Årsredovisning för Svensk Biblioteksförening räkenskapsåret 2015-01-01 2015-12-31. org. nr. 845000-2624

ÅRSREDOVISNING 2015 1

2

3

Årsredovisning för Svensk Biblioteksförening räkenskapsåret 2015-01-01 2015-12-31 org. nr. 845000-2624 Svensk Biblioteksförenings årsmöte hålls den 11 maj 2015 kl 15.30 I VÄSTERÅS Layout: Andrzej Olas Foto: Elisabeth Ohlson Wallin, Katarina Wiberg, Fredrik Hjerling, Stefan Engström, Jakob Kihlberg. 4

Innehåll Förord 6 Om Svensk biblioteksförening 9 Stadgar 9 Årsmötets verksamhetsinriktning 9 Föreningens varumärke 11 Styrelsens verksamhetsplan med uppföljning 11 Redovisning av 2015 års verksamhet 20 Svensk biblioteksförening 100 år 20 Svensk biblioteksförening som medlemsburen organisation 20 Sakfrågor och insatser 29 Svensk biblioteksförenings arrangemang 39 Internationellt arbete 45 Förvaltningsberättelse 50 Revisionsberättelse 59 Bengt Hjelmqvists fond 60 5

Förord Svensk biblioteksförening står stark. 2015 deltog fler än någonsin i föreningens aktiviteter och arrangemang. Biblioteksdagarna i Lund, där föreningen bildades för 100 år sedan och 2015 firade sitt första sekel, samlade 638 deltagare. Föreningens olika expertnätverk genomförde 21 nätverksträffar med nära 600 deltagare! Rekordmånga deltog i den årliga Marskonferensen som föreningen är med och arrangerar. Till det kommer engagemang i regionföreningar, arbetsgrupper, jurygrupper mm. Svensk biblioteksförening är en medlemsburen organisation med ett starkt medlemsengagemang. Det är vi stolta och glada över. Lika stolta och glada är vi att medlemmarna är nöjda med sin förening. Av medlemsundersökningen som genomfördes 2015 vet vi att 80 procent av medlemmarna är nöjda eller mycket nöjda. 76 procent instämmer helt i att föreningen arbetar med rätt saker och är en organisation med bra idéer. 82 procent anser att föreningen syns i debatten och 67 procent tycker att service och tjänster håller hög eller mycket hög kvalitet. Det opinionsbildande arbetet har varit framgångsrikt. 2015 beslutade regeringen att Kungliga biblioteket ska ta fram en nationell biblioteksstrategi, något Svensk biblioteksförening krävt länge. I radio, press och i Almedalen har föreningen upprepat sina krav på ökade satsningar på skolbibliotek. Det arbetet har varit framgångsrikt. I regeringsförklaringen lyftes skolbibliotekens roll och en satsning på skolbibliotek aviserades. Riksdagen fattade också beslut om att avsätta resurser för att öka bemanningen på landets skolbibliotek. I sammanhanget har föreningen pekat på vilka kostnader det egentligen handlar om. För att bemanna landets alla skolbibliotek, både de utan och de med låg bemanning, upp till heltid skulle det behövas totalt 1,5 miljarder kronor. Svensk biblioteksförenings engagemang för skolbiblioteken stärktes ytterligare i och med att Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) från och med 1 juli administreras av föreningen. I september 2015 beslutade FN:s medlemsländer enhälligt om nya globala hållbarhets- och utvecklingsmål. Svensk biblioteksförening har samarbetat med IFLA för att påverka innehållet i utvecklingsagendan och för att se till att säkerställa allmänhetens tillgång till information och skydda grundläggande rättigheter vilket blev ett av delmålen i agendan. Utöver detta har föreningen varit engagerad i frågor rörande e-boken, upphovsrätten, open access och den kommande forskningspropositionen. Föreningen har under året uppvaktat kultur- och demokratiministern, Medieutredningen samt tillskrivit regeringen om forskningsbibliotekens betydelse för effektiv vetenskaplig kommunikation. 2015 publicerade Svensk biblioteksförening sin skrift För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren i syfte att öka kunskapen om den nya bibliotekslagen och främja dess implementering. Föreningens internationella engagemang har varit fortsatt högt och kanaliseras i huvudsak genom IFLA, EBLIDA, LIBER och det nordiska samarbetet. Vid IFLA:s World Library and Information Congress i Kapstaden var den svenska delegationen en av de största. Något som möjliggjordes bland annat genom föreningens resestipendier. Utvecklingssamarbetet med Kenya Library Association har fortsatt och varit lyckat. Likaså samverkan med Unesco, bland annat i frågor rörande medie- och informationskunnighet. 6

Under 2015 ställdes Sverige inför utmaningen att ta emot stora mängder människor på flykt. Sveriges bibliotek mobiliserade, stärkta av det uppdrag bibliotekslagen ger: att verka för det demokratiska samhällets utveckling. För att lyfta fram och visa på bibliotekens engagemang och insatser medverkade föreningen till ett upprop för biblioteken och människor på flykt. Vid årsskiftet hade uppropet samlat 562 underskrifter inom och utom branschen. Under 2015 har Svensk biblioteksförening fortsatt att lyfta fram att biblioteksväsendet är en stor och mäktig samhällsresurs som utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor, hjälpa barn och vuxna att knäcka läskoden, skapa fri tillgång till kunskap, forskning, litteratur, kultur och information, och värna allas rätt att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Vi vill tacka alla medlemmar och samarbetspartner för 2015 och ser fram emot kommande arbete och utmaningar. Tillsammans har vi fortsatt mycket att göra. Calle Nathanson Ordförande Niclas Lindberg Generalsekreterare 7

POLITIKER, TA FULLT ANSvAR FöR BIBLIOTEKEN Bibliotek. Biblioteken är en stor och mäktig samhällsresurs. Det är nu upp till landets kommunpolitiker att låta dem vara en välbehövlig motkraft när klyftorna ökar och demokratin utmanas, skriver ledningen för Svensk biblioteksförening. I årets kommunala budgetdebatt vill Svensk biblioteksförening göra landets kommunalt förtroendevalda uppmärksamma på att med ny och skärpt lagstiftning har kraven ökat på kommunerna. Att ignorera resursbehoven på biblioteken är inte bara oklokt, det kan också leda till att lagen trotsas. Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor, hjälpa barn och vuxna att knäcka läskoden, skapa fri tillgång till litteratur, kultur och information, och värna allas rätt att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Biblioteken har anpassat sig till en ny medieverklighet och fungerar också som kunskapscentraler till stöd för invånarna när kraven på digitala färdigheter och analysförmåga stiger. Biblioteksväsendet är en stor och mäktig samhällsresurs. Det byggdes med politisk vilja. Nu när demokrati och mänskliga rättigheter utmanas och kunskapsklyftorna djupnar, måste denna politiska vilja manifesteras igen. Inte minst i landets kommuner. Sedan 2014 gäller en ny bibliotekslag som förtydligar bibliotekens uppgifter och huvudmännens ansvar. Lagen slår fast att samtliga bibliotek har till uppgift att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Lagen ställer krav på allsidighet och kvalitet i utbudet av medier och tjänster, den pekar ut prioriterade målgrupper och preciserar folkbibliotekens ansvar för att främja läsning och tillgång till litteratur, särskilt vad gäller barn och ungdomar. Lagen innehåller inte skrivningar om bemanning. Men kulturutskottet kunde inte ha varit tydligare när lagen riksdagsbehandlades, det skriver i sitt betänkande (2013/14:KrU2): I kommunernas ansvar får anses ligga att svara för att personalen har den kompetens som krävs för att uppfylla de i lagen formulerade kraven på biblioteken. När det gäller skolbiblioteken ger bibliotekslagen tillsammans med skollagen varje elev i grundoch gymnasieskolan rätt till skolbibliotek. Enligt lagens förarbeten är ett skolbibliotek en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Kungliga biblioteket, KB, har definierat skolbibliotek som en organisation med minst 20 timmars bemanning per vecka. Det är enligt KB vad som krävs för verksamheten ska leva upp till lagen. Därmed misslyckas många av landets kommuner med att leva upp till lagen. Hälften av Sveriges elever i grund- och gymnasieskolan saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. 90 av landets 290 kommuner saknar egna skolbibliotek helt. Mer än en tredjedel av alla folkbiblioteksfilialer har lagts ner sedan 1990. Det gör färre bibliotekarier, ökat avstånd och minskad tillgång till bibliotek. Teknikutvecklingen rusar, men budgetarna för inköp och kompetensutveckling krymper totalt sett. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Mobiliserar inte kommunerna för ökad läsning bland barn kommer det att ytterligare försämra svenska skolresultat. Svensk biblioteksförening har räknat ut vilka kostnader det handlar om. För att bemanna landets alla skolbibliotek, både de utan och de med låg bemanning, upp till heltid skulle det behövas totalt 1,5 miljarder kronor. 125 miljoner skulle behövas för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar så att de kan hålla kvalitet på mediebeståndet. För att öka bemanningen på landets folkbibliotek upp till 1991 års nivå behövs 592 miljoner kronor. En skolbibliotekarie på heltid kostar cirka 400 000 kronor per år. Det ligger nära till hands att ropa på statliga pengar för att leva upp till lagen det ska vi göra, och det är vi många som gör. Under Almedalsveckan kom beskedet från utbildningsminister Gustav Fridolin: regeringen ska ta upp frågan om bemanningsnivån på skolbiblioteken med kommuner och andra huvudmän, och i budgeten för 2016 avsattes medel för personalförstärkningar vid landets skolbibliotek motsvarande upp till 300 personer på deltid. Regeringen har också avsatt resurser för att ta fram en nationell biblioteksstrategi som ska klargöra bibliotekens uppgifter framåt. Detta är välkomna besked. Men ansvaret är delat. På kommunen ankommer att se till att alla som vistas i kommunen har tillgång till biblioteksverksamhet. Så till de demokratiskt valda företrädarna för landets kommuninvånare vill vi säga: Pröva budgetförslagen mot bibliotekslagen innan ni klubbar budgeten för 2016. Har ni råd att inte ge era elever stöd av skolbibliotek för att nå bättre skolresultat? Och har ni verkligen råd att undvara kraften i tillgängliga folkbibliotek som bidrar till att utjämna kunskapsklyftor, främjar läsning och kultur och ger invånarna verktyg att vara demokratiskt delaktiga i samhället? Låt biblioteken och bibliotekarierna vara motkraften när klyftorna ökar och demokratin utmanas. Calle Nathanson, ordförande Svensk biblioteksförening Niclas Lindberg, generalsekretare Svensk biblioteksförening Publicerad i Dagens Samhälle 22 oktober 2015 8

Om Svensk biblioteksförening Stadgar Stadgarna är föreningens övergripande styrdokumentet. 1 anger föreningens ändamål. Svensk biblioteksförening ska: 1. Verka för ett effektivt och dynamiskt svenskt bibliotekssystem av hög standard. 2. Verka för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och främja dess utveckling. 3. Tydliggöra bibliotekens roll i den demokratiska processen och värna yttrandefriheten. 4. Främja samarbete mellan alla typer av bibliotek och mellan biblioteken och andra institutioner i samhället. 5. Främja vetenskaplig och samhällelig informationsförsörjning. 6. Främja läsning och bildning. 7. Skapa opinion för och sprida kunskap om svenskt biblioteksväsende. 8. Stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom biblioteks- och informationsområdet. 9. Verka för ändamålsenlig utbildning, fortbildning, forskning och utveckling inom området biblioteks- och informationsvetenskap. 10. Anordna fortbildning inom biblioteks- och informationsområdet. 11. Stärka och utveckla internationell samverkan inom biblioteks och informationsområdet. 12. Främja och lämna ekonomiskt stöd till forskning och utveckling inom biblioteksområdet. Årsmötets verksamhetsinriktning Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ. Stadgarna anger i 5.1 att årsmötet ska fastställa vision och verksamhetsinriktning. Årsmötet fastställde 2015-05-06 inriktning för kommande verksamhetsplan. Liksom det gångna året handlar inriktningen om tre huvudspår; Förena och engagera medlemmar, synliggöra vad som behöver göras inom biblioteksfältet samt bevaka och utveckla genom t ex stöd till forskning och spridning av forskningsresultat. Ett förändringsarbete inför kommande års verksamhetsinriktning har påbörjats. 9

Svensk biblioteksförenings utgångspunkt är att: Bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur och som inspirerar till att ta del av det. Därmed ges människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Alla människor ska ha tillgång till bibliotek i livets olika skeenden och biblioteken ska ha stöd i lagstiftning och i en nationell biblioteksstrategi. Svensk biblioteksförening synliggör och argumenterar för bibliotekens betydelse för: Kunskap och Lärande Demokrati och Informationsfrihet Inspiration och Utveckling Kultur och Upplevelser Fristad och Gemenskap Svensk biblioteksförening arbetar som ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör med: Att förena: Samla och verka för alla typer av bibliotek, se det gemensamma, ena olika intressen, möjliggöra kontakter mellan olika bibliotekstyper, bidra till nätverk och erfarenhetsutbyte, samverka med andra organisationer, institutioner, myndigheter osv. Internationellt samarbete. Att engagera: Ge möjligheter att påverka och delta i föreningens arbete, ta tillvara engagemang, kunskap och erfarenheter, erbjuda arenor och struktur för debatt, åsiktsutbyte och medlemsengagemang. Att synliggöra: Synliggöra biblioteken och dess verksamhet, dela ut priser, tala för biblioteken, bilda opinion och bedriva lobbning, påverka beslutsfattare på alla nivåer, föreslå åtgärder och insatser för att stärka biblioteksverksamheten. Att bevaka: Omvärldsbevaka, följa utvecklingen, framtidsspana, beskriva förhållanden som är viktiga för biblioteken, stödja omvärldsbevakning genom att tillhandahålla en ledande branschtidskrift (BBL) för biblioteksdebatt och spridning av kunskap, trender och aktuell utveckling. Att utveckla: Bidra till kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling, förmedla forskning, goda exempel, fakta och annan kunskap, genomföra undersökningar och ta fram rapporter, uppmärksamma behov av ny forskning, tillhandahålla mötesplatser och nätverk, stödja utvecklingsinsatser och forskningsansatser. Ge kompetensutvecklingsmöjligheter, bland annat via konferenser och resestipendier. 10

Föreningens varumärke En organisations varumärke kommer till uttryck i allt vad som sägs och görs av en organisation och dess företrädare. Det ska vara unikt och särskiljande och bidra till att sätta en tydlig och enhetlig bild av organisationen. Styrelsen har fastställt följande: Bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur och som inspirerar till att ta del av det. Därmed ges människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Svensk biblioteksförening vill därför se en värld där alla människor har tillgång till bibliotek i livets olika skeenden. Föreningen driver på för angelägna bibliotek av högsta kvalitét. Svensk biblioteksförening vill vara ett nav för människor med engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. Föreningen vill uppfattas som en nytänkande, öppen och kunskapsdriven organisation med passion för bibliotek och de frågor föreningen driver. Styrelsens verksamhetsplan med uppföljning Föreningens stadgar och årsmötets verksamhetsinriktning bildar tillsammans med budgeten utgångspunkt för styrelsens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen utgör ett flerårigt styrdokument som anger långsiktiga utmaningar och mål. Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i de ändamål föreningen har enligt stadgarna och byggs upp utifrån de funktioner årsmötet angivit att föreningen har: Förena och engagera Synliggöra Bevaka och utveckla 11

Förena & Engagera Övergripande mål A. Fortsätta ha hög trovärdighet som en medlemsburen organisation som samlar och talar för alla typer av bibliotek. Mål 1. Öka antalet medlemmar under 2015. 2. Öka andelen medlemmar bland studenter och nyutexaminerade. B. Öka föreningens relevans för forskningsbiblioteken. C. Fortsätta ha en hög andel nöjda medlemmar. D. Ta tillvara och synliggöra medlemmarnas engagemang och kompetens bättre. 3. Ta fram ståndpunkter föreningen kan driva som speglar forskningsbibliotekens prioriteringar. 4. Verka för att minst 60 procent av medlemmarna (på en skala 1-5) ska svara 4 eller 5 på frågan om de anser att föreningen arbetar med rätt saker och är nöjda med hur föreningen arbetar med dem. 5. Öka aktiviteten i och andelen aktiva medlemmar i expertnätverken. 6. Utöka samverkan med regionföreningarna. 12

Uppföljning 1. Målet ej nått. Antalet medlemmar 2015 är nästintill lika många som 2014. De enskilda medlemmarna var vid årets slut 2.857 mot 2.843 år 2014. Bedömningen är att satsningen på expertnätverken gynnat utvecklingen. De institutionella medlemmarna minskade under 2015 och var vid årets slut 486 jämfört med 509 år 2014. Här är den troliga förklaringen att de höjda avgifterna för institutionella medlemmar gjort att några valt att avstå från institutionsmedlemskap samtidigt som man t ex betalar medlemsavgiften för enskilda medarbetare. 2. Målet nått. Kansliet har jobbat för att nå ut till studenter som ska ut på arbetsmarknaden. Man har medverkat på STARK-dagen vid BHS, deltagit när Linnéuniversitet haft avslutningshögtid för B&I-studenter samt träffat B&I-studenter vid Lunds universitet. Enligt medlemsundersökningen har antalet nya medlemmar ökat. 3. Målet nått. Utvecklingsrådet för vetenskaplig informationsförsörjning har arbetat fram ståndpunkter och föreningen har publicerat rapporten Effektiv vetenskaplig kommunikation. 4. Målet nått. Enligt senaste medlemsundersökningen instämmer 76 procent i hög grad eller mycket hög grad att föreningen arbetar med rätt saker. 60 procent är nöjda eller mycket nöjda med hur föreningen arbetar med dessa. 5. Målet nått. Föreningen har nu 17 expertnätverk. Dessa genomförde under året 21 nätverksträffar med 567 deltagare, vilket är rekord. Enligt medlemsundersökningen är cirka 17 procent av föreningens medlemmar på olika sätt aktiva i föreningens verksamhet, vilket bedöms vara en hög andel i jämförelse med andra organisationer. 6. Målet nått. Flera aktiviteter har genomförts i samverkan med regionföreningarna. Bland dessa kan nämnas Marskonferensen i samarbete med Regionförening Västerbotten, som 2015 samlade rekordmånga deltagare. I samarbete med Regionförening Väst arrangerades i december en konferens på temat Hur fri är friheten yttrandefrihet, fri åsiktsbildning och bibliotekens demokratiska uppdrag. Regionförening Skåne deltog i arbetet med Biblioteksdagarna i Lund. Under året har arbetet med att starta en ny regionförening i sydost pågått. En träff har genomförts mellan kansli, regionföreningar och expertnätverkens kontaktpersoner för att stimulera fortsatt samverkan. Styrelsen har inom sig utsett kontaktpersoner för respektive regionförening. 13

Synliggöra Övergripande mål A. Öka kunskapen om bibliotekens grundläggande uppdrag som de kommer till uttryck i bibliotekens internationella manifest och i lagstiftningen. Mål 1. Arbeta med opinionsbildning och lobbning gentemot relevanta politiska beslutsfattare. 2. Arbeta med att sprida information om bibliotekens grundläggande uppdrag. B. Bidra till att ansvariga politiker utvecklar en tydlig vision för hur biblioteken ska utvecklas för framtiden och för hur Sverige ska bli en starkare biblioteksnation. 3. Agera för att Sverige ska utarbeta och anta en nationell biblioteksstrategi. 4. Bevaka att medlemmarnas intressen tas till vara och agera för att medlemmarna engageras i arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. 5. Agera för att bibliotekslagen kompletteras utifrån föreningens tidigare ställningstaganden. C. Medverka till att biblioteken får bättre förutsättningar att bidra till att bryta ökande kunskaps-/digitala/läsklyftor och minskad användning av biblioteken samt till att öka människors media- och informationskunnighet. 6. Ta fram underlag och argumentera för ökande ekonomiska satsningar på bemanning och media i folk- och skolbibliotekssektorn samt driva på för fler och bättre bibliotek, särskilt inom grundskolan. 7. Agera för att biblioteks- och skollagen ska kompletteras med krav på kompetens/bemanning. D. Öka möjligheten för biblioteken att bidra till en effektiv informationsförsörjning och att ge fri tillgång till information och kunskap. 8. Kartlägg och precisera vilka hinder, lösningar och ståndpunkter föreningen ska prioritera i förhållande till forskningsbiblioteken. 9. Synliggöra upphovsrättsliga hinder och verka emot dem i samverkan med andra relevanta nationella och internationella aktörer. 14

Uppföljning 1. Målet nått. 2015 har varit ett intensivt år med kontakter med såväl regering som riksdag. Kultur- och demokratiministern har uppvaktats, deltagit vid Biblioteksdagarna i Lund samt utfrågats på scenen på Bok & Bibliotek. Möten har också genomförts med statssekreterarna på kultur- och utbildningsdepartementen. Föreningen deltog i Almedalen och kampanjade för skolbiblioteksfrågan. 2. Målet nått. Föreningen har på olika sätt arbetat med att sprida information. Dels genom Biblioteksdagarna, andra konferenser, uppvaktningar och dylikt, dels genom att ta fram olika rapporter och material. 2015 publicerades en skrift om bibliotekslagen, en om effektiv vetenskaplig kommunikation och material om skolbibliotek. Föreningen har översatt och spridit IFLA:s Lyondeklaration, svarat på remisser och uppvaktat utredningar där bibliotekens funktion och uppgifter lyfts fram. 3. Målet nått. Regeringen har givit Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi och anslagit medel för arbetet. 4. Målet nått. Föreningens bedömning är att Kungliga biblioteket arbetar på ett öppet och inkluderande sätt som möjliggör för föreningens medlemmar att vara engagerade i arbetet. 5. Målet nått. Föreningen har i uppvaktningar, skrivelser och remissvar lyft fram sina ståndpunkter om behovet av kompletteringar av bibliotekslagen, bland annat vad avser krav på bemanning och kompetens. 6. Målet delvis nått. Föreningen har gjort beräkningar av vad det skulle kosta att bemanna skolbiblioteken samt öka folkbibliotekens resurser för media och personal. Dessa beräkningar har använts i t ex debattartiklar, remissvar och skrivelser. Några planerade material, t ex en ny regressionsanalys som visar att satsningar ger effekt samt en ny årsrapport över läget i hela bibliotekssektorn, har inte blivit genomförd som planerat. Detta beror till stor del på personalförändringar och vakanser på kansliet. 7. Målet nått. Föreningen har i uppvaktningar, skrivelser och remissvar lyft fram sina ståndpunkter om behovet av kompletteringar av bibliotekslagen, bland annat vad avser krav på bemanning och kompetens. I Almedalen kampanjade föreningen i skolbiblioteksfrågan. Under året har föreningen tagit över administrationen av Nationella Skolbiblioteksgruppen vilket kommer att stärka arbetet med att agera för skolbibliotek. 8. Målet nått. Utvecklingsrådet för vetenskaplig informationsförsörjning har arbetat fram ståndpunkter och föreningen har publicerat rapporten Effektiv vetenskaplig kommunikation. 9. Målet delvis nått. Föreningens expertnätverk för upphovsrätt har varit aktivt i frågan. Frågan om bibliotek och upphovsrätt lyftes också på Biblioteksdagarna. En planerad antologi om bibliotek och upphovsrätt var planerad men blev inte genomförd under året. Planering för hur den idén ska förverkligas/tas om hand fortsätter in i 2016 med inriktningen att tydliggöra föreningens ståndpunkter. 15

Bevaka & Utveckla Övergripande mål A. Öka medlemmarnas insikt om bibliotekens grundläggande uppdrag som de kommer till uttryck i bibliotekens internationella manifest och i lagstiftningen. Mål 1. Genomföra aktiviteter som stödjer medlemmarna i arbetet med att förverkliga de internationella manifesten och lagstiftningen. 2. Ta fram underlag och agera för behovet av ökade insatser på biblioteken för att skydda användarnas integritet. B. Stimulera medlemmarnas mediestrategiska arbete med fokus på etik och yttrandefrihet. 3. Genomföra och stimulera aktiviteter som stödjer diskussioner om det mediestrategiska arbetet utifrån rapporten Vi arbetar på medborgarnas uppdrag. C. Öka medlemmarnas medvetenhet om och bibliotekens betydelse för medie- och informationskunnighet. D. Medverka till att medlemmarna i högre grad bidrar till att öka läskunnigheten, den digitala delaktigheten och mediaoch informationskunnigheten. E. Bidra till biblioteksutveckling genom internationell och nordisk samverkan. 4. Genomföra och stimulera aktiviteter, bl a i samarbete med Statens medieråd, som stödjer ökad medvetenhet om och arbete med medie- och informationskunnighet. 5. Ta fram underlag och argumentera för behovet av förändrade arbetssätt och metodval i bibliotekens verksamhet. 6. Formalisera det nordiska samarbetet. 7. Utreda föreningens kommande ambitionsnivåer för samarbetet med/inom IFLA, EBLIDA, LIBER och Kenya Library Association. F. Bidra till ökad kunskap om Svensk biblioteksförenings betydelse för biblioteksutvecklingen i Sverige. 8. Uppmärksamma föreningens 100-årsjubileum. 16

Uppföljning 1. Målet nått. Föreningen har fortsatt sprida skriften Bibliotekens internationella manifest samt tagit fram skriften För det demokratiska samhällets utveckling bibliotekslagen enligt lagstiftaren för att öka kunskapen och främja implementeringen av lagen. Kansliets medarbetare har deltagit i flera konferenser och seminarier för att föreläsa om bibliotekens grundläggande uppdrag. En filmföreläsning med generalsekreteraren har producerats och fått god spridning genom föreningens Vimeo. 2. Målet nått. IFLA antog under sin kongress i Kapstaden ett uttalande om integritet i biblioteksmiljöer som föreningen använt som underlag för sitt arbete. I olika remissvar har föreningen lyft fram behovet av en skärpning av sekretesslagens biblioteksbestämmelser för att skydda användarnas integritet. Ett arbete med det pågår nu inom regeringskansliet. 3. Målet nått. Föreningen har fortsatt att sprida rapporten Vi arbetar i medborgarnas tjänst samt tagit fram ett faktablad om rapporten för att underlätta spridning. En film har producerats där rapportförfattarna presenterar innehållet i rapporten. Filmen kan användas som grund för lokala utvecklingsdiskussioner. Författarna har också engagerats som föreläsare vid regionala studiedagar. Rapporten lyftes också under Marskonferensen. Inför IFLA i Kapstaden översattes rapporten till engelska. 4. Målet nått. Samarbetet med Statens Medieråd om webbplattformen MIK-rummet har fortsatt. Likaså arbetet med att stödja utvecklingen av s k MIK-bibliotek. MIK lyftes fram under scenprogrammet på Bok & Bibliotek. Ett faktablad om MIK på bibliotek har utvecklats. 5. Målet nått. Utöver arbetet med MIK ovan genomfördes ett lässpår på Biblioteksdagarna för att synliggöra olika metoder och projekt för bibliotekens läsfrämjande arbete. 6. Målet nått. Under året har samtal förts inom det nordiska samarbetet om hur det ska utvecklas och formeras. 7. Målet nått. Ett avtal för samarbetet med Kenya Library Association har tecknats och sträcker sig fram till och med 2017. Hur ett eventuellt samarbete ska se ut framöver utreds vidare under 2016. Styrelsen har tagit ett principbeslut om det fortsatta engagemanget i övriga organisationer. Inriktningen är att Svensk biblioteksförening ska vara en aktiv part i olika organ i de olika organisationerna och att föreningen på olika sätt ska arbeta för att öka det svenska deltagandet. 8. Målet nått. Under 2015 har föreningens 100 år uppmärksammats. Mer om det finns att läsa i ett särskilt avsnitt i årsredovisningen. 17

Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn Svensk biblioteksförening 1915 2015 Hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek trots att lagen anger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Samtidigt sjunker elevers läsförmåga och läsförståelse. Vi vet att personal med relevant utbildning för skolbibliotek är en viktig resurs för elevers lärande och utveckling. I valrörelsen lovade Stefan Löfven och Gustav Fridolin att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek bemannade med kompetenta bibliotekarier. Så när infrias vallöftet? Välkommen till våra seminarier på Kårhuset Rindi, Tage Cervins gata 1, under Almedalsveckan i Visby: allas rätt att synas Och ta plats Biblioteken och UR ska spegla befolkningen och särskilt uppmärksamma nationella minoriteter. Långfilmsdokumentären om Katarina Taikon har premiär i höst och böckerna om Katitzi har getts ut på nytt. Möt olika generationer romer i ett samtal om växa upp som rom i Sverige, behovet av igenkänning och identifikation. Foto: Björn Langhammer Skolbibliotek ute eller inne? Onsdag 1 juli kl 16.00 17.00 Skolbibliotek idag och imorgon Onsdag 1 juli kl 17.30 18.30 Medverkande: Angelica Ström, dotter till Katarina Taikon och specialpedagog och Mirelle Gyllenbäck, nationell samordnare för Arbetsförmedlingens arbete för romsk inkludering. Moderator: Domino Kai, dramapedagog och debattör. Onsdag 1 juli, kl 20.00 21.00 Almedalsbibliotekets foajé, Cramérgatan 5 www.biblioteksforeningen.org @SvBib #skolbiblioteknu

Katitzis resa genom sverige Utställningen Katitzis resa genom Sverige ställs ut på Almedalsbiblioteket med stöd av Svensk biblioteksförening, Kulturbyrån och Almedalsbiblioteket. Utställningen har tagits fram av Tensta konsthall i samarbete med författaren Katarina Taikons dotter Angelica Ström. Utställningen består av Katitziböckerna, omslagsoriginal och illustrationer, serietidningar, brev och mycket annat. Utställningen visas den 29 juni till den 20 juli. Foto: Tensta konsthall Efter vernissagen på Tensta konsthall har utställningen turnerat i Europa. Från i höst kommer Katitzis resa genom Sverige att turnera i Sverige i samband med att långfilmsdokumentären om Katarina Taikon av Gellert Tamas och Lawen Mohtadi har premiär. Katarina Taikons älskade barnböcker om romska flickan Katitzi skrevs på Gotland och fick ett enormt genomslag. När sista boken kom ut 1980 hade böckerna i serien lånats på bibliotek över 400 000 gånger. Böckerna ges nu ut på nytt av bokförlaget Natur & Kultur, Katitzi blir radioföljetong i sommar på Sveriges radio och i höst har långfilmsdokumentären om Katarina Taikon premiär. Bemanna skolbiblioteken! I maj offentliggjorde Kungl. biblioteket (KB) den officiella statistiken för Sveriges bibliotek 2014. Det är tre år sedan uppgifter om landets skolbibliotek publicerades. KB definierar för första gången skolbibliotek som en organisation med minst 20 timmars bemanning per vecka. Det är minimum vad som krävs för att verksamheten ska leva upp till lagen och lagstiftarens intentioner. Jag välkomnar KB:s definition av skolbibliotek. Om skolbiblioteken ska kunna spela roll för skolans måluppfyllelse krävs det att de bemannas med kompetent personal. En solklar slutsats av biblioteksstatistiken är att lagen bör skärpas och mer resurser satsas så att elever får tillgång till bemannade skolbibliotek, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening. Fortfarande saknar hälften av Sveriges elever tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar per vecka. I 90 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som ha minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka. I valrörelsen lovade Stefan Löfven och Gustav Fridolin säkerställa att alla elever har tillgång till skolbibliotek, samt uttalade att skolbibliotek bemannade med kompetenta bibliotekarier är en viktig resurs för elevers läsande och lärande. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har i regeringsställning nu möjlighet att genomföra sitt löfte, avslutar Niclas Lindberg. Skolbibliotek i skollagen 2011 skärptes skollagen och sedan dess ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. I lagens förarbeten förklaras att med skolbibliotek avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Inga bestämmelser ställer krav på skolbibliotekets bemanning eller personalens kompetens. Skollagen behöver skärpas med ett bemmaningskrav. Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt, opinionsbilda samt främja forskning och utveckling. www.biblioteksforeningen.org

Redovisning av 2015 års verksamhet Svensk biblioteksförening 100 år Under 100 år har människor runt om i Sverige med kunskap om, engagemang i och passion för bibliotek organiserat sig i vår förening. Våra medlemmar har genom sitt ideella engagemang byggt upp det svenska biblioteksväsende vi har idag genom praktiskt arbete, kunskapsutveckling och påverkansarbete. Styrelsen beslutade under 2014 att avsätta särskilda medel för att uppmärksamma föreningens jubileum. Under jubileumsåret har jubileumsboken Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn, Svensk biblioteksförening 1915-2015, färdigställts och presenterats under ledning av redaktören Margareta Lundberg Rodin. Kansliet har i samband med det arbetet digitaliserat material som deponerats i Riksarkivet. Boken har getts stor spridning i tryckt form och finns fritt tillgänglig i digital form på föreningens webbplats. Den har också presenterats för medlemmar, av delar av redaktionen, vid flera tillfällen. En särskild logotyp har tagits fram och använts för att uppmärksamma jubileet och en sammanfattning av föreningens historia har översatts till engelska. Under Biblioteksdagarna i Lund firade föreningen med sina medlemmar och inbjudna gäster, särskilt från de övriga nordiska länderna. Jubileet har också uppmärksammats på föreningens sidor i Biblioteksbladet och vid andra externa arrangemang, såsom Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Föreningen har även bidragit till boken om Valfrid Palmgren Munch-Petersen Böcker Bibliotek Bildning (Lundgren, Myrstener, Wallin, 2015). Svensk biblioteksförening som medlemsburen organisation Medlemmar Svensk biblioteksförening ska vara ett nav för människor med engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. De främsta experterna på biblioteksverksamhet är våra medlemmar och i föreningens råd, grupper, expertnätverk och regionföreningar vill vi ta tillvara medlemmarnas kompetens och stödja både medlemmarnas professionella utveckling och biblioteksutvecklingen i Sverige. Som medlemsburen organisation är en av Svensk biblioteksförenings viktigaste uppgifter att vara en samlande aktör för alla typer av bibliotek och ta tillvara det engagemang och den kompetens som finns hos medlemmarna. Den senaste kartläggningen visar att fler medlemmar än någonsin varit aktivt engagerade och deltagare i föreningens verksamhet och arrangemang. Medlemsundersökning 2015 I slutet av augusti skickade Svensk biblioteksförening ut en webbenkät till samtliga drygt 3 000 medlemmar enskilda och institutionella. Liknande enkäter gjordes åren 2007, 2010 och 2013. Frågorna i årets enkät överensstämde i allt väsentligt med de tidigare. Enkätresultatet ger styrelse och kansli vägledning för det fortsatta arbetet. 20

Regelbundet återkommande undersökningar möjliggör jämförelser över tid och visar om det finns anledning att förändra eller utveckla vissa insatser. Av de svarande var 78 procent enskilda medlemmar och 22 procent institutionella. Inte överraskande kom den största andelen svar (46 procent) från folkbiblioteksområdet. Näst största grupp var högskolebiblioteken (18 procent) följt av skolbibliotek (8 procent). Resterande fördelades på sjukhusbibliotek, övriga forskningsbibliotek eller annan biblioteksverksamhet. Tidigare undersökningar har visat att en övervägande del av medlemmarna har en positiv inställning till föreningens arbete och att andelen nöjda medlemmar stadigt ökat. Årets enkät överträffar tidigare rekord. 80 procent av de svarande är nöjda eller mycket nöjda med sitt medlemskap. Det är en avsevärd ökning jämfört med tidigare år, där siffran legat runt 60 procent. Årets undersökning i likhet med tidigare visar att Svensk biblioteksförening har en mycket trogen medlemskår. 46 procent av de svarande har varit medlemmar i 10 år eller längre. Men det sker också en nyrekrytering och föryngring. 18 procent av de svarande hade blivit medlemmar under de senaste tre åren. Sammanställningen av frågan hur nöjd man totalt sett är med sitt medlemskap visade att åldersgruppen upp till 25 år är den mest nöjda. 80 procent av de svarande anser att det är viktigt att det finns en förening som synliggör biblioteken. Andra viktiga skäl för medlemskap är att föreningen bistår med omvärldsbevakning (82 procent), att man vill visa sitt stöd för biblioteken (78 procent) och att medlemskapet ger möjligheten till kontakter (77 procent). Även föreningens kurser och konferenser anges som ett viktigt skäl (75 procent). Årets undersökning visar också att merparten (85 procent) inte har någon tanke på att avsluta medlemskapet. Många medlemmar deltar aktivt i föreningens arbete. 17 procent av de svarande är engagerade i föreningens expertnätverk. 15 procent har varit, eller skulle gärna vilja delta. Utan att veta hur motsvarande siffror ser ut i jämförbara organisationer kan man nog anta att Svensk biblioteksförening har en osedvanligt hög andel aktiva medlemmar. 21

En fråga där resultatet nu nästan slår i taket är den om vikten av att det finns en ideell organisation som Svensk biblioteksförening. Detta påstående stöds av 97 procent av de svarande. Antal medlemmar Antalet medlemmar uppgick vid årsskiftet 2015 till 3 343. Av dessa var 2 857 enskilda medlemmar och 486 institutionella medlemmar. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar ökat med 848 stycken (+34 procent). Den minskning av antal medlemmar som skett sedan 2009 planade 2014 ut, bland annat som en effekt av föreningens satsning på sina expertnätverk. 4 000 3 333 3507 3559 2959 3005 3639 3100 3794 3766 3232 3208 3658 3130 3593 3043 3469 2942 3370 3352 3343 2846 2843 2857 2 667 2 000 1 333 667 548 554 539 564 558 528 529 527 524 509 486 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Årsmöte Svensk biblioteksförenings årsmöte 2015 ägde rum den 6 maj i Palaestra et Odeum, Lund. Årsmötet förrättade val till bland annat styrelsen samt fastställde föreningens verksamhetsinriktning för 2015-2016 och budget för verksamhetsåret 2015-2016. Auktoriserade revisorer, PwC Jonas Grahn, ordinarie, och Elin Götling, suppleant Lekmannarevisorer Ragnar Helin, ordinarie, och Leif Mårtensson, suppleant Valberedning vald vid årsmötet Anette Eliasson, Mölndal (sammankallande) Annelie Janred, Göteborg Sylvia Blomberg, Örebro Anna Swärd Bergström, Umeå 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Instituonella 548 554 539 564 558 528 529 527 524 509 Enskilda 2959 3005 3100 3232 3208 3130 3043 2942 2846 2843 Antal 3507 3559 3639 3794 3766 3658 3593 3469 3370 3352 Anders Olsson, Sollentuna medlemmar totalt Instituonella Enskilda Antal medlemmar totalt 22

Föreningsstyrelsen Efter årsmötet fick styrelsen följande sammansättning: Ordförande: Calle Nathanson, VD för Folkets Hus och Parker, Stockholm. Invald 2014. Jenny Samuelsson, bibliotekschef, Luleå tekniska universitet. Invald 2012, omvald 2014. Torbjörn Nilsson, chef, Malmö stadsbibliotek. Invald 2012, omvald 2013 och 2015. Cajsa Broström, utvecklare, Västerås stadsbibliotek. Invald 2010, omvald 2012 och 2014. Peter Linde, bibliotekarie, Blekinge Tekniska Högskola. Invald 2011, omvald 2013 och 2015. Anders Söderbäck, bibliotekarie, Stockholms universitetsbibliotek. Invald 2012, omvald 2014. Maria Jacobsson, chef Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne. Invald 2012, omvald 2014. Cecilia Gärdén, universitetslektor, Högskolan i Borås. Invald 2013, omvald 2015. Anja Dahlstedt, bibliotekschef, Bibliotek Botkyrka. Invald 2015. Helena Kettner Rudberg, chef Användarservice, MTM, Invald 2015. Lo Claesson, bibliotekschef, Vaggeryds bibliotek, Fyllnadsvald 1 år 2015. Styrelsemöten Svensk biblioteksförenings styrelse har under 2015 haft 7 styrelsesammanträden varav ett i samband med styrelsens strategidagar. Vid det konstituerande sammanträdet valdes Jenny Samuelsson till förste vice ordförande och Torbjörn Nilsson till andre vice ordförande. Föreningens tre ordförande utgör arbetsutskott (AU). Styrelsens möten har föregåtts av förberedande AU-sammanträden. Föreningskansliet Niclas Lindberg, generalsekreterare Eva Silverplats, administrativ samordnare/delas med Biblioteksbladet Stefan Engström, kommunikationschef Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Wiviann Wilhelmsson, organisationssekreterare (60 procent) Katarina Wiberg, forsknings- och utvecklingssekreterare (fr o m aug) Maria Nyman, chefsassistent (fr o m nov) Annikki Alanne, ekonomiansvarig (60 procent), (t o m okt) Martin Engman, jurist (t o m okt) Jakob Kihlberg, forsknings- och utvecklingssekreterare (t o m maj) Biblioteksbladet, BBL Enligt ägardirektiven har BBL bland annat som uppgift att vara medlemstidning för Svensk biblioteksförening. Tidningen ska spegla föreningens verksamhet, åsikter och ställningstaganden. Tidningen skall genom sitt innehåll också granska, bevaka och spegla biblioteksverksamheten och därtill hörande verksamhetsområden samt nationell och internationell bibliotekspolitik och -forskning och till detta angränsande kulturpolitiska frågor. Tidningen ska också spegla föreningens verksamhet, service och aktiviteter på alla nivåer samt informera om föreningens åsikter och ställningstaganden. 23

BBL utkom under 2015 med tio nummer, varav två dubbelnummer, nr 1/2 och nr 6/7. Den TS-kontrollerade upplagan låg i snitt på 4 400 ex/nummer. Majoriteten av utgåvorna hade ett sidantal på 47-51 sidor/utgåva. Under 2015 innehöll BBL ett antal teman. I nr 1/2 Biblioteken och yttrandefriheten efter Charlie, nr 3 Barn & bibliotek, nr 5 Biblioteksdagarna, nr 6/7 Tystnad, nr 8 Mässan (Bok & Bibliotek) och nr 9 Flykting. I BBL nr 4 publicerades i vanlig ordning Biblioteksbladets årsregister för 2014. biblioteksbladet.se BBLs närvaro digitalt kompletterar den tryckta tidningen och ger möjlighet till snabb och mer nyhetsbetonad publicering. Annonsmässigt kunde BBL trots det svaga konjunkturläget och vad som troligen går att hänföra till strukturförändringar på annonsmarknaden i stort för printmedier konstatera ett mindre tapp än tidskriftsbranschen som helhet. Under 2015 har Svensk biblioteksförening samarbetat med Iris Media om en redesign av Biblioteksbladet. Den nya innehållsstrukturen är planerad med utrymme för längre och ännu mer fördjupande artiklar. En annan förändring är att vi ger tidningen mer utrymme för bildtänk, bildjournalistik och grafik. Under samma period har också Iris Media med Christer Fälldin som chefredaktör haft ansvar för tidningsproduktionen. Avtalet upphörde vid årsskiftet 2015/16 och i samband med det upphandlade föreningen tidningsproduktionen med A4 som ny samarbetspartner och Annika Persson som chefredaktör. Christer Fälldin, IrisMedia, chefredaktör och ansvarig utgivare Bo Eriksson, annonssäljare (extern) Utvecklingsråd Utvecklingsråden utses av styrelsen och är viktiga fora för utvecklingsdiskussioner. Det är också föreningens styrelse som behandlar och beslutar om de olika förslag som råden tar fram. Utvecklingsrådet för vetenskaplig informationsförmedling (t o m december) Styrelsen inrättade 2014 ett utvecklingsråd i syfte att synliggöra forskningsbibliotekens strategiska betydelse för informationsförmedlingen inom universitets- och högskolesektorn och forskningsbibliotekens roll i den nationella forskningsinfrastrukturen. Rådet fick i uppdrag att ta fram ett positionspapper som kan utgöra ett stöd i dialogen med t ex högskoleledningar och beslutsfattare på olika nivåer för att lyfta forskningsbibliotekens betydelse och utmaningar. Rådets arbete ledde under året fram till rapporten Effektiv vetenskaplig information för forskning, utbildning och nyttiggörande som bl a har använts i föreningens inspel till den forskningsproposition som regeringen avser presentera under hösten 2016. I rapporten identifieras de strategiska områden där insatser och ställningstaganden bör göras på en nationell nivå. Med forskningsbibliotek avses i rapporten både universitets- och högskolebibliotek samt specialbibliotek. (Läs mer om utvecklingsrådets arbete och rapporten på sid 36.) Utvecklingsrådet har bestått av: Jenny Samuelsson (ordf.), Svensk biblioteksförening, Luleå Universitetsbibliotek Daniel Forsman, Chalmers bibliotek Hanna Gadd, Biblioteket vid Högskolan Väst Jakob Harnesk, Karlstad universitetsbibliotek Jan Hjalmarsson, Södertörns högskolebibliotek Elisabeth Mannerfeldt, Biblioteket vid KTH 24

Annika Peurell, Vitterhetsakademiens bibliotek, Riksantikvarieämbetet Mikael Sjögren, Umeå universitetsbibliotek Arbetsgrupper Arbetsgrupp för nominering till ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award) ALMA-priset är världens största barn- och ungdomslitteraturpris. För ALMA-priset 2015 nominerades 197 kandidater från 61 länder. Den stora bredden bidrar till att öka kunskapen om barnlitteraturen i världen. För få en världsomspännande överblick bjuder juryn in organisationer med god kunskap om författare, illustratörer, berättare och läsfrämjande verksamhet från hela världen att nominera kandidater. Svensk biblioteksförening ingår bland dessa och en särskild arbetsgrupp arbetar med nomineringen. Catrin Eriksson, Linköping Ingrid Källström, Stockholm Daniella Melin, Lund Emelie Ljungberg, Malmö Arbetsgruppen för Kenya-projektet Stronger Together Ett samarbetsprojekt mellan Svensk biblioteksförening och Kenya Association of Library and Information Professionals. Christina Tovoté, Lund Leif Mårtensson, Umeå stadsbibliotek Stefan Engström, Svensk biblioteksförening Läs mer om arbetet i Kenya-projektet på sid 48. Expertnätverk I Svensk biblioteksförenings expertnätverk samlas landets främsta kompetens inom olika biblioteksområden. Nätverken är aktiva mötesplatser för medlemmarna och deras utbyte av tips, råd och idéer och bygger på medlemmarnas engagemang och vilka frågor som är intressanta att lyfta in i nätverken. Det gör att expertnätverken är i ständig förändring nya tillkommer, samtidigt som andra avvecklas. Under 2015 har två expertnätverk tillkommit; Folkbibliotekschefer samt Bibliotek och upphovsrätt. Nätverken för Digitala bibliotekstjänster och E-böcker har gått samman. Vid utgången av 2015 hade Svensk biblioteksförening 17 expertnätverk: Expertnätverket Barn Bibliotek Webb, BBW Kontaktperson: Katarina Dorbell Expertnätverket för barnbibliotek Kontaktpersoner: Eva Fred och Christine Wennerholm Expertnätverket för bibliotek och upphovsrätt Kontaktperson: Inga-Lill Nilsson Expertnätverket för bibliotek som har äppelhyllor Kontaktperson: Anna Fahlbeck Expertnätverket för bibliotekets roll i mångspråkiga områden Kontaktperson: Aliresa Afshari 25

Expertnätverket för digitala bibliotekstjänster, Digibib Kontaktpersoner: Åke Nygren, Ann Östman och David Jonsson Expertnätverket för folkbibliotekschefer Kontaktperson: Anya Feltreuter, Johanna Hansson och Catharina Isberg Expertnätverket för fängelsebibliotek Kontaktpersoner: Lotta Perkiö, Lo Ek och Thomas Öhnell Expertnätverket för företagsservice på bibliotek Kontaktperson: Gitt Ossler Expertnätverket för IFLA Kontaktperson: Anette Mjöberg Expertnätverket för hbtq-frågor på bibliotek Kontaktperson: Christer Edeholt Expertnätverket för jämställdhet på bibliotek Kontaktperson: Eleonor Pavlov Expertnätverket för meröppna bibliotek Kontaktpersoner: Annelie Krell och Kristina Elding Expertnätverket för skolbibliotek Kontaktpersoner: Lisa Åström och Eva Hildeman Expertnätverket för statliga bibliotek Kontaktperson: Pia Bagge Expertnätverket för tidningar och tidskrifter på folk- och skolbibliotek Kontaktpersoner: Liss Carlsson och Kristina Andersson Expertnätverket för ämnesbibliotekarier inom socialt arbete, sociologi och genusvetenskap, NISSAG. Kontaktperson: Anna Pettersson Nätverksträffar 21 träffar för expertnätverken med sammanlagt 567 deltagare har genomförts: Skolbibliotek, 13 mars i Stockholm Barn Bibliotek Webb, 20 mars i Stockholm Konst, arkitektur, design och konsthantverk, 27 mars i Stockholm Äppelhyllor, 17 april i Stockholm Bibliotekets roll i mångspråkiga områden, 24 april i Hallunda Meröppet, 6 maj i Lund Bibliotek och upphovsrätt, 6 maj i Lund Barnbibliotek, 7 maj i Lund IFLA, 8 maj i Lund Digitala bibliotekstjänster, 22 maj i Västerås Statliga, 1 2 juni i Karlskrona Tidningar och tidskrifter, 28 29 maj i Umeå Fängelsebibliotek, 9 10 september i Stockholm Bibliotekets roll i mångspråkiga områden, 25 september i Göteborg Hbtq, 29 30 oktober i Gustavsberg 26

Skolbibliotek, 5 november i Umeå Folkbibliotekschefer, 18 november i Stockholm Statliga, 19 november i Stockholm NISSAG, 19 20 november i Norrköping Bibliotek och upphovsrätt, 24 25 november i Göteborg Digibib + E-böcker, 14 december i Stockholm Regionföreningar Regionföreningarna skapar regionala nätverk mellan föreningens enskilda medlemmar i syfte att främja deras erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling över bibliotekstypsgränser. Detta sker bland annat genom att arrangera föreläsningar studiebesök och diskussioner. Skåne - 398 medlemmar Hedija Kodzaga Jasarevic, Malmö, ordförande Stockholm, Uppsala, Gotland - 804 medlemmar Jonas Petersson, Stockholm, ordförande Väst - 345 medlemmar Helena Jannert, Göteborg, ordförande Västerbotten - 216 medlemmar Bertine Pol Sundström, Umeå, ordförande Västernorrland och Jämtland - 80 medlemmar Per-Erik Wik, Härnösand, ordförande Östergötland och Jönköping - 183 medlemmar Anna Pettersson, Norrköping, ordförande Gemensam träff regionföreningar och expertnätverk 16 17 juni ordnades en gemensam träff för representanter för regionföreningarna och för expertnätverken. Med utgångspunkt i varumärkesplattformen och föreningens 100-åriga historia diskuterades samverkan på olika nivåer och mellan olika delar inom föreningen. Svensk biblioteksförenings representation externt Augustpriset 2015, Elektorer Barn och ungdom Pia Borrman, Regionbibliotek Stockholm Daniella Brummer Pind, Göteborgs universitetsbibliotek Anne Järvinen, Stockholms universitetsbibliotek Elin Lucassi, Kungliga biblioteket Marianne Skoglund, Gränbybiblioteket, Uppsala Amanda Stenberg, Bibliotek TioTretton, Kulturhuset, Stockholm Martina Ölander, Danderyds bibliotek Augustpriset 2015, Elektorer Skönlitteratur Hanna Hallnäs, Högskolan i Borås Sven Hallonsten, Stockholm Solveig Hedenström, Uppsala Mikael Johansson, Arvika bibliotek 27