EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning beställdes av Europaparlamentet och samordnades av generaldirektoratet för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). De åsikter som uttrycks i detta dokument är inte Europaparlamentets egna. Tolkningarna och åsikterna är enbart författarnas.
EUROBAROMETER 75.2 FRIVILLIGARBETE OCH SOLIDARITET MELLAN GENERATIONERNA En undersökning utförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet och samordnad av generaldirektoratet för kommunikation TNS Opinion & Social 40 Avenue Herrmann Debroux 1160 Bryssel Belgien
Innehåll INLEDNING...4 SAMMANFATTNING...6 1. FRIVILLIGARBETE...7 1.1 Européernas frivilligverksamhet...7 1.2 Vilken typ av frivilligaktivitet som bedrivs...11 1.3 Områden där frivilligarbetet spelar en viktig roll...13 1.4 Upplevda fördelar med frivilligarbetet...16 1.5 Preferenser när det gäller en operativ ram för frivilligsektorn...19 1.6 Stödet för frivilliga regionala räddningsteam...21 2. SOLIDARITET MELLAN GENERATIONERNA...22 SLUTSATS...24 BILAGOR Tekniska specifikationer
INLEDNING År 2011 har utsetts till Europaåret för frivilligarbete. Syftet är att uppmärksamma det arbete som miljontals frivilligarbetare gör över hela Europa och att uppmuntra medborgare som inte frivilligarbetar att engagera sig i detta. Europaåret för frivilligarbete är också ett tillfälle att ännu en gång bekräfta föreningarnas nyckelroll inom EU. I början av juni, under det ungerska EU-ordförandeskapet, belyste den ungerske presidenten Pál Schmitt det faktum att Lissabonfördraget uppmanar regeringar att samarbeta med frivilligorganisationer. Under 2012, som är Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna, kommer fokus att vara på äldre medborgare och relationer mellan generationerna. Dessa teman har valts till följd av att Europas befolkning åldras och att antalet förvärvsarbetande förväntas minska. Enligt Eurostats demografiska prognoser beräknas antalet människor i arbetsför ålder minska med 6,8 procent fram till 2030. Det betyder att den nuvarande kvoten i EU med fyra personer i arbetsför ålder som försörjer en pensionär kommer att minska till två personer i arbetsför ålder för en pensionär. De främsta målen under 2012 är därför att bevara vitaliteten hos äldre, öka deras delaktighet i samhället och avlägsna hinder mellan generationer. Mot den här bakgrunden genomfördes en särskild Eurobarometer-undersökning mellan den 13 april och den 2 maj 2011 på uppdrag av Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). I samband med undersökningen intervjuades nästan 27 000 människor som bor i EU och är 15 år eller äldre. De intervjuades personligen av intervjuare från TNS Opinion & Socials nätverk som läste upp enkäten för de svarande i deras bostäder. Intervjuarna använde standardmetoden för Eurobarometer-undersökningar från generaldirektoratet för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). En teknisk förklaring för de intervjuer som utfördes av instituten i TNS Opinion & Social-nätverket bifogas denna rapport 1. Dessutom bifogas en redogörelse för intervjumetoderna och konfidensintervallen. Undersökningen omfattar samtliga 27 medlemsstater och ingår i Eurobarometer 75.2. I det första kapitlet analyserar vi frivilligarbete i EU, och tittar på dess omfattning och inom vilka områden det förekommer. Sedan fokuserar vi på den europeiska allmänna opinionens syn på frivilligarbete. Vi inriktar oss på de områden där frivilligarbete anses spela en viktig roll samt på uppfattningen om dess huvudsakliga fördelar. Slutligen tittar vi på EU-medborgarnas främsta förväntningar på frivilligarbete. I det andra kapitalet analyserar vi den europeiska opinionen när det gäller olika åtgärder som syftar till att främja solidariteten mellan generationerna. 1 Tabellerna över resultaten ingår i bilagan. Det är värt att notera att de sammanlagda procenttalen i tabellerna i denna rapport kan överskrida 100 procent när den svarande kunnat ge flera svar på samma fråga.
Anmärkning I denna rapport används de officiella förkortningarna för de olika länderna. FÖRKORTNINGAR EU27 DK Europeiska unionen 27 medlemsstater Vet ej BE CZ BG DK DE EE EL ES FR IE IT CY LT LV LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Belgien Tjeckien Bulgarien Danmark Tyskland Estland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Cypern Litauen Lettland Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Förenade kungariket Webbplatsen för Eurobarometern finns på följande adress: http://www.europarl.europa.eu/parliament/public/staticdisplay.do?&id=40 Vi vill passa på att tacka alla svarande i hela EU som ägnat tid åt att delta i den här undersökningen. Utan deras aktiva medverkan skulle denna undersökning inte ha varit möjlig.
SAMMANFATTNING De viktigaste slutsatserna av undersökningen är följande: Nästan en fjärdedel av de svarande deltar i någon frivilligverksamhet (antingen regelbundet eller sporadiskt). Detta engagemang skiljer sig dock märkbart mellan medlemsstaterna. De svarande som i störst utsträckning deltar i frivilligarbete gör det i idrottsklubbar och kulturföreningar. Frivilligarbete anses spela en viktig roll på en hel del områden, naturligtvis när det gäller solidaritet och humanitär hjälp, men också det sociala livet, hälsa, utbildning och miljö. Fördelarna med frivilligarbete anses vara många. Uppfattningen är att det gynnar samhället i stort (eftersom det stärker social sammanhållning och främjar solidariska värden i EU) liksom den enskilda individen (eftersom det bidrar till frivilligarbetarnas personliga utveckling och självförverkligande samt till deras professionella utveckling). De svarande var mycket positiva till förslaget om att skapa regionala frivilliga räddningsteam som ska kunna rycka ut i händelse av naturkatastrofer. De var dock inte lika eniga när det gäller att definiera en operativ ram för frivilligsektorn: 47 procent anser att medlemsstaterna och EU tillsammans bör definiera detta i en EU-stadga för frivilligarbetare medan 45 procent tycker att medlemsstaterna själva ska fastställa sina ramar. Åsikterna skiljer sig på ett betydande sätt mellan medlemsstaterna. När det gäller planerade åtgärder för att stärka solidariteten mellan generationerna är majoriteten av de svarande positiva till skapandet av arbetstillfällen för yngre inom äldreomsorgen samt för säkerställandet av lika tillgång till arbetsmarknaden och utbildning för människor i alla åldrar. Däremot är oenigheten i fråga om förslaget att uppmuntra personer över 60 att stanna kvar på arbetsmarknaden betydligt större. -6-
1. FRIVILLIGARBETE 1.1 Européernas frivilligverksamhet Ett av syftena med Europaåret för frivilligarbete är att uppmärksamma det arbete som utförs av miljontals européer som ägnar delar av sin fritid åt frivilligverksamhet. Nästan en fjärdedel av de svarande deltar för närvarande i någon form av frivilligverksamhet (24 procent, mot 75 procent). Av dessa deltar 11 procent regelbundet i sådan verksamhet medan 13 procent deltar sporadiskt. Variationer mellan medlemsstaterna Deltagandet i frivilligarbete varierar väsentligt från en medlemsstat till en annan och det skiljer 48 procentenheter mellan de länder där frivilligarbetet är mest utvecklat och de där det är minst utvecklat. - Deltagandet i frivilligarbete är mycket utbrett i Nederländerna, där drygt hälften av de tillfrågade är engagerade i frivilligverksamhet (57 procent), varav 31 procent regelbundet. Detta är också fallet i Danmark (43 procent, 21 procent regelbundet). Mer än en tredjedel av de svarande deltar i frivilligverksamhet i Finland (39 procent), Österrike (37 procent), Luxemburg (35 procent), Tyskland (34 procent) och Slovenien (34 procent). -7-
- Malta (16 procent), Spanien (15 procent), Grekland (14 procent), Rumänien (14 procent), Bulgarien (12 procent), Portugal (12 procent) och Polen (9 procent) ligger i sin tur långt under genomsnittet. -8-
Sociodemografisk analys En analys av resultaten utifrån sociodemografiska variabler visar att kön och ålder inte påverkar deltagandet i frivilligverksamhet. Emellertid är deltagandet något högre bland svarande som är mer högutbildade (32 procent bland svarande som fortsatt att studera till 20 års ålder eller längre, men 16 procent bland dem som slutat att studera vid 16 års ålder) samt bland chefer (34 procent, jämfört med 22 procent av arbetarna) och bland dem som bor i landsbygdområden och småstäder (25 procent, jämfört med 20 procent som bor i stora tätortsområden). Pensionärers deltagande i frivilligarbete är något under genomsnittet (22 procent) medan arbetslösas engagemang är något lägre (17 procent). Slutligen tycks de svarandes politiska sympatier inte vara någon avgörande faktor: 27 procent av dem som deltar i frivilligarbete säger att de befinner sig till vänster på den politiska skalen, 25 procent svarar att de befinner sig i mitten och 24 procent att de befinner sig till höger. -9-
-10-
1.2 Vilken typ av frivilligaktivitet som bedrivs Majoriteten av de europeiska frivilligarbetarna (24 procent) deltar i frivilligarbete i en idrottsklubb eller förening för utomhusaktiviteter. Detta följs av kultur- och konstföreningar (20 procent), välgörenhetsorganisationer och sociala hjälporganisationer (16 procent), samhälls- och grannföreningar (13 procent) och religiösa organisationer (12 procent). Därefter kommer organisationer som arbetar för bland annat miljöskydd och djurrättigheter (7 procent), sammanslutningar eller klubbar för äldre (7 procent) och för ungdomar (7 procent) samt föreningar som ägnar sig åt att tillvarata patienters och/eller handikappades intressen (6 procent). Yrkessammanslutningar, fackföreningar och politiska partier förekommer minst i dessa sammanhang (5 procent eller mindre). Grundval: Européer som deltar i en frivilligverksamhet (24 procent av det totala urvalet) -11-
Variationer mellan medlemsstaterna Det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller denna fråga. Vårt fokus är på de organisationer och sammanslutningar som nämndes av mer än 10 procent av de europeiska frivilligarbetarna: - Idrottsklubbar nämndes oftast på Irland (37 procent), i Danmark (35 procent) och Tyskland (34 procent). - Kulturföreningar nämndes mest i Italien (31 procent), Grekland (29 procent), Frankrike (28 procent), Österrike (27 procent) och Portugal (27 procent). Med undantag för Österrike kännetecknas dessa länder av en nivå av frivilligverksamhet som ligger nära det europeiska genomsnittet (Italien och Frankrike) eller väsentligt under detta (Grekland och Portugal). - Välgörenhetsorganisationer nämndes av drygt en fjärdedel av de svarande som frivilligarbetar i Spanien (34 procent), Luxemburg (28 procent) och Polen (28 procent). - Samhälls- och grannföreningar fick de högsta resultaten i Slovenien (26 procent), Bulgarien (25 procent), Danmark (22 procent) och på Irland (21 procent). - Religiösa organisationer nämndes oftast i Rumänien (27 procent), Malta (24 procent) och Slovakien (22 procent). Sociodemografisk analys En analys av resultaten utifrån sociodemografiska variabler visar inga betydande skillnader. Svarande med högre utbildning, har ju visat sig vara mer delaktiga i frivilligarbete, och är mer benägna att uppge kulturföreningar (24 procent, jämfört med 20 procent i genomsnitt) medan svarande som slutade skolan före 16 års ålder i större utsträckning nämner sammanslutningar för äldre (13 procent, jämfört med 7 procent i genomsnitt). -12-
1.3 Områden där frivilligarbetet spelar en viktig roll På frågan om inom vilka områden de anser att frivilligarbete spelar en viktig roll placerar de svarande solidaritet och humanitär hjälp på första plats (37 procent), följt av hälsovård (32 procent), utbildning (22 procent), miljö (22 procent), skydd av mänskliga rättigheter (21 procent), social integration av missgynnade medborgare (21 procent) samt ett aktivt åldrande, sysselsättning och sport (15 procent vardera). Kultur (10 procent), dialog mellan olika kulturer och religioner (9 procent), dialog mellan olika generationer (9 procent) och konsumentskydd (9 procent) identifieras också som områden där frivilligarbete kan ha en viktig roll. Längre ned på listan hamnar det demokratiska livet (7 procent) och skapandet av en europeisk identitet (3 procent). -13-
Uppfattningarna om frivilligarbetets inverkan har ändrats på ett betydande sätt sedan den senaste undersökningen genomfördes i Standard Eurobarometer EB73 under våren 2010. Fler svarande menar nu att hälsovård är ett område där frivilligarbete spelar en viktig roll (+8 procentenheter). Detta gäller även utbildning (+8) samt sysselsättning (+5) och miljö (+4). Dessa två kategorier har nu gått om skydd av mänskliga rättigheter och social integration av missgynnade medborgare, som har legat kvar på en stabil nivå sedan EN73. Variationer mellan medlemsstaterna Det råder stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller inom vilka områden frivilligarbete anses spela en viktig roll: - Vikten av frivilligarbete för solidaritet och humanitär hjälp framhålls i synnerhet på Cypern (68 procent), i Sverige (58 procent) och i Frankrike (57 procent). Däremot nämndes detta område i betydligt mindre utsträckning på Irland (14 procent) och Storbritannien (9 procent). - Vikten av frivilligarbete inom hälsovården nämns ofta i Polen (55 procent), Nederländerna (47 procent), Portugal (47 procent) och Österrike (46 procent). - Utbildning nämns oftast i Storbritannien (39 procent), Estland (31 procent) och på Irland (30 procent). Detta är i själva verket det område som nämns i första hand i Storbritannien och påirland. - Svarande i Grekland (50 procent), Estland (36 procent) och Slovakien (34 procent) anser att frivilligarbete spelar en särskilt viktig roll för miljön. Som vi har sett har rangordningen av områden där frivilligarbete anses spela en viktig roll förändrats sedan EB73-undersökningen våren 2010. Detta är särskilt tydligt i vissa medlemsstater. - Hälsovårdssystemet nämns mycket oftare, särskilt i Österrike (+21 procentenheter), Polen (+19), Portugal (+18) och Grekland (+14). - Utbildning har gått framåt i stor utsträckning, inte minst i Storbritannien (+16), Irland (+14) och Sverige (+13). -14-
Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys lyfter fram några viktiga trender. Unga européer är benägna att tillskriva frivilligarbetet en betydelsefull roll i fråga om utbildning (26 procent av 15-24-åringarna, jämfört med 18 procent av de svarande i åldern 55 år och äldre) och miljön (27 procent, jämfört med 19 procent). Svarande i åldern 55 och äldre understryker betydelsen av frivilligarbete för hälsovården (36 procent, jämfört med 30 procent av de svarande i åldern 15-24).Som vi har sett deltar mer högutbildade svarande i större utsträckning i frivilligverksamhet och är mer benägna än genomsnittet att tillskriva frivilligarbetet en viktig roll när det gäller solidaritet och humanitär hjälp (41 procent) medan svarande som avslutade sina studier före 16 års ålder är mer benägna att nämna hälsovård (35 procent). * Enbart de alternativ som nämndes av mer än 20 procent av befolkningen finns med i den här tabellen -15-
1.4 Upplevda fördelar med frivilligarbetet När de svarande tillfrågades om de två främsta fördelarna med frivilligarbete i EU nämnde de i första hand att upprätthålla och förbättra den sociala sammanhållningen (34 procent) och att förstärka EU:s grundläggande solidariska värden (25 procent). Fördelarna för frivilligarbetarna själva är dock också viktiga. Intervjudeltagarna menar att frivilligarbetet bidrar till självförverkligande och personlig utveckling hos frivilligarbetarna (25 procent) och att det gör det lättare att ta till sig nya kunskaper och färdigheter som främjar delaktigheten i yrkeslivet (22 procent). Dessutom understryker man att det ger européerna en möjlighet att utveckla sitt medborgardeltagande (20 procent). Frivilligarbetets betydelse för en hållbar utveckling och skydd av miljön erkänns i något mindre utsträckning (18 procent), liksom dess roll i EU:s ekonomi (12 procent). -16-
Variationer mellan medlemsstaterna Det finns flera skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller uppfattningen om de främsta fördelarna med frivilligarbete. - Frivilligarbetets betydelse för att stärka den sociala sammanhållningen framhålls i synnerhet av de svarande i Tyskland (50 procent), Österrike (48 procent) och Finland (47 procent). - Frivilligarbetarnas personliga självförverkligande är av stor vikt i Danmark (52 procent) och Nederländerna (41 procent), som är de två länder där frivilligverksamheten är mest utvecklad, liksom i Belgien (38 procent), Estland (35 procent) och på Irland (35 procent). - Mer än en tredjedel av de svarande på Cypern (46 procent), i Slovenien (38 procent), på Malta (35 procent) och i Italien (34 procent) svarade att förstärka EU:s grundläggande solidariska värden. - Fler än genomsnittet i Sverige (33 procent) och Storbritannien (32 procent) betonade att frivilligarbetet bidrar till frivilligarbetarnas utbildning och professionella delaktighet. - Fler än genomsnittet av de svarande i Storbritannien och på Irland erkänner den viktiga roll som frivilligarbetet spelar för EU:s ekonomi (20 procent i båda länderna). -17-
Sociodemografisk analys Variationerna mellan de sociodemografiska grupperna i den här frågan är mycket små. Det är värt att notera att synen på frivilligarbetets fördelar inte skiljer sig i någon större utsträckning mellan de svarande som är delaktiga i frivilligverksamhet och de som inte är det. De svarande som har erfarenhet av frivilligarbete är dock mer benägna att framhålla dess roll när det gäller att stärka social sammanhållning (39 procent och 42 procent för de som regelbundet deltar i frivilligarbete). En sociodemografisk analys visar också att chefer, som enligt vad vi sett är mer engagerade i frivilligarbete, är mer benägna än genomsnittet att nämna förstärkning av den sociala sammanhållningen (41 procent). -18-
1.5 Preferenser när det gäller en operativ ram för frivilligsektorn Frivilligverksamheten skiljer sig för närvarande mellan olika medlemsstater. Detta gäller ibland också ramen för frivilligsektorn och sättet den fungerar på. Åsikterna bland de svarande skiljer sig åt i fråga om att skapa en operativ ram för frivilligsektorn: 47 procent föredrar att medlemsstaterna och EU gemensamt utarbetar en EU-stadga för frivilligarbetare medan 45 procent hellre ser att deras eget land fastställer enskilda ramar. Variationer mellan medlemsstaterna Majoriteten av medlemsstaterna (totalt 16) stöder tanken på ett europeiskt samarbete. Meningsskiljaktigheterna är dock stora i denna fråga, och det skiljer 62 procentenheter mellan det största och det minsta stödet för en EU-stadga. - De länder som i störst utsträckning stöder skapandet av en nationell operativ ram för frivilligsektorn är Danmark (84 procent) och Österrike (65 procent) som tillsammans med Nederländerna är de länder där frivilligarbetet är mest utvecklat. Merparten av de svarande i Nederländerna stöder också det här alternativet (59 procent). Så är emellertid också fallet i Lettland (60 procent) och Storbritannien (60 procent), där mindre än en fjärdedel av de svarande deltar i frivilligarbete. - De länder som stöder en EU-stadga för frivilligarbetare som fastställs gemensamt av medlemsstaterna och EU är Spanien (68 procent), Cypern (65 procent), Belgien (60 procent), Grekland (58 procent), Italien (57 procent) och Portugal (56 procent). Med undantag för Belgien och Italien är detta länder där frivilligverksamheten inte är särskilt utbredd (12-15 procent). -19-
Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys belyser några intressanta skillnader mellan olika grupper. Svarande i åldern 15-24 stöder skapandet av en operativ ram för frivilligsektorn på EU-nivå (55 procent, jämfört med 38 procent för den nationella nivån) medan de som är 55 år eller äldre har en svag preferens för nationellt fastställda operativa ramar (46 procent jämfört med 44 procent för en ram som fastställs på EU-nivå). Svaren skiljer sig också något åt på grund av den svarandes yrke: chefer föredrar nationellt fastställda ramar (50 procent, jämfört med 43 procent) medan åsikterna hos andra tjänstemän och arbetare är mer jämnt fördelade (46/48 respektive 47/47). Slutligen är de svarande som säger att de deltar i frivilligarbete marginellt mer benägna att föredra nationellt fastställda ramar för frivilligsektorn (49 procent, jämfört med 45 procent som är för en EU-ram). Skillnaden är dock mer påtaglig bland svarande som regelbundet deltar i frivilligarbete (53 procent, jämfört med 41 procent). -20-
1.6 Stödet för frivilliga regionala räddningsteam Europaparlamentet vill att EU-medlemsstaterna och deras lokala och regionala myndigheter skapar frivilliga räddningsteam i varje region som ska kunna rycka ut i händelse av naturkatastrofer eller olyckor. De svarande reagerade mycket positivt på detta förslag: 88 procent ansåg att det skulle vara till nytta (jämfört med 9 procent som inte ansåg att det skulle vara till nytta) och nästan hälften svarade att det skulle vara till stor nytta (48 procent). Variationer mellan medlemsstaterna Huvuddelen av de svarande på Cypern (79 procent) och Malta (70 procent) samt i Ungern (65 procent), Grekland (62 procent) och Slovenien (62 procent) anser att åtgärderna skulle vara till stor nytta. Stödet är dock svagare i Finland (37 procent), Portugal och Nederländerna (40 procent). Det fanns inget egentligt motstånd till förslaget i något av länderna: Nederländerna hade det lägsta resultatet, och ändå uppgav 78 procent av de svarande att förslaget skulle vara till nytta. Sociodemografisk analys Variationerna mellan sociodemografiska grupper är marginella när det gäller den här frågan. Alla grupper ser i hög grad positivt på förslaget att skapa frivilliga räddningsteam i alla regioner som ska rycka ut i händelse av naturkatastrofer eller olyckor. -21-
2. SOLIDARITET MELLAN GENERATIONERNA Eftersom 2012 är Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna ombads de svarande att rangordna effektiviteten hos tre åtgärder som syftar till att stärka solidariteten mellan generationer (och i synnerhet mellan unga och gamla). Majoriteten av de svarande stöder åtgärden att främja skapandet av jobb för unga människor inom omsorgen av äldre och vårdbehövande personer: 89 procent anser att den här åtgärden är effektiv, varav 45 procent anser att den skulle vara mycket effektiv. Den åtgärd som går ut på att se till att européer i alla åldrar har tillgång till arbetsmarknaden och utbildningsmöjligheter rankades också mycket högt: 83 procent av de svarande menar att det skulle vara en effektiv åtgärd, och av dessa anser 38 procent att det skulle vara mycket effektivt. Däremot var de svarande mindre eniga i fråga om det sista förslaget som går ut på att uppmuntra människor över 60 år att stanna kvar på arbetsmarknaden för att förmedla sin kunskap och erfarenhet till yngre generationer. Trots att en majoritet av de svarande var för det här förslaget (59 procent menar att det skulle vara effektivt, varav 23 procent anser att det skulle vara mycket effektivt) förkastades det av drygt en tredjedel (37 procent anser inte att det skulle vara effektivt, och av dessa menar 13 procent att det inte skulle vara effektivt alls). -22-
Variationer mellan medlemsstaterna Innan vi analyserar variationerna mellan medlemsstaterna är det värt att notera att stödet för den tredje åtgärden var större i medlemsstater före 2004 (63 procent) än i medlemsstater efter 2004/2007 (51 procent). Mellan de två första förslagen fanns inga påtagliga skillnader. - Förslaget att främja skapandet av arbetstillfällen för unga människor inom omsorgen av äldre och vårdbehövande personer välkomnades i alla medlemsstater och stödet varierade mellan 76 procent och 95 procent. I åtta länder anser drygt hälften av de intervjuade att åtgärden skulle vara mycket effektiv: Slovenien (63 procent), Spanien (60 procent), Bulgarien (58 procent), Cypern (58 procent), Malta (55 procent), Rumänien (55 procent), Tyskland (53 procent) och Luxemburg (52 procent). Förslaget att se till att européer i alla åldrar har lika tillgång till arbetsmarknaden och till utbildning välkomnades också i alla medlemsstater och stödet varierade mellan 73 procent och 93 procent. Det största stödet kom från Spanien (93 procent), Bulgarien (89 procent) och Malta (89 procent), där mer än hälften av de svarande betraktar åtgärden som mycket effektiv (54 procent, 55 procent respektive 51 procent) och från Slovakien (91 procent). I Belgien, Estland och Frankrike ansåg man också att åtgärden skulle vara mycket fördelaktig (87 procent positiva svar). - Åsikterna gick isär mer när det gäller den sista åtgärden som syftar till att uppmuntra personer på 60 år eller äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden för att kunna förmedla sina kunskaper och erfarenheter till yngre generationer. Skillnaden mellan det land som var mest stöttande och det land som var mest motvilligt var 43 procentenheter. Nederländerna (76 procent), Danmark (75 procent), Estland (70 procent) och Sverige (70 procent) var särskilt positivt inställda till denna åtgärd. I följande tre medlemsstater stöds förslaget däremot endast av en dryg tredjedel av de svarande: Slovenien (37 procent), Ungern (34 procent) och Cypern (33 procent). I dessa länder anser omkring en fjärdedel av de svarande att detta förslag inte alls skulle vara effektivt. Sociodemografisk analys En analys av resultaten utifrån sociodemografiska variabler visar på mycket få skillnader för de första två åtgärderna, som det i princip råder samförstånd om. När det gäller det sista förslaget om att uppmuntra européer att fortsätta att arbeta efter det att de fyllt 60 år var svarande i åldern 55 och äldre mer positiva (64 procent) än yngre svarande (58 procent i åldergruppen 15-24 år) medan fler chefer (66 procent) än arbetare (54 procent) var för. -23-
SLUTSATS Denna särskilda Eurobarometer-undersökning som genomfördes mellan den 13 april och den 2 maj 2011 ger oss en uppfattning om EU-medborgarnas delaktighet och förväntningar när det gäller två högaktuella EU-frågor, nämligen frivilligarbete med anledning av Europaåret för frivilligarbete 2011 och solidaritet mellan generationerna med anledning av Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012. De viktigaste slutsatserna av undersökningen är följande: - Nästan en fjärdedel av EU-medborgarna är engagerade i en frivilligverksamhet, antingen regelbundet eller sporadiskt. - De flesta EU-medborgare som deltar i någon frivilligaktivitet gör det i idrottsklubbar, kultur- och konstföreningar samt välgörenhetsorganisationer. Beroende på land är frivilligverksamheten också vanligare i grannföreningar och religiösa organisationer. - EU-medborgarna anser att frivilligarbete spelar en viktig roll på många områden, och solidaritet och humanitär hjälp ligger kvar på första plats (37 procent). Hälsovård (32 procent, +8), utbildning (22 procent, +8) och miljö (22 procent, +6) har ökat väsentligt sedan 2010 vilket tyder på att frivilligarbetare engagerar sig i frågor som påverkar det dagliga livet för merparten av EU-medborgarna. - Det råder delade åsikter bland EU-medborgarna när det gäller att definiera en operativ ram för frivilligsektorn: 47 procent vill att medlemsstaterna och EU gemensamt utarbetar en EU-stadga för frivilligarbete medan 45 procent föredrar nationella ramar som fastställs av deras eget land. Åsikterna mellan medlemsstaterna skiljer sig stort, även om dessa skillnader inte tycks ha någon koppling till graden av erfarenhet av frivilligarbete eller i vilken mån man deltar i sådan verksamhet. - Av de tre åtgärder som förutses främja solidaritet mellan generationerna anser en majoritet av EU-medborgarna att två är effektiva: att främja skapandet av arbetstillfällen för unga inom omsorgen av äldre och vårdbehövande (89 procent) och att se till att européer i alla åldrar har lika tillgång till arbetsmarknaden och till utbildning (83 procent). -24-
- EU-medborgarna är dock inte lika entusiastiska över effektiviteten i det sista förslaget som syftar till att försöka få personer över 60 år att stanna kvar på arbetsmarknaden så att de kan förmedla sina kunskaper och erfarenheter till yngre generationer (59 procent). Reaktionerna på denna åtgärd varierar stort mellan medlemsstaterna där stödet är större i de länder som blev medlemsstater innan 2004 (63 procent) än i de länder som blev medlemsstater efter 2004/2007 (51 procent). -25-
TEKNISKA SPECIFIKATIONER -26-
Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna EUROPAPARLAMENTET SÄRSKILD EUROBAROMETER Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna TEKNISK SPECIFIKATION Mellan den 13 april och den 2 maj 2011 utförde TNS Opinion & Social, ett konsortium mellan TNS plc och TNS opinion, serie 75.2 av Eurobarometern på begäran av Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation, enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen. Den särskilda Eurobarometern om frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna ingår i serie 75.2 och omfattar den del av befolkningen i EU:s medlemsstater som är minst 15 år gammal och bosatt i en EU-medlemsstat. Den grundläggande urvalsmetod som använts i alla länder är ett slumpmässigt (sannolikhets)urval i flera steg. I varje land drogs ett antal urvalsområden, med en sannolikhet i proportion till befolkningsstorleken (för en fullständig täckning av landet) och befolkningstätheten. I detta syfte drogs urvalsområdena systematiskt inom var och en av de administrativa regionala enheterna, efter stratifiering utifrån enskild enhet och typ av område. De motsvarar således hela territoriet i respektive land enligt Eurostat NUTS II (eller motsvarande) och i överensstämmelse med befolkningens fördelning över storstads-, stads- och landsbygdsområden. I varje urvalsområde drogs en startadress slumpmässigt. Ytterligare adresser (var N:te adress) drogs genom standardmetoden random route från startadressen. I varje hushåll drogs den svarande slumpmässigt (i enlighet med regeln närmaste födelsedag ). Alla intervjuer genomfördes personligen i hemmen och på lämpligt nationellt språk. Vad gäller datainsamlingen användes datastödda personliga intervjuer (Computer Assisted Personal Interview, CAPI) i de länder där denna teknik är tillgänglig. 27
EUROPAPARLAMENTET FÖRKORTNINGAR LÄNDER INSTITUT ANTAL INTERVJUER FÄLTARBETSPERIODER POPULATION 15+ BE Belgien TNS Dimarso 1 058 15/04/2011 03/05/2011 8 939 546 BG Bulgarien TNS BBSS 1 003 15/04/2011 26/04/2011 6 537 510 CZ Tjeckien TNS Aisa 1 000 16/04/2011 29/04/2011 9 012 443 DK Danmark TNS Gallup DK 1 027 15/04/2011 03/05/2011 4 561 264 DE Tyskland TNS Infratest 1 588 15/04/2011 01/05/2011 64 409 146 EE Estland Emor 1 001 16/04/2011 01/05/2011 945 733 IE Irland Ipsos MRBI 1 016 14/04/2011 28/04/2011 3 522 000 EL Grekland TNS ICAP 1 000 14/04/2011 01/05/2011 8 693 566 ES Spanien TNS Demoscopia 1 006 15/04/2011 03/05/2011 39 035 867 FR Frankrike TNS Sofres 1 033 15/04/2011 02/05/2011 47 756 439 IT Italien TNS Infratest 1 034 18/04/2011 02/05/2011 51 862 391 CY Cypern Synovate 502 13/04/2011 02/05/2011 660 400 LV Lettland TNS Latvia 1 007 16/04/2011 01/05/2011 1 447 866 LT Litauen TNS Gallup Lithuania 1 029 16/04/2011 01/05/2011 2 829 740 LU Luxemburg TNS ILReS 503 14/04/2011 30/04/2011 404 907 HU Ungern TNS Hungary 1 022 16/04/2011 01/05/2011 8 320 614 MT Malta MISCO 500 15/04/2011 29/04/2011 335 476 NL Nederländerna TNS NIPO 1 034 15/04/2011 02/05/2011 13 371 980 AT Österrike Österreichisches Gallup-Institut 1 008 15/04/2011 01/05/2011 7 009 827 PL Polen TNS OBOP 1 000 14/04/2011 04/05/2011 32 413 735 PT Portugal TNS EUROTESTE 1 026 16/04/2011 03/05/2011 8 080 915 RO Rumänien TNS CSOP 1 052 15/04/2011 27/04/2011 18 246 731 SI Slovenien RM PLUS 1 017 15/04/2011 01/05/2011 1 759 701 SK Slovakien TNS Slovakia 1 047 14/04/2011 01/05/2011 4 549 955 FI Finland TNS Gallup Oy 990 13/04/2011 08/05/2011 4 440 004 SE Sverige TNS GALLUP 1 005 16/04/2011 01/05/2011 7 791 240 UK Storbritannien TNS UK 1 317 16/04/2011 01/05/2011 51 848 010 TOTALT EU27 26 825 13/04/2011 08/05/2011 408 787 006 28
EUROPAPARLAMENTET För varje land gjordes en jämförelse mellan urvalet och totalpopulationen. Beskrivningen av totalpopulationen grundades på Eurostats befolkningsuppgifter eller från de nationella statistikbyråerna. För varje land tillämpades en nationell viktningsmetod, med hjälp av metoderna marginal weighting och intercellular weighting, på grundval av denna beskrivning av totalpopulationen. I samtliga länder ingick kön, ålder, region och samhällets storlek i urvalsförfarandet. För den internationella viktningen (dvs. genomsnittet i EU) har TNS Opinion & Social tillämpat de officiella uppgifterna från Eurostat eller de nationella statistikbyråerna. De totala befolkningssiffror som använts för denna efterhandsviktning anges i tabellen ovan. Obs: Undersökningsresultaten består av uppskattningar vars riktighet, under i övrigt oförändrade förhållanden, beror på urvalets storlek och den observerade procentandelen. Med urvalsundersökningar bestående av cirka 1 000 intervjuer kan de verkliga procentsatserna variera inom följande konfidensintervall: Observerad procentandel 10 % eller 90 % 20 % eller 80 % 30 % eller 70 % 40 % eller 60 % 50 % Konfidensgränser ± 1,9 procentenheter ± 2,5 procentenheter ± 2,7 procentenheter ± 3,0 procentenheter ± 3,1 procentenheter 29