Läkemedelsupphandlingen

Nr 5 6 2012 Läkemedelskommittén i Värmland och läkemedelsenheten inom Landstinget i Värmland I detta nummer Läkemedelsupphandlingen för slutenvården är klar sid. 1 Metforminassocierade laktatacidoser sid. 2 Läkemedelsförråd på avdelning 6, Centralsjukhuset i Karlstad. Läkemedelsupphandlingen för slutenvården är klar Följsamhet gör stor besparing Upphandlingen av läkemedel inom slutenvården är slutförd och det har resulterat i den största upphandlingen av läkemedel hittills för landstinget i Värmland. Om vi nu följer dessa avtal kommer det generera en större besparing än tidigare för landstinget. Upphandlingen görs i samarbete med Sörmland och Örebros landsting. Det har varit Sörmlands läns landsting som organiserat arbetet kring upphandlingen men experter från alla tre landstingen har verkat i arbetsgrupper som stöttat arbetet. Resultatet av den här upphandlingen kommer att börja gälla från 1 januari 2013 och 2 år framåt med möjlighet att förlänga ytterligare 2 år. Samtidigt som de nya priserna på läkemedel börjar gälla så kommer alla priser också att anges i nettopriser, det vill säga vi ser rätt pris vid beställning och slipper hantera rabatter i efterhand. Fråga läkemedelsenheten om råd Läkemedelsenheten kommer att informera om upphandlingen. Kontakta oss gärna om ni undrar något om vilka läkemedel som är upphandlade. Lista över upphandlade läkemedel ska från årsskiftet att finnas på www.liv.se/lakemedel. Alla upphandlade läkemedel finns med i avtalsdatabasen som ni hittar under http://livlinan.liv. se/vardstod/lakemedel/. Malin Rhodin Löndahl Apotekare, läkemedelsenheten malin.rhodin.londahl@liv.se Läkemedelsnytt på webben! sid. 3 Rekommenderade läkemedel 2013 sid. 3 Erfarenheter från utbildningseftermiddagen i neurologi sid. 4 Nya medarbetare på läkemedelsenheten sid. 6 100 länder deltog i internationell insats mot olagliga läkemedel sid. 7

Metforminassocierade laktatacidoser etformin är vårt mest använda perorala antidiabetikum. Det har sedan läkemedlets godkännande på M 1990-talet placerat sig som ett ohotat förstahandsval vid behandling av typ 2-diabetes. En aktuell fråga som nu diskuteras är huruvida man ska lätta på gränsen för kontraindikationen vid njurfunktionsnedsättning. Den rådande rekommendationen är GFR < 60, men nya riktlinjer lutar åt att sänka gränsen till GFR < 45. Det är en vanlig missuppfattning att Metformin i sig är nefrotoxiskt. Så är inte fallet, men risken för laktatacidoser vid sänkt njurfunktion skall tas på allvar då denna biverkning, om än ovanlig, inte sällan har dödlig utgång. Ökade laktatnivåer i blodet Metforminets främsta antidiabetiska effekt är att hämma glukoneogenesen. Denna sker i levern och kan hos typ 2-diabetiker vara upp till tre gånger så hög jämfört med en icke-diabetiker. Under glukoneogenesen tas substrat som t.ex. laktat upp från blodet och omvandlas till glukos. Metforminet hämmar denna process genom att inhibera upptaget av laktat in till hepatocyterna. Resultatet blir, förutom lägre blodsockernivåer, ökade mängder laktat i blodet. Detta är inget problem så länge man har friska njurar som kan ta hand om överskottet, men vid en njurfunktionsnedsättning ansamlas således laktat i blodet. Även Metformin, som annars också utsöndras renalt, ackumuleras och genererar ännu mer laktat. Till slut kan detta i värsta fall leda till en systemisk laktatacidos. Det är inte bara njursvikt som kan påverka laktatnivåerna i blodet. Samtliga tillstånd där laktatproduktionen ökar, så som t.ex. hypoxi vid KOL eller hypoperfusion vid hjärtsvikt, kan leda till ansamling av ämnet. En annan risksituation är alkoholism. Laktat och alkohol delar enzymatiska nedbrytningsvägar och när förråden tar slut stiger laktatnivåerna. Tillsammans med Metformin kan dessa tillstånd alltså bli mycket farliga. Hur vanligt är det då med Metforminassocierade laktatacidoser i Värmland? Under 2008 2011 förskrevs mellan 2 2,5 miljoner dygnsdoser Metformin på recept per år. Under samma tidsperiod fann undertecknad vid en retrospektiv journalstudie 16 Metforminbehandlade patienter som vårdats på Centralsjukhuset i Karlstad p.g.a. laktatacidos. Trots avsaknad av kontrollerat serummetformin har läkemedlet ansetts vara den främsta förklaringen. I 12 av dessa fall är den utlösande orsaken akut njursvikt uppkommen p.g.a. diarréer och kräkningar under samtidig behandling med RAS-blockad, där patienterna alltså inte gjort uppehåll med sina mediciner. De övriga fallen innefattade ett akut postrenalt hinder samt 3 patienter med kända missbruksproblem som inkommer dehydrerade och/eller berusade och där övriga toxprover för ämnen som ensamt kan orsaka en laktatacidos varit negativa. Av dessa 16 patienter avlider fyra stycken under akutbehandling, och ytterligare en man några dagar senare. Tre av dem bedöms ha för mycket comorbiditet för att vårdas på IVA, men resten av fallen vårdas där initialt. Sju patienter kräver akut dialys. Påverkar detta rekommendationen att sänka njurfunktionsnivåerna innan preparatet blir kontraindicerat? Egentligen inte. Endast fyra av dessa 16 patienter hade ett GFR lägre än 60 de senaste månaderna innan insjuknandet. Risken för att drabbas verkar främst uppstå vid akuta och oförutsägbara försämringar. Det gör att vi kanske inte enbart ska titta på aktuella kreatininnivåer vid förskrivning, utan lägga mer engagemang på att informera patienter om vikten av att sluta med sina mediciner, då framför allt Metformin och RAS-blockad, vid tillstånd som kan ge uttalad dehydrering och njurpåverkan. Sådana tillstånd är bland annat diarré och/eller kräkning, feber, förvärrad hjärtsvikt, solsemester etc. Man bör fundera på lämpligheten att skriva ut preparatet till patienter med kända etylproblem. Vidare är kombinationen Metformin och RAS-blockad inte ovanlig, men bör kanske ännu mer betänkas hos patienter med nedsatt kognitivoch kommunikationsförmåga. Bättre patientinformation nödvändig Sammanfattningsvis är Metfomin vårt bästa och främsta behandlingsval vid typ 2-diabetes, och kontraindikationsgränsen för njurfunktionsnedsättning kan sannolikt sänkas, men med detta kommer ett ännu större behov av förbättrad patientinformation om vikten av tillfälliga utsättningar vid tillstånd som påverkar laktatproduktionen och/eller elimineringen. Johanna Rehnberg ST-läkare, njurmedicinska kliniken, Centralsjukhuset i Karlstad johanna.rehnberg@liv.se 2 REKOMMENDERAT NR 5 6 2012 www.liv.se/lakemedel

Använd gärna denna broschyr vid information till patienten. Du kan beställa den via mejl: isabell.hassel@liv.se Prenumerera på Läkemedelsnytt. Metformin/s För några år sedan tog vi i Malmö/Lund fram en metod för att mäta metformin i serum. Vi trodde från början att det skulle kunna bli ett verktyg för att hitta personer med tendens till ackumulation av metformin i blod och därmed kunna styra behandlingen hos personer med nedsatt njurfunktion. Under valideringen av metoden stod det dock klart att ingen, inte ens de med egfr neråt 30, verkade ackumulera metformin. Vi har också senare gjort en studie av alla metforminbehandlade i Malmö 2008-2009 och funnit att hos personer över 79 års ålder har 38 procent egfr <60 ml/min/1,73m² under denna tvåårsperiod, 12 procent låg under 45. En tredjedel av dessa äldre patienter hade en 25-procentig sänkning av njurfunktionen någon gång under denna tidsperiod. Samtidigt kunde vi bara finna tre fall av laktatacidos under perioden (accepterat för publicering, Br J of Diabetes and Vascular Disease). En låg siffra även om vi missat någon. Ingen av de tre hörde heller till riskgruppen hög ålder eller tidigare nedsatt njurfunktion. Vi bör kunna låta våra äldre med måttlig njurfunktionsnedsättning få nytta av denna användbara drog men vi skall använda den på ett säkert sätt! Dosen kan behöva reduceras. Ackumulation av metformin och därmed risk för laktatacidos synes uppträda vid akut njursvikt vilket gör vår information till patienterna mycket viktig! Metformin skall sättas ut tillfälligt vid alla fall av akut sjukdom med risk för dehydrering och njursvikt, i synnerhet vid gastrointestinala förluster. Vi anser att denna information skall ges skriftligt och att den skall upprepas. Ett problem är dosexpedierade läkemedel, hur skall vi kunna plocka ur metformin när patienten riskerar dehydrering? Jag har inget bra svar men vi skall vara medvetna om problemet. Anders Frid Överläkare Endokrin klinken UMAS Referenser Frid A, Sterner G, Löndahl M, Wiklander C, Cato A, Vinge E, Andersson A. Novel assay of metformin levels in patients with type 2 diabetes and varying levels of renal function. Diabetes Care 2010; 33: 1291-1293 Sterner G., Elmeståhl S, Frid A Renal function in a large cohort of metformin treated patients with type 2 diabetes mellitus British Journal of Diabetes & Vascular disease on line publicerad Läkemedelsnytt på webben! Nu har du möjlighet att prenumerera på Läkemedelsnytt korta notiser om läkemedel som presenteras på webben. Sex gånger om året ger Läkemedelskommittén ger ut tidsskriften Rekommenderat. För att du snabbare ska kunna få aktuell läkemedelsinformation kan du nu prenumerera på läkemedelsnyheter via webben. Du väljer själv om du vill få nyheterna skickat till dig via mail så fort nyheten läggs ut, en gång per vecka eller månad. I dagsläget finna denna funktion endast tillgänglig via landstingets intranät. Anmälan prenumeration via: http://livlinan.liv.se/kommunikation/aktuellt/liv-prenumeration/ Rekommenderade läkemedel 2013 Läkemedelskommitténs årliga lista över rekommenderade läkemedel är snart här. Listan presenteras den 16 och 17 januari kl. 13 16.30, Samlingssalen, Centralsjukhuset i Karlstad. Samma information ges båda dagarna. Anmäl dig till Isabell Hassel via mejl isabell.hassel@liv.se senast den 10 januari. Huvudrubriker Diabetes Prostatacancer Gonorré/UVI hos män Njurfunktion Osteoporos Smärta Förmaksflimmer, hjärta REKOMMENDERAT NR 5 6 2012 www.liv.se/lakemedel 3

Erfarenheter från utbildningseftermidda en 16 oktober anordnade läkemedelskommittén en utbildningseftermiddag i äm- D net neurologi. Runt sextio åhörare som ville veta mer om epilepsi, huvudvärksutredning, Parkinsons sjukdom samt vad som är nytt på området MS-läkemedel samlades. Johan Rådberg och Rune Johansson, båda överläkare på neurologkliniken, turades om med att föreläsa. Epilepsi Johan Rådberg inledde med att berätta om epilepsi och att var tionde person drabbas av ett eller flera epileptiska anfall under livet. Ofta söker patienterna först hos primärvården med sina symtom. Johan visade på den rutin som finns för samverkan mellan allmänmedicin och neurologen när det gäller patienter med epilepsi eller misstänkt epilepsi. Utgångspunkten för överenskommelsen är att patienter med misstänkt epilepsi ska bedömmas av neurolog så snart som möjligt. Neurologen tar ställning till vilken utredning som är aktuell och fastställer diagnos. Vid epilepsi ansvarar neurologen för insättning och uppföljning av läkemedelsbehandling. Om det gäller en multisjuk, epilepsistabil patient så kan den eventuellt remitteras till allmänläkare och det gäller i första hand patienter som bor i ett särskilt boende 1. Underhållsbehandlingen av epilepsi är symtomatisk och vanligen indicerad efter minst två oprovocerade anfall. Behandlingen inleds med monoterapi som prövas i lägsta effektiva dos. Kombinationsbehandling övervägs om en till två antiepileptika prövats utan tillfredsställande effekt. Hälften av alla patienter blir anfallsfria med ett läkemedel medan övriga måste prova fler läkemedel i kombinationsbehandling. En tredjedel av patienterna blir aldrig anfallsfria. Vid fokala anfall hos vuxna är karbamazepin, lamotrigin och levetiracetam förstahandsval. För de två senare alternativen finns numera generiska preparat tillgängliga med samma namn som substansen. Eftersom det terapeutiska intervallet är smalt för epilepsiläkemedel är de inte automatiskt utbytbara på apotek och därför måste det generiska preparatet förskrivas på receptet. Till äldre patienter rekommenderas behandling med gabapentin och lamotrigin. Topiramat och valproat är båda andrahandsalternativ vid fokala anfall. Valproat ska dock undvikas till kvinnor i fertil ålder eftersom det har teratogen effekt. Vid generaliserade anfall är lamotrigin och valproat 1 Se allmänmedicins vårdprogram och riktlinjer på intranätet Epilepsisamverkansrutin gällande patienter med epilepsi även post stroke. förstahandsalternativ, men valproat ska endast förskrivas till fertila kvinnor när första- och andrahandspreparat inte haft avsedd effekt. Levetiracetam och topiramat kan provas i andra hand. För att styra behandlingen används effekt på anfall och tolerabilitet snarare än antiepileptikakoncentration. Karbamazepin inducerar läkemedelsmetaboliserande enzym av typen CYP3A och CYP2C, vilket leder till att metabolismen av flertalet läkemedel påverkas vid samtidig behandling. Exempelvis kan PK-värdet minska vid behandling med warfarin. Samtidig behandling med lamotrigin och p-piller kan leda till en halvering av serumkoncentrationen lamotrigin. Huvudvärksutredning Rune Johansson berättade om de många olika typer av huvudvärk som finns och hur viktigt det är att skilja på om det är en vanlig eller en farlig huvudvärk. Det viktigaste är att se och lyssna på patienten. Den som träffar patienten bör fråga sig varför den söker just nu och vad patienten själv tror är anledning till huvudvärken. Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och här behövs ingen utredning och inte heller någon läkemedelsbehandling. Vid migrän kan olika behandlingsalternativ provas (smärtstillande receptfritt), genom att patienten medicinerar med ett av alternativen: acetylsalicylsyra 1000 mg. paracetamol 1000 mg. diklofenak 50 mg. naproxen 750 mg. ovanstående + suppositorium metoklopramid (Primperan) 20 mg. Om ovanstående behandling inte har bra effekt kan triptaner provas. Om en av triptanerna inte fungerar bra prova nästa, det föreligger interindividuella variationer. Av de olika preparat som kan användas som profylax så är propranolol (Inderal) förstahandmedel. Jämfört med andra betablockerare har propranolol bättre effekt men också mer biverkningar. Rune berättade också om läkemedelsutlöst huvudvärk, vilket kan uppstå både efter överförbrukning av triptaner och av andra analgetika. Samlad dokumentation visar att överförbrukning av triptaner snabbare ger en läkemedelsutlöst huvudvärk, jämfört med andra perifert verkande analgetika. Andra orsaker till huvudvärk och behandlingsalternativ som diskuterades var Hortons, subaraknoidalblödning och reversibelt cerebralt vasokonstriktionssyndrom (RCVS). 4 REKOMMENDERAT NR 5 6 2012 www.liv.se/lakemedel

gen i neurologi Parkinsons sjukdom Johan Rådberg informerade om Parkinsons sjukdom och berättade att mellan 400 och 450 patienter i Värmland har sjukdomen. Debutåldern ligger oftast mellan 50 och 70 år och varje år får ungefär 40 patienter en Parkinsondiagnos. Patienter som har motorikstörningar med ensidig debut av hypokinesi, vilotremor och rigiditet ska remitteras till neurolog för vidare utredning. Med rätt behandling har personer med sjukdomen ungefär samma överlevnad som jämförbara åldersgrupper. Behandlingen med läkemedel syftar till att: Tillföra levodopa som i hjärnan omvandlas till dopamin (Madopark, Sinemet, Stalevo Duodopa) Bromsa nedbrytning av dopamin med enzymhämmare (Comtess, Tasmar, Selegilin, Azilect) Förbättra verkan av dopamin med dopaminagonister (Sifrol, Requip, Apomorfin, Neupro, Cabaser, Pravidel) Behandlingen inleds ofta med 50 mg levodopa dagligen, men till yngre patienter provas vanligtvis en dopaminagonist i första hand. Motoriska fluktuationer kommer i regel efter fem till tio års behandling eftersom det terapeutiska intervallet blir allt mindre under behandlingens gång. Fluktuationerna utgörs av förutsägbara dosglapp, icke förutsägbara on-off-fenomen samt hyperkinesier beroende på för hög levodopados. Andra alternativa behandlingar vid Parkinsons sjukdom är: Apomorfin: Dopaminagonist som ges som injektion(er) eller som infusion. Duodopa: Kontinuerlig infusion av dopamin via sond till tolvfingertarmen Neurokirurgi: stereotaktisk teknik alternativt DBS (deep brain stimulation) Transplantation av dopaminhaltiga celler till basala ganglier MS-aktuellt kring läkemedelsbehandling Orsaken till MS är fortfarande oklar men Rune Johansson berättade att brist på vitamin D, rökning, Epstein Barr-virus och ärftlighet tros påverka risken att få MS. Sjukdomen finns i olika former som är mer eller mindre aktiv och som svarar olika bra på läkemedelsbehandling. Akut behandling av skov behandlas med prednisolon, 1000 mg per oralt dagligen i tre dagar eller i mer sällsynta fall med plasmaferes. I Värmland står cirka 200 patienter på bromsmedicinering i form av subkutan eller intramuskulär injektion med interferon beta eller glatirameracetat. Av det förstnämnda rekommenderas Extavia i första hand eftersom det har lägst pris. Infusion av Tysabri, monoklonal antikropp, används som bromsmedicinering av 27 personer och 10 personer har Gilenya i tablettform. Vilken bromsmedicinering som sätts in beror på vilken typ av MS patienten har: CIS clinically isolated syndrome och RR skovvis förlöpande M Extavia, Avonex, Rebif, Copaxone RR med hög inflammationsaktivitet Tysabri, Gilenya SP sekundär progressiv MS???????????? RP relapsing progressive MS Extavia PP primär progressiv MS???????????? Annan bromsande medicinering är immunglobulin (Privigen/ Octagam), mitoxantron (Novantrone), rituximab (Mabthera), cyklofosfamid (Sendoxan) och autolog stamcellstransplantation (HSCT). Nya behandlingar i tablettform är på ingång såsom BG-12 (metylfumarat) som är vältolererat och har bättre effekt än placebo och glatirameracetat, teriflunomid (Aubagio) som också är vältolererat och har lika god effekt som interferon beta (Rebif) samt laquinimod där man ännu inte vet så mycket om effekt och tolerans. Ett budskap att ta med är att läkemedelsbehandling av MS kostar mycket pengar, men andelen av den totala kostnaden blir allt mindre ju längre sjukdomen pågår då det senare i förloppet ofta krävs mycket annan vård. Tidig MS-behandling fördröjer handikapp. Läkemedelskommittén tackar därmed för den här utbildningseftermiddagen. Nästa gång är ämnet urologi Tid: 12 december klockan 13 16 Plats: Galaxen, Landstingshuset Innehåll PSA-kontroll Prostatacancerbehandling BPH Blåstömningsrubbning Emma Olsson Apotekare, läkemedelsenheten emma.s.olsson@liv.se REKOMMENDERAT NR 5 6 2012 www.liv.se/lakemedel 5

Nya medarbetare på läkemedelsenheten Annika Fredby Mitt namn är Annika Fredby och jag arbetar som klinisk apotekare på läkemedelsenheten. Här kommer jag att arbeta med satsningen Effektiv och säker läkemedelsanvändning i Värmland. Arbetet kommer att involvera utbildning av vårdpersonal och arbete inom terapigrupper men främst av allt kommer ni hitta mig ute på sjukhusen i Värmland där jag kommer att arbeta med rutinerna gällande läkemedel och vara ett stöd för verksamheten. Tidigare har jag arbetat på öppenvårdsapotek runt om i Värmland, främst i Sunne och Karlstad. På min fritid tränar jag gärna. Jag spelar volleyboll och håller på med en Svensk Tjejklassiker. Annars pysslar jag hemma i nya huset på Hammarö eller umgås med mina nära och kära. Anna Svensson Jag heter Anna Svensson och jobbar sedan september som klinisk apotekare på läkemedelsenheten. Min främsta arbetsuppgift kommer vara att delta i läkemedelsgenomgångar i öppenvården som en del i arbetet med Effektiv och säker läkemedelsanvändning i Värmland. Förutom läkemedelsgenomgångar kommer jag även vara delaktig i utbildning av vårdpersonal samt arbeta i terapigrupper. Tidigare har jag jobbat på öppenvårdsapotek här i Karlstad men kände redan under studietiden att det var klinisk farmaci jag ville jobba med. Så det ska bli spännande att komma igång ute på vårdcentralerna. På min fritid blir det mycket motion med bland annat löpning och fotboll och en hel del läsning där fantasy och deckare är favoriterna. Malin Rhodin Löndahl Mitt namn är Malin Rhodin Löndahl och jag jobbar på läkemedelsenheten som sjukhusapotekare. Jag kommer att jobba med läkemedelsförsörjningen inom landstinget. Främst genom att vara länken mellan apoteket och vården samt att arbeta med att implementera upphandlade och rekommenderade läkemedel. Jag studerade på apotekarprogrammet i Uppsala och började jobba på apotek i norra Värmland våren 2008. Innan jag började på läkemedelsenheten har jag jobbat på olika öppenvårdsapotek samt även ett apotek på djursjukhuset i Karlstad. Att jobba för läkemedelsenheten och Landstinget i Värmland innebär att man jobbar närmare vården och det är ett spännande jobb där man får använda sina apotekarkunskaper på bästa sätt! Jag bor tillsammans med min man och vår hund i Karlstad. På min fritid blir det många promenader med hunden som gärna går ett spår i skogen! Jag gillar att baka och bjuder gärna vänner och familj på fika! 6 REKOMMENDERAT NR 5 6 2012 www.liv.se/lakemedel

Saxat från www.lakemedelsverket.se 100 länder deltog i internationell insats mot olagliga läkemedel Över 18 000 webbplatser har stängts ner, 79 personer har gripits och över 3,7 miljoner tabletter har tagits i beslag. Det blev resultatet när myndigheter runt om i världen gemensamt slog till mot handeln med olagliga läkemedel. I insatsen, kallad Pangea V, deltog 100 länder mellan 25 september och 2 oktober. I Sverige har Tullverket och Läkemedelsverket samverkat i operationen, som omfattat insatser mot såväl införsel som försäljning av olagliga läkemedel i landet. Med olagliga läkemedel menas läkemedel som inte har tillstånd att säljas i Sverige. Det kan vara produkter som innehåller läkemedelssubstanser eller rena förfalskningar av godkända läkemedel. Vi har varit på plats och sett en del av det flöde av läkemedel som kommer till Arlanda, säger Maria Gustafsson som är utredare på Läkemedelsverket. Köper man narkotikaklassade sömnmedel och värktabletter från okontrollerade internetsajter har man inte en chans att bedöma vad kapslarna man får egentligen innehåller. Det kom stora partier med det narkotikaklassade värkläkemedlet tramadol i omärkta påsar, helt utan uppgifter om innehåll eller dosering. Tullverket har hindrat införsel till Sverige av cirka 20 000 tabletter under Pangea V och de vanligaste avsändarländerna var bl.a. Thailand, Indien och Turkiet. Att som privatperson föra in läkemedel med posten från ett annat land utanför EES till Sverige är överhuvudtaget inte tillåtet oavsett om läkemedlet är receptfritt eller receptbelagt. Läkemedelsverket kommer nu att analysera vilka typer av läkemedel som beslagtagits. Mycket av det som tagits i beslag finns inte på svenska marknaden eller är helt omärkta kapslar eller tabletter. Det handlar framför allt om narkotikaklassade läkemedel, potenshöjande medel och bantningsmedel. Men i flödet hittas även antibiotika. Oidentifierade kapslar som beslagtogs under operation Pangea V. Foto: Läkemedelsverket. Erfarenheter från tidigare studier visar att en betydande andel av de läkemedel som säljs olagligt via nätet antingen är okontrollerade förfalskningar, helt verkningslösa eller innehåller substanser som är otillåtna på grund av kända hälsorisker eller för att säkerhetsdata saknas. Det är också oroväckande att många väljer att köpa antibiotika utan recept från utlandet. Att själv ställa sin diagnos och behandla med antibiotika från nätsajter kan bidra till resistensutveckling, säger Maria Gustafsson, Läkemedelsverket. Det här är tredje året Tullverket deltar i den här internationella insatsen och det är uppenbart att människor fortsätter att beställa läkemedel på internet trots riskerna de utsätter sig för, säger Håkan Hansson, operativ samordnare Pangea V, Tullverket. REKOMMENDERAT NR 5 6 2012 www.liv.se/lakemedel 7

är ett informationsblad för förskrivare i Värmland och kommer ut med sex nummer per år. Postadress Rekommenderat Landstingshuset 651 82 Karlstad Webbadress www.liv.se/lakemedel Redaktion Gunilla Welander 054-61 42 90 gunilla.welander@liv.se Susanne Carlsson 054-61 40 44 susanne.k.carlsson@liv.se Catrin Furster 054-61 42 86 catrin.furster@liv.se Tove Tevell 054-61 42 94 tove.tevell@liv.se Ansvarig utgivare Gunilla Welander Önskar Catrin lycka till med nytt jobb! Vår kollega Catrin Furster har bestämt sig för att anta nya utmaningar som lektor på Karlstads universitet. Catrin började på läkemedelsenheten för cirka sju år sedan, då som konsult från Apoteket AB. Från och med februari 2008 har Catrin funnits i landstingets egen organisation. Apotekarrollen har under åren utvecklats och läkemedelsfrågorna har blivit allt större och viktigare inom landstinget. Catrin har under sina år varit med och utvecklat läkemedelsarbetet och under det senaste året har Catrin varit huvudansvarig för satsningen på Effektiv och säker läkemedelsanvändning i Värmland. Vi önskar henne all lycka till i sitt fortsatta arbete på universitetet! Vi önskar er alla en riktigt Läkemedelskommittén och läkemedelsenheten Grafisk form Júlia Megyeri julia.megyeri@liv.se Tryck City Tryck i Karlstad AB Mellansvenskt läkemedelsforum 6 7 februari 2013 Glöm inte att anmäla dig till Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro. Det är femte året i rad som läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen erbjuder regionala fortbildningsdagar för läkare. Ämnen Mage-tarm - protonpumpshämmare effekter och biverkningar, PPI-profylax, IBS Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket varför har inte alla godkända läkemedel läkemedelsförmån? Äldre och läkemedel hjärtsvikt, beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, långvarig smärta hos äldre. Psykiatri ångest, depression Diabetes aktuella rekommendationer, nya diabetesläkemedel Infektion nyheter vid behandling av UVI, importerade infektioner hos flyktingar m.fl. och behandling av HIVinfektioner. Anmälan och fullständigt program via www.orebroll.se/lakemedelsforum.