Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik

Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i Sverige. I Finland är det dubbelt så många. Om man jämför andelen kvinnor i de högre löneskikten hamnar Sverige bland de sämsta EU-länderna, visar europeisk statistik. Det låga företagandet bland kvinnorna i Sverige är en av de viktigaste förklaringarna till att de inte kan göra samma lönekarriär som männen. En annan förklaring är att lönespridningen är mindre här. Men det finns tecken som tyder på att det ljusnat något för de svenska kvinnorna under de senaste åren. Rapporten Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? En analys av europeisk lönestatistik har utarbetats av Marie Söderqvist och Emma Hernell, United Minds på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Stefan Fölster Stockholm i november 2001 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Undersökningen... 4 Möjliga orsaker... 6 Sammanfattning och slutsatser... 8 Källor... 8 1

Inledning I den europeiska jämställdhetsdebatten lyfts Sverige ofta fram som ett föregångsland. Rapport efter rapport visar att svenska kvinnor i förhållande till sina manliga kollegor tjänar mest. I Sverige har kvinnorna i genomsnitt 8 procent av männens lön, medan motsvarande tal i EU är 75 procent. 1 Men att använda kvinnornas lön i förhållande till männens som mått på jämställdhet kan vara missvisande. Näringsdepartementets studie (2000) Att synliggöra löneskillnader mellan män och kvinnor visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar i takt med utbildningsnivån. Som mest har kvinnor-.ylqqruqdvão QÃVRPÃDQGHOÃDYÃ PlQQHQV U RFH QW 0,0 50,0 70,0 90,0 Östtyskland Sverige Luxemburg Frankrike Italien Finland Spanien Västtyskland Portugal Irland Storbritannien Nederländerna Kvinnors lön uttryckt som andel av männens Källa:Statistiska centralbyråns webbplats, www.scb.se/omscb/eu/jamstalldhet.asp 1 Näringsdepartementet (2000), Att synliggöra löneskillnader mellan män och kvinnor 2

0nQDGVO QÃHIWHUÃXWELOGQLQJVQLY n Forskarutbildning Eftergymnasial utbildning år eller längre Eftergymnasial utbildning kortare än år Gymnasial utbildning år Gymnasial utbildning högst 2 år Förgymnasial utbildning 0 5000 10000 15000 20000 25000 0000 5000 40000.U Källa: SCB (1999) Lönestatistisk årsbok Kvinnor Män na i EU 78 procent av männens löner, nämligen i den kategori där man återfinner arbetstagare med den lägsta utbildningsnivån. De högutbildade kvinnorna har däremot bara 71 procent av de högutbildade männens löner. 2 Förklaringen är att lönespridningen i kategorin högutbildade är större. Den som gör en lönekarriär som välutbildad tjänar mer på det än den som som gör en lönekarriär som lågutbildad. Lönespridningen för kvinnor är också mer sammanpressad än för män. Kvinnors genomsnittslöner sprider sig i ett intervall på cirka 100 euro/månad och männens på cirka 1600 euro. Om vi mäter jämställdhet, vad avser inkomst, som vad kollektivet kvinnor tjänar jämfört med kollektivet män, skulle jämställdheten enklast öka genom att alla välutbildade män sänkte sina löner. Om lönetaket för de allra högst utbildade sänktes drastiskt, skulle vi effektivt stärka jämställdheten enligt den vanliga svenska definitionen av denna. Det enklaste sättet att uppnå det som brukar beskrivas som hög jämställdhet är att skapa en sammanpressad lönestruktur, vilket ofta utmärker yrken på låg utbildningsnivå. Ett annat, och rimligare, sätt att uppnå jämställdhet är att se till att även kvinnor kan göra en lönekarriär. Men det kräver att statistik och forskning kring jämställdhet betraktar inkomster och löner i ett individuellt perspektiv. Diagrammet ovan visar hur löneskillnaden mellan män och kvinnor i Sverige ökar i takt med utbildningsnivån. Variationen är störst bland akademiker med längre utbildning eller forskarutbildning. Kvinnornas lön som andel av männens är ett dåligt mått på jämställdheten i ett land. Vad det egentligen avspeglar är lönespridningen. En komprimerad lönebild kan vara ett politiskt mål, men det har ingenting med jämställdhet mellan män och kvinnor att göra. Ett bättre sätt att jämföra jämställdhet mellan länder är att studera hur stor andel av de högsta löneklasserna som utgörs av kvinnor. 2 Ibid Ibid

Undersökningen Vi har jämfört andelen kvinnor i de högsta lönekategorierna i EUs medlemsländer utifrån The European Structure of Earnings Survey 1995, vilket är den senaste kompletta undersökningen av samtliga EU-länder. I denna undersökning ingår endast privatanställda, heltidsarbetande, på företag med fler än tio anställda. Eurostat har delat upp varje land i 18 olika lönekategorier; med lön avses månadslön före skatt. Tabellen i denna analys bygger helt på Eurostats lönekategorisering. Lönemässigt skiljer sig grupperna kraftigt åt. I botten finns Portugal där den högsta kategorien motsvarar drygt 10 000 kronor och däröver. I topp finns Tyskland (Tyskland är särredovisat i ett Öst och ett Väst) I den senare nämnda delen av landet är den högsta lönekategorin är 84 000 kronor i månaden och däröver. Även om det går att resa en hel del invändningar av statistisk karaktär mot att jämföra de olika länderna med varandra, säger denna jämförelse ändå en hel del. Den visar hur könsfördelningen ser ut i ländernas absoluta lönetopp. En hög andel kvinnor i ett lands översta löneskikt säger något väsentligt om kvinnors och mäns möjlighet att göra ekonomisk karriär. Detta borde betraktas som en viktig mätare för hur jämställt ett land är. Enligt The European Structure of Earnings Survey är det kvinnorna i Frankrike som har störst möjligheter att göra ekonomisk karriär. Nästan 15 procent av dem som befinner sig i högsta löneklassen är kvinnor. I Frankrike är också andelen kvinnor av toppcheferna hög, 14,4. 4 Sverige hamnar först på nionde plats bland de tretton länder som finns med i undersökningen (Irland och Nederländerna finns inte redovisade). I den högsta lönekategorin i Sverige, som 1995 var 4 500 kronor och därutöver, utgjorde kvinnorna bara fem procent. I Sverige är andelen kvinnor av toppcheferna bara 6,2 procent. 5 Portugal har en avsevärt högre andel kvinnor i de högsta löneklasserna, 1 procent i den allra högsta. I Finland är andelen knappt tio procent., Luxemburg, Storbritannien, Spanien och hamnar på ungefär samma nivå som Sverige. I dessa länder utgörs mellan fem och sex procent av den högsta inkomstklassen av kvinnor. Sämst möjlighet att göra ekonomisk karriär har kvinnorna i Västtyskland och Italien. I Västtyskland utgör kvinnorna drygt tre procent av den högsta lönekategorin, och i Italien är motsvarande andel knappt två procent. $QGHOÃNYLQQRUÃLÃK JVWDÃO QHNDWHJRULQ W Q H F R U 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Frankrike Portugal Källa:The European Structure of Earnings Survey 1995 Eurostat Finland Luxenburg Storbritannien Spanien Sverige Andel kvinnor i högsta lönekategorin Västtyskland Italien 4 Svenska Dagbladet 01-10-10 5 Ibid 4

Näst högsta kategorin $QGHOÃNYLQQRUÃLÃQlVWÃK JVWDÃ O QHNDWHJRULQ W Q H F R U 0 25 20 15 10 5 0 Källa The European Structure of Earnings Survey 1995 Eurostat Frankrike Portugal Finland Luxenburg Sverige Storbritannien Spanien Västtyskland Östtyskland Andel kvinnor i näst högsta lönekategorin Även när man jämför den näst högsta löneklassen ser man samma mönster. Frankrike placerar sig i topp med en fjärdedel kvinnor och Portugal som nummer två med nästan en femtedel kvinnor i den näst högsta lönekategorin. I Sverige finns det knappt nio procent kvinnor i denna kategori. Både och Finland har fler, 11 respektive 1 procent. 5

Möjliga orsaker Svenska, danska och finländska kvinnor har högst förvärvsfrekvens i Europa. I Sverige är den nästan 70 procent, näst högst i Europa, men kvinnorna återfinns inte i de översta löneskikten. Bara Finland har både hög kvinnlig förvärvsfrekvens och i förhållande till de andra länderna en större andel kvinnor i de högsta löneklasserna. W Q H F R U 80 70 60 50 40 0 20 Sv erige Fi nland.ylqqoljãi UYlUYVIUHNYHQV Storbritannien I Sverige är den kvinnliga förvärvsfrekvensen hög, men Sverige har också en hög andel deltidsarbetande kvinnor; nästan en fjärdedel av de yrkesverksam- Nederländerna Portugal Tyskland Frankrike Irland Luxenburg Italien Spa nien Källa: Europeiska kommissionen, Årlig rapport om jämställdheten i den Europeiska unionen 2000. $QGHOÃGHOWLGVDUEHWDQGHÃNYLQQRU Frankrike, som har en hög andel kvinnor i de högsta löneskikten, har en förhållandevis låg kvinnlig förvärvsfrekvens. Det verkar inte som om det finns något tydligt samband mellan hög kvinnlig förvärvsfrekvens och kvinnlig lönekarriär. ma kvinnorna arbetar deltid. I Frankrike utgör de deltidsarbetande kvinnorna bara 1 procent, i Finland knappt sju. W Q H F R U 0 25 20 15 10 5 0 Sverige Tyskland Italien Spanien Andel deltidsarbetande kvinnor (25 timmar per vecka eller mer) Källa: Women, gender and work, International labour review 4/1999 6

Trots att Sverige i flera jämförande undersökningar utpekas som ett föregångsland för jämställdheten i EU, visar studien av höginkomsttagargrupperna att det inte stämmer. I stället är det Frankrike, som sällan beskrivs som ett land där jämställdhet prioriteras, som utmärker sig. I Frankrike har kvinnor särskilt goda möjligheter att klättra på lönestegen. Frankrike är också ett land där skillnaden mellan den lägsta löneklassen och den högsta är mycket stor. De i den högsta löneklassen tjänar nästan tretton gånger mer än de i den lägsta kategorin. I Sverige är lönerna i den högsta kategorin bara lite drygt tre gånger större än i den lägsta. En annan mycket intressant iakttagelse kan man göra om man jämför tabellen över de länder där kvinnor som grupp tjänar mycket i förhållande till män som grupp, med tabeller över de länder där det finns flest antal kvinnor i lönetoppen. Tabellerna är nästan spegelvända. I förutvarande Östtyskland är kvinnorna minst lönediskriminerade, om man mäter hur mycket kvinnokollektivet har i lön jämfört med manskollektivet. Om man däremot tittar på tabeller över lönetoppen hamnar Östyskland allra längst ner. Om vi återgår till tabellen över hela kvinnokollektivets löner i förhållande till manskollektivets, hittar vi efter Östtyskland,, Sverige och. Och mycket riktigt: alla dessa tre länder återfinns på den nedre halvan när man i stället ser till hur stor andel kvinnor det finns i de högsta löneskikten. Portugal hamnar högt, vad avser andel kvinnor på topplönenivå, och långt ner när det gäller vad kvinnor som grupp tjänar. En tolkning av materialet är att det skulle kunna finnas ett samband mellan hög jämställdhet på kollektiv nivå och låg jämställdhet på topplönenivå. Det kanske är svårare för en kvinna att göra en riktig yrkes- och lönekarriär i länder med sammanpressade lönestrukturer. I Sverige är löner alltjämt mycket sammanpressade. På det sättet har visserligen kvinnors löner i genomsnitt närmat sig männens. Men det betyder inte att fler kvinnor verkligen gör karriär relativt männen. En jämnare lönefördelning har setts som ett sätt att uppnå jämställdhet i branscher med många kvinnor. Det har lett till att de kvinnor som gjort karriär i kvinnodominerade branscher inte har fått några höga löner jämfört med motsvarande personer i mansdominerade yrken, där lönespridningen varit högre. I landsting och kommuner är andelen kvinnor i den högsta lönekategorin större än i den privata sektorn. En tredjedel är kvinnor. Men där ligger lönetoppen 20 000 kronor lägre än i den privata sektorn, som 1999 var 59 000 kronor i Sverige. Varken i Frankrike eller i Finland har lönestrukturen i kvinnodominerade branscher pressats ihop på samma sätt som i Sverige. Det har förmodligen gett fler kvinnor i dessa länder chans att göra lönekarriär. Ofta lyfts diskriminering fram som en möjlig förklaring till den bristande jämställdheten i Sverige. Men det är inte särskilt troligt att svenskar skulle ha en mer kvinnofientlig attityd än fransmännen eller finnarna. Att Sverige jämfört med andra länder har relativt få kvinnor som gör lönekarriär måste ha andra orsaker. De mest gedigna studier av diskriminering som gjorts i Sverige (av Eva Meyersson) visar att ren lönediskriminering är näst intill obefintlig mindre än en procent när väl hänsyn tas till befattningsnivå och arbetsuppgifterna. Däremot har kvinnor som är frånvarande eller arbetar deltid under längre perioder i samband med barn betydligt sämre chanser att befordras. Även kvinnor som förväntas ta lång barnledighet diskrimineras vid befordring. En orsak till att det i Sverige finns relativt få kvinnor som gör karriär kan vara att vi har en hög andel kvinnor som arbetar deltid. Ett skäl till den höga andelen deltidsarbetande kvinnor är att det i Sverige är svårt att kombinera karriär och familj. Hur man definierar jämställdhet är ytterst viktigt för vilken metod man ska använda för att uppnå den. Om jämställdhet är att kvinnor som grupp tjänar lika mycket som män är en sammanpressad lönestruktur det effektivaste medlet. Om jämställdhet i stället betraktas som synonymt med att även kvinnor gör lönekarriär är metoden för att uppnå detta förmodligen en helt annan. 7

Sammanfattning och slutsatser Genomgången av statistiken visar att det kan finnas anledning att anta att det mindre lönegapet i Sverige till stor del beror på att lönespridningen allmänt är mindre i Sverige. För om man istället för att jämföra kvinnors lön som andel av mäns jämför andelen kvinnor i den absoluta lönetoppen i EU hamnar Sverige långt ned jämfört med de andra länderna. Det är uppseendeväckande att Sverige trots det stora engagemanget i jämställdhetsfrågor inte har lyckats ge kvinnor bättre chanser att göra yrkeskarriär. En så ensidig fokusering på kvinnors lön som andel av mäns gör att en av de viktigaste aspekterna på lön glöms bort möjligheten att göra lönekarriär. De flesta länder ger kvinnor betydligt bättre chanser att göra karriär än Sverige. De bristande möjligheterna för kvinnor att göra karriär finns inte enbart bland anställda. Endast en av fyra företagare är kvinna i Sverige. Sverige tillhör de länder som har minst antal kvinnliga företagare. Det låga kvinnliga företagandet är förmodligen en av de allra viktigaste förklaringarna till bristande jämställdhet på arbetsmarknaden. Nästan alla män som har blivit förmögna, har blivit det genom eget företagande. Så länge företagandet förblir männens domän, så kommer också den ekonomiska makten att ligga hos män. Så länge män äger företagen kommer de också att utse chefer och styrelseledamöter. En strimma av ljus finns ändå i utvecklingen under de allra senaste åren. Eurostats nya löneundersökning är färdig först 2004, varför helt jämförbar statistik ännu inte finns. Men andelen kvinnor i den högsta lönekategorin i Sverige tycks ha ökat med 1 procentenhet om året sedan 1995, enligt SCBs senaste lönestatistik. Och det finns en större andel kvinnor bland nyföretagare. 1 procent av nyföretagarna är kvinnor. Jämställdhetsarbetet handlar, eller borde åtminstone handla om, att ge kvinnor samma möjligheter att skaffa sig ekonomisk makt som män. Svenska kvinnor kommer aldrig att vara jämställda utan ekonomisk makt. I den mån svenska kvinnor nu är på väg att få lite större ekonomisk makt så beror det på att det som fortfarande lyfts fram som pelarna i jämställdhetsarbetet sammanpressade löner, ingen hjälp i hemmen, offentliga monopol nu är på reträtt. Källor Europeiska kommissionen (2000), Årlig rapport om jämställdheten i den Europeiska Unionen Eurostat (1995) The European sructure of earnings survey International labour review, Women, gender and work 4/1999 Näringsdepartementet (2000), Att synliggöra löneskillnader mellan män och kvinnor SCBs webbplats: www.scb.se/omscb/eu/jamstalldhet.asp SCB (1999) Lönestatistisk årsbok Svenska Dagbladet 01-10-10 8