Papper vinner! EN RAPPORT OM PAPPERETS PRAKTISKA OCH KLIMATMÄSSIGA FÖRDELAR
Skogsindustrierna är massa- samt den trämekaniska industrins branschoch arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk och cirka 140 sågverk samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers-, eller trävarutillverkning. Skogsnäringen sysselsätter direkt drygt 80 000 personer och exporterade för 123 miljarder kronor (2009). För mer information om rapporten Papper Vinner kontakta: Skogsindustriernas kommunikationsavdelning, Storgatan 19 Box 55525 102 04 Stockholm Tel 08-762 72 60 Mer information finns på hemsidan: www.skogsindustrierna.org
PAPPER ÄR FRAMTIDENS MATERIAL. Det är ett material som har funnits länge och vi tar det lätt för givet. Samtidigt som vi är beroende av papper ifrågasätts ibland användningen i olika sammanhang. Men klimatfrågan har tillfört en ny aspekt som gör att papper som material trots det är intressant. Det blir till och med alltmer intressant ju närmare man tittar på det. Om vi ska minska de fossila utsläppen genom att öka användningen av produkter som är gjorda av förnybara råvaror, är papper nämligen en viktig del av lösningen. Det är vad den här rapporten visar. För Sverige innebär det att nya möjligheter uppstår. Som ett av världens mest betydande skogsländer är den svenska pappers- och massaindustrin sedan länge en av våra viktigaste exportsektorer. De ekonomiska framstegen i länder som Kina och Indien innebär att den totala efterfrågan på papper i världen kommer att öka framöver. När välståndet ökar efterfrågas nämligen också mer pappersprodukter. Vi vill med den här rapporten redovisa olika aspekter på pappersanvändning. Genom att titta på tillgängliga undersökningar och material kan vi ge en samlad bild över papperets fördelar. Slutsatsen blir välj papper! 3
4
FRAMTIDENS MARKNAD FÖR PAPPERSPRODUKTER Sett över tiden har den svenska pappersproduktionen ökat och det mesta talar för att denna utveckling kommer att hålla i sig. Den nedgång som skett på grund av den internationella lågkonjunkturen är tillfällig. När världskonjunkturen vänder står den svenska pappers- och massaindustrin väl rustad att möta uppgången. Samtidigt som det finns en kritik mot onödiga förpackningar, ökar efterfrågan på förpackningar som är klimatsmarta och funktionella. Här finns en stor och växande marknad för den svenska pappers- och massaindustrin. Konsumenterna vill göra klimatsmarta val, de vill kunna välja papper! Efterfrågan på tidningspapper har ökat över tiden, men tidningsbranschens kris talar för att den minskning vi har sett början på kommer att fortsätta, åtminstone i Europa och USA. Den som påstår att det i framtiden inte kommer att finnas några papperstidningar har dock med stor sannolikhet fel. Även om konsumtionen av digitala medier ökar, är den totala efterfrågan på Samtidigt som det finns en kritik mot onödiga förpackningar, ökar efterfrågan på förpackningar som är klimatsmarta och funktionella. Här finns en stor och växande marknad för den svenska pappersoch massaindustrin. Konsumenterna vill göra klimatsmarta val, de vill kunna välja papper! tryckta medier fortsatt stor. Digitala medier betraktas ofta som ett komplement till tryckta medier. Därför kommer det inom överskådlig framtid att finnas pappersupplagor av tidningar. Men om efterfrågan på tidningspapper minskar så har användningen av papper för olika typer av hygienprodukter ökat starkt under senare år. Vi efterfrågar allt mer olika produkter för att hålla oss friska och fräscha. Det handlar om servetter, näsdukar, handdukar, blöjor, mensskydd med mera, som specialdesignas. Inom dessa användningsområden är papper ett överlägset material. God hygien är också en överlevnadsfråga det visade förra årets influensapandemi. Utan insatser för att öka den personliga hygienen skulle fler ha smittats och antalet dödsfall hade blivit större. PRODUKTION AV PAPPER OCH PAPP I SVERIGE (1000-TALS TON) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1965 1970 1975 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Skogsstyrelsen. TIDNINGSPAPPER TRYCK- OCH SKRIVPAPPER ANNAT PAPPER OCH PAPP 5
PAPPER BEHÖVS I ETT MODERNT SAMHÄLLE Papper kvalificerar sig som en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar. Det är svårt att tänka sig ett samhälle helt utan papper och pappersprodukter. PAPPER FÖR OLIKA ÄNDAMÅL Papper är praktiskt, förnybart och klimatvänligt och används huvudsakligen för: skriv- och tryckändamål (skrivpapper, tidningspapper mm) förpackningsändamål (kartong, wellpapp mm) hygienändamål (toalettpapper, hushållspapper, blöjor, bindor mm) I Sverige använder vi drygt två miljoner ton papper och kartong per år, vilket motsvarar 226 kilo per invånare. Som framgår av bilden här intill utgörs en stor andel av konsumtionen av tryck- och skrivpapper samt tidningspapper. Kartong och pappersförpackningar står för en mindre andel av konsumtionen. PAPPERSFÖRBRUKNING I SVERIGE TIDNINGSPAPPER 54 TRYCK- OCH SKRIVPAPPER 61 KARTONG FÖR FÖRPACKNING 32 SÄCK- OCH FÖRPACKNINGSPAPPER 15 HYGIENPAPPER OCH ÖVRIGT PAPPER 30 WELLPAPP 46 PAPPER FÖR INFORMATIONSSPRIDNING Fördelarna med papper som material är så självklara att vi sällan tänker på dem. En viktig egenskap är naturligtvis att det går att skriva och trycka på. Tidningar, böcker, broschyrer, anteckningsblock allt detta bygger på papper. Det papperslösa kontoret är något som man länge talat om. Möjligen kommer läsplattor som ipad och Kindle att göra oss mer vana att läsa dokument elektroniskt, men det är orealistiskt att vi ska sluta använda papper helt och hållet. Vi är fortfarande i stor utsträckning beroende av papper för informationsspridning och informationsinhämtning och i många fall föredrar vi faktiskt också papper som informationsbärare. KARTONG FÖR SKYDD OCH TRANSPORT En bra förpackning har många funktioner: den skyddar innehållet, effektiviserar transporten och är lätt att hantera. Dessutom är den snygg och säljande och ger information till konsumenterna. Förpackningens utformning har ofta avgörande betydelse för om produkten blir en framgång eller en flopp. Källa: Skogsindustrierna 6
Intresset för kartong och pappersförpackningar har ökat under senare år, bland annat av klimatskäl. Livscykelanalyser, LCA 1, efterfrågas och internationellt pågår ett arbete med att standardisera miljökriterier för förpackningar. Att förpackningar ska vara lätta att återvinna och återanvända betraktas idag nästan som en självklarhet. Men lägger man till förnybart till detta blir det oslagbart. Papper görs av en förnybar råvara skogen och ur ett klimatperspektiv är det klokt att ersätta icke förnybara material som plast, metall och glas med förnybara material som kartong och papper. God hygien handlar inte bara om att hålla sig ren och fräsch. Som förra årets influensapandemi lärde oss kan det även handla om överlevnad. När handhygienen ökade bromsades också smittspridningen. Mycket talar för en fortsatt tillväxt inom hygiensektorn. Världens befolkning blir allt äldre, vilket skapar en ökad efterfrågan av produkter kopplade till äldreomsorg och sjukvård. Konsumenterna blir allt mer medvetna om hållbarhetsfrågor samtidigt som de söker ökad bekvämlighet. Alla dessa faktorer talar för en ökad användning av hygienprodukter som bygger på förnybar skogsråvara. VÄXANDE MARKNAD FÖR HYGIENPAPPER I takt med att välståndet ökar, växer också efterfrågan på hygienprodukter som toalett- och hushållspapper, näsdukar, ansiktsservetter, barnblöjor, mensskydd med mera. På detta område sker en omfattande produktutveckling. Pappershanddukar preparerade med rengöringsmedel, pappersnäsdukar som minskar risken för röd näsa och blöjor med högre uppsugningskapacitet är bara några exempel. 1. LCA = (Life Cycle Assessment) livscykelanalyser, bedömning av miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv 7
PAPPER PRAKTISKT, FÖRNYBART OCH BRA FÖR KLIMATET Papperets unika egenskaper gör att det som material håller ställningarna inom olika användningsområden. De som hävdar att papperets tid är förbi ser ut att få fel. Särskilt klimataspekten talar för en ökad användning av papper istället för andra material. PAPPERSBÖCKER HAR LITEN KLIMATPÅVERKAN Miljömedvetna konsumenter kan lugnt fortsätta att läsa pappersböcker. Det visar en studie 1 som två forskare vid KTH, Clara Borggren och Åsa Moberg, genomfört. I studien jämförs klimateffekterna av tre olika sätt att distribuera och läsa böcker: pappersbok köpt i traditionell bokhandel, pappersbok köpt via Internetbokhandel och e-bok på läsplatta. Det är lätt att tro att en e-bok inte är så miljöbelastande, men ett av studiens resultat är att det inte är så stor skillnad mellan en e-bok läst på en läsplatta och en pappersbok, säger Åsa Moberg. I studien analyseras bokens hela livscykel, från råvaruutvinning till produktion, användning och avfallshantering. Läsplattan visar sig vara mer miljöbelastande att producera, medan pappersböcker kräver mer transporter. Läsplattan måste användas flitigt för att bli en miljövinnare. Det krävs att man läser minst 33 böcker om 360 sidor vardera på sin nyinköpta läsplatta i stället för på papper, berättar Åsa Moberg. Studien visar även att en pappersbok köpt i en traditionell bokhandel har en potentiell klimatpåverkan som är mindre än en genomsnittlig hamburgare köpt på en snabbmatskedja. PAPPERSTIDNING JÄMFÖRT MED ATT LÄSA TIDNINGEN PÅ NÄTET Ju längre tid man ägnar åt att läsa tidningen, desto större är klimatvinsterna med att prenumerera på en papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet. KTH Centre for Sustainable Communications har undersökt vilken klimatpåverkan olika typer av tidningsläsning har: vanlig papperstidning, läsning av tidningen på Internet och läsning av e-papper. I studien beräknas de olika alternativens klimatpåverkan genom livscykelanalyser (LCA). En livscykelanalys tar hänsyn till den totala klimatpåverkan från utvinningen av de råvaror som behövs och produktionen till konsumtionen och avfallshanteringen. Slutsatsen är att det med genomsnittliga europeiska förhållanden ger mindre klimatpåverkan att prenumerera på en papperstidning jämfört med att läsa tidningen på nätet i 30 minuter. Den svenska energiproduktionen, huvudsakligen fossilfri energi, som vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, genererar jämförelsevis små utsläpp av växthusgaser. Det gör att det med svenska förhållanden ger mindre klimatpåverkan både att läsa en papperstidning och att läsa tidningen på nätet. I Sverige påverkar det klimatet något mindre att läsa tidningen på nätet i 30 minuter jämfört med att prenumerera på en papperstidning. Men den slutsatsen bygger på att bara en person i hushållet läser papperstidningen. Om det är flera personer som läser samma papperstidning förändras utfallet till papperstidningens fördel. Studien visar även att en pappersbok köpt i en traditionell bokhandel har en potentiell klimatpåverkan som är mindre än en genomsnittlig hamburgare köpt på en snabbmatskedja. PÅVERKAN PÅ VÄXTHUSEFFEKT EUROPA PAPPERSTIDNING WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM SVERIGE PAPPERSTIDNING WEBB-BASERAD TIDNING, 10 MIN WEBB-BASERAD TIDNING, 30 MIN TIDNING PÅ LÄSPLATTA MED E-PAPPERSSKÄRM 0 5 10 15 20 25 30 35 40 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Källa: KTH Centre for Sustainable Communications Jämförelsen mellan papperstidning, webbaserad tidning (lästid 10 och 30 minuter) och tidning på läsplatta med e-pappersskärm. Jämförelsen gällde växthuseffekten i ett europeiskt och ett svenskt scenario. 0 8 1. Pappersbok och elektronisk bok på läsplatta en jämförande miljöbedömning, KTH Centre for Sustainable Communications, november 2009.
ATT HÅLLA SIG MED EN DAGLIG TIDNING GER ETT ÅRLIGT UTSLÄPP AV KOLDIOXID MOTSVARANDE TIO MILS BILKÖRNING. (Källa: KTH Centre for Sustainable Communications) KARTONG ÄR ETT KLIMATSMART FÖRPACKNINGSVAL Att använda kartong för dryckesförpackningar är mer klimatsmart än att använda förpackningar av glas eller plast. Det visar en nordisk studie som IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört på uppdrag av Tetra Pak. Med klimatsmarta förpackningar avses förpackningar som i jämförelse med andra alternativ har mindre klimatpåverkan. I studien beräknas olika förpackningars samlade klimatpåverkan genom livscykelanalyser (LCA). Hänsyn har alltså tagits till förpackningarnas totala klimatpåverkan från råvaruutvinning och produktion till konsumtion och avfallshantering. De alternativa förpackningar som IVL studerar ger mer än dubbelt så stora utsläpp som dryckeskartongerna. En faktor som har stor betydelse för förpackningens klimatpåverkan är materialvalet, men det har också betydelse hur den tillverkas och transporteras samt i vilken utsträckning den återvinns. PAPPERSPÅSAR ÄR BÄTTRE FÖR KLIMATET ÄN PLASTPÅSAR IVL Svenska Miljöinstitutet har också på uppdrag av Billerud genomfört en studie av hur mycket växthusgasutsläpp papperspåsar och plastpåsar orsakar. Beräkningarna bygger på en livscykelanalys där utsläppen från råvaruutvinning till avfallshantering summeras. Slutsatsen är att en plastpåse orsakar mer än dubbelt så stora utsläpp av växthusgaser som en papperspåse. Plastpåsens utsläpp är i större utsträckning kopplade till råvaruutvinningen eftersom råvaran för plast inte är förnybar. Beräkningarna bygger på ett genomsnittligt europeiskt avfallshanteringsscenario, inklusive återvinning, förbränning och deponering. 3 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER FRÅN PAPPERSPÅSAR OCH PLASTPÅSAR GRAM CO 2 -EKVIVALENTER 3 120 100 PAPPERSPÅSE PLASTPÅSE Kartong görs av förnyelsebar råvara från skogen. I Sverige är vi vana att samla in och återvinna pappersprodukter. Två tredjedelar av allt förpackningsmaterial som återvinns är papper, medan glas, plast och metall tillsammans står för mindre än en tredjedel. 2 80 60 40 20 0 RÅMATERIALET PRODUKTIONS- PROCESSEN TRANSPORTER ÅTERVINNING TOTALT 2. Enligt rapporten The facts of our value chain European Mail Industry Platform (EMIP), april 2009. 3. IVL Svenska Miljöinstitutet (2009). 9
PAPPER ETT KLIMATSMART VAL Ur ett klimatperspektiv har papper stora fördelar jämfört med andra material. Det görs av förnybar råvara och är lätt att återvinna. FÖRNYBART OCH BRA FÖR KLIMATET Pappersmassa görs av skogsråvara som är en förnybar resurs. Med förnybart menas att skogen tack vare ett hållbart skogsbruk aldrig tar slut. För varje träd som avverkas planteras minst två nya. Virkesförråden i den svenska skogen det vill säga antalet träd har nästan fördubblats under de senaste 90 åren, samtidigt som avverkningen också har fördubblats. Skogsbruket påverkar klimatet positivt, eftersom träd och annan växtlighet binder koldioxid från luften. Växande skogar binder mer koldioxid än gamla skogar som inte aktivt brukas. Ju mer skog som odlas och brukas, desto mer koldioxid binder skogen. Därför är det bra att ersätta icke förnybara material med papper. 10
I Sverige har ett omfattande insamlingssystem byggts upp för att förse pappersindustrin med returpapper som ett komplement till råvaran som kommer direkt från skogen. Av de pappersprodukter som omfattas av ett producentansvar (tidningar och pappersförpackningar) samlas 77 procent in och återvinns 1. Med internationella mått är detta en mycket hög andel. Ändå görs fortsatta ansträngningar av pappersindustrin för att öka insamlingsnivån ytterligare. Studier visar att det i framtiden går att öka det årliga uttaget av biobränsle från skogen med 20 TWh genom att utnyttja stubbar och andra restprodukter tillsammans med grenar och toppar. Detta skulle räcka till att årligen värma upp 450000 villor. KLIMATVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Produktionen av biobränsle 2 ska självklart inte sättas före produktion av mer förädlade produkter såsom sågade trävaror, papper och kartong. Principen måste vara att råvarorna i första hand används för dessa produkter medan avverkningsrester och biprodukter används för bränsleproduktion. De förädlade produkterna kan efter användning materialåtervinnas för att slutligen utnyttjas som biobränsle. Genom att ersätta fossila bränslen med förnybara förstärks skogens klimatnytta. Pappersproduktion kräver mycket energi, men den energi som används av pappersoch massaindustrin i Sverige kommer i liten utsträckning från fossila bränslen. Cirka 90 procent av pappers- och massaindustrins värmeenergi framställs av egna biobränslen. Studier visar att det i framtiden går att öka det årliga uttaget av biobränsle från skogen med 20 TWh genom att utnyttja stubbar och andra restprodukter tillsammans med grenar och toppar. Detta skulle räcka till att årligen värma upp 450000 villor. Ur ett resursperspektiv är det viktigt att de ekonomiska styrmedlen inte ensidigt gynnar energiproduktion framför trä- och pappersproduktion. Förädlade produkter ger större intäkter för landet samtidigt som de har en positiv klimatpåverkan genom att de ersätter fossiltillverkade produkter och lagrar kol under hela sin livslängd. DET SVENSKA VIRKESFÖRRÅDETS UTVECKLING DET SVENSKA VIRKESFÖRRÅDETS UTVECKLING MILJONER M 3 SK* 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 SKA08** PROGNOS Skogsindustrin är inte bara Sveriges största konsument av förnybar energi utan också Sveriges största producent. Exempel på biobränslen är grenar och toppar från skogsbruket, rest- och biprodukter från tillverkningsprocesserna samt använda träprodukter. Använt papper som av olika skäl inte lämpar sig för materialåtervinning är ett utmärkt biobränsle som kan användas för energiproduktion. 500 0 1930 1950 1970 1990 2010 2030 KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN * M 3 SK = SKOGSKUBIKMETER ** SKA = SKOGLIGA KONSEKVENSANALYSER Samtidigt som skogsavverkningen ökat har virkesförrådet i Sverige (antal träd) också ökat. Enligt prognoserna kommer denna trend att hålla i sig, tack vare ett ansvarsfullt skogsbruk och återbeskogning. 1. Skogsindustrierna. 2. Biobränsle = Bränsle bestående av material med biologiskt ursprung som bildats vid växternas fotosyntes. Biobränslen från skogsindustrin är till exempel grenar och toppar (grot), bark, tallolja och returlutar. Vid förbränning av biobränsle ökar inte halten koldioxid i atmosfären så länge träd och andra växter tillåts växa upp igen och återabsorbera samma mängd koldioxid. 11
SKOGENS BETYDELSE FÖR KLIMATET Skogen och skogens produkter är en viktig del av lösningen på klimatfrågan. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk bidrar till att koldioxid lagras och motverkar således den globala uppvärmningen. NATURENS EGEN MEDICIN Allt fler talar om skogens betydelse för att motverka den globala uppvärmningen. Växande skogar tar upp koldioxid ur luften och lagrar kolet i träd och mark. Skogen och växtligheten fungerar som naturens egen medicin mot klimatförändringarna. Det finns två vägar att motverka den globala uppvärmningen: Den ena är att minska tillförseln av koldioxid, den andra är att ta upp och binda koldioxid som redan finns i atmosfären. I Sverige bidrar redan nu skogen och produkterna från skogen till att ta upp och lagra mer koldioxid än vad som kommer från alla fossila koldioxidutsläpp från transporter som sker i landet. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk bidrar både till att minska användningen av fossila bränslen och till att skapa växande skogar som tar upp och lagrar koldioxid. I obrukade skogar binds koldioxid bara en gång medan det i brukade skogar sker återkommande. Avskogning och dålig skogsskötsel står för närmare en femtedel av de globala utsläpp av växthusgaser som människan orsakar. Att stoppa avskogningen är viktigt för att motverka växthuseffekten. Det är tydligt att det bästa för klimatet inte är att låta skogen stå orörd utan att bruka den på ett ansvarsfullt sätt. Den svenska pappers- och massaindustrin gör här en viktig insats. Svenskt skogsbruk bygger på hushållning och återplantering. För varje träd som avverkas planteras minst två nya. Samtidigt strävas efter att bevara den biologiska mångfalden. DEN SVENSKA SKOGSINDUSTRIN VISAR VÄGEN Det svenska skogbruket är ett föredöme vad gäller ansvarsfull skogsskötsel, återbeskogning och att värna den biologiska mångfalden. I Sverige bidrar redan nu skogen och produkterna från skogen till att ta upp och lagra mer koldioxid än vad som kommer från alla fossila koldioxidutsläpp från transporter som sker i landet. Anta som ett tankeexperiment att alla världens skogar brukades så som de svenska skogarna brukas idag, med en nettotillväxt på ungefär en procent om året. I så fall skulle dagens samlade koldioxidutsläpp i världen kunna bindas och lagras i skog och träprodukter år 2050. Den svenska skogsindustrin spelar en aktiv roll i klimatdebatten genom att sprida budskapet om SWE The Swedish Wood Effect. Målet är att fler ska få upp ögonen för skogens betydelse för klimatet och att de principer som präglar det svenska skogsbruket ska vinna gehör även i andra delar av världen. 12
13
14
DÄRFÖR FINNS PAPPERSMEDIERNA KVAR Pappersmedier och andra pappersprodukter kommer att finnas kvar. Vi föredrar särskilt papper när vi ska koncentrera oss och när innehållet är viktigt. PAPPER SIGNALERAR EXKLUSIVITET Snabb information vill vi gärna ha digitalt, men information som är riktigt viktig vill vi gärna ha i tryckt form. Så kan man sammanfatta den opinionsundersökning som analysföretaget United Minds genomfört på uppdrag av Grafiska Företagens Förbund. Undersökningen 1 bygger på intervjuer med 1 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 18 80 år. Syftet var att kartlägga allmänhetens relation till tryckta medier och förpackningar. Av resultaten framgår att sex av tio svenskar läser en papperstidning minst en gång om dagen. Mest populärt är det att sitta vid köksbordet och läsa tidningen till frukosten. Nättidningsläsandet är ungefär lika utbrett som läsandet av papperstidningar, men det sker vid andra tillfällen. En papperstidning föredras av de flesta vid frukostbordet och på helgen. De som läser tidningen på nätet gör det i större utsträckning på jobbet. Det tryckta formatet uppskattas också när man ska koncentrera sig och lära sig något viktigt. 79 procent väljer pappersformatet (till exempel utskrift från Internet) när de ska koncentrera sig, medan 5 procent väljer digitalt. Undersökningen visar också att man helst vill ha viktiga dokument utskrivna på papper. Tackkort och julkort tycker de flesta också gör sig bäst i pappersformat. DE YNGSTA ÄR MEST BOKINTRESSERADE År 2008 såldes cirka 80 miljoner böcker i Sverige. Bokförsäljningen minskade något jämfört med 2007, som är rekordåret hittills. Men dessförinnan hade bokförsäljningen i Sverige ökat tio år i rad, och den långsiktiga trenden är att svenska folket köper allt mer böcker. Böcker är ett sätt att slappna av, visar United Minds undersökning. Många uppger att de avrundar dagen med en bok innan de somnar. 79 procent väljer pappersformatet (till exempel utskrift från Internet) när de ska koncentrera sig, medan 5 procent väljer digitalt. När svenska folket rangordnar viktiga saker att ta med på drömsemestern toppas listan av en bra bok (67 procent), följt av en grill (49 procent) och en dator (41 procent). Sju av tio svenskar vill läsa mer böcker än de gör idag och två av tio vill läsa mer tidningar och magasin. De yngsta i undersökningen är mest lässugna. Åtta av tio 18 22-åringar skulle vilja läsa mer böcker än de gör. I åldrarna 36 55 år är andelen tio procentenheter mindre. Resultaten tyder knappast på att bokläsning på papper kommer att upphöra i framtiden när dagens äldre generationer är borta. Det tryckta papperet ger en känsla av pålitlighet och beständighet. Detta talar för att konsumenterna kommer att fortsätta efterfråga pappersmedier och pappersdokument åtminstone i vissa sammanhang. 1. Trendrapport 2009 från Power of Prints och Grafiska Företagens Förbund. 15
KONSUMENTERNA VÄLJER PAPPERSFÖRPACKNINGAR Konsumenternas krav på klimatvänliga produkter gör att allt fler övergår till pappersförpackningar. Produktutveckling gör att papper kan utmana plast på områden där det tidigare var omöjligt. PAPPER ÖVERTRÄFFAR ANDRA MATERIAL Att förpackningen är miljövänlig har blivit en viktigare faktor när konsumenterna väljer mellan olika produkter. Därför går allt fler företag över till pappersförpackningar. Enligt svenska folket är kartong det bästa miljövalet när det gäller förpackningar. Nästan två tredjedelar anser att kartong är mest miljövänligt medan betydligt färre svarar glas eller plast. 1 Köpcentret Strömpilen i Umeå har bestämt sig för att slopa plastkassarna. Initiativet No plastic bags har blivit VILKEN TYP AV FÖRPACKNING ANSER DU MEST MILJÖVÄNLIG? 1 FÖRPACKNING I KARTONG 63 % FÖRPACKNING I GLAS 19 % FÖRPACKNING I PLAST 3 % VET EJ 16 % en stor framgång. Enligt en undersökning som Strömpilen låtit genomföra är 87 procent av kunderna positiva till initiativet. 2 93 procent tyckte bäst om papper och de flesta uppfattade papper som mest lyxigt och attraktivt. I en europeisk studie 3 tillfrågades nästan 8 000 personer i sju olika länder vilket material de föredrog till sina bärkassar. 93 procent tyckte bäst om papper och de flesta uppfattade papper som mest lyxigt och attraktivt. Bilden är entydig när det kommer till förpackningar överträffar papper andra material. En bidragande orsak är att papper uppfattas som mer miljövänligt. 16 1. United Minds 2009. 2. Strömpilen, No plastic bags: The influence on different factors on consumer attitudes towards an environmental initiative, april 2009. 3. Media Analyzer Software & Research GmbH, Hamburg: IPSOS studie med 7970 personer i sju europeiska länder, 2007.
GENUIN KÄNSLA Som förpackningsmaterial har papper funnits länge. Man svepte in vad man köpte på torget eller hos handlaren i papper. En papperspåse eller papperslåda kan därför bidra till att skapa en genuin känsla. En annan fördel med papper jämfört med andra material är att det är relativt lätt att trycka på. 75 procent av svenskarna läser de tips, berättelser och recept som finns på exempelvis mjölk- och flingpaketen. Detta är ett uppskattat tidsfördriv och nästan två av tio tycker att det är en naturlig del av frukosten. Hur förpackningarna ser ut är viktigt. Tre av tio uppger att de vill ha snygga förpackningar på matbordet. För att locka konsumenterna är det viktigt att ha förpackningar som sänder rätt signaler. De ska se attraktiva ut men samtidigt vara funktionella. Förpackningar som är svåra att öppna eller opraktiska väcker irritation. UTMANAR PLASTEN Det sker en snabb produktutveckling inom förpackningsområdet. Tidigare kunde man tillverka 6000 mjölkförpackningar av en kubikmeter ved. Idag får man ut 9 000 mjölkförpackningar. Skogsråvaran utnyttjas effektivare genom utvecklad design och produktionsprocess. 75 procent av svenskarna läser de tips, berättelser och recept som finns på exempelvis mjölk- och flingpaketen. Just nu pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att ta fram pappersförpackningar med sådana egenskaper som efterfrågas av konsumenter, producenter och handlare. Det handlar bland annat om att förpackningarna ska vara hygieniska, praktiska att hantera och tåla vätska. Med rätt egenskaper finns det stor potential att sälja mer pappersförpackningar framför allt till livsmedelsbranschen. 17
PAPPER I OMVÄRLDEN 85 procent av den svenska pappers- och massaproduktionen går till export. Därför är de svenska företagen starkt påverkade av vad som händer i omvärlden. Här återges några internationella observationer som ger en bild av vad som är på gång. ALLT FLER LÄNDER BEKÄMPAR PLASTPÅSAR Allt fler länder inför restriktioner mot plastpåsar som inte är nedbrytbara eller går att återvinna. I Kina är det förbjudet för butiker att dela ut plastpåsar gratis. Irland, Indien och Taiwan har infört extra skatt på plastpåsar. San Francisco är en av flera amerikanska städer som förbjuder större butikskedjor att dela ut påsar i plast. I USA har den största delstaten Kalifornien infört en lag som ålägger butiksägare att ta emot kundernas plastpåsar för återvinning. San Francisco är en av flera amerikanska städer som förbjuder större butikskedjor att dela ut påsar i plast. Enbart i USA förbrukas uppskattningsvis 84 miljoner plastpåsar per år. Om dessa ersätts med papperspåsar eller andra hållbara alternativ skapas tydliga klimatfördelar. KINA ANVÄNDER ALLT MER PAPPER Det finns ett tydligt samband mellan välståndsnivån i olika länder och deras papperskonsumtion per invånare. I Sverige konsumerar vi 226 kilo papper per invånare om året. I Kina används knappt 50 kilo papper per invånare om året, men konsumtionen ökar stadigt. Det är inte längre bara förpackningskartong för Kinas växande exportindustri som går åt, utan i takt med att välståndet ökar efterfrågar kineserna också allt mer tryck- och skrivpapper, tidningspapper och papper för olika typer av hygienprodukter. Kortsiktigt kommer importbehovet att kvarstå, men på längre sikt kommer kineserna säkert att lyckas utöka sina skogar, vilket också är bra ur ett klimatperspektiv. Indien står inför motsvarande utveckling som Kina, men det kommer att ta längre tid innan den indiska papperskonsumtionen tar fart. EUROPEER HAR FELAKTIG BILD AV SKOGENS UTVECKLING En stor majoritet av Europas invånare tror felaktigt att Europas skogsareal har krympt under senare år och att den biologiska mångfalden minskat. Det visar en undersökning som Confederation of European Paper Industries, Cepi, låtit genomföra i EU:s 27 medlemsländer. I praktiken har skogsarealen i Europa ökat något under de senaste 20 åren (med cirka 0,8 procent årligen) samtidigt som åtgärder satts in för att värna om den biologiska mångfalden. Den europeiska skogsindustrin har ett viktigt opinionsbildningsarbete framför sig. AMERIKANSK KAMPANJ FÖR ANSVARSFULL PAKETERING I USA har en landsomfattande kampanj för ansvarsfull paketering dragits igång. Bakom kampanjen står Paperboard Packaging Alliance (PPA), ett samarbete mellan den amerikanska skogsindustrin och den amerikanska kartongindustrin. Syftet är att visa på fördelarna med att använda kartong- och pappersförpackningar. Det är alltså inte bara i Sverige som vi ser denna trend. Ett problem är dock bristen på råvara, det vill säga skog. Därför importerar kineserna pappersmassa från bland annat Sverige. 18
19
www.skogsindustrierna.org