En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren Nina emot kvinnor, unga tjejer och pojkar samt deras familjer, speciellt personer med invandrarbakgrund som är främst från mellanöstern. Kvinnojouren Nina tar emot kvinnor från hela landet, men framförallt från Järfälla där IKKR har sina lokaler. Jouren samarbetar också med kvinnoorganisationer i mellanöstern för att hjälpa flickor och kvinnor som tvingas tillbaka till sitt hemland för att giftas bort, genomgå könsstympning eller dylikt mot sin vilja. Årligen vänder sig i genomsnitt 130-150 fall till oss. Jouren erbjuder stödsamtal, rådgivning, rättshjälp, förmedling till andra kvinnojourer samt myndigheter, skyddat boende och stöd via sociala medier. Ett ärende kan vara allt från ett samtal upp till 5 års insatser. Denna rapport går igenom uppkommande problem och våra arbetsmetoder för att lösa jourfall. Kvinnojouren Ninas arbete med jourfall har lett till förståelse för hinder och möjligheter. Rapporten går igenom en enkel kartläggning av åtgärdsarbetet och uppföljning av utsattas problematik från början till slut. Kvinnojouren kontaktas på olika sätt av olika anledningar och kräver därmed mycket samarbete samt varierande arbetssätt. Trots motgångar och svårigheter har kvinnojouren Nina lyckats lösa ett flertal jourfall. 1
1. Hur man kontaktar kvinnojouren - Kontakter från Sverige: Man kontaktar kvinnojouren på flera olika sätt. Oftast sker kontakten via myndigheter som till exempel polis, socialstyrelsen, skolan, sjukhus och migrationsverket. En annan stor del av jourfallen når oss via det sociala nätverket. Vissa når oss även via Facebook och vår hemsida (ikkr.org), speciellt nykomna kvinnor och flickor som inte har någon kunskap om lagar och regler i Sverige. - Kontakter från hemländer eller irakiska Kurdistan: Jourfall från Kurdistan kontaktar oss oftast via sociala nätverk, bekanta eller andra kvinnojourer och ibland via myndigheter. De kontaktar oss för problem som de tror att vi kan enklare hjälpa till med eller för att ta reda på sådant som vi vet att de kan göra själva i sin specifika situation. Vi ger information och rådgivning om vad de kan få hjälp med i Kurdistan för att förenkla arbetet. I sådana fall där kontakten flyr från hot för hedersmord kan vi sätta oss in i jourfallet från början då problemet uppstått. - Kontakter från andra länder i Europa: En mindre del av våra jourfall kontaktar oss från andra länder i Europa. Dessa är speciella jourfall. Det kan ibland räcka med rådgivning, eller så kan det vara nödvändigt att jourfallet kommer till Sverige för att vi ska kunna ta hand om det, eller så skickas det vidare till en lokal kvinnojour som vi hittar i det landet genom kvinnoorganisationer och nätverk som vi har kontakt med. 2. Fallens natur och kategorier: - Vålddrabbade eller hedersrelaterad hot: Kvinnan tas till en kvinnojour när jourfallet involverar allvarlig våld och misshandel. Kvinnojouren Nina kontaktar polisen (med samtycke från kvinnan) om kvinnan inte har gjort det själv och socialen för att ta hand om det lagliga samt fortsatta arbete med fallet, medan kvinnan är skyddad hos en kvinnojour. - Att giftas bort mot sin egen vilja: En del av de fallen som Kvinnojouren Nina arbetar med är med kvinnor och flickor som har skickats tillbaka till Kurdistan av deras män eller föräldrar. Anledningarna kan vara många, men är oftast för att giftas bort mot sin egen vilja, eller med anledning att de inte vill att deras dotter ska växa upp i de Europeiska länderna och det öppna samhället för kvinnor. De skickas tillbaka för att bevara deras egna traditioner och synvinkel när det gäller kvinnor. 2
- Kvinnor som kommer till Sverige med anknytning till en man: Många kvinnor gifter sig och kommer till Sverige, men det blir problematiskt om de vill avbryta äktenskapet inom två år. Två års regeln betyder att i de nämnda fallen dras deras uppehållstillstånd tillbaka av migrationsverket. Mannen skickar tillbaka kvinnan till Kurdistan eller andra hemländer innan kvinnans uppehållstillstånd passerar 2 år och hon har fått permanent uppehållstillstånd, och tar hennes pass/handlingar ifrån henne så att kvinnan inte kan återvända. Allt detta skapar stora problem för kvinnan som i många fall inte blir accepterad hos familjen i hemlandet och då hamnar i en riskabel livssituation i hemlandet. I sådana fall försöker vi arbeta för att hämta tillbaka eller hjälpa dessa kvinnor att själva komma tillbaka till Sverige. Dessa kvinnor kontaktar oss antingen redan här i Sverige innan de, under tvång, skickas tillbaka eller efter att de åkt till hemlandet. 3. Insatser och åtgärder som erbjöds av jouren: - I jouren erbjöds stöd samtal, information, rådgivning, tolkning på (svenska, kurdiska, arabiska, persiska), och kontakt med myndigheter. - Vår advokat hjälper de jourfall som kräver laglig hjälp. Denna hjälp är ibland kostnadsfri, men när ett jourfall tar väldigt lång tid så täcks advokatkostnaden av socialen eller migrationsverket. - IKKR Kvinnojouren Nina försöker arbeta våldsförebyggande och komma med information till nykomna kvinnor. Mötescirklar anordnas i flera områden i Stockholm för nykomna kvinnor. - IKKR Kvinnojouren Ninas personal deltar i kurser för att utbilda sig inom kvinnofrågor. Personalen får uppdaterad information om hur de kan arbeta med regler och myndigheter. Kulturprogram och samlingar för familjer anordnas i vår lokal med syftet att samla familjer, kvinnor, och ungdomar. Då kan de möta varandra, lära sig om hur de kan lösa problement och skapa en gemenskap. Dessa event ökar kunskap kring kvinnofrågor. 3
4. Hinder - Det finns forfarande brister i samarbetet mellan olika kvinnojourer. Vi hoppas att alla relevanta parter, inklusive myndigheter, samarbetar och samverkar i större grad för att kvinnorna ska kunna få den hjälp och stöd som de behöver. Vi söker ett system där alla aktörer kan arbeta tillsammans och ha bättre kontakt med varandra för att lösa kvinnors problem i samspel. Hindret är bristen av en fungerande och gemensam handlingsplan av samarbete mellan olika aktörer. Detta skapar onödiga hinder för att jourfallet ska lösas och sätter för mycket ansvar hos kvinnojourerna som måste kämpa hårt för att hjälpa kvinnorna som vänder sig till de. - För att kunna få en helhetsperspektiv av problematiken, behöver vi ha kontakt med männen som orsakat problemet eller andra medlemmar i familjen också, men ibland blir det svårt att nå de. Samtidigt behöver vi, i de flesta fallen, kontakta myndigheterna för att kunna samla ihop alla pusselbitar så att bättre och snabbare åtgärder kan tas. Det finns också en del fall där det är tvärtom, då mannen bara vill prata med Kvinnojouren och inte kvinnan. - För vissa jourfall är det så att kvinnan själv inte vill ta emot hjälp från Kvinnojouren Nina. Detta kan vara på grund av rädsla, ensamhet i landet, okunskap om dennes rättigheter eller för att hon skäms. Dessa jourfall tar därmed mycket längre tid att lösa. 5. Hinder och problem: för de jourfall där kvinnan eller unga tjejer tvingas att skickas tillbaka till hemländer - När flickan tvingas att skickas tillbaka till hemlandet för ett arrangerat äktenskap, eller när familjen inte vill att dottern ska bo i Sverige: I dessa fall är det ganska svårt för myndigheterna att hjälpa till så att arbetet går framåt snabbt för att hämta tillbaka henne. Detta pga att man saknar kontakter i hemländer. I sådana fall är det även ett problem att det inte finns en ambassad i några delar eller i närheten av områden där kvinnan bor, till exempel finns det inte i irakiska Kurdistan utan bara en i Baghdad dit kvinnor ibland inte kan åka för att få VISA som låter de åka tillbaka till Sverige. I dessa fall försöker Kvinnojouren Nina ta itu med problemet genom organisationer eller de sociala kontakter som de har, och samtidigt koppla myndigheter i det arbetet till slutet av processen. 4
- När det gäller de lokala organisationerna i hemländer, är det svårt för de att kunna erbjuda den hjälp kvinnor behöver eftersom de själva ibland är under hot och kan inte skydda en kvinna under en lång period. Å andra sidan, själva kvinnojourens arbete är ett nytt fenomen i dessa länder och har inte etablerats i samhället och hos myndigheter. Det finns statistik på att själva jourerna har hotats av beväpnade familjmedlemmar till kvinnor som var skyddade av jouren. - När det gäller myndigheter är det desto värre. Hittills finns det inte myndigheter som kan samarbeta med jourer på ett effektivt sätt och det har hänt många gånger att de skickat utsatta kvinnor till deras familjer vilket sedan har lett till mord. Det finns flertal kvinnor som skickades tillbaka från polismyndigheter till familjerna. Allmänt finns det en laglöshetssituation i dessa länder som gör det svårt för kvinnorna och organisationer att antingen få hjälp eller bidra med hjälp. 6. Till vilken grad har vi kommit fram med lösningar - I en del av Kvinnojouren fall har vi kunnat ge tillbaka trygghet till kvinnan via stödsamtal och diskussion, och samtidigt förståelse för de sociala koderna och uppföljning av arbetet. I slutet av det berörda fallet har vi utan rädsla kunnat gå hem till dennes familj. - För de kvinnor som har kommit med anknytning till en man och skiljt sig (innan de har fått permanent uppehållstillstånd), har vi hjälpt med att de ska kunna stanna i Sverige efter att de har kontaktat oss på kvinnojouren. - Kvinnor och flickor med olika behov som har skickats tillbaka till Irak, irakiska Kurdistan, eller andra länder ibland, har kontaktat Kvinnojouren Nina och fått hjälp. De flesta har kommit tillbaka till Sverige med vår hjälp. Vi har kontaktat de berörda myndigheterna i Sverige å deras vägnar och även försökt hjälpa de genom att kontakta kvinnojourer i hemländer. - När det gäller barnen till de utsatta så har vi kunnat erbjuda det stöd och hjälp som de behöver. Framförallt har vi blandat in familjerätten och barnavdelningar hos berörda myndigheter för att kunna hjälpa barnen med den oro de upplever efter att dennes moder varit utsatt för våld. Barnen har då fått hjälp med eventuella psykiska efterföljder. Samtidigt har mödrarna som behövt psykisk behandling skickats till en pyskologmottagning. 5
- Vi har välkomnat män och pojkar som har problem och vänder sig till oss. - Den man som har varit inbland i misshandel av en kvinna har blivit kontaktad av IKKR Kvinnojouren Nina för att komma in till oss och prata, men bara om detta har godkänts av den berörda kvinnan. - Resurser och ekonomiskt stöd har varit begränsade för det mesta. Arbetet har gått framåt tack vare medmänskliga insatser, genom de frivilliga medlemmar och energifulla volontärer som vi har haft. Originaltext på kurdiska: Halala Rafi Översättning till svenska: Sarah Aziz, i samarbete med Nazanin Mustafa 6