Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 8 april 2002 kl 18.00 Kommundirektör Kjell Johansson Kommunsekreterare Anna Lindholm

Kommunstyrelsen 8 april 2002 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 8 april 2002 kl 18.00 Kommundirektör Kjell Johansson Kommunsekreterare Anna Lindholm Vallentuna den 27 mars 2002 Sten-Åke Adlivankin Ordförande Anna Lindholm Kommunsekreterare Tfn: 08 587 850 11 anna.lindholm@vallentuna.se 1. Justerande:... 1 (54)

Innehållsförteckning: 1. Justerande:...1 Ärendet som skall beslutas av kommunfullmäktige 2. Motion. Gång- och cykelväg Okvista-Angarn-Karby...3 3. Remiss om bildandet av gemensam gymnasieregion för Stockholms län yttrande till kommunstyrelsen...5 4. GIS-strategi och handlingsplan...8 5. Antagande av reglemente för barn- och ungdomsnämnden...11 6. Förskolepeng för verksamhet utanför kommunen...12 7. Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2001...14 8. Ombudgeteringar från bokslut 2001...15 9. Förslag till justeringar av driftbudget 2002...18 Sid Ärendet som skall beslutas av kommunstyrelsen 10. Information rörande fastigheten Karby 3:90...21 11. Information Elverkets börsintroduktion...22 12. Avtalsrutin...23 13. Tillgång till intranät och kommunal e-postadress...25 14. Tvärbana Norr yttrande till Storstockholms Lokaltrafik...27 15. Stockholm Nord yttrande till Regionplane- och trafiknämnden...30 16. Oxundaåns Vattenvårdsprojekt. Förlängning av vattenvårdsprojekt och antagande av åtgärdsprogram....33 17. Översiktsplan 2002, Sigtuna kommun...35 18. Förslag till reviderade miljö- och åtgärdsmål för Mälaren, yttrande från samhällsbyggnadsförvaltningen...39 19. Samråd om regionala utsläppsmål, remiss från Länsstyrelsen. Delmål för Stockholms län...42 20. Tecknande av avtal med Integrationsverket...44 21. Framställan från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden angående inköp av lägenheter för flyktingar...46 22. Övergripande ansvarsutövande...48 23. Ekonomisk månadsuppföljning 2002...50 24. Interna kontrollplaner 2002 för facknämnderna...52 25. Anmälningslista...53 2 (54)

2. Motion. Gång- och cykelväg Okvista-Angarn-Karby Dnr 2002.006 312 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag och yttrande. Ärendet Centerpartiet i Vallentuna, Lars Carlsson, lämnade den 17 december 2001 följande motion till kommunfullmäktige rörande gång- och cykelväg Okvista-Angarn-Karby Den allt tyngre bil- och långtradartrafiken på vägen Vallentuna-Angarn-Karby (väg 268) gör det i dag livsfarligt, för vuxna men i ännu högre grad mindre trafikvana barn och ungdomar, att gåendes ellercyklandes ta sig till platser utefter vägsträckan. Trafiksituationen har blivit ännu allvarligare de senaste åren på grund av den ökande frakttrafiken till och från Kapellskär som nu i hög grad, med långtradartransporterna till E18 och E4, tar väg 268 via Vallentuna. Det är därför hög tid att snarast bereda budgetmedel, projektera och starta byggandet av en gång- och cykelväg från Okvista till Karby via Angarn. Vi föreslår att kommunfullmäktige beslutar, att skyndsamt uppdra åt kommunledningen att ställa budgetmedel till förfogande i nästa års (2002) och 2003 års budget för att projektera och starta byggandet av en gång- och cykelväg från Okvista till Karby via Angarn Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Samhällsbyggnadsnämnden har den 5 mars 2002 förslagit att motionen avslås följande motivering: I samband med Trafikplanearbetet togs frågan om gång- och cykelväg till Vallentuna upp med representanter från Brottby och Karby. De ansåg att behoven av gång- och cykelvägar i första hand borde tillfredsställas inom Karby och Brottby. Gång- och cykelväg längs Karbyskolan och mellan Sundby och Lilla Garn skulle innebära stora förbättringar av säkerheten och framkomligheten och ha en stor betydelse för det dagliga livet i samhället med möjlighet att ta sig mellan bostäder, skola, förskola, aktiviteter etc. En gc-förbindelse med Vallentuna centrum ansågs mindre angelägen. 3 (54)

Det finns ett behov av gång- och cykelvägar/gångbanor lokalt i t ex Angarn och Åsta för att underlätta kommunikationen mellan fastigheterna och för att ge en säkrare väg till busshållplatserna. En eventuell utbyggnad av en gång- och cykelväg längs Angarnsvägen och Gamla Norrtäljevägen kan/bör därför börja som kortare deletapper som även har en lokal funktion. I första hand är det dock väghållaren, i detta fall Vägverket, som ansvarar för utbyggnaden av gång- och cykelvägar. Kommunstabens synpunkter: Investeringsmedel för gång- och cykelväg Okvista -Angarn -Karby finns inte medtaget i gällande kommunplan eller i Trafikplan för Vallentuna kommun. I de beslut som fattats om prioritering av olika investeringsobjekt har bedömningen varit att det inte finns ekonomiskt utrymme för detta objekt. Kommunstaben föreslår därför att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens beslutsförslag och yttrande. Ärendets tidigare behandling Yrkanden vid arbetsutskottets sammanträde den 21 mars 45 Hans Strandin (s) yrkade bifall till motionen. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställde proposition på Hans Strandins yrkande och fann att arbetsutskottet avslog det och beslutade i enlighet med kommunstabens förslag. Reservationer Socialdemokraterna reserverade sig till förmån för Hans Strandins förslag. Handlingar i ärendet 1. Centerpartiets motion 4 (54)

3. Remiss om bildandet av gemensam gymnasieregion för Stockholms län yttrande till kommunstyrelsen Dnr 2002.005 612 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Vallentuna kommun ansluter sig till styrelsens för Kommunförbundet Stockholms Läns förslag om överenskommelse att skapa en gemensam gymnasieregion i Stockholms län. Överenskommelsen, som har formen av en avsiktsförklaring, innebär att Vallentuna kommun är positiv till fortsatt arbete i syfte att få till stånd en gymnasieregion med gemensam antagning i Stockholms län. Ärendet Skolberedning inom Kommunförbundet Stockholms Län har utarbetat en överenskommelse om att skapa en gemensam gymnasieregion i Stockholms län. Skolberedningen har enhälligt ställt sig bakom förslaget till överenskommelse och föreslagit styrelsen för Kommunförbundet Stockholms län att rekommendera kommunerna i länet att anta den. Styrelsen för Kommunförbundet Stockholms Län har beslutat i enlighet med skolberedningens förslag och rekommenderar härmed länets kommuner att ingå i överenskommelse om att skapa en gemensam gymnasieregion i Stockholms län enligt bifogat förslag. Samarbetet ska koncentreras kring följande uppgifter: 1. Gemensam planering av utbildningsbehov 2. Gemensam intagning och information 3. Gemensamma priser. Det samordnade arbetet avses påbörjas 2002 med målsättningen att det gemensamma intagningssystemet skall fungera inför gymnasieintagningen höstterminen 2003. Kommunstyrelsen har bett utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att yttra sig i ärendet Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att Vallentuna kommun ansluter sig till överenskommelsen att skapa en gemensam gymnasieregion i Stockholms län. Överenskommelsen som har formen av en avsiktsförklaring, innebär att Vallentuna kommun är positiv till fortsatt arbete i syfte att få till stånd en gymnasieregion med gemensam antagning i Stockholms län. 5 (54)

Bakgrund På uppdrag av Kommunförbundet Stockholms Läns styrelse påbörjades i september 1999 en utredning om möjligheterna att inom Stockholms län bilda en gemensam gymnasieregion inom vilken ungdomar fritt kan välja gymnasieskola. I olika arbetsgrupper har tjänstemän från länets samtliga kommuner medverkat i utredningsarbetet med «Att ta fram förslag till samverkansavtal. «Att ta fram förslag till gemensamma kvalitetskriterier som kan underlätta de studerandes val av skola. «Att studera effekterna av gemensam prislista. «Att skapa en gemensam intagningsorganisation som i framtiden skulle kunna hantera fritt sökande i Stockholms län. En första remiss i ärendet har besvarats av länets kommuner under våren 2000. Ett fördjupat förslag gick ut till kommunerna för yttrande i mars 2001. Kommunernas svar visade på ett fortsatt stort intresse för ett gemensamt arbete runt gymnasiefrågorna i länet. Vissa frågor om utbildningsutbud, eventuellt samarbete runt vissa utbildningar, gemensam beräkningsgrund för interkommunala ersättningar m m måste dock utredas ytterligare innan en överenskommelse om fritt val för studerande inom länet kan träffas. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade 2001-02-20 att avlämna följande yttrande: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden anser det viktigt och intressant för Vallentuna kommun att ingå i samverkan enligtutredningens förslag. En gemensam gymnasieregion gör det möjligt att erbjuda ett brett spektrum av utbildningar till våra ungdomar. Vallentuna kommun ansluter sig till överenskommelsen att skapa en gemensam gymnasieregion i Stockholms län. Överenskommelsen, som har formen av en avsiktsförklaring, innebär att Vallentuna kommun är positiv till fortsatt arbete i syfte att få till stånd en gymnasieregion med gemensam antagning i Stockholms län. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vill emellertid framhålla att det är viktigt att de sociala konsekvenserna beaktas innan beslut tas om hur de gemensamma intagningsformerna skall se ut. 6 (54)

Mot det beslutet reserverade sig Lena Lundgren (v) och Uno Sköld och Lena Lantz (s) reserverade sig mot att grundskolebetyg skall vara enda grund för intagning till gymnasieskolan. Kommunstabens förslag Kommunstaben har ingenting att erinra mot utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens yttrande och föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att Vallentuna kommun ansluter sig till styrelsens för Kommunförbundet Stockholms Läns förslag om överenskommelse att skapa en gemensam gymnasieregion i Stockholms län. Överenskommelsen, som har formen av en avsiktsförklaring, innebär att Vallentuna kommun är positiv till fortsatt arbete i syfte att få till stånd en gymnasieregion med gemensam antagning i Stockholms län. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 21 mars 46 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. KSLs överenskommelse om att skapa en gemensam gymnasieregion 7 (54)

4. GIS-strategi och handlingsplan Dnr 199.045 249 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta förslaget till GIS-strategi. 2. Handlingsplan ska ligga till grund för det fortsatta arbetet - med de ändringar som behöver göras med hänsyn till utvecklingen. 3. För att garantera att en GIS-samordnare kan anställas inom projektets ram anvisas ytterligare 450 tkr på investeringsbudgeten. Ärendet GIS - Geografiska informationssystem ( kartor på data ) får en alltmer viktig roll när det gäller planering och information i de mest skilda sammanhang. Kommunstyrelsen har genom att starta ett särskilt GIS-projekt markerat att kommunen bör satsa på att använda GIS såväl internt inom förvaltningen som externt mot medborgare, entreprenörer, andra myndigheter etc. Kommunfullmäktige har också anvisat särskilda medel som ett startbidrag för en utökad satsning på GIS, som i ett längre perspektiv förväntas ge både lägre kostnader och ökad kvalitet. Den särskilda projektgruppen som arbetar med GIS-frågor har tagit fram ett förslag till GIS-strategi och handlingsplan som varit på remiss till samtliga nämnder under hösten 2001. Remissyttranden har nu inkommit och sammanfattas nedan: Fritidsnämnden Tillstyrker förslaget till strategi. Av förvaltningens kommentarer framgår bl a att man ser det som mycket positivt att anställda och politiker kan få tillgång till viktiga data för sina verksamheter samt att informationen till medborgarna kan utvecklas avsevärt. Förskolenämnden Ställer sig positiv till införandet av ett geografiskt informationssystem i Vallentuna kommun. Av förvaltningens kommentarer framgår att man anser det angeläget att kommunen följer med i den tekniska utvecklingen för att effektivisera och underlätta arbetet på förvaltningarna och i de politiska organen. Det är vidare viktigt att medborgarnas möjligheter till information och kontakt hela tiden förbättras. 8 (54)

Grundskolenämnden Tillstyrker den föreslagna strategin för GIS och föreslår att kostnaderna för detta lägges centralt under kommunstyrelsen. Av förvaltningens kommentarer framgår bl a att man har behov av ett fungerande GIS-system för planering av skollokaler och skolskjutsar. Befolkningsdata och bostadsprognoser, vägdata, kommunikationer samt befintliga skol- och förskolelokaler tillhör det material som man har behov av att få redovisat på elektroniska kartor. Även inom undervisningen kan kartmaterial av olika slag komma till användning t ex inom idrottsämnet för orientering och utflykter, SOämnet för geologi, geografi, topografi, odlingslandskap-tätort, historia, landhöjning m m samt inom NO-ämnet för vegetation och naturstudier inom kommunen, energiförsörjning och miljöarbete. Kulturnämnden Uttalar att den ser positivt på förslaget och ser möjligheter att använda GIS inom nämndens verksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden Ställer sig bakom samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande. Av detta framgår bl a att man tycker det är mycket välkommet att strategi och handlingsplan är framtagna. Man ser mycket angelägna behov inom området. GIS har fram till idag i huvudsak utvecklats inom samhällsbyggnadsförvaltningens olika enheter. Utvecklingen har endast delvis varit samordnad mellan enheterna. Det framtagna förslaget öppnar för helt nya möjligheter för användandet av GIS. Beträffande förslaget om en GIS-utvecklare/samordnare anges att en extern rekrytering behövs. Vidare att det troligen är lättare att rekrytera till en heltidsbefattning (kommunfullmäktige har anvisat medel motsvarande en halvtid under 2002), varför man föreslår en kombination t ex med en befattning inom IT-enheten. Hur detta skall lösas bör klaras ut mellan kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Man påpekar vidare att slutligt val av databashanterare och programvaror bör anstå tills GIS-utvecklaren finns på plats. Socialnämnden Ställer sig positiv till föreslagen GIS-strategi och handlingsplan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ser positivt på förslaget och lämnar det utan erinran. Kommunstabens synpunkter Förslaget till GIS-strategi möter en bred uppslutning hos kommunens nämnder. Det bör därför antas av kommunfullmäktige som en grund för det fortsatta arbetet. 9 (54)

En nyckelfråga i handlingsplanen gäller tillsättningen, finansieringen och placeringen av GIS-utvecklaren/samordnaren. För att visionerna i GIS-strategin skall kunna bli verklighet krävs en person som har uppdraget, kompetensen och viljan att driva kommunens GISverksamhet framåt. Det inledande arbetet handlar mest om att samordna och utveckla den befintliga GIS-verksamheten inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Det skall givetvis göras på ett sådant sätt att GIS-data sedan kan användas på ett enkelt sätt av övriga verksamheter och för kommunikation med medborgare, entreprenörer och andra myndigheter. Kommunfullmäktiges beslut om medelsanvisning byggde på förutsättningen att en GIS-samordnare skulle finnas inom samhällsbyggnadsförvaltningen (funktionen fanns med i organisationsplanen). Det finansiella bidraget för 2002 var avsett som en stimulans att rekrytera personen till den funktionen. Kommunstaben har haft flera kontakter med samhällsbyggnadsförvaltningens ledning såväl inom som utom GISprojektets ram, och från SBF framhåller man att man inte har möjlighet att finansiera en GIS-samordnare även om man räknar in de särskilda medlen från kommunfullmäktige. Kommunstaben föreslår därför att ytterligare 450 tkr anvisas till projektet för att kunna projektanställa en GIS-samordnare/utvecklare under 2002 och 2003. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 21 mars 34 beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. GIS-strategi 2. Handlingsplan 10 (54)

5. Antagande av reglemente för barn- och ungdomsnämnden Dnr 2002.035 003 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta barn- och ungdomsnämndens förslag till reglemente. Orden hur och kan utvecklas i 2 tredje punkten strykes. Ärendet Barn- och ungdomsnämnden har den 5 februari 25 förslagit kommunfullmäktige att anta förslaget till reglemente. Kommunstaben har inget att erinra mot nämndens förslag till reglemente och föreslår därför kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta reglementet Ärendets tidigare behandling Yrkanden vid arbetsutskottets sammanträde den 21 mars 56 Hans Strandin (s) yrkade att orden hur och kan utvecklas i 2 tredje punkten strykes. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställede proposition på Hans Strandins ändringsyrkande och fann att arbetsutskottet beslutade i enlighet med det. Handlingar i ärendet 1. Barn- och ungdomsnämndens förslag till reglemente 11 (54)

6. Förskolepeng för verksamhet utanför kommunen Dnr 2002.036 906 Kommunstabens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att förskolepeng för verksamhet utanför kommunen skall utges enligt följande: Kommunal förskola 61 800 kr + 10 000 kr = 71 800 kr Kom. familjedaghem 64 800 kr Enskild förskola 64 500 kr + 10 000 kr = 74 500 kr Enskilda familjedaghem 67 500 kr Socialdemokraterna deltar inte i beslutet Ärendet Den 26 november 2001 fastställde kommunfullmäktige förskolepengen för 2002: Kommunal förskola Kommunala familjedaghem Enskild förskola Enskilda familjedaghem 61 800 kr 64 800 kr 64 500 kr 67 500 kr Den beslutade förskolepengen inkluderar föräldraavgiften och bygger på att Vallentuna kommun tar ut föräldraavgiften för både kommunal och enskild verksamhet. Kommunfullmäktige fastställde också en förskolepeng för interkommunal placering med beloppet 54 800 kr. Denna peng avser både enskild och kommunal förskola och familjedaghem utanför Vallentuna. Denna peng innehåller inte föräldraavgiften, utan bygger på att dessa förskolor tar in föräldraavgiften själva. Detta innebär att förskolor utanför Vallentuna inte kompenseras för intäktsbortfallet till följd av maxtaxan. Vid införande av maxtaxa erhåller Vallentuna kommun statsbidrag för barn folkbokförda i Vallentuna, oavsett val av förskola. Förvaltningen föreslår att samtliga förskolor hanteras likvärdigt. Vallentuna kommun bör ta ut föräldraavgiften för samtliga barn och ge likvärdig ersättning. 12 (54)

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag Kategorin interkommunal placering slopas. Ersättningen till verksamhet utanför Vallentuna bör utbetalas enligt övriga kategorier, dock med ett tillägg för lokalbidragsschablonen på 10 000 kr till förskolor. Ersättningen till familjedaghem utanför kommunen blir densamma som inom kommunen, då den redan innehåller ett lokalbidrag på 3 000 kr. Barn- och ungdomsnämnden har föreslagit kommunfullmäktige att besluta att förskolepeng för verksamhet utanför kommunen skall utges enligt följande: Kommunal förskola 61 800 kr + 10 000 kr = 71 800 kr Kom. familjedaghem 64 800 kr Enskild förskola 64 500 kr + 10 000 kr = 74 500 kr Enskilda familjedaghem 67 500 kr Kommunstabens synpunkter Kommunstaben tillstyrker barn- och ungdomsförvaltningens förslag. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 21 mars 57 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Socialdemokraterna deltot inte i beslutet med motiveringen att de förslagit en annan nivå på förskolepengen. 13 (54)

7. Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2001 Dnr 2002.019 042 Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet lämnar årsredovisningen och verksamhetsberättelsen för 2001 för kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Ärendet Förslag till årsredovisning för Vallentuna kommun år 2001 har upprättats av kommunledningskontoret. Förslaget innehåller förvaltningsberättelse, verksamhetsberättelser från de olika nämnderna samt en kommentar av kommunalrådet Sten-Åke Adlivankin. Av den ekonomiska översikten framgår att resultatet för kommunen år 2001 är -7,5 mkr. Det är 2,0 mkr bättre än den under verksamhetsåret justerade budgeten men 7,5 mkr sämre än den ursprungligen fastställda budgeten. Av nämnderna är det främst socialnämnden som visar underskott jämfört med budgeten, 7,5 mkr, varav kommunfullmäktige tidigare har medgivit att nämnden skulle få överskrida sin budget med 5,0 mkr. Kommunstabens förslag: Kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att godkänna bokslutet för 2001 med däri företagna dispositioner. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 21 mars 50 lämnat årsredovisningen och verksamhetsberättelsen för 2001 för kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Handlingar i ärendet 1. Årsredovisning 1. Verksamhetsberättelser 2. Samanställning för kommunens barn- och ungdomspolitiska handlingsprogram år 2001 14 (54)

8. Ombudgeteringar från bokslut 2001 Arbetsutskottets förslag Kommunfullmäktige fastställer ombudgeteringar i 2001 års bokslut, totalt + 1 004 tkr för driftbudgeten och + 65 229 tkr för investeringsbudgeten, med fördelning som framgår av kommunstabens sammanställningar daterade 2002-03-15. Ärendet Enligt de av kommunfullmäktige fastställda ekonomistyrningsprinciperna gällande fr o m 1999 föreligger följande regler. Vid beslut om hantering av över- respektive underskott inom driftbudgeten skall kommunallagens balanskrav beaktas. Om underskott redovisas totalt per anslagsbindningsnivå skall det i princip överföras till och täckas i respektive nämnds budget under nästkommande budgetår. Om överskott redovisas kan det få överföras till och disponeras under nästkommande budgetår. Förutsättningen är att kommunfullmäktiges fastställda mål och verksamhetsomfattningar uppnåtts under det aktuella året samt att berörd nämnd kan redovisa hur man avser att använda överförda medel. Bokslutsgenomgångar Kommunledningen har haft genomgångar kring 2001 års bokslut med representanter för nämnder/förvaltningar. Vid dessa genomgångar har konstaterats att flertalet nämnder, som redovisar överskott i bokslutet, önskar att uppkommet överskott skall få ombudgeteras till 2002. De nämnder som redovisar underskott begär att underskottet inte skall ombudgeteras till 2002. Driftbudget Den totala nettoavvikelsen för samtliga nämnder uppgår till - 0,5 mkr sedan hänsyn tagits till att kommunfullmäktige beslutat medge att socialnämnden fått överskrida sin budget 2001 med 5 mkr. De avgiftsfinansierade verksamheterna inom samhällsbyggnadsnämnden, VA-verk och avfallshantering, redovisar tillsammans ett underskott om 0,3 mkr vilket bör ombudgeteras till år 2002 och täckas av taxekollektivet. I övrigt föreslås generellt att ingen ombudgetering av budgetavvikelserna sker bortsett från ett fåtal speciellt anvisade anslag, s k öronmärkta medel. 15 (54)

Anledningen till avsteg från de fastställda generella principerna är att de nämnder som redovisar underskott i bokslut 2001 bedöms ha mycket små möjligheter att klara täckning av dessa inom den begränsade budget som de har 2002. Samtidigt är 2002 års budget totalt sett så ansträngd att en ombudgetering av överskott generellt sett inte är försvarbar. Kommunstyrelsen Av redovisat överskott föreslås att tidigare anvisade medel för Tärnan-projektet, som ännu ej kommit till något slutligt genomförande, får ombudgeteras till 2002. Likaså föreslås att medel för beslutat bidrag till Lugna gatan ombudgeteras för utbetalning under 2002 så snart vissa föreskrivna villkor har uppfyllts. Samhällsbyggnadsnämnden Avvikelserna inom de avgiftsfinansierade verksamheterna ska täckas respektive tillföras taxekollektivet och måste därför ombudgeteras. Det kvarstående underskottet om 1,2 mkr ombudgeteras inte eftersom nämndens budget 2002 redan i utgångsläget anses ansträngd. Fritidsnämnden Nämnden fick under 2001 tilläggsanslag med 800 tkr för ett projekt med s k ungdomsfältare vilket inte hunnit startas förrän vid årsskiftet 2002. Av överskottet bör motsvarande summa ombudgeteras. Kulturnämnden Marginellt överskott - ombudgeteras inte. Förskolenämnden Överskottet, 2,9 mkr, beror främst på att barnantalet blivit lägre än i prognos och ombudgeteras inte. Grundskolenämnden Underskottet, 0,5 mkr, ombudgeteras inte. Därmed utgår den nya barn- och ungdomsnämndens verksamhet 2002 från ett ekonomiskt 0-läge. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Underskottet, 2,0 mkr, ombudgeteras inte eftersom nämndens budget 2002 redan i utgångsläget anses vara ansträngd. Socialnämnden Socialnämndens underskott är 7,5 mkr varav kommunfullmäktige tidigare medgett att 5 mkr får täckas i bokslutet. Resterande 2,5 mkr föreslås inte heller ombudgeteras eftersom nämndens budget 2002 redan i utgångsläget måste anses som orealistiskt låg. 16 (54)

Investeringsbudget Investeringsobjekt som inte avslutats och slutredovisats skall generellt ombudgeteras till 2002 om inte avvikelsebeloppen är marginella. Årligen anvisade belopp blir normalt inte föremål för ombudgetering även om differens mot budget har uppstått. Totalt uppgår budgetavvikelsen i 2001 års bokslut till + 73,7 mkr netto för projekt där ombudgetering kan anses vara aktuell. Eftersom vissa belopp inte föreslås bli ombudgeterade så blir nettobeloppet att överföra till 2002 års investeringsbudget + 65,2 mkr. Projektet Ungdomens hus kommer inte att genomföras på det sätt som förutsattes när anslag beviljades. Därför föreslås att kvarstående medel avseende Hjälmstaskolan inom grundskolenämndens budget inte ombudgeteras. Om åtgärder av investeringskaraktär ändå behöver genomföras i Hjälmstaskolan får dessa aktualiseras för prövning i nytt ärende. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 21 mars 51 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. 17 (54)

9. Förslag till justeringar av driftbudget 2002 Kommunstabens förslag Kommunstaben föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Barn- och ungdomsnämndens driftbudget för 2002 ligger fast på 372 mkr. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens driftbudget för 2002 tillföres 1,5 mkr till 85,5 mkr. 3. Socialnämndens driftbudget för 2002 tillföres 8,0 mkr till 215,0 mkr. 4. Budgeten för utbetalda pensioner ökas med 0,5 mkr till 10,5 mkr. 5. Budgeten för skatteintäkter ökas med 9 mkr till 686 mkr. 6. Budgeten för generella statsbidrag ökas med 3 mkr till 108 mkr. 7. Intäktsposten som utgör nettot av kapitalkostnadsredovisning och avskrivningar minskas med 2 mkr till 41 mkr. Ärendet I samband med kommunledningens genomförda bokslutsgenomgångar inför 2001 års bokslut har en avstämning också skett avseende utgångsläget för 2002 års budget. Från vissa nämnder har då framförts åsikten att den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är otillräcklig för att bedriva verksamheten enligt gällande målsättning. Detta har föranlett ytterligare kontakter mellan kommunledning och nämnds/förvaltningsledningar. Som följd av dessa kontakter föreslås nu vissa justeringar av driftbudgeten 2002. Bedömningar 2002 Barn- och ungdomsnämnden Den från förskolenämnden och grundskolenämnden sammanslagna budgeten för 2002 uppgår till 372 mkr netto eller 5 % över utfallet för 2001 för de båda nämnderna sammantaget. Utfallet 2001 innebar ett överskott för förskolenämnden med 3 mkr och ett underskott för grundskolenämnden med 0,5 mkr. Mot denna bakgrund och det faktum att barnantalet blivit lägre än i tidigare prognos, så borde budget 2002 kunna hålla även om viss osäkerhet föreligger på grund av effekterna av den nya organisationen. Vid genomgång med nämnds- och förvaltningsledning har ställts i utsikt att nämnden skall kunna klara verksamheten inom den fastställda budgeten. Kommunstaben föreslår att budgeten 2002 för barn- och ungdomsnämnden ska ligga fast på 372 mkr. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utfallet 2001 blev ett underskott med ca 2 mkr. Nämnden har anmält till kommunstyrelsen att den fastställda budgeten för 2002 bedöms vara 2,5 mkr för låg, dock utan att föreslå några besparingsåtgärder. I den första månadsuppföljningen efter februari månad är dock 18 (54)

prognosen över utfallet 1,7 mkr. Ett visst budgettillskott bedöms vara nödvändigt och för att kompensera en kostnadsökning på 4 % jämfört med 2001 krävs ett tillskott på 1,5 mkr. Kommunstaben föreslår att utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budget för 2002 utökas med 1,5 mkr till 85,5 mkr. Socialnämnden Utfallet 2001 blev ett underskott med 7,5 mkr varav kommunfullmäktige medgivit nämnden att få överskrida budgeten med 5 mkr. Nämndens budget för 2002 ligger på samma nivå som utfallet 2001 och ett tillskott är nödvändigt för att möta ofrånkomliga kostnadsökningar. I en första prognos har socialförvaltningen bedömt behovet till 15 mkr trots effekten av vissa vidtagna besparingsåtgärder. Vid genomgång med nämnds- och förvaltningsledning har möjlighet till ytterligare åtgärder redovisats. För att ge utrymme för en kostnadsökning på ca 4 % jämfört med 2001 krävs ett budgettillskott med 8 mkr. Kommunstaben föreslår att socialnämndens budget för 2002 utökas med 8 mkr till 215 mkr. Utbetalda pensioner m m Utfallet har de två senaste åren legat på 10,3 respektive 10,4 mkr. Kostnaden 2002 bedöms bli lägst på samma nivå som förra året vilket innebär att budgeten på 10 mkr bör förstärkas med minst 0,5 mkr. Kommunstaben föreslår att budget för pensionsutbetalningar 2002 utökas med 0,5 mkr till 10,5 mkr. Skatteintäkter 2002 Skatteintäkterna i 2002 års budget beräknades utifrån senast kända prognoser vid kommunfullmäktiges behandling i november 2001. Det slutliga taxeringsutfallet i december förändrade utfallet marginellt så att skatteintäkterna blev något högre samtidigt som skatteutjämningen och de generella statsbidragen gav ett något sämre utfall. Kommunförbundet har i cirkulär daterat 2002-03-08 redovisat en ny skatteunderlagsprognos baserad på uppgifter om lönesummor och sjukersättningar för 2001 presenterade av Riksskatteverket. Skatteunderlaget ökar mer än tidigare beräknat och kommer enligt prognosen att medföra högre slutavräkningar av skatteintäkter för såväl 2001 som 2002. Beräknat på Vallentunas förhållanden blir den nya skatteintäktsprognosen 686 mkr jämfört med 677 mkr enligt fastställd budget. Kommunstaben föreslår att budgeten för skatteintäkter 2002 ökas med 9 mkr till 686 mkr. 19 (54)

Generella statsbidrag Regeringen har lagt fram en proposition om ett tillfälligt sysselsättningsstöd för 2002. Stödet ska bestå av tre delar. På lönekostnadsunderlaget för 2001 ska kommunerna erhålla motsvarande 1 % i bidrag. För köpt verksamhet i privat regi ska ett bidrag utgå med 1 % på halva kostnaden. Slutligen ska ökning av sysselsättningsvolymen under 2002 kompenseras med belopp motsvarande arbetsgivaravgiften på ökningen. Kommunförbundets bedömning av utfallet innebär ca 3-4 mkr för Vallentunas del. Med hänsyn till osäkerheten om utfallet bör försiktighet gälla innan utrymmet intecknas. Kommunstaben föreslår att budgeten för generella statsbidrag 2002 ökas med 3 mkr till 108 mkr. Övriga poster I resultatbudgeten redovisas en intäktspost bestående av nettointäkten av fördelade kapitalkostnader, vilka belastar nämnderna, med avdrag för avskrivningarna på kommunens anläggningstillgångar. I budget 2002 är intäktsposten upptagen till 43 mkr vilket är för högt med hänsyn tagen till utfallet 2001 som ligger till grund för en reviderad prognos för 2002. Kommunstaben föreslår att denna intäktspost i budget 2002 reduceras med 2 mkr till 41 mkr. Sammanfattning Den fastställda resultatplanen för 2002 visar 0-resultat. Med de ovan föreslagna justeringarna ökar intäkterna med 12 mkr och nettokostnaderna med samma belopp. Resultatplanen kommer därmed fortfarande att visa 0-resultat. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 21 mars 53 beslutat att ge kommunstyrelsens ordförande och chefsekonom i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag till kommunstyrelsen efter det att avstämning har skett med socialnämndens ordförande och förvaltningschef. 20 (54)

10. Information rörande fastigheten Karby 3:90 Ärendet Muntlig information lämnas vid sammanträdet. 21 (54)

11. Information Elverkets börsintroduktion Ärendet Muntlig information lämnas vid sammanträdet. 22 (54)

12. Avtalsrutin Dnr 2002.031 004 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen fastställer ett förslag till avtalsrutin daterat 2002-03-04 innebärande bl a att nämnderna åläggs att registrera och bevaka avtal med hjälp av nämndens diarie- /ärendehanteringssystem. Ärendet Kommunstyrelsen fastställde 1989-12-04 en rutin för hantering av avtal inom kommunens förvaltningar. Däri ingick bl a föreskrifter om förvaring av avtal, bevakning av avtals ekonomiska villkor etc. Enligt rutinen skall avtalen vidare förtecknas och kopia av aktuell förteckning skall tillställas ekonomikontoret vid varje årsskifte. Rutinen tillkom efter en framställning från kommunens revisorer. Vid en uppföljning som revisionen gjorde 1993 konstaterades att rutinen följdes dåligt, framför allt när det gällde att tillställa ekonomikontoret kopior på avtalsförteckningar. I kommunstyrelsens svar 1994 på revisorernas rapport sades bl a att ekonomikontoret skulle aktivera sig mera i uppföljningen av avtalsrutinen. Erfarenheten har visat att det är svårt att få rutinen att anmäla förteckningar till ekonomikontoret (numera Konsult och service) att fungera. Under 1997 togs fram ett förslag till förändring av avtalsrutinen, som innebar att anmälningsplikten slopades. Förslaget fördes dock aldrig upp till beslut. Under år 1999 och 2000 har successivt införts ett diarieföringssystem, DiVa, som har funktioner som medger en rationell registrering och uppföljning av avtal under respektive nämnd. Under år 2001 har en gjorts en total genomgång av alla avtal som träffats på kommunstyrelsens område. Inventeringen omfattade ca 120 avtal av olika dignitet. Efter genomgången återstår ett drygt 50-tal levande avtal, som är registrerade i och bevakas genom DiVa. Eftersom DiVa genom ett webbgränssnitt är åtkomligt via kommunens intranät, ITorget, finns också möjligheter för handläggare och övriga intresserade att studera vilka avtal som finns på kommunstyrelsens verksamhetsområden. Motsvarande möjligheter att registrera och bevaka finns på alla nämnders områden. Om den möjligheten utnyttjas kan också uppföljning göras från centralt håll utan särskild rapporteringsskyldighet för förvaltningarna. Mot denna bakgrund finns det motiv för att ändra den gamla avtalsrutinen på så sätt att nämnderna åläggs att registrera och bevaka sina avtal i nämndens diarie-/ärendehanteringssystem. Ett förslag till ändrad avtalsrutin med den innebörden har upprättats av kommunstaben. 23 (54)

Kommunstabens förslag till avtalsrutin daterad 2002-03-04 1. När beslut fattas av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnd eller delegat om avtal med annan part, upprättas som regel en skriftlig handling (avtal). Denna handling skall förvaras på betryggande sätt (brandsäkert skåp eller liknande) 2. Vid beslut fattat av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse (eller på delegation från KS) förvaras originalavtalet i kommunstyrelsens arkiv. Vid beslut fattat av annan nämnd (eller delegat) förvaras originalavtalet i respektive nämnds arkiv. Kopia av avtal förvaras vid behov på handläggande förvaltning. 3. För bevakning av kommunens förpliktelser och rättigheter i gällande avtal skall särskild handläggare utses för varje avtal. Denne har till uppgift att bevaka avtalets ekonomiska villkor, säga upp avtalet, ombesörja att debitering av ersättning sker etc. Handläggaren skall också bevaka att föreskrivna säkerheter för avtalsförpliktelserna lämnas i rätt tid och att de förvaras på betryggande sätt. 4. Avtalen förtecknas och bevakas med hjälp av nämndens diarie- /ärendehanteringssystem 1. Notering skall därvid ske om a. Avtalspart b. Ändamål c. Dag och instans för beslut d. Giltighetstid (inkl ev uppsägningstid) e. Ev bevakningsdag (om avtalet inte gäller tills vidare) f. Handläggare Denna rutin gäller avtal som leder till löpande åtaganden (t ex hyra, leasing, abonnemang, support, underhåll, entreprenad), däremot inte avtal om köp. För hyres- och arrendeavtal som finns registrerade i särskilda rutiner gäller inte ovanstående. För exploateringsavtal finns särskild rutin upprättad. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 21 mars 33 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. 1 DiVa Diariesystem Vallentuna (som används av de flesta nämnderna) medger bevakning av avtal i en särskild kategori. Systemet kan också konstrueras att påminna handläggare om bevakningsdag. 24 (54)

13. Tillgång till intranät och kommunal e-postadress Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen avsätter 92300 kr för att ge de förtroendevalda i kommunstyrelsen samt nämndsordförande tillgång till kommunens intranät samt e-postadresser. Ärendet Kommunstaben har initierat ett projekt, e-politik, utifrån kommunfullmäktiges mål för kommunstyrelsen att öka dialogen medborgare förtroendevald, men också för att förbättra arbetsmöjligheterna för de förtroendevalda i kommunen. Projektet är tänkt att initierats som ett pilotprojekt för kommunstyrelsens ledamöter och ersättare samt samtliga nämnders ordförande. För att sedan utvidgas till samtliga politiker i kommunen. Anledningen till att projektet bör ske i etapper är att kommunstaben inte riktigt kan beräkna de administrativa kostnaderna för projektet. Det är svårt att förutse hur stort servicebehovet kommer att bli. Syftet med projektet är att till en början ge kommunstyrelse och nämndsordförande en uppkoppling till kommunens nätverk. Det skulle innebära att de förtroendevalda på elektronisk väg kommer kunna få ta del av kommunens interna information. De kommer också få en kommunal e-post adress (@vallentuna.se) så att medborgarna kan maila sina synpunkter tex. inför ett sammanträde. En annan viktig fördel är också att politikerna kommer att få sina handlingar till sammanträdet via e-mail. Idag görs kallelserna alltmer fylliga och ambitionen är att alla bilagor till sammanträdet skall finnas i elektronisk form. Detta skulle för förvaltningen innebära en effektiviserig av den administrativa hanteringen, minskade papper-, tryck-, porto- och arbetskostnader. Teknisk beskrivning Det kommer inom kort att finnas en säker väg via Internet in till kommunens interna nätverk. Den har skapats för tre olika kategorier användare som behöver komma åt informationen på insidan av brandväggen: distansarbetare, personal som är anslutna till elevnätet (lärare m fl) och förtroendevalda. 25 (54)

Man kopplar upp sig mot Internet på vanligt sätt (för de förtroendevaldas del via modem, ISDN eller någon form av bredbandsanslutning). Med hjälp av en dosa, som ger ett engångslösenord, får man tillgång till "sin" area på kommunens interna nät. Om uppkopplingen sker via modem eller ISDN rings ett 020-nummer upp, där kommunen står för samtalskostnaden. Finansiering Projektgruppen har beräknat kostnaderna för inköp av dator, utbildning, internetabonnemang, arbetskostnader samt alla andra tillbehör till samtliga i kommunstyrelsen och fann att det skulle kosta ca 600 000 kr. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 18 februari svarade kommunstyrelsen på frågan om de var villiga att använda sin privata dator och det visade sig att samtliga utom två personer skulle kunna tänka sig att använda sin privata dator för att koppla upp sig mot kommunens intranät. Under dessa förutsättningar förändras prisbilden för detta projekt. Projektgruppen har utifrån att de flesta använder sin privata dator beräknat fram följande kostnader: Driftsbidrag 1800 kr/år Det innebär en kostnad på ca 45000 kr. Det tillkommer också en administrativ avgift per användare på 700 kr /år dvs 17300 kr/ år Uppskattar man sedan att surfningsavgiften per användare är ca 1200 kr/år tillkommer en kostnad på 30 000. Totalt skulle kostnaderna för projektet bli 92300 kr. För de som inte har datorer som de vill använda för politiskverksamhet. har kommunen begagnade datorer, en äldre modell som endast ger tillgång till internet, att låna ut. Kommunstaben föreslår att kommunstyrelsen avsätter 92300 kr för att ge de förtroendevalda i kommunstyrelsen samt nämndsordförande tillgång till kommunens intranät samt e-postadresser. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 21 mars 37 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. 26 (54)

14. Tvärbana Norr yttrande till Storstockholms Lokaltrafik Dnr 2002.017 532 Arbetsutskottets förslag Vallentuna kommun avger yttrande över förstudie Tvärbana Norr i enlighet med förslagsskrivelse daterad 2002-04-08. Ärendet Tvärbana Norr är arbetsnamnet på den spårvagnslinje som planeras utgöra fortsättning på dagen tvärbana mellan Gullmarsplan och Alvik. AB Storstockholms Lokaltrafik har begärt synpunkter på en förstudie för banans fortsättning från Alvik senast den 31 mars 2002. Utredningen har betydelse när det gäller att göra nordostsektorn mera tillgänglig från sydväst och för att öka våra egna invånares möjligheter att använda en större del av regionens arbetsplats- och bostadsutbud. Tvärbana Norr Stockholm har en i princip enkärnig bebyggelsestruktur med ett transportsystem som är radiellt inriktat mot innerstaden. Eftersom Stockholms tillväxt i stor utsträckning väntas komma att ske i det s k halvcentrala bandet utanför innerstaden växer behovet av attraktiva, kollektiva tvärförbindelser. Tvärbanan skall knyta ihop de radiella spårsystemen, förstärka eller skapa nya knutpunkter samt förbinda bebyggelseområdena inom det halvcentrala bandet med varandra. I förstudien presenteras två sträckningsstudier nämligen Solnagrenen respektive Kistagrenen. För Solnagrenen, som länge varit ett huvudalternativ, redovisas två olika möjligheter till fortsättning från Solna station. Banan skulle på sikt kunna dras antingen till Universitet/Ropsten eller till Bergshamra. På initiativ av Stockholms stad har en linjesträckning från Alvik via Bromma flygplats och vidare mot Kista också undersökts. Efter Kista visas alternativa sträckningar för anslutning till fjärrtåg (Stockholm Nord) vid Helenelund, Sollentuna centrum eller Häggvik. Det är främst företag inom högteknologisk forskning och tillverkning samt kommunikation och tjänster som står för sysselsättningsökningen i den norra regiondelen. Många sådana företag har etablerat sig i Järfälla, Kista, Sollentuna och Täby. Tillgängligheten till dessa platser med bil är ännu relativt god men kapaciteten i vägnätet är otillräcklig för fortsatt företagsexpansion. Samtidigt med att vägsystemet byggs ut måste det göras kraftiga satsningar på spårtrafiken. Tvärförbindelser inom norra sektorn är en del därav. En annan strategiskt mycket viktig satsning är en ny station mellan Stockholms central och Arlanda/Uppsala Stockholm Nord. 27 (54)

UNO På grund av de remisstider som gäller i dessa ärenden hinner inte UNO-kommunerna ledningsgrupp avge gemensamt yttrande. Ett viss samråd med vissa nordostkommuner har dock skett vid utarbetande av yttrandena. Kommunstabens förslag till yttrande daterad 2002-04-08 Vallentuna kommun har beretts tillfälle inkomma med synpunkter på en översiktlig studie av nya spårvägsdragningar norr om innerstaden. Vi får med anledning därav anföra följande. Genomförda satsningar på en modern spårbana inom det s k halvcentrala bandet utanför innerstaden har visat sig tillgodose ett stort resandebehov. När banans förlängning mot Hammarby Sjöstad och på sikt mot Slussen genomförts väntas banan få än större betydelse. Vallentuna kommun, som tillsammans med övriga nordostkommuner ställt sig bakom den regionala utvecklingsplanens mål för sektorns utveckling, ser därför med tillfredsställelse att planeringen för tvärbanans fortsättning norr om Alvik konkretiseras. Utredningen redovisar relativt detaljrikt hur spårvägen kan dras genom stadsbygden. Vi saknar skäl att analysera fördelar och nackdelar på denna genomförandenivå men vill lämna några synpunkter på valda sträckningar i stort och framför allt banans målpunkter. I utredningen redovisas två sträckningsstudier nämligen dels en linje till Solna station och dels en av Stockholms stad önskad studie av en linje över Bromma flygplats och Kista med alternativa slutstationer vid stambanans stationer inom Sollentuna. Enligt förstudien väntas såväl Kistagrenen som Solnalinjen komma att attrahera ett stort antal resande. I Vallentuna har vi sedan länge tillsammans med nordostsektorns övriga kommuner haft uppfattningen och ställt därpå baserade krav att sektorns långsiktiga utveckling kräver både nya och förstärkta vägar och stora satsningar på spårbunden kollektivtrafik. Nordostsektorn måste bindas samman med regionens övriga delar. Kistagrenen Kistagrenen har gemensam sträckning med Solnagrenen från Alvik till Ulvsunda. Härifrån går banan via Bromma flygplats, Solvalla, Rinkeby till Kista. Därifrån redovisas flera olika dragningar med alternativa lägen för slutstationer inom Sollentuna. Utefter de redovisade linjedragningarna finns flera potentiella utbyggnadsområden för bostäder, arbetsplatser och service. För Vallentuna finns behov av tvärresor som Kistagrenens spårvagn kan hjälpa till att tillgodose. På kort sikt förutsätter detta en förbättrad 28 (54)

bussförbindelse från nordostsektorn via Norrortsleden till Häggvik. På längre sikt bör banans norra slutstation samordnas med den östvästliga snabbspårväg som redovisats i utvecklingsplanen för Stockholmsregionen från Roslags Näsby till Häggvik och som nordostsektorns kommuner anser viktig. Vi förordar därför att Kistagrenen får sin slutstation i Häggvik som också bör utvecklas till knutpunkten Stockholm Nord. Solnagrenen När det gäller tillgängligheten till det genuina halvcentrala bandet är Tvärbanans utbyggnad från Alvik till Solna station intressant. För att Vallentuna och nordostsektorn skall kunna få nytta av en sådan sträckning måste banan dock fortsätta österut. Vi anser alltså att Tvärbanans Solnagren snarast skall fortsätta till Universitetet och på sikt gå vidare till Ropsten. Universitet och högskolor är mycket viktiga målpunkter för en storstadsregion som vill satsa på utbildning. För Vallentuna och för roslagssektorns kommuner skulle det vara mycket värdefullt att kunna nå såväl Universitetet som Tvärbanan i en kapacitetsstark omstigningspunkt där trafiken på tunnelbanan, Roslagsbanan och bussarna samordnas med Tvärbanan. Vi anser att Tvärbanans dragning till Universitetet har en bättre utvecklingspotential än om banan dras till Bergshamra. Sammanfattning Vallentuna kommun anser att Kistagrenen ska få slutstation i Häggvik som också bör utvecklas till knutpunkten Stockholm Nord. Kommunen anser också att Tvärbanans Solnagren snarast skall fortsätta till universitetet och på sikt gå vidare till Ropsten. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 21 mars 39 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. 29 (54)

15. Stockholm Nord yttrande till Regionplane- och trafiknämnden Dnr 2002.024 537 Arbetsutskottets förslag Vallentuna kommun avger yttrande över lokaliseringsstudie för station Stockholm Nord enligt förslagsskrivelse daterad 2002-04-08. Ärendet Stockholm Nord är en översiktlig lokaliseringsstudie för att finna den lämpligaste platsen mellan Stockholm och Arlanda/Uppsala som kan utvecklas till en attraktiv knutpunkt för omstigning mellan regionaloch fjärrtågstrafik samt inomregional kollektivtrafik. Regionplane- och trafiknämnden har begärt synpunkter på denna utredning senast den 12 april 2002. Utredningen har stor betydelse när det gäller att göra nordostsektorn mera tillgänglig och för att öka våra egna invånares möjligheter att använda hela regionens arbetsplats- och bostadsutbud. En väl fungerarande omstigningsstation på fjärrtågsnätet mellan City och Arlanda/Uppsala är mycket angelägen. Ärendet Den norra delen av Stockholmsregionen har under det senaste decenniet växt snabbare än regionen i övrigt. Tillväxten arbetsplatser har varit särskilt tydlig i stråket Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna där sysselsättningen ökat med nära 20 procent. Det är främst företag inom högteknologisk forskning och tillverkning samt kommunikation och tjänster som står för sysselsättningsökningen i den norra regiondelen. Många sådana företag har etablerat sig i Järfälla, Kista, Sollentuna och Täby. Tillgängligheten till dessa platser med bil är ännu relativt god men kapaciteten i vägnätet är otillräcklig för fortsatt företagsexpansion. Samtidigt med att vägsystemet byggs ut måste det göras kraftiga satsningar på spårtrafiken. Tvärförbindelser inom norra sektorn är en del därav. En annan strategiskt mycket viktig satsning är en ny station mellan Stockholms central och Arlanda/Uppsala Stockholm Nord. I den översiktsiktliga lokaliseringsstudie som nu remitterats har åtta alternativa lägen för en sådan station studerats. Dessa är Solna, Ulriksdal, Helenelund, Sollentuna centrum, Häggvik, Norrviken, Rotebro och Upplands Väsby. De berörda kommunernas prioriteringar innebär att Stockholms stad vill ha den nya stationen i Helenelund medan Solna stad anser att varken Solna station eller Ulriksdal är lämplig. Sollentuna föredrar Häggvik och Upplands Väsby kommun har ännu inte tagit ställning. 30 (54)

Utredningen anser att det måste till kompletterande faktaunderlag bl a vad avser resandeunderlag och restidsvinster innan lokaliseringsbeslut fattas. UNO På grund av de remisstider som gäller i dessa ärenden hinner inte UNO-kommunerna ledningsgrupp avge ett gemensamt yttrande. Samråd med kommunerna Täby och Danderyd har skett vid utarbetande av yttrandena. Visst samråd har också genomförts med Upplands Väsby kommun. Kommunstabens förslag till yttrande daterad 2002-04-08 Vallentuna kommun avger följande yttrande över landstingets översiktliga lokaliseringsstudie för en framtida järnvägsstation norr om Stockholms central Stockholm Nord. Förutsättningar Studien har som förutsättning att Stockholmsregionen kommer att växa i huvudsak enligt det utvecklingsscenario som Regionplan 2001 redovisar. Större delen av de framtida arbetsplatserna bedöms komma att lokaliseras till nya regionala kärnor vilka i norrort bedöms bli Barkarby/Jakobsberg, Kista/Sollentuna/Häggvik och Täby/Arninge. Det betyder i sin tur att många pendlare kommer att ha annat mål för arbetsresan än Stockholms innerstad. Utredningen har jämfört åtta lägen mellan Stockholm och Märsta/Arlanda för att öka kunskaperna om dessa platsers förutsättningar att utvecklas till station Stockholm Nord. I den remitterade studien tar man inte ställning till var Stockholm Nord bör lokaliseras. Man anser att kompletterande material avseende bl. a. resandeunderlag och restidsvinster måste tas fram. Vallentuna och nordostsektorn Vallentuna kommun, liksom flera av nordostkommunerna, hör till de kommuner i landet som har den största procentuella ökningen av befolkningen. Nästan 70 % av kommunens förvärvsarbetande befolkning arbetspendlar till andra kommuner, främst Stockholm, Täby och Danderyd. Dåliga tvärförbindelser västerut gör att tillgängligheten för kommunens och övriga nordostsektorns invånare är ytterst dålig till arbetsplatser m m i Barkarby/Jakobsberg, Kista/Sollentuna/ Häggvik och Arlanda/Uppsala. Vallentuna kommun har enskilt och tillsammans med övriga nordostkommuner förklarat att man tar på sig en avsevärd del av Stockholmsregionens befolkningstillväxt under förutsättning bl a av att infrastrukturen förstärks. 31 (54)