Nyckeltal Socialpsykiatri 21 Deltagande kommuner Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Värmdö SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 21-9-15
Deltagare arbetsgruppen Nyckeltal Socialpsykiatri 21 Birgitta Wallin Staffan Wallier Leena Kuusipalo Thory Mollberg Camilla Andersson Maria Bertilsson Botkyrka Botkyrka Botkyrka Salem Salem Haninge 2
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 5 3. Utgångspunkter... 5 4. Metod och resultat... 5 4.1 Resultat enkät 1 (kvalitativa indikatorer)...6 4.2 Resultat enkät 2 (ekonomiska jämförelsetal)...8 Befolkning...8 Särskilt boende, Hem för vård och boende, träningsboende...8 Boendestöd...1 Sysselsättningsverksamheter och träffpunkter...11 Utredningar...11 5. Diskussion... 12 6. Slutsatser (det fortsatta arbetet)... 13 Bilaga 1... 14 Bilaga 2... 18 Bilaga 3... 21 3
1. Sammanfattning Södertörns socialchefer (IFO chefer) har givit Botkyrka, Haninge och Salem i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram nya jämförande nyckeltal för verksamhetsområdet socialpsykiatri. Arbetsgruppen (Botkyrka, Haninge och Salem) har haft som målsättning att på kort sikt att ta fram en rapport som ger ett utgångsläge för fortsatta jämförelser. Målsättningen på längre sikt är emellertid att rapportera relevanta nyckeltal som speglar service och kvalitet inom socialpsykiatrin ställt i relation till kostnader. Arbetsgruppen har genom en enkätundersökning till berörda Södertörnskommuner gjort: 1. En inventering av utvalda kvalitetsindikatorer, framtagna av Socialstyrelsen inom ramen för arbetet med riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni/liknande tillstånd. 2. Tagit fram kostnadsmått för vissa verksamheter såsom kostnader för boende och boendestöd. I inventeringen av utvalda kvalitetsindikatorer poängberäknades kommunernas enkätsvar till en total summa, som i teorin, ska spegla kommunernas sammanlagda kvalitet gällande psykosociala insatser och generella förutsättningar. Resultaten från inventeringen visar att Södertälje har den högsta totala poängen följt av Botkyrka, Salem och Värmdö. Denna inventering är ett första steg till en gemensam modell för kvalitetsuppföljning av verksamhetsområdet socialpsykiatri inom Södertörn gällande kvalitativa indikatorer och borde kunnas användas som en prototyp i det fortsatta arbetet med kvalitetsuppföljning. Vad gäller kostnadsmåtts undersökningen studerades kostnaderna för särskilt boende, hem för vård och boende (HVB), träningsboende, boendestöd, sysselsättning och träffpunkter samt utredningar. I redovisningen av kostnaderna delades även kommunerna in i grupperna stora respektive små kommuner eftersom kommunernas förutsättningar kan tänkas skilja sig beroende på kommunstorlek. Resultaten visar att kommunerna har, p.g.a. olika organisationer, haft svårigheter att redovisa kostnaderna på ett likartat sätt. Delvis felaktiga rubriksättningar gjorde att kommunerna var tvungna att göra egna tolkningar. Skillnaderna i kostnaderna behöver därför diskuteras utifrån de olika definitionerna/förutsättningarna. Detta första försök att ta fram jämförande nyckeltal för verksamhetsområdet socialpsykiatri har tydliggjort att det finns skillnader men även likheter mellan kommunerna. Södertörnskommunerna behöver jobba vidare med definitionerna och hur man tolkar de olika frågorna i enkätundersökningen. Viktigt att notera är att det inte går att dra några långtgående slutsatser av rapportens resultat eftersom kommunerna i vissa fall dels har tolkat definitionerna olika och dels har olika sätt att organisera sin verksamhet. En mycket betydelsefull och viktig följd av denna rapport är dock att en nätverksgrupp, bestående av verksamhetscheferna för socialpsykiatrin inom Södertörnskommunerna, skapats. 4
2. Inledning Kommunerna på Södertörn har under ett antal år tagit fram jämförande nyckeltal för merparten av de kommunala verksamheterna. Arbetet har efterhand utvecklats till att omfatta fler verksamhetsområden och fått ökad inriktning mot att jämföra kvalitet och service snarare än bara kostnader. Södertörns socialchefer (IFO chefer) har givit Botkyrka, Haninge och Salem i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram nya jämförande nyckeltal för verksamhetsområdet socialpsykiatri. Inom Södertörnskommunerna varierar det lite hur verksamhetsområdet socialpsykiatri är organiserat, några är organiserade under kommunens individ- och familjeomsorgsverksamhet och några under handikappsomsorgen (omsorg om personer med funktionsnedsättning). Sedan psykiatrireformens införande 1995 har kommunerna haft ett utökat och övergripande ansvar för insatser, boende, fritid och sysselsättning för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning. Målet med reformen var att personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle ha samma rättigheter och skyldigheter som andra. Insatser av god kvalitet skulle utföras efter individuella förutsättningar och behov. Insatser skulle utföras baserat på de psykiskt funktionsnedsattas egna val och prioriteringar och skulle stödja oberoende, integritet och den enskildes välfärd. Arbetsgruppen (bestående av representanter från Botkyrka, Haninge och Salem) har genom en enkätundersökning till berörda Södertörnskommuner gjort: 3. En inventering av utvalda kvalitetsindikatorer, framtagna av Socialstyrelsen inom ramen för arbetet med riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni/liknande tillstånd. 4. Tagit fram kostnadsmått för vissa verksamheter såsom kostnader för boende och boendestöd. Det är första gången som vi tar fram dessa uppgifter. När det gäller kostnadsmått saknas jämförande statistik eftersom dessa uppgifter ingår som en del av redovisningen för handikappomsorgen i den nationella statistiken. Viktigt att notera är att det inte går att dra några långtgående slutsatser av rapportens resultat eftersom kommunerna i vissa fall har tolkat definitionerna olika och har även olika sätt att organisera sin verksamhet. Definition av personer med psykisk funktionsnedsättning utgår från Nationell psykiatrisamordnings definition, dvs. en person (18 år och äldre) som p.g.a. sin psykiska störning upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas bestå under en längre tid. 3. Utgångspunkter Arbetsgruppen har haft som målsättning att på kort sikt att ta fram en rapport som ger ett utgångsläge för fortsatta jämförelser. Målsättningen på längre sikt är emellertid att rapportera relevanta nyckeltal som speglar service och kvalitet inom socialpsykiatrin ställt i relation till kostnader. Detta är ett utvecklingsarbete där vi börjar i det lilla som får utvecklas över tid. Målet har varit att hämta så mycket som möjligt av det kvalitativa från Indikatorer för god vård och kvalitet i socialtjänsten på det psykosociala området. Ekonomin och kvantitativa mått har arbetsgruppen försökt hålla på nivån "nära räcker", dvs. vi kommer att få en del äpple- och päronresonemang och vissa väsentliga delar kommer att fattas (vi har ju t.ex. inte kunnat förankra tillräckligt och har haft kort om tid). 4. Metod och resultat I syfte att inventera och få fram relevanta jämförelsetal och kvalitetsindikatorer skickades två (2) enkäter ut till de deltagande kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Värmdö under vecka 24 (observera att Nykvarn och Tyresö inte deltog i nyckeltalssamarbetet för socialpsykiatrin 21). Arbetsgruppen har utöver detta träffats fyra gånger för att dels diskutera själva uppdraget och dels diskutera 5
enkätresultaten. Enkät 1 (se bilaga 1) gällde kvalitativa indikatorer där kommunerna fick besvara frågor gällande icke-ekonomiska kvalitetsindikatorer framtagna av Socialstyrelsen inom ramen för arbetet med riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni/liknande tillstånd. Enkät 2 (se bilaga 2) gällde ekonomiska jämförelsetal där kommunerna fick besvara frågor om exempelvis kostnader för boende och boendestöd. För att kvalitetssäkra enkätsvaren fick kommunerna även tillfälle att korrigera och dubbelkontrollera sina uppgifter och lämna in sina slutgiltiga svar senast den 6 september. 4.1 Resultat enkät 1 (kvalitativa indikatorer) Enkät 1 hade 1 frågor uppdelat i 2 delar där del 1 berörde kommunens psykosociala insatser och där del 2 berörde generella förutsättningar för god kvalitet. Alla 1 frågorna baseras på Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer som tagits fram i arbetet med riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni/liknande tillstånd (se tabell 1). För alla kommunernas svar och kommentarer på enkät 1 se bilaga 3. Tabell 1. Enkät 1, dess delar och vilka kvalitetsindikatorer (ind) frågorna baseras på Del 1: Fråga 1 = Tillgång till stöd i föräldraskapet (ind 2:3) Fråga 2 = Tillgång till social färdighetsträning (ind 2:5) Fråga 3 = Tillgång till arbetslivsinriktad rehab. enligt IPS-modellen (ind 2:6)* Fråga 4 = Tillgång till ett varierat utbud av sysselsättnings- insatser (ind 2:7) Fråga 5 = Hjälp till bostad vid hemlöshet (ind 2:8) Fråga 6 = Tillgång till samordnade vård och stödinsatser enligt ACT-modellen (ind 2:9)* Del 2: Fråga 7 = Gemensam inventering av behovet av insatser hos personer med psykisk funktionsnedsättning (ind 3:1) Fråga 8 = Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landstingspsyk. (ind 3:2)* Fråga 9 = Uppföljningssystem för insatser på individnivå (ind 3:3)* Fråga 1 = Etablerade former för brukares och anhörigas delaktighet i verksamhetsutv. (ind 3:4) *=Frågor som av arbetsgruppen har bedöms som viktigare Kommunernas enkätsvar poängberäknades till en total summa, som i teorin, ska spegla kommunernas sammanlagda kvalitet gällande psykosociala insatser och generella förutsättningar. Poängberäkningen gick till så att svaren på alla frågorna räknades ihop, en kommun kunde ha minimum poäng och maximum 25 poäng (på del 1 max 12, på del 2 max 13). Fråga 3, 6, 8 och 9 bedömdes av arbetsgruppen såsom frågor där ett positivt svar skulle ge högre poäng. De första två frågorna (fråga 3 och 6) valdes utifrån tanken att IPS och ACT-modellen är två väl utvärderade behandlingsmetoder, de kommuner som använder dessa i sin verksamhet ska därför premieras i enkäten (dvs. få högre poäng). De två andra frågorna (fråga 8 och 9) valdes utifrån tanken att överenskommelser är lagstadgade och att uppföljningsinstrument är mycket viktiga i arbetet mot en allt mer evidensbaserad socialtjänst (se bilaga 1 hur frågorna har poängberäknats samt bilaga 3 hur respektive kommun har svarat). Resultaten från enkät 1 visar att Södertälje har den högsta totala poängen följt av Botkyrka, Salem och Värmdö (se figur 1). Det totala medelvärdet för alla kommuner blev 19. Kommunernas svar på del 1 (kommunens psykosociala insatser) och del 2 (generella förutsättningar för god kvalitet) uppvisar ungefär samma resultat där Södertälje, Botkyrka, Salem och Värmdö har högst poäng (se figur 2 och 3). 6
25 22 22 24 22 2 15 19 15 18 11 19 1 5 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Värmdö Medel Figur 1. Kommunernas totala poäng på enkät 1 (max poäng=25) 12 1 8 6 1 9 6 8 6 12 11 11 9 4 2 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Värmdö Medel Figur 2. Kommunernas poäng på del 1 (fråga 1-6), kommunens psykosociala insatser (max poäng=12) 12 1 12 1 9 1 1 13 11 1 8 6 5 4 2 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Värmdö Medel Figur 3. Kommunernas poäng på del 2 (fråga 7-1), generella förutsättningar för god kvalitet (max poäng=13) Enkät 1 är ett första steg till en gemensam modell för kvalitetsuppföljning av verksamhetsområdet socialpsykiatri inom Södertörn gällande kvalitativa indikatorer. De siffror som presenteras i figur 1, 2 och 3 ger en indikation på vilka områden respektive 7
kommun bör förbättra och prioritera och bör kunna användas som en prototyp i det fortsatta arbetet med kvalitetsuppföljning. På del 1 uppvisar Salem den högsta poängen (kommunens psykosociala insatser, figur 2). I Salem har man ett system med regelbundna möten med landstinget (1gång/månaden), om behov finns erbjuds en psykosocial insats till klienten och stödet ges antingen från landstinget eller från kommunen. På del 2 (generella förutsättningar för god kvalitet, figur 3) uppvisar Södertälje max poäng (13 poäng). I Södertälje bedriver man den s.k. Södertäljemodellen som innebär att kommunen och landstinget bedriver tre rehabiliteringsenheter för psykiskt funktionshindrade. På varje enhet finns personer från båda huvudmännen. Varje enhet leds av två chefer (en från varje huvudman), huvuddelen av allt socialt stöd och psykiatrisk behandling ges på rehabiliteringsenheterna. I Botkyrka har det även pågått ett projekt där IPS-modellen används på ett framgångsrikt sätt. En utvärdering av projektet, som har pågått sedan år 26, visar att brukarna själva var nöjda med sin insats och det stöd som projektet erbjudit. Resultatet indikerar att deltagarnas förmåga att få och behålla ett arbete har stärkts. Dessa tre goda exempel kan det finnas ett värde i att studera närmare för de övriga kommunerna. 4.2 Resultat enkät 2 (ekonomiska jämförelsetal) Redovisningen baseras på de uppgifter som kommunerna har lämnat in. Det går inte att dra några långsgående slutsatser av nedanstående redovisning eftersom kommunerna i vissa fall har tolkat definitionerna olika (kommenteras i de fall det är känt) och även olika sätt att organisera verksamheten påverkar redovisningen. Befolkning Tabell 2 redovisar deltagande kommuners befolkning som var 18 år och äldre den 31 december 29 samt kommunernas befolkningsandel av den totala befolkningen. Kommunerna har också delats in i grupperna stora 1 respektive små kommuner eftersom kommunernas förutsättningar kan tänkas skilja sig beroende på kommunstorlek. Tabell 2. Deltagande kommuners befolkning Andel av Befolkning 18 år jämförelsekommunernas Utfall 31/12-29 och äldre totala befolkning Botkyrka 61 333 16% Haninge 58 336 15% Huddinge 72 95 19% Nacka 65 866 17% Nynäshamn 2 271 5% Salem 11 136 3% Södertälje 66 172 17% Värmdö 27 629 7% Samtliga 382 838 1% Storkommuner 323 82 85% Småkommuner 59 36 15% Samtliga 382 838 1% Särskilt boende, Hem för vård och boende, träningsboende Haninge, Huddinge och Nacka redovisar inte uppgifter och kostnader för personer som har träningsboende här. Haninge, Huddinge och Nacka har i stället redovisat detta under boendestöd. 1 Stora kommuner: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka och Södertälje. Små kommuner: Nynäshamn, Salem och Värmdö 8
Storkommunerna har 89 procent av alla personer med beslut om boende medan de har 85 procent av befolkningen i de aktuella åldrarna. Uttryckt som en andel av 1 personer i befolkningen så har Haninge störst andel personer med beslut om boende (2,1 personer av 1 i befolkningen) medan Nynäshamns kommun har den lägsta andelen (,5 personer). Tabell 3. Deltagande kommuners uppgifter om särskilt boende, HVB 2 och träningsboende* Antal personer med beslut om boende den 1 nov. 29 Andel av alla deltagande kommuners invånare Antal personer av 1 inv. i kommunen Antal årsplaceringar** utfall 29 Nettokostnad (tkr)/ årsplacering Kommun Botkyrka 113 27% 1,8 117 354 Haninge 12 28% 2,1 117 35 Huddinge 5 12%,7 45 349 Nacka 42 1%,6 4 5 Nynäshamn 1 2%,5 1 633 Salem 7 2%,6 7 421 Södertälje 55 13%,8 72 516 Värmdö 29 7% 1, 3 232 Samtliga 426 1% 1,1 437 47 Storkommun 38 89% 1,2 369 413 Småkommun 46 11%,8 47 346 * Haninge, Huddinge och Nacka har inte redovisat boende i träningslägenheter här. Se under rubriken boendestöd ** En årsplacering är totalt antal boendedygn dividerat med 365 dagar De stora kommunerna har en 89 procent av alla boendeplatserna den 1 november i jämförelsekommunerna medan de har 85 procent av befolkningen. Exempelvis har Botkyrka och Haninge tillsammans 55 procent av alla platserna men 31 procent av befolkningen i aktuell åldersgrupp. Vi vet inte om skillnaden beror på skillnader i befolkningens sammansättning eller på skillnader i biståndsbedömningen. Salem och Nynäshamn köper alla sina platser medan Värmdö har boendeplatser i egen regi och några platser i entreprenadform. Storkommunerna har platser i alla driftsformer. Även storkommunerna köper en stor andel av de totala boendeplatserna. Botkyrka skiljer ut sig genom att 63 procent av boendeplatserna är i egen regi och Nacka genom att ha en större andel köpta platser. Nacka har ett system där de även köper egenproduktionsplatserna. Nettokostnaden per plats varierar från 232 tkr/plats och år till 633 tkr/plats och år. Värmdö som har den lägsta nettokostnaden/årsplacering och år har under 21 startat ett boende med högre omsorgsnivå vilket innebär ökade nettokostnader. De kommuner som inte redovisar träningsboende här (Haninge, Huddinge och Nacka) har sannolikt högre årsplaceringskostnad än vad de annars skulle ha haft eftersom omsorgen om personer i träningsboende sannolikt kostar mindre än exempelvis för en person i externt boende. En hög andel i externt boende ökar också årskostnaden eftersom overheadkostnaden 3 ingår i de köpta platserna medan vi inte har tagit med alla overheadkostnader i egenregikostnaderna (se definitioner i bilaga 2). De boendes omsorgsbehov påverkar självklart kostnaden. Vi har inte försökt vikta omsorgsbehovet hos de boende. T.ex. kan bemanningen på natten skilja sig mycket, alltifrån möjlighet att nå personal till att boendet är bemannat på natten. I en liten kommun slår en 2 HVB Hem för Vård och Boende. Avser boendenas tillstånd 3 Kostnad för ledning och eventuell stödverksamhet 9
person med stort omsorgsbehov mycket på genomsnittskostnaden medan det inte påverkar genomsnittskostnaden så mycket i en stor kommun med många boendeplatser. Annat som påverkar årskostnaderna är egenavgifternas storlek. Haninge, Nynäshamn, och Södertälje tar inte ut avgift för omsorgen vilket de övriga kommunerna gör. Intäktsfinansieringen varierar mellan 15 17 procent med undantag för Södertälje och Salem som har lägre intäktsfinansiering, 8 respektive 13 procent, och Värmdö som har 2 procent i intäktsfinansiering. Boendestöd Haninge Huddinge och Nacka har på grund av sin organisation redovisat kostnader för boende i träningslägenheter under boendestöd. I denna redovisning ingår inte heller Södertälje, eftersom deras organisation är väsentligt annorlunda jämfört med övriga kommuners. På rehabiliteringsenheterna för personer med psykisk funktionsnedsättning i Södertälje biståndsbedöms inte boendestöd som en insats. Boendestödet ingår i stället i den samlade insatsen rehabilitering - öppenvård. När beslutet rehabilitering öppenvård är fattat görs en behovsbedömning och därefter en planering av det stöd som erbjuds inom insatsens ram, där boendestöd kan var den enda eller en av flera stödinsatser. Nacka köper boendestöd per timme av externa utförare, timkostnaden var 29 361 kr/timme dagtid, 392 kr/timme kvällstid och 439 kr/timme lördag-söndag och röd dag. I genomsnitt får 2, personer av 1 personer i befolkningen boendestöd (se tabell 4). Nettokostnaden varierar mellan 33 tkr/person och år (Nynäshamn) till 127 tkr/person och år (Värmdö). Tabell 4. Deltagande kommuners uppgifter om boendestöd Antal personer med beslut om boendestöd den 1 nov. 29 Andel av alla deltagande kommuners invånare Antal personer av 1 inv. i kommunen Nettokostnad (tkr)/ person med boendestöd Kommun Botkyrka 19 17% 1,8 64 Haninge 112 18% 1,9 42 Huddinge 98 16% 1,4 127 Nacka 158 25% 2,4 61 Nynäshamn 91 14% 4,5 33 Salem 31 5% 2,8 85 Södertälje saknas saknas saknas saknas Värmdö 32 5% 1,2 149 Samtliga exkl Södertälje 631 1% 2, 7 Storkommun exkl Södertälje 477 76% 1,9 71 Småkommun 154 24% 2,6 68 Antalet personer med biståndsbeslut i form av boendestöd av 1 invånare i kommunerna är högre i småkommunerna jämfört med storkommunerna exkl. Södertälje. Det är framför allt Nynäshamn som har en stor andel i befolkningen som får boendestöd. Sådant som kan påverka kostnaderna per person med boendestöd är omfattningen på boendestödet och boendestödjarnas arbetsuppgifter. Ett mer omfattande boendestöd kan förhindra en placering i särskilt boende, en del kommuner kan ha valt detta som ett alternativ till en boendeplacering för någon/några personer vilket medför en högre genomsnittskostnad. 1
Annat som kan påverka kostnaderna är t.ex. boendestödjarnas reseavstånd om personerna som får stöd bor på landet. Flera av jämförelsekommunerna är skärgårdskommuner. Vi har inte haft möjlighet att ta reda på skälet till de stora skillnaderna. Sysselsättningsverksamheter och träffpunkter Kommunerna har valt att organisera sin sysselsättning och träffpunktsverksamhet väldigt olika. I Södertälje bedrivs en del av sysselsättningen i cirkelform som köps av studieförbunden. I Södertälje biståndsbedöms inte heller insatsen särskilt utan ingår i de arbetsrehabiliterande insatser som personerna får ta del av i varierande grad. I Nacka ingår sysselsättningen som en del av kundvalet, även den egenproducerade sysselsättningen ingår som en del av det. Det verkar som att det är vanligare med beslut om sysselsättning i de större kommunerna och träffpunkter i de små kommunerna. Exempelvis Nynäshamn har en träffpunkt med många besökare men ingen person hade den 1 november biståndsbedömt beslut om sysselsättning (se tabell 5). Tabell 5. Deltagande kommuners uppgifter om sysselsättningsverksamheter och träffpunkter Antal personer med biståndsbeslut sysselsättning 1 november 29 Andel av alla deltagande kommuners invånare Antal sysselsättningslokaler Cirka Antal veckobesök are/träffpunkt Antal träffpunkter Kommun Botkyrka 14 25% 3 75 2 Haninge 33 6% 1 18 2 Huddinge 51 9% 2 228 3 Nacka 9 16% 7 9 2 Nynäshamn % 1 1 1 Salem 21 4% 1 13 1 Södertälje* 21 36% 8 8 3 Värmdö 29 5% 11 43 1 Samtliga 565 1% 34 89 15 Storkommun 515 91% 21 653 12 Småkommun 5 9% 13 156 3 *Uppskattat antal Utredningar Ambitionen har varit att ta fram uppgifter på avslutade utredningar och vad de ledde till. Flera kommuner kan inte särredovisa beslut om att avsluta utredning med avslag om bistånd. Flera kommuner har också avstått från att lämna uppgift om kostnader för utredarna. Det har också visat sig att begreppet utredning inte är entydigt och att kommunerna gör olika avseende vilka typer av bistånd som kräver beslut. Se tabell 6 gällande kommunernas uppgifter om utredningar. En del kommuner fattar beslut om flera typer av insatser i en och samma utredning medan andra inleder en utredning per typ av ansökan. En del kommuner fattar beslut som inte är tidsbegränsade medan andra tidsbegränsar och omprövar besluten med viss regelbundenhet, det gäller t.ex. Haninge och Nacka. I Haninge kommun är antalet utredningar ovanligt högt under 29 eftersom man ur kvalitetssäkringssynpunkt valde att öppna utredning för i princip alla personer i sin verksamhet. 11
Tabell 6. Deltagande kommuners uppgifter om utredningar Antal utredningar avslutade med beslut om bistånd Antal årsarbeten utredare Kommun Botkyrka 113 5,5 Haninge 372 3,5 Huddinge 64 saknas Nacka 292 5,5 Nynäshamn 4 2, Salem 8 1, Södertälje 184 6, Värmdö 33 3, Samtliga 1 16 26,5* Storkommun 1 25 2,5* Småkommun 81 6, Genomsnittligt antal utredningar resp.utredare i storkommun 221 5,1* Genomsnittligt antal utredningar resp.utredare i småkommun 27 3, * Exklusive Huddinge Nynäshamn, Salem och Södertälje har uppskattat hur många årsarbeten utredare som arbetar med att göra utredningar om bistånd till personer med psykisk funktionsnedsättning. 5. Diskussion Socialstyrelsen kvalitetsindikatorer är viktiga att mäta, den totala summan på enkätsvaren på enkät 1 kan användas som ett nyckeltal under de första året/åren. Inom en snar framtid kommer dock kommunerna troligen att svara Ja på alla frågorna och få maxpoäng (25) på enkäten. När detta sker måste man fundera på vad enkäten egentligen mäter och om man behöver göra djupdykningar i någon speciell fråga. Ett exempel skulle kunna vara fråga 1 som mäter tillgång till stöd i föräldraskapet, man skulle då kunna mäta hur många som verkligen fått stöd i föräldraskapet i varje kommun. Tanken med detta är att man som kommun kan ha tillgång till denna insats (vilket skulle resultera i ett Ja i enkäten) men om ingen i kommunen får insatsen så är ju detta inte ett tecken på kvalitet. På båda enkäterna behöver Södertörnskommunerna jobba vidare med definitionerna och hur man tolkar de olika frågorna. På enkät 1 har kommunerna exempelvis haft olika synsätt på begreppen Housing first (fråga 5a) och vad som egentligen innefattas i begreppet etablerad form för att minst en gång per år samla in brukares och deras anhörigas erfarenheter och synpunkter (fråga 1). På enkät 2 har kommunerna p.g.a. olika organisationer också haft svårighet att redovisa kostnaderna på ett likartat sätt. Enkätens utformning var också delvis felaktig i rubriksättningen vilket gjorde att kommunerna var tvungna att göra egna tolkningar. Skillnaderna i kostnaderna behöver därför diskuteras utifrån de olika definitionerna/förutsättningarna. Andra saker som uppkommit i detta arbete, vilket skulle vara spännande att följa och eventuellt studera närmare till nästa års nyckeltals rapport, är Nackas kundval. I Nacka kan en person som har fått ett beslut om bistånd till sysselsättning fr.o.m. juli 21 själv välja anordnare genom kommunens kundval. Enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska det alltid finnas ett ickevalsalternativ för den som inte vill välja själv. I Nacka är 12
den kommunala verksamheten Sociala Stödresurser ett sådant ickevalsalternativ. Planering pågår också för att kunna införa kundval inom boendestödet. Detta första försök att ta fram jämförande nyckeltal för verksamhetsområdet socialpsykiatri har tydliggjort att det finns skillnader men även likheter mellan kommunerna. Skillnader såsom olika sätt att organisera sig och synen på egen produktion och köpt verksamhet och hur ersättningsform, allt ifrån budgetanslag till ersättning per utförd timme. Det fanns också skillnader i utredningsbegreppet och biståndsbedömningen. Hur och när man öppnar utredning, tidsbegränsat eller tills vidare beslut och vilket typ av bistånd man fattar beslut om. En annan skillnad verkar vara hur man tänker kring bistånd i form av särskilt boende kontra boendestöd. Här tror vi att små och stora kommuner har olika förutsättningar i att anordna boenden. Men det finns också en tendens i de större kommunerna att fatta beslut om mer omfattande insats av boendestödjare för att kunna förhindra en boendeplacering. Det finns också flera likheter, det gäller t.ex. avsaknaden av etablerade instrument för bedömning/uppföljning och viljan till men svårigheterna med att få till stånd ett aktivt samarbete med landstinget. De flesta kommunerna verkade t.ex. sakna en lokal överenskommelse om samverkan. En likhet är att sysselsättningen är under utveckling i kommunerna men kommunerna verkar söka olika lösningar. Viktigt att notera är emellertid att det inte går att dra några långtgående slutsatser av rapportens resultat. 6. Slutsatser (det fortsatta arbetet) Detta är första gången Södertörnskommunerna tar fram gemensamma uppgifter om verksamhetsområdet socialpsykiatri vilket innebär att det inte finns något att jämföra med vare sig inom Södertörn eller nationellt. Kvalitetsindikatorerna från enkät 1 och enkät 2 kommer förhoppningsvis i framtiden, tillsammans med andra redan befintliga instrument för kvalitetsuppföljningar, kunna utgöra ett mer heltäckande kvalitetssystem för verksamhetsområdet. En mycket betydelsefull och viktig följd av denna rapport är att en nätverksgrupp, bestående av verksamhetscheferna för socialpsykiatrin inom Södertörnskommunerna, skapats. Förslagsvis kan det fortsatta arbetet för denna nätverksgrupp vara: 1. Att ytterligare studera antal avslutade utredningar per årsarbetare (ett intressant utvecklingsområde). 2. Att diskutera med FoU Södertörn om att studera/ge dem i uppdrag att studera hur kommunerna skiljer sig åt gällande beslut, boendestöd och sysselsättning. 3. Att påbörja ett samarbete gällande ett bedömnings- uppföljningsinstrument. 4. Att studera den s.k. Södertäljemodellen då alla kommuner har en vilja och ambition att samarbeta med landstinget i större utsträckning än vad som görs idag. 5. Sysselsättningen speglas inte på ett rättvist sätt i rapporten. Kommunerna löser sysselsättningen på väldigt olika sätt och är på väg åt olika håll vilket gör det svårt att redovisa kostnader för verksamheterna. Denna redovisning får ses som en ingång till en framtida fördjupning som bättre speglar den dynamik och spännvidd som finns inom området. 13
Bilaga 1 Enkät till kommunerna på Södertörn gällande Nyckeltal socialpsykiatri Kommunerna på Södertörn har under ett antal år tagit fram jämförande nyckeltal för merparten av de kommunala verksamheterna. Arbetet har efterhand utvecklats till att omfatta fler verksamhetsområden och fått ökad inriktning mot att jämföra kvalitet och service snarare än bara kostnader. Denna enkät är en inventering av utvalda kvalitetsindikatorer, framtagna av Socialstyrelsen inom ramen för arbetet med riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni/liknande tillstånd, som kommer att användas som nyckeltal inom socialpsykiatrin. Enkäten består av 1 frågor och är uppdelad i två delar. Del 1 berör kommunens psykosociala insatser, del 2 berör generella förutsättningar för god kvalitet. Viktiga definitioner: Definition av personer med psykisk funktionsnedsättning utgår i denna enkät från Nationell psykiatrisamordnings definition av en person som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas bestå under en längre tid. Definition av samarbete utgår i denna enkät från Socialstyrelsen definition som en daterad och dokumenterad överenskommelse om samverkan mellan kommunen och landstinget (psykiatrin), helst enligt de nya bestämmelserna i HSL och SoL (from 1 jan 21). Definition av hemlöshet utgår i denna enkät från Socialstyrelsens definition som en person som saknar bostad och är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Personen kan även vara inskriven/intagen på antingen krim.vårdsanstalt/beh.enhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis inst. och som planeras skrivas ut inom 3 mån utan att ha bostad ordnad. Följande svar avser kommun: Del 1. Psykosociala insatser i kommunens socialtjänst för personer med psykisk funktionsnedsättning (indikator 2:3, 2:5, 2:6, 2:7, 2:8 och 2:9): 1. Har personer med psykisk funktionsnedsättning tillgång till stöd i föräldraskapet 1 inom kommunen (obs: endast en ruta ska kryssas i)? ja (2p) nej (p) vet ej (p) ja (1p) (men inte i samarbete med landstinget) Om ja beskriv vilka/vilket stöd i föräldraskapet som finns att tillgå inom kommunen: Kommentar till fråga 1: 1 Med detta menas antal kommuner som vid svarstillfället anger att de i samarbete med landstinget (psykiatrin) har kommit överrens om att personer med psykisk funktionsnedsättning pga långvarig psykisk sjukdom som har minderåriga barn har tillgång till stöd i sitt föräldraskap inom kommunen och/eller psykiatrins verksamhet. 14
2. Har personer med psykisk funktionsnedsättning tillgång till social färdighetsträning 2 inom kommunen (obs: endast en ruta ska kryssas i)? ja (2p) nej (p) vet ej (p) ja (1p) (men inte i samarbete med landstinget) Kommentar till fråga 2: 2 Med detta menas social färdighetsträning enligt ESL-modellen i tillägg till sedvanlig behandling. Antal kommuner som vid svarstillfället anger att de i samarbete med landstinget (psykiatrin) har kommit överrens om att ha tillgång till social färdighetsträning inom kommunens och/eller psykiatrins verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning pga långvarig psykisk sjukdom. 3. Har personer med psykisk funktionsnedsättning tillgång till arbetsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen 3 inom kommunen (obs: endast en ruta ska kryssas i)? ja (3p) nej (p) vet ej (p) ja (2p) (men inte i samarbete med landstinget, arbetsförmedlingen och/eller försäkringskassan) Kommentar till fråga 3: 3 Med detta menas arbetsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen (individual placement and support). Antal kommuner som vid svarstillfället kan erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning pga långvarig psykisk sjukdom en arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen i samverkan med psykiatrin, arbetsförmedlingen och/eller försäkringskassan. 4. Har personer med psykisk funktionsnedsättning tillgång till ett varierat utbud av sysselsättningsinsatser 4 inom kommunen? ja (1p) nej (p) vet ej (p) Kommentar till fråga 4: 4 Med detta menas daglig sysselsättning utanför den egna bostaden. Antal kommuner som vid svarstillfället kan erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning pga långvarig psykisk sjukdom ett varierat utbud av sysselsättningsinsatser som kan anpassas efter individens behov och målsättning inom den egna eller annan kommun. 5a. Har personer med psykisk funktionsnedsättning hjälp till bostad vid hemlöshet utan krav på behandlingsföljsamhet enligt housing first modellen 5a inom kommunen? ja (1p) nej (p) vet ej (p) Kommentar till fråga 5a: 5a Med detta menas boende utan krav på behandlingsföljsamhet enligt housing-first modellen. Antal kommuner som vid svarstillfället kan erbjuda hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning pga långvarig psykisk sjukdom en bostad utan krav på behandlingsföljsamhet. 15
5b. Har personer med psykisk funktionsnedsättning hjälp till bostad vid hemlöshet enligt en vårdkedjemodell 5b inom kommunen? ja (1p) nej (p) vet ej (p) Kommentar till fråga 5b: 5b Med detta menas en vårdkedjemodell där permanent boende är målet, vilket möjliggörs först sedan klienten kan leva upp till krav på tex skötsamhet och behandlingsföljsamhet. 6. Har personer med psykisk funktionsnedsättning tillgång till samordnade vårdstödinsatser enligt ACT-modellen 6 inom kommunen? ja (2p) nej (p) vet ej (p) Kommentar till fråga 6: 6 Med detta menas intensiv case management enligt ACT-modellen (assertive community treatment). Antal kommuner som vid svarstillfället anger att de i samarbete med landstinget (psykiatrin) kommit överens om att ha tillgång till samordnade vård- stödinsatser enligt ACT-modellen inom kommunens och/eller psykiatrins verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning pga långvarig psykisk sjukdom som är högkonsumenter av vård. Del 2. Generella förutsättningar för god kvalitet samt generella aspekter på god kvalitet i den psykosociala stödprocessen (indikator 3:1, 3:2, 3:3 och 3:4): 7. Har kommunen under den senaste fyraårsperioden tillsammans med psykiatrin genomfört en inventering av behovet hos personer med psykisk funktionsnedsättning? ja (1p) nej (p) vet ej (p) Kommentar till fråga 7: 8. Har kommunen en aktuell överenskommelse om samarbete med landstinget (psykiatrin) kring personer med psykisk funktionsnedsättning som har behov av insatser från båda huvudmännen som innehåller bestämmelser om: -gemensamma mål? ja (2p) nej (p) vet ej (p) -resursfördelning? ja (2p) nej (p) vet ej (p) -ställningstagande kring ansvarsfördelning? ja (2p) nej (p) vet ej (p) -hur samarbetet ska organiseras? ja (2p) nej (p) vet ej (p) Kommentar till fråga 8: 16
9. Har kommunen infört ett uppföljningssystem, baserat på etablerade instrument 7 för bedömning/uppföljning, för insatser som ges till personer med psykisk funktionsnedsättning pga långvarig psykisk sjukdom? ja (2p) nej (p) vet ej (p) Om ja ange om så är möjligt vilka/vilket instrument kommunen använder: Kommentar till fråga 9: 7 Med detta menas kvalitetssäkrade instrument för skattning av behov, funktion och symtom. De instrument som efterfrågas i denna enkät utgår från Socialstyrelsens exempel på etablerade instrument vilka är GAF, CAN och PANSS/RS-S (i undantagsfall godkännes även andra instrument som har motsvarande innehåll, tex. NSSQ). 1. Har kommunen en etablerad form 8 för att minst en gång per år samla in brukares och deras anhörigas erfarenheter och synpunkter på kommunens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning som underlag för sitt utvecklings- och förbättringsarbete (kryssa i endast en ruta)? (2p) ja, en etablerad form för insamling av både brukare som de anhörigas erfarenheter/synpunkter finns (1p) ja, men endast en etablerad form för insamling av brukares erfarenheter/synpunkter finns (1p) ja, men endast en etablerad form för insamling av de anhörigas erfarenheter/synpunkter finns (p) nej, ingen etablerad form för insamling av varken brukarnas eller de anhörigas erfarenheter/synpunkter finns Om ja ange om så är möjligt vilka/vilken etablerad form kommunen använder: Kommentar till fråga 1: 8 Etablerade former definieras som en eller flera av följande: brukarråd/handikappsråd, anställda brukarkonsulenter /brukarsamordnare (BISAM), brukarrepresentanter i ledningsgrupp, regelbundna och dokumenterade möten med brukar- och anhörigorganisationer, brukarrevisioner, brukarenkäter eller motsvarande. Tack för ditt svar! Innan du skickar tillbaka enkäten titta gärna igenom dina svar en extra gång- Har du besvarat alla frågorna (om du inte har svarat ja eller nej ska du exempelvis svara vet ej ) och stämmer dina svar utifrån de definitioner som angetts (exempelvis utifrån definitionen av hemlöshet)? 17
Bilaga 2 Södertörns nyckeltal Redovisningsår 29 Tkr Antal personer 18 år och äldre: Total kostnad socialpsykiatri: Andel av södertörns befolkn. Särskilt boende Kommunal regi Entreprenad Antal personer i särskilt boende 1/1 29 Antal boendedygn, utfall Antal boendeplatser enligt planering/budget Antal boendeplatser enligt utfall 31/12-29 Övriga köpta platser Total Intäkter mat Intäkter hyra Intäkter omsorg Övriga intäkter, ex momsåtersökning Total intäkt Personalkostnad (konto 5 exkl kompetensutveckling) Lokalkostnader (hyra inkl boendedelar) Övriga driftkostnader inkl kompetensutv. Köpt verksamhet Total kostnad Boendestöd i ordinärt (eget) boende Kommunal regi Entreprenad Antal personer som har fått boendestöd den 1/1 29 Antal årsarbeten boendestödjare Intäkt Övriga köpt boendestöd Total Personalkostnad boendestöd (konto 5 exkl kto 58-59komp.utv.o likn) Lokalkostnad Övriga driftskostn. inkl kto 58-59 kompetensutv. Köpt verksamhet Total kostnad 18
Kontaktperson Sol och pers. assistans Lss Antal personer som hade kp/pers ass den 1/1 29 Oavsett regi Intäkter ex momsåtersökn Arvoden och omkostnad, po-pålägg Övrigt Köpt verksamhet Total kostnad Sysselsättning / träffpunkt Kommunal regi Entreprenad Antal sysselsättningslokaler Antal träffpunkter Antal personer med biståndsbeslut i sysselsättning 1/1-29 Besökare/ vecka i träffpunkt ca Övrig köpt sysselsättn Total Personalkostnad syssels. (konto 5 exkl kto 58-59komp.utv.o likn) Lokalkostnader (hyra och el) (tkr) Övriga driftskostn. inkl kto 58-59 kompetensutv. Köpt tjänst- externt köpt sysselsättning Kommunal regi Entreprenad Övrig köpt sysselsättn Total Total kostnad sysselsättning Personalkostnad träffpunkt. (konto 5 exkl kto 58-59komp.utv.o likn) Lokalkostnader (hyra och el) (tkr) Övriga driftskostn. inkl kto 58-59 kompetensutv. Köpt tjänst- externt köpt sysselsättning Total kostnad träffpunkt 19
Utredningar År 29 Antal inledda utredningar Antal utredningar som pågått minst en dag under året Antal avslutade utredningar varav Antal avslutade utredningar m beslut om bistånd: -boende -boendestöd -sysselsättning -annat Antal avslutade utredningar m beslut om avslag: Antal årsarbeten utredare Personalkostnad handläggning (konto 5 exkl kto 58-59komp.utv.o likn) Kompetensutveckling, persförmåner kto 58-59 Inhyrd personal (utredning) (tkr) Arbetskostnad totalt (tkr) Uppskattad uppgift (x) Definitioner: Målgrupp: Personer som ansöker/får insats p.g.a. psykisk funktionsnedsättning. Lagrum: Gäller både insatser och beslut för SoL och LSS. Ålder: 18 år och äldre, kommentera om ni har annan åldersgräns. Entrprenad/köpt tjänst: Fyll i total kostnad på rad "köpt tjänst", om ni inte vet fördelningen. LOV: De kommuner som har LOV och tycker att excelfilen är svår, hör av er till birgitta.wallin@botkyrka.se. Antal vårddygn utfall: Antal dygn som personer har haft beslut om bistånd för boende, faktiskt utfall. Intäkter: Om tjänsten är kostnadsfri skriv det i kommentarsfältet. Personalkostnader: Personalkostnad arbetad o ej arbetad tid, kostnadsers. ex bilersättning o likn., personalomkostnadspålägg inkl direkt ledning, ex föreståndare, arbetsledare. Lokalkostnader: Hyra, el, vatten, sophämtning, kapitaltjänst liknande lokalrelaterade kostnader, fördela efter verksamhets andel vi samutnyttjande. Övrig drift: Aktiviteter o verksamhet ex. bil transporter, tele, kontorsmatr, kompetensutveckling, ev personalförmån som belastar enhet lokalt, ev kundförluster läggs in som kostnad här, kommentera! Central Kompetensutveckling, fördela efter andel för verksamheten Kommentera om ni tror att ni har en udda lösning för ngn kostnad. Overhead: I år koncentrerar vi oss på de verksamhetsnära kostnaderna. Vi behöver komma överens om hur vi ska göra med OH-kostnader ett annat år. Vi får hantera (kommentera) orättvisan mellan entreprenad/köpt tjänst o egenregi verksamhet. Statliga utvecklingsmedel: Ange i kommentarsfältet om det ingår utvecklingsmedel i något av fälten och hur mycket. 2
Bilaga 3 Läsangivelse: En etta (1) i tabellen innebär att kommunen angett detta som sitt svarsalternativ, en nolla () i tabellen innebär att kommunen inte angett detta som sitt svarsalternativ. Kommunens poäng på varje fråga anges inom parantes, exempelvis (2p) där p står för poäng. 1. Har personer med psykisk funktionsnedsättning tillgång till stöd i föräldraskapet inom kommunen? Ja Ja (men inte i samarbete med landstinget) Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem 1 (2p) Södertälje Värmdö Total 1 7 Kommentar till fråga 1 1. Biståndshandläggarna ska alltid meddela IFO barn- och ungdomssektionerna om det finns barn eller ungdomar i familjer där det finns en förälder med psykisk sjukdom (Huddinge). 2. Ett klart utvecklingsområde (Botkyrka). 3. Förekommer inget stöd i organiserad form inom socialpsykiatrin men i enskilda fall, vid behov, kan föräldrarna få stöd genom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet. Ett visst stöd kan även erbjudas på kommunens och landstingets gemensamma rehabiliteringsenheter (Södertälje). 4. Personer med psykisk funktionsnedsättning som söker stödinsatser (ej sysselsättning) och som har hemmavarande minderåriga barn- får i Nacka alltid kontakt med BoU, där de erbjuds stöd i föräldrarollen och/eller stöd riktat direkt till barnet (Nacka). 5. Regelbundna möten med landstinget 1g/månaden, om behov finns erbjuds stöd. Stödet ges antingen från landstinget eller från familjeenheten i kommunen. 2. Har personer med psykisk funktionsnedsättning tillgång till social färdighetsträning inom kommunen? Ja Ja (men inte i samarbete med landstinget) Kommun Botkyrka 1 (2p) Haninge 1 (2p) Huddinge Nacka Nynäshamn Salem 1 (2p) Södertälje 1 (2p) Värmdö 1 (2p) Total 5 3 Kommentar till fråga 2 1. Det finns ESL-utbildad personal på alla enheter och ambitionen är att alla klienter ska erbjudas social färdighetsträning i grupp eller enskilt (Södertälje). 2. Kommunens boendestöd använder sig av ESL-modellen (Nacka). 3. Under 29 samarbetade kommunen med psykiatrins öppenvård. Vi hade ett gemensamt team för psykospatienter. Detta lades ner av Carema Hjärnhälsan i oktober (Haninge). 21
3. Har personer med psykisk funktionsnedsättning tillgång till arbetsinriktad rehabilitering enligt IPSmodellen inom kommunen? Ja Nej Kommun Botkyrka 1 (3p) Haninge 1 (3p) Huddinge 1 (p) Nacka 1 (3p) Nynäshamn 1 (p) Salem 1 (3p) Södertälje 1 (3p) Värmdö 1 (3p) Total 6 2 Kommentar till fråga 3 1. De flesta av våra klienter har "sysselsättning", men i många ärenden har vi ett nära samarbete med övriga instanser enligt IPS-modellen (Nacka). 4. Har personer med psykisk funktionsnedsättning tillgång till ett varierat utbud av sysselsättnings- insatser inom kommunen? Ja Nej Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Värmdö Total 8 Kommentar till fråga 4 1. Nacka kommun har ett varierat utbud av sysselsättningsinsatser och har from 21-7-1 infört kundval enligt LOV när det gäller sysselsättning för målgruppen (Nacka). 22
5a. Har personer med psykisk funktionsnedsättning hjälp till bostad vid hemlöshet utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering (housing first) inom kommunen? Ja Nej Kommun Botkyrka 1 (p) Haninge Huddinge 1 (p) Nacka Nynäshamn 1 (p) Salem Södertälje Värmdö Total 5 3 Kommentar till fråga 5a 1. Efter individuell bedömning av behov kan personer erbjudas eget boende (Södertälje). 2. Om inte personen anses farlig kan vi alltid erbjuda någon form av inackorderingshem eller härbärge. Om man vill bo i någon av kommunens särskilda boenden eller i träningslägenhet måste man naturligtvis vara i så stabilt psykiskt skick att man kan ta emot den insatsen (Nacka). 5b. Har personer med psykisk funktionsnedsättning hjälp till bostad vid hemlöshet enligt en vårdkedjemodell inom kommunen? Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Värmdö Ja Total 8 Kommentar till fråga 5b 1. Personer med psykisk funktionsnedsättning får hjälp till bostad/tak över huvudet utan krav på behandlingsföljsamhet. Motiverande samtal används i kontakten med personen (Botkyrka). 2. Se tidigare svar 5a (Nacka). 3. Vi arbetar inte med vårdkedjor i den bemärkelsen utan kan erbjuda olika former av boenden efter behov. Kraven på skötsamhet och behandlingsföljsamhet individanpassas (Södertälje). Nej 23
6. Har personer med psykisk funktionsnedsättning tillgång till samordnade vård- och stödinsatser enligt ATC-modellen inom kommunen? Ja Nej Kommun Botkyrka 1 (2p) Haninge 1 (p) Huddinge 1 (2p) Nacka 1 (p) Nynäshamn 1 (2p) Salem 1 (2p) Södertälje 1 (2p) Värmdö 1 (2p) Total 6 2 Kommentar till fråga 6 1. Carema Hjärnhälsans medverkan haltar betänkligt. Det finns dock utbildad personal inom kommunen (Nynäshamn). 2. Vi har en särskild resursperson anställd som jobbar mot målgruppen tvångsvård i öppenvård. Denna person samt ytterligare några från kommunen och landstinget kommer under hösten 21 att utbildas till case manager - så vi strävar mot ett liknande arbetssätt (Nacka). 7. Har kommunen under den senaste fyraårsperioden tillsammans med psykiatrin genomfört en inventering av behovet hos personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja Nej Kommun Botkyrka 1 (p) Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn 1 (p) Salem Södertälje Värmdö Total 6 2 Kommentar till fråga 7 1. Behovsinventering sker via gemensamma vårdplaneringar (Nynäshamn). 2. Senast 26 gjordes en stor målgruppsinventering. Inventeringsrapport Miltonprojekt bas 21 "Psykiatriinventering Södertörn tillsammans med Haninge och Värmdö" (Nacka). 3. Vi gör regelbundna inventeringar inom olika behovsområden, tex föräldraskap/barn, sysselsättning, hälsa mm. 4. En stor övergripande inventering genomfördes 26 med slutrapport 27 (Södertälje, Salem). 4. År 29 gjordes en inventering tillsammans med landstinget gällande personer vi hade ett delat placeringsansvar för. Två kartläggningar genomförda varav den senaste 23 (Botkyrka). 24
8. Har kommunen en aktuell överenskommelse om samarbete med landstinget (psykiatrin) kring personer med psykisk funktionsnedsättning som har behov av insatser från båda huvudmännen som innehåller bestämmelser om: - gemensamma mål? Frequency Percent Valid Ja (2p) 7 87,5 Nej (p) 1 12,5 Total 8 1, Total 8 1, Nej = Nynäshamn, (p) - resursfördelning? Frequency Percent Valid Ja (2p) 6 75, Nej 1 12,5 Vet ej 1 12,5 Total 8 1, Total 8 1, Nej = Huddinge, Vet ej = Nynäshamn, (p vardera) - ställningstagande kring ansvarsfördelning? Frequency Percent Valid Ja (2p) 8 1, Total 8 1, - hur samarbetet ska organiseras? Frequency Percent Valid Ja (2p) 8 1, Total 8 1, Kommentar till fråga 8 1. Ett lokalt samarbetsavtal finns (Botkyrka). 2. Finns en aktuell överenskommelse från februari 21 (Haninge). 3. Lako-dokument som är väldigt allmänt hållet (Nynäshamn). 4. Vi håller precis på att ta fram en lokal samverkansöverenskommelse. En mer övergripande för Södertörns kommunerna är gjord. vet dock inte om alla berörda undertecknat. Innan sommaren saknades Carema Hjärnhälsans underskrift (Nacka). 25
9. Har kommunen infört ett uppföljningssystem, baserat på etablerade instrument för bedömning /uppföljning, för insatser som ges till personer med psykisk funktionsnedsättning pga långvarig psykisk sjukdom? Ja Nej Kommun Botkyrka 1 (2p) Haninge 1 (p) Huddinge 1 (p) Nacka 1 (p) Nynäshamn 1 (p) Salem 1 (p) Södertälje 1 (2p) Värmdö 1 (p) Total 2 6 Om ja ange vilket instrument kommunen använder: Södertälje: CAN, ASI, olika arbetsterapeutiska bedömningsinstrument som tex DOA, ADLtaconomin, AMPS, RBMT och AWP samt olika former av psykiatriska bedömningsintrument/skalor som tex GAF (landstinget i samverkan med kommunen). Nacka: DUR Nynäshamn: Individuell uppföljning var sjätte månad via direktsamtal med brukaren. Botkyrka: NSSQ 1 Värmdö: PRPP, MOHO, DOA, BDA Kommentar till fråga 9 1. Instrumentet är för trubbigt, vi kommer att byta ut instrumentet mot ett bättre instrument då vi hittar ett som fungerar inom vårt område. Ett utvecklingsområde (Botkyrka). 2. Kommer att användas ännu mer strukturerat i samband med att ett nytt datasystem införs (Nacka). 26
1. Har kommunen en etablerad form för att minst en gång per år samla in brukares och deras anhörigas erfarenheter och synpunkter på kommunens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning som underlag för sitt utvecklings- och förbättringsarbete? Frequency Percent Valid Ja, en etablerad form för insamling av både brukare och de anhörigas erfarenheter/synpunkter finns Ja, men endast en etablerad form för insamling av brukares erfarenheter/synpunkter finns 4 5, Botkyrka (2p), Huddinge (2p), Södertälje (2p), Värmdö (2p) 4 5, Haninge (1p), Nacka (1p), Nynäsh. (1p), Salem (1p) Total 8 1, Om ja ange vilken etablerad form kommunen använder: Huddinge: Brukarenkät, förvaltningsövergripande. Nämndanknutet samverkansråd med intresse- /anhörighetsorganisationer. Brukarråd i grupp inom boendestödet. Samverkansgrupp, Basgruppen, med bla landstingetoch intresseförening. Södertälje: Brukarmöten/husråd/brukarformun o dyl på alla verksamheter. Referensgrupp med intresseorg RSMH och IFS, dessa org samt Anance och Attention ingår även i styrgrupp med jämna intervaller. Brukarrepresentanter finns även representerade i en del av ledningsgruppen, brukarrevision genomfördes i början av 2-talet samt 21, tidigare årliga brukarenkäter har nu glesats ut pga allt sämre svarsfrekvens, gemensamma arbetsgrupper med representanter från kommun, landsting och brukarorg förekommer i olika frågor. Salem: Brukarråd och brukarenkäter Nynäshamn: Vi har haft enkäter. Brukarmöten i princip varannan vecka. Anhörigstöd på gång. Nacka: Årlig brukarenkätsundersökning som utförs av Nordiska Undersökningsgruppen i form av en omfattande enkät som skickas till alla aktuella klienter. Botkyrka: Årliga brukarenkäter, synpunktslådor, brukarrevisorer och regelbundna möten med intresseföreningar i samband med handlingsplanearbeteten. Kommentar till fråga 1 1. Vi samverkar nära med anhörigföreningarna samt brukarråd/handikappråd som alltid ska tillfrågas vid utvecklings och förbättringsarbete. De medverkar också i olika styrelser där deras synpunkter ska beaktas (Nacka). 27