PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag till hjälpande åtgärder... 6 4.1 Cykellift... 6 4.2 Rulltrappa... 7 4.3 Hiss... 7 5 Slutsats... 8 Beställare: Kontaktperson: Trafikverket Ebba Larsson Konsult: Uppdragsansvarig Trafikplanerare Tyréns AB Tony Karlsson Johan Swärd 2(10)
1 Inledning Trafikverket arbetar med en övergripande utredning om möjligheten att använda citybanans service- och räddningstunnel för cykeltrafik. Som en del i det arbetet tas detta PM fram för att belysa möjliga hjälpande åtgärder för att underlätta för cyklist att klara stora höjdskillnader. Höjdskillnader är enklare att bemästra för cyklister med elcykel men denna utredning utgår från konventionell cykeltrafik. 2 Cykeltrafik i stor lutning För god framkomlighet och trafiksäkerhet bör cykelbanor inte ha en lutning som överskrider 2 procent. Ibland är terrängen sådan att lutningen måste vara större än så. Då är det extra viktigt att utformningen i övrigt följer gällande standard, eftersom risken för olyckor blir större med ökad lutning. Nedanstående text i detta kapitel kommer från VGU och kapitlet Grundvärden för gående och cyklister. Trafikanters förmåga att gå och cykla uppför backar varierar med ålder, kön och hälsa samt eventuella funktionshinder. Prestationsförmågan är grundvärden i VGU för att dimensionera lutningar på gång- och cykelvägar. Exempel på prestationsmått angivet som färdhastighet vid cykling vid olika nivåskillnader och lutningar (män och kvinnor, 20-60 års ålder) visas i figuren nedan. Figuren visar olika åldersgruppers förmåga att hålla en viss hastighet på 5, 10 respektive 15 km/h i uppförsbackar med olika lutning och total höjdskillnad. Figur 1 Prestationsförmåga för olika ålderskategorier och kön vid cykling. Som grundvärde för att beskriva lutningars kvalitetsnivå för cyklister har valts äldre cyklisters förmåga att hålla en viss hastighet. Gränsvärdet för låg standard, 5 km/h, motsvarar normal gånghastighet för en gående utan funktionshinder. Kvalitet Låg Mindre god God 5 10 15 20 (km/h) Tabell 1 Lutningskvalitet på cykelförbindelse. 3(10)
3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel Större delen av service- och räddningstunneln har lutningar motsvararande god standard men på sträckan mellan Söder mälarstrand och Fatbursparken vid station Stockholm södra förekommer det längre sträckor med lutningar uppemot 13-14 %. Figur 2 Lutningar i service- och räddningstunneln. Grön=god standard, Gul=mindre god standard, Röd=låg standard. 4(10)
Tillfartstunnlarna har alla låg standard avseende lutningar: Tillfart Tomteboda lutar 12 % i cirka 80 meter. Tillfart Torsgatan lutar 14-17 % i cirka 220 meter. Tillfart Bangården lutar 14-15 % i cirka 240 meter. Tillfart Söder mälarstrand lutar 9 % på en sträcka av 120 meter. Som en jämförelse till lutningarna ovan har Götgatsbacken i centrala Stockholm en lutning på cirka 9 %, där den lutar som mest. 5(10)
4 Förslag till hjälpande åtgärder För att underlätta för cyklister att bemästra stora höjdskillander kan diverse olika åtgärder vidtas. Cykellift Rulltrappa Hiss 4.1 Cykellift Trondheim i Norge blev först med cykelliften Trampe. Den 130 meter långa liften ger cyklister som placerar sin fot på fotplattan skjuts upp för backen. 1 Tekniken liknar det som finns i skidliftar men de mesta av de tekniska elementen ligger dolt i backen. Konstruktionen kan trafikeras av korsande biltrafik. Den är uppbyggd av 2,4 meter långa moduler som går att placera längs sträckor med minsta horisontalradie och vertikalradie om 200 meter. Färdhastigheten är cirka 1,5-2 m/s (drygt 5-7 km/tim) och avstånden mellan två användare är cirka 20 meter. Kapaciteten är cirka 360 cyklister i timman. Maximal längd på cykelliften beräknas till cirka 500 meter och maximal lutning är 20 %. Figur 3 Cykellift i Trondheim. 1 trampe.no 6(10)
4.2 Rulltrappa I utkanten av holländska staden Rotterdam (ca 1,3 miljoner invånare) går en längre cykeltunnel under en större flod centralt i staden, BeNeLux-tunneln. Det som gör detta exempel intressant är att ramper saknas för att ta sig ner i tunneln, och istället finns rulltrappor och hissar. Vanligast är att cyklisterna använder rulltrapporna eftersom det kortar tiden för cyklister att nå cykelvägnätet på ytan. Under färd i rulltrappan leder cyklisterna sina cyklar. Figur 4 Rulltrappa i Rotterdam. Det kan vara svårt att implementera rulltrappor på nedfarterna mot Citytunnelns service- och räddningstunnel. Nedfarterna är långa, svänger och har en annan lutning än vad rulltrappor normalt kräver. 4.3 Hiss Schakt för cykelhissar kan anläggas. Service- och räddningstunneln passerar under regionala cykelstråk vid flertalet platser. Exempel på anslutningspunkter för hisschakt är nära korsningen Kungsgatan/Wasagatan, Vanadisplan eller vid korsningen mellan Torsgatan och Rödabergsgatan. Om cykelhissar upprättas på några av dessa platser minskar behovet eller försvinner behovet av att anpassa vissa av tillfartstunnlarna för cykeltrafik. 7(10)
Hissarnas storlek bör erbjuda 5-10 cyklister en samtidig transport. Två parallella hissar bör byggas vid varje uppgång. 5 Slutsats Någon typ av hjälpande åtgärd krävs om tillfartstunnlarna ska trafikeras av cykeltrafik. Av de studerade alternativen bedöms cykellift vara bäst lämpat vid anpassning av tillfartstunnlarna. Alternativet med rulltrappor bedöms vara ogenomförbart eftersom tunnlarnas geometri inte alls passar förutsättningarna för rulltrapport. Som alternativ till anpassning av tillfartstunnlarna kan hissar installeras där service- och räddningstunneln passerar under regionala cykelstråk. Vidare utredning krävs för att studera lämpligheten i att installera cykelliftar i tillfartstunnlarna och/eller anlägga hissar som ersättning till tillfartstunnlarna. 8(10)
9(10)
Tyréns AB Västgötegatan 13 602 21 Norrköping Västgötegatan 13 602 21 Norrköping Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se 10(10)