,0073 0,0013-0,0032-0,0006 57,2000 10,3436 0,0714 0,0129 5,5520 1,0040 1,1704 16-17 [mg/kg] 0,0322 0,0066 0,0290 0,0060 67,5000 13,8604 0,0750 0,0154 5,0140 1,0296 1,1638 17-18 [mg/kg] 0,0309 0,0056 0,0258 0,0047 71,7600 12,9765 0,0738 0,0133 4,8160 0,8709 1,1629 18-19 [mg/kg] 0,0382 0,00733 0,02362 0,0045335 63,78 12,241842 0,07428 0,01425719 5,684 1,09097888 1,171541 19-20 [mg/kg] 0,03378 0,00661 0,02392 0,0046810 55,24 10,810176 0,0712 0,01393346 5,474 1,07123287 1,179044 Medel: [mg/kg] 0,0062889 0,00092 0,00631-0,0015721 34,9618 6,5044935 0,0585351 0,01098432 4,49893 0,85285117 1,2012347 Max [mg/kg] 0,09304 0,01655 0,08218 0,0146227 71,76 13,860369 0,07498 0,01539630 5,684 1,27416879 1,240439 Min [mg/kg] -0,0257-0,00511-0,0387-0,0082314 6,468 2,4681222 0,017982 0,00686335 1,4966 0,57122137 1,162877 32