Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Relevanta dokument
Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Vad krävs för att skapa hållbara transportbränslen. Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Omställningen har redan börjat

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Bränsle från skogen, tallolja och förnybar bensin Strategier och vägval för att utöka den gröna produktionen. Sören Eriksson

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Om kvotpliktens framtida utformning

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Fossiloberoende fordonspark 2030

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Promemoria. Kvotplikt för biodrivmedel

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Remissvar från Gröna Bilister: Sveriges nationella handlingsplan för energi från förnybara energikällor

Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Förstudie för en regional strategi för fossilfria resor och transporter i Östergötland

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr SA (2014/NN) Sverige Sveriges energibeskattning vad gäller biodrivmedel till blandning förlängning

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Fossilfrihet på väg?

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Sjöbo. Medlemsmöte 2 mars

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

Införande av. generell biodrivmedelskvotplikt. i Sverige

Bioenergi mer än bara biogas

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

BIL Sweden. Jessica Alenius

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Skatteverket 1(7) INFORMATION Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen REMISSYTTRANDE M2017/00723/R

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till EU Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion

- Framtiden är vår marknad! Informationsdag biogas & tunga fordon i Östersund

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Styrmedel och stöd för fordonsgas

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?

CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL. Sören Eriksson

biodiesel i kampen mot global uppvärmning

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Bioenergin i EUs 2020-mål

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Fossiloberoende transportsektor år2030 ochvägendit en vision. Innehåll

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

Simulering av koldioxidutsläpp

Klimat- bokslut 2010

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Hinder för att uppnå fastställda miljömål

BIL Sweden. Jessica Alenius

Bonus-Malus för nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Svavelfri europadiesel

Miljöpolitik och fördelning. Bengt Kriström Prof. Naturresursekonomi, SLU-Umeå Ordf. MESO Ledamot HållKom

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Mot en eko-effektiv ekonomi

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

Transkript:

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson

Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Total marknadsandel ca 25 % Levererar cirka 50% av alla petroleumprodukter som säljs i Sverige 400 bensinstationer och 200 dieselstationer för yrkestrafik

Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle

Vår mission och vårt mål Byta ut fossil råvara mot förnybar i så stor utsträckning som möjligt i vår drivmedelsproduktion Öka försäljningen av förnybara drivmedel Mål: - År 2030 ska vi tillverka minst 2 500 000 m3 förnybara drivmedel

Utveckling av svensk drivmedelskonsumtion enligt FFF utredningen Förnybar andel enligt SOU 2013: 84 i svensk drivmedel konsumtion (%) 2030 Den totala svenska drivmedelskonsumtionen förväntas minska med 40% 1 91% En fossilfri fordonsflotta är målet där 80% av konsumtion skall vara förnybar 2 20% 80% 9% 2015 * Vilka framtida styrmedel som kommer att användas är ännu oklart och en av de främsta anledningarna till scenario analysen 3 2030 Andel fossil Andel förnybar Källa: Statens Offentliga Utredningar Fossilfrihet på väg, Regering proposition En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik Klimat (prop. 2008/09:162) *Sverige 2015

Volume 3 000 Preems potential: 40% av transportenergibehovet 2030 om politik teknik och råvaror säkras Restoljor/fetter Lignin olja Preem 2030 Vision Pyrolys olja 1 000 Restoljor/fetter Lignin olja Cellulosa 500 Restoljor/fetter Lignin olja 320 Restoljor/fetter 250 220 Pyrolys olja Lignin olja 160 Nuläge Tall olja 2016 2019 2021 2023 2025 2030 Year

En modell för reduktionsplikt (kvotplikt baserad på klimatnytta) Reduktionsplikt ersätter koldioxidskatten - styr mot minskade utsläpp av koldioxid Lagstiftning och styrmedel bör vara utformad att leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Det skapar en sund konkurrens mellan olika biodrivmedel och främjar de mest klimateffektiva och resurssnåla biodrivmedlen. Allt grönt är inte skönt Genom en reduktionsplikt premieras biodrivmedel med bättre växthus- och hållbarhetsprestanda gentemot ett biodrivmedel med sämre växthus- och hållbarhetsprestanda. Styrmedel för biodrivmedel ska fokusera på hållbarhet och faktisk klimatprestanda inte på produktionsteknik eller s.k. generationstillhörighet. Det finns ingen anledning att satsa på bioråvaror med dålig klimatnytta eller som medför andra negativa miljökonsekvenser så som skövling av regnskog.

En modell för reduktionsplikt (kvotplikt baserad på klimatnytta) Teknikneutralitet Då innovationer och teknikutveckling sker i allt snabbare takt, kan inte politiken bestämma vilka som är morgondagens lösningar idag. Det långsiktiga regelverket för transportsektorns drivmedel måste därför vara teknikneutralt och premiera klimateffektivitet. Tillräckligt ambitiösa nivåer Utgå från målen i SOU 2013: 84 för utformningen av den stegrande kvotkurva som ska reglera kvotplikten. Det behövs en tidshorisont åtminstone fram till 2030 för att skapa långsiktighet. Tillräckligt ambitiösa mål skapar utrymme för många olika aktörer och bränslen att tillsammans göra jobbet. Kompatibelt med EUs regelverk Systemet måste också vara kompatibelt med EUs regelverk så att inte centrala regler hindrar vår omställningstakt vilket sker redan idag.

Förutsättningar EU styr över statstödsreglerna: tex fortsatt skattebefrielse (kvotpliktskrav kräver full skatt), samt EU:s minimiskattesatser. (Dessa frågor verkar Sverige ha svårt att påverka) Nationellt styr Sverige: lagen om skatt på energi, dvs ändrad skattelagstiftning inklusive grön gasprincip för flytande drivmedel,(massbalans) samt reduktionspliktsnivåer. Ett föreslaget system måste frikoppla användningen av biodrivmedel från fossila produkters prisnivåer om 2030 målet skall nås Svårigheten är att få regeringspartierna att släppa frågan om CO2 skattebefrielse för biodrivmedel övriga frågor borde vara i linje med regeringens önskan

Reduktionsplikt Bensin EN228 samt Diesel EN590 ingår i kvoten Full energiskatt och CO2 skatt skall tas ut på allt inom kvoten = drivmedelskatt En hög reduktionsnivå säkerställer att 2030 målet nås En hög reduktionspliktsavgift säkerställer att kvoten uppfylls och bör även säkerställa att biodrivmedel i så stor utsträckning som möjligt används inom kvoten Detta system styr mot en ökad andel biodrivmedel genom växthusgasreduktion, i linje med det tyska systemet. Om avvikelse mot en reduktionskurva sker, kan denna avvikelse justeras via en ändring av reduktionspliktsavgiften. Fortsatt ingen dubbelräkning Rena biodrivmedel kan vara helt skattebefriade och ligger utanför kvoten fram till 2020 i enlighet med RED, därefter får RED II styra, Minimikravet på de höginblandade biodrivmedlen är att det uppfyller EU:s hållbarhetsdirektiv och har ett godkänt anläggningbesked. Till skillnad mot tidigare kvotpliktsförslag är detta ett reduktionspliktsförslag med fullt skatteuttag, innebärande att mer klimateffektiva biodrivmedel blir mer värda. Dessutom uppfylls EU:S statsstödsregler och att problemet med överkompensation elimineras, förutom för de rena biodrivmedlen.

Reduktionsnivå mot fossilt 80 % reduktion (enligt FFF) Reduktionsplikt - schematisk Reduktionsavgiften justeras upp eller ner om avvikelse från börvärdet sker Idag ca 9 % reduktion 2015 2018 2021 2024 2027 2030 Detta system kräver: En ambitiös reduktionsplikt, Utgå från målen i SOU 2013: 84 En hög avgift om kraven inte uppfylls, Att full skatt tas ut, (kravet på CO2 skattebefrielse för biodrivmedel bör därför inte drivas just nu ). Förslaget möjliggör ett allokeringsförfarande enligt grön gasprincipen, med systemgräns Sverige. Reduktionsplikten kan även kombineras med ett produktionsstöd till en anläggning som producerar biodrivmedel, stödet sökes direkt mot EU Utredningspunkter kvar att ta tag i Reduktionskurva i förhållande till FFF, hur ser kurvan ut och hur skiljer sig bensin och diesel. Verifiering av GHG nytta, nya beräkningsmodeller behövs Nivån på drivmedelsskatt och reduktionspliktsavgift samt ramar för justering Investerings och produktionsstöd till enskilda anläggningar Mål/påverkansplan för att ändra statsstödsregler till 2020 så att vi går bort från råvaror och fokuserar på klimatnytta och hållbarhet Möjlighet med handel av kvotuppfyllnad/certifikat.

MIN AVSLUTANDE FRÅGA ÄR : FÅR VI ETT POLITISKT BESLUT SOM ÄR HÅLLBART - PARTIÖVERSKRIDANDE OCH SOM MÖJLIGGÖR DENNA UTVECKLING? VI HAR TEKNIKEN OCH ÄR REDO ATT BÖRJA LEVERERA!