mars 2016 1 Foto: Caroline Johansson
Återigen är det ett nytt år och ett nytt årsmöte som skall visa vägen framåt för oss som arbetar med VFSN. Det gamla skall gås igenom och utvärderas till ett nytt effektivt år för solidariteten med Nicaraguas folkrörelser. Året som har gått har varit tufft för de få aktivister vi har, men vi har trots detta tagit flera steg framåt. Arbetet med våra projekt är omfattande med täta kontakter med våra samarbetsorganisationer i Nicaragua och med Forum Syd i Sverige. Administration och insamlingar för att få ihop vår kontantinsats är ett arbete som kräver många timmars ideellt arbete. Vi har jobbat med att få ett smidigare arbetssätt och har delvis lyckats, mycket arbete återstår dock. Det mest glädjande är att medlemmarnas bidrag har ökat kraftigt de två senaste åren, vilket har stärkt oss som jobbar med projekten och mottagarna i Nicaragua som får större möjligheter att kunna försörja sig själva genom våra projekt. Det fortsätter att komma in välbehövligt stöd för våra projekt i Nicaragua och till vår stödfond för att stärka vårt föreningsarbete i Sverige. Under 2015 har det kommit in 128 inbetalningar på totalt 51 380 kr. 47 770 kr har gått till projekten i Nicaragua och 3 610 kr har gått till stödfonden för att stärka vårt infoarbete, lokalhyra, med mycket mera. 2014 fick vi in 123 inbetalningar på totalt 51 735 kr vilket ger över 100 000 kr under de två senaste åren. Då Forum Syd lägger till 9 gånger våra insamlade medel så innebär det att vi kan finansiera projekt i Nicaragua för över en miljon kronor. Lysande! En förening lever inte om den inte syns och det har vi jobbat med att förbättra under året. Våra Medlemsbrev har utvecklats till att bli Nyhetsbrev för att kunna användas i vårt utåtriktade arbete. Vi har inga resurser att ge ut en tidning, men vi tycker att vi har hittat bra former i nyhetsbreven att förmedla nyheter, aktiviteter och rapporter på ett stimulerande sätt. Vi har också uppdaterat vår hemsida med aktuellt och fräscht material och moderniserat den. Titta gärna in och gilla och dela materialet på Facebook så att fler får del av vårt material. Ju mera vi gillar och delar, desto fler ser nyttan av vårt solidaritetsarbete med Nicaragua. Även vår sida på Facebook har gjorts om helt och hållet. Vi vill bli flera som är med i arbetet det blir både enklare och roligare. Vi har ett omfattande arbete framför oss och vi har gott om plats för fler som vill vara med i det praktiska arbetet. Kontakta oss gärna om du vill vara med! Att behålla våra medlemmar är det viktigaste för oss och gärna att vi blir flera. Förnyelseerbjudanden för medlemskap 2016 har inletts och många har redan skickat in sin medlemsavgift. Till er som ännu inte har betalt årsavgiften bifogar vi ett nytt erbjudande. Vi tackar på förhand, ditt medlemskap i VFSN är ett stort stöd! Inte medlem ännu? Inga problem, betala in 200 kr, eller 100 kr om du är arbetslös, studerande eller pensionär på PG: 87 06 91-3, skriv medlem, namn och adress. En plantskola i Los Rincones är ett av många projekt som VFSN stödjer i Nicaragua. Vill du regelbundet stödja VFSN kan du sätta in valfritt belopp på kontonummer 3206 (clearing) 2044186 (Nordea). Har du internetbank löser du det genom att gå in på din banks hemsida och överföringar till konton. Där anger du vilken periodvis insättning du vill göra (det brukar finnas olika - varje vecka, varannan vecka, månadsvis eller kvartalsvis) och hur stor summa du vill sätta in, samt kontonumret. Har du inte internetbank går det också att lösa via bank på telefon eller på bankkontor. Genom regelbundna insättningar möjliggör du ett fortsatt stöd till verksamheten i Nicaragua! Skriv projektstöd på inbetalningen 2
Varmt välkommen till VFSN:s nationella årsmöte 2016 Lördag 19 mars, kl 12:00-17:00 Solidaritetshuset, Stockholm Tegelviksgatan 40 Program 11:30-12:00 Samling och fika 12:00-17:00 Årsmöte Under dagen visar några styrelsemedlemmar bilder och berättar från deras resor i Nicaragua. Varmt välkommen hälsar vi alla medlemmar i Vänskapsförbundet Sverige - Nicaragua, VFSN. Kom och bli delaktig i vår verksamhet eller lär känna aktivisterna i föreningen och ge dem ditt stöd. Och missa inte Nicafesten! Kl 19:00 Nicaraguafest ALLA är välkomna till vår Nicaraguafest med artister, typiska maträtter och dans från Nicaragua. Ta gärna med dig en kompis och ta del av den glada nicaraguanska kulturen. Varmt Välkomna, bienvenidos y bienvenidas! Den 12 december deltog VFSN i Schysst jul i Uppsala. Vi sålde varor och delade ut information. Det som gick bäst var almanackor och planscher men även balsafåglar var populära bland barnen. 3 Det var många som kom och frågade om Nicaragua och som berättade att de varit där eller hade barn som rest dit. Vi sålde för drygt 2300:- och pengarna kommer att gå till att finansiera projektverksamheten i Nicaragua. Caroline Johansson
Intresset är stort för ledarskapsskolan i Octupan. I programmet ingår en rad utbildningar och praktiskt påverkansarbete. Palacagüina ligger i norra Nicaragua mellan Yalagüina, Pueblo Nuevo och Condega. Där arbetar Octupan, en av de organisationer VFSN har samarbetat med fram till och med 2015. VFSN har stött Octupans ledarskapsskola, en utbildning för människor på landsbygden. Syften med utbildningen är dels att öka kunskapen om vilka rättigheter man har som nicaraguansk medborgare, dels att deltagarna ska vara kapabla att påverka lokala myndigheter och att de organiserar sig för att förändra sin situation. Det innebär inte bara en rad utbildningar utan också stöd i praktisk organisering. Torsdagen den 28 januari följde jag med Jondra och Pilar från Octupan på uppföljningsbesök till byn Concepción för att träffa deltagarna i byn. Concepción ligger en liten bit utanför Palacagüinas tätort. Vid åtta på morgonen kommer vi fram till en samlingslokal som än så länge är tom. Jondra ser lite bekymrad ut. De brukar inte vara sena, berättar hon. Strax därefter dyker en äldre kvinna upp. Hon heter doña Christina och är en av kvinnorna i gruppen. Förutom att delta i ledarskapsskolan har hon även varit del i ett bakningsprojekt som Octupan ordnat och som VFSN stött. Bakningsprojektet gick ut på att stötta kvinnor som redan innan hade ugnar och brukade baka genom att förbättra deras färdigheter. Kvinnorna fick en del nya redskap som formar och 4 mått men framförallt en möjlighet att specialisera sig genom en kurs hos en konditor i Somoto. Doña Christina har med sig en stor påse med vetebröd till fikat så jag får möjlighet att smaka och kan intyga att de smakade bra. Jag bakar tre till fyra gånger i veckan och allt säljer slut med en gång, berättar hon. Det är likadant för alla som deltagit i kursen. Sedan vänder hon sig till Jondra och Pilar. Hur kommer det sig att vi har lagt mötet på förmiddagen, frågar hon. Alla som arbetar på blomsterfabriken Las Limas är upptagna med att tvätta och förbereda inför kommande vecka. De skattefria zonerna runt Esteli är fulla med företag som producerar kläder, cigarrer och i det här fallet snittblommor och andra prydnadsväxter. De står för en stor del av arbetstillfällena i norra Nicaragua. Esteli är en av de regioner där det finns mest arbetstillfällen och som har haft en stor tillväxt de senaste åren. Ball Horticultural Company är ett amerikanskt företag som etablerade sig 2012 med löfte om 900 arbetstillfällen. Vissa arbetar med odlingen, andra med att ta bort taggar från de tillskurna blommorna och andra med förpackning. Byborna i Concepción kallar det dock kort och gott las Limas efter området det ligger i. Concepción har cirka 180 invånare. Av dem arbetar 90 i las Limas. Det innebär att så gott som alla vuxna i byn arbetar där. Arbetsveckan är sex dagar lång och den enda lediga dagen i veckan är tors-
dag. Övriga dagar kommer bussar som las Limas står för och hämtar upp de anställda. De hämtas klockan fyra på morgonen och lämnas klockan sex på kvällen. Det ger inte mycket tid för att sköta hushållsbestyr eller engagera sig i byorganisationen andra dagar än just torsdagar. Lönen för en arbetare hos las Limas är 1 200 córdobas i veckan vilket innebär en månadslön på cirka 1 500 svenska kronor. Hårt drabbade av torka Precis som på många andra håll i Nicaragua har Palacagüina drabbats hårt av torkan. I Concepción har dessutom rören till pumpen för den allmänna brunnen gått sönder vilket innebär att vattnet är kraftigt ransonerat. Varje hushåll får 15 liter vatten per dag och det ska räcka för alla behov såsom matlagning, tvätt och för att dricka. Därför är prioriteringen för de som arbetar att på sin lediga dag hämta sin vattenranson, tvätta kläder och vila en stund. Det är ju därför vi alltid har mötena på torsdagseftermiddagar, kommenterar doña Christina. Ett annat exempel är införandet av ett bättre vattensystem som godkändes 2007 men som först nu ska slutföras. En diskussion förs om hur man ska gå vidare med förslag som varit vilande i flera år. Gruppen går igenom varje förslag, vilken status de har och hur man ska gå vidare. Förutom väg och vatten handlar det om installering av el i byn som är ett förslag lämnat till kommunen, specialiserad vård för kvinnor som lämnats till Minsa (hälsomyndigheten) och stipendier för universitetsstudier som lämnats till Mined (utbildningsmyndigheten). De två sistnämnda har godkänts och genomförts. Jondra kommenterar att flera förslag lämnats in muntligen och att det vore bättre om de lämnade in skriftliga, mer detaljerade förslag för olika instanser att ta ställning till. Några av deltagarna tar upp det statliga projektet Plan Techo som innebär att staten skänker takplåt till familjer. Projektet finns i byn och har återkommit flera år, men deltagarna på mötet tar upp att inte alla gynnas. Jondra frågar om de deltar i de möten som kommunen ordnar vad gäller Plan Techo. Hon poängterar vikten av att i påverkansarbetet delta i de fora som erbjuds. Ni måste närvara på mötena och där presentera era förslag, framhåller hon. Men här sitter vi alltså klockan 8 på torsdag morgon istället. En dryg timme senare börjar det dock droppa in människor. Till slut är samlingslokalen nästan full. Jondra räknar till 42 personer och suckar över den dåliga uppslutningen. Vanligtvis brukar det vara mellan 60 och 70 personer på mötena. Jag tycker ändå att det låter som en bra uppslutning, med tanke på förutsättningarna. Jondra, Pilar och de övriga deltagarna bestämmer sig för att ändå utnyttja tiden till att gå igenom byorganisationens beslutsmatris. En av deltagarna lämnar över ett flertal stora, ihopsatta pappersark till Jondra. På pappersarken framgår alla förslag som gruppen från Concepción lämnat in till olika instanser. Först framgår förslaget. Påverkansarbete ger resultat Det första är ett förslag om förbättring av vägen mellan den övre och den nedre delen av byn Concepción. Sedan framgår till vilken instans som förslaget lämnats. I det här fallet har förslaget lämnats till kommunen (Alcaldían). Sedan framgår hur förslaget lämnats. I det här fallet har det lämnats muntligen till en tjänsteman. Sedan framgår om förslaget godkänts och om det genomförts. Förslaget om förbättring av vägen godkändes 2012 men har fortfarande inte genomförts. Det blir tydligt att många av förslagen har godkänts men att få har slutförts på grund av att de inte inkluderats i budgeten. 5 Några av de 42 personer som deltog i workshopen Vatten och regn skapar oro Efter mötet bestämmer man sig för att träffas en torsdag snart igen, men på eftermiddagen den här gången så att fler kan närvara. Deltagarna småpratar på väg ut från samlingslokalen. Det stora samtalsämnet är vattnet. En kvinna berättar att den gemensamma brunnen håller på att sina och att läget är akut. Efter två dåliga regnperioder är många nicaraguaner oroliga och byborna i Concepción är inget undantag. Det är med blandade känslor jag återvänder till Octupans kontor. Å ena sidan var det inspirerande att få se det imponerande arbete som byborna i Concepción utför för att förändra sin tillvaro till det bättre, å andra sidan är de förändringar som krävs, inte bara lokalt utan också globalt, för att få till en bättre utveckling bedövande stora. Den bestående känslan är dock att kan byborna i Concepción, med sex dagars arbetsvecka med långa dagar hitta tid att engagera sig för att skapa en bättre värld, så kan även jag! Caroline Johansson
110 konstaterade fall i Nicaragua Läger med kubaner i Costa Rica. Besprutning och gasning är en av många åtgärder för att förhindra att myggan som sprider zikaviruset förökar sig. WHO varnar för en internationell epidemi av viruset zika som har spridit sig explosionsartat med tiotusentals drabbade i Latinamerika. 110 fall har konstaterats i Nicaragua som precis hämtat sig efter epidemierna av chikungunya och denguevirusen. Myndigheterna mobiliserar stort för att förhindra reproduktion av myggan Aedes aegypti som sprider viruset. Zikaviruset dök upp i Brasilien i maj 2015 och har sedan dess spridit sig till ett 20-tal länder i kontinenten. Viruset misstänks orsaka fosterskadan mikrocefali som kan leda till förlamning, synskador och utvecklingsstörning hos det drabbade barnet. Det drabbar tillväxten hos barnet som får en för liten hjärna. Symptomen hos de som smittas av zika är feber, ögoninflammation, ledvärk och utslag i kroppen, men de flesta får inga symptom alls. Zikaviruset är inget nytt virus utan finns i de flesta länder med tropiskt klimat. Det nya är att viruset har utvecklats till att bli allt aggressivare. Enbart i Brasilien har det konstaterats över 4 000 fall med barn som har fötts med för små hjärnor. 6 Viruset sprids av myggan Aedes aegypti som även sprider virusen chikungunya, dengue och är även den mygga som sprider malaria. Chikungunya drabbade tiotusentals människor i Latinamerika under 2014 och 2015 varav runt 2 500 i Nicaragua. En av orsakerna till att myggan har spridit sig runt om på kontinenten är väderfenomenet El Niño som skapar både extrem torka och översvämningar där myggan lätt kan föröka sig. Den förökar sig och lägger sina ägg i stillastående vatten och under den extrema torkan som drabbat stora delar av Latinamerika de senaste åren så har befolkningen sparat vatten i t.ex behållare där myggorna har förökat sig. Under januari har det dessutom visat sig att viruset kan spridas genom blod och även sexuellt genom sperma. Det kan bli ett av de största hoten mot den globala hälsan, säger experter inom WHO. Omöjligt att utrota myggan Myndigheterna i Nicaragua har satsat stora resurser på att förhindra att myggan sprider sig i landet. Det har handlat om ett helhetsbegrepp med utbildningsinsatser och förebyggande arbete samt information till befolkningen hur man skall agera om man misstänker att man fått viruset. Det har byggts upp hälsobrigader som går igenom hus för hus för att bespruta och sanera byggnader och vattenbehållare. Det är en ständig kamp som är långvarig då besprutningarna enbart kan ta död på de vuxna myggorna medan äggen fortfarande kan kläckas. Att få bort myggan helt är nära på omöjligt, i bästa fall kan man förhindra att den sprider sig.
Hygien och rengöring är en viktig del i kampen mot myggorna. Det kan ta år innan det finns vaccin Än så länge finns det inget vaccin mot zikaviruset utan det enda sättet att skydda sig är att undvika att bli biten av myggorna som sprider viruset. De flesta forskarna menar att det kan ta upp till 10 år innan ett vaccin kan tas fram. Men det finns också optimistiska forskare som tror att det kan gå fortare. Den kanadensiska forskaren Gary Kobinger arbetar på ett vaccin mot zika och skall börja testa på människor i augusti i år. Han säger att om vaccinet fungerar så kan man börja vaccinera från slutet av nästa år. Vulkanen Momotombo spyr åter ut lava och aska högt upp i atmosfären efter att ha varit inaktiv sedan 1905. Ett flertal explosioner och rinnande lava har gjort att myndigheterna vidtagit åtgärder och stängt skolor i närheten av den rykande vulkanen. De senaste veckorna har vulkanen haft flera explosioner och kraftiga askmoln och glödande material har skickats två tusen meter över kratern. Jordskalven har varit täta och skalven visar också på att stora mängder magma i underjorden är i rörelse och att ett utbrott är nära. Inga skador som har drabbat civilbefolkningen har hittills rapporterats men nervositeten är stor bland dem som bor runt omkring den mullrande vulkanen. Informationskampanjer för att förebygga virusangreppen är en del av arbetet. Ovanstående användes under kampanjerna mot chikungunyaviruset, den kampanjen är fortfarande aktuell och nytt material görs för zikaviruset. Vi måste agera omedelbart I Nicaragua organiserar regeringen kampanjer runt hela landet för att förhindra spridningen av zika-viruset och andra sjukdomar som sprids av myggan. Skolor, offentliga platser, marknader och liknande har gasats och besprutats. Myggans häckningsplatser måste elimineras och förutom besprutning måste vi gå från hus till hus och göra rent våra uteplatser, tak och vattenbehållare. Hela befolkningen måste vara delaktig i det här arbetet, sade Nicaraguas hälsominister Sonia Castro till tidningen El 19 Digital. Det bästa vi kan göra är att agera omedelbart, inte att beklaga tragedier efteråt, sade en av hälsoarbetarna som jobbade med sanering av hus i Managua. Achim Rödner Foto: el19digital.com 7 Myndigheter och experter inom området undersöker vulkanen regelbundet och genomför åtgärder relaterade till vulkanens aktiviteter. William Martinez som är en av myndigheternas experter sade på en presskonferens: På kort sikt finns det ingen fara för den omgivande befolkningen och vi har konstant övervakning av vulkanens aktiviteter. Under januari har vulkanen Masaya varit mycket aktiv och det har observerats en lavasjö vid mynningen av kratern Santiago. Enligt experter finns det risk för gasexplosioner som kan skicka iväg stenblock och lava med mycket höga temperaturer vilket kan orsaka bränder och skada människor som är nära kratern. Även vulkanen Telica har hög aktivitet och myndigheterna varnar för riskerna för nya gasexplosioner och nedfallande vulkanisk aska när som helst. Rosario Myrillo som är regeringens talesperson meddelar att regeringen har uppdaterat alla riskprognoser som kan drabba familjerna som bor i närheten av vulkanerna. Vi är vaksamma och aktiva och kan agera direkt i en nödsituation, sade hon. Achim Rödner / Foto: La Voz del Sandinismo
Martha: Martha till höger på bilden och Celia tillverkar en prydnadsfågel av ett uttjänt cykeldäck. VFSN har under 2013 till 2015 samarbetat med fem nicaraguanska organisationer som i sin tur utför projekt på landsbygden i Nicaragua. Många gånger informerar vi om projekten ute i byarna och om människorna som deltar i projekten, men sällan informerar vi om människorna i de organisationer vi samarbetar med. En organisation är ju inte mer än de människor som den består av. Därför ska vi nu ta en närmare titt på de människor som arbetar med de projekt som VFSN stödjer. I detta nummer träffar vi Martha del Carmen Vasquez som arbetar i Movimiento Comunal Nicaraguense (MCN) i Somoto. Jag och Martha träffas på Tipico Real, en restaurang i Somoto som också används som möteslokal vid många av MCN:s utbildningar. Martha är där för att betala en räkning för en aktivitet de haft med en ungdomsgrupp och vi passar på att samtidigt äta lunch. Martha är en liten kvinna på dryga 40 år. Hon är kanske inte den som tar mest plats i en grupp men är inte heller den som håller inne om hon har en åsikt. Vi har träffats flera gånger tidigare på möten på MCN:s kontor och vid besök ute i byarna. En helg åkte vi ut tillsammans till en av de mest avlägsna byarna, Yaraje, och stannade där hela helgen. Vi har alltså haft mycket kontakt och pratat om en mängd saker. Trots detta är det första gången vi ska prata om just Martha. Vad är det du vill veta egentligen, undrar Martha. Inte finns det så mycket intressant att säga. Jag föreslår att vi börjar med var hon bor och hur det kom sig att om började engagera sig i MCN Somoto. Jag är från Uniles och bor fortfarande kvar där, berättar Martha. Uniles är en by utanför Somoto och VFSN har stött ett flertal projekt i byn. Det är lite svårt att säga när jag började med MCN för MCN har alltid varit närvarande i byn och jag har varit med eller sympatiserat med organisationen så länge jag kan minnas, berättar hon. Min familj är jordbrukare och jag odlar fortfarande hemma så jordbruk och förutsättningarna för jordbruk har alltid intresserat mig. 8
Det var dock inte jordbruket som gjorde att Martha började engagera sig mer organiserat i MCN. Hon är utbildad sjuksköterska och för 25 år sedan började hon arbeta med hälsa och utbildning av hälsobrigadister för MCN. Detta arbete utförs ideellt. Det är dock inte hälsofrågorna som hon primärt arbetar med nu utan jordbruk kopplat till miljö och livsmedelssäkerhet. Här deltar Martha i en kurs för att tillverka tvål och naturmediciner i byn Apatule. Martha skär på bilden ut tvålar som de har tillverkat. Jag fortsatte med hälsofrågorna men gick vidare till att utbilda i familjeplanering, berättar hon. Men sedan gick jag över och började arbeta med ekologiskt jordbruk. Det ledde till den roll jag har idag vilket är som ansvarig för VFSN:s projekt. Vi är en grupp projektutförare som arbetar ihop och mitt huvudansvar är för den del som riktar sig till kvinnor på landsbygden och som handlar om ekologisk odling och livsmedelssäkerhet. Jag ansvarar för uppföljningsbesöken ute i byarna och håller utbildningar i miljökunskap. Som ansvarig ser jag också till att dokumentera hur projektet fortskrider och jag ser till att det finns utbildare för samtliga teman som ingår i projektet. Jag konstaterar att hon har en väldigt bred kunskap och att det måste vara intressant att ha arbetat med så många olika frågor på landsbygden. Jag är väldigt glad över allt som MCN har gett mig, fortsätter hon. Under de 25 år som jag arbetat i organisationen har jag haft möjlighet att fortbilda mig inom en rad ämnen. På så sätt har jag fått lära mig en mängd nya saker. Jag tycker också att det är oerhört viktigt att få utbilda på landsbygden, inte bara för den kunskap som de kvinnor jag träffar tar till sig och sprider vidare utan också för de sociala band som skapas mellan människor. Deltagandet i ett projekt innebär inte bara att du lär dig nya saker och får möjlighet att odla eller på annat sätt förbättra familjens ekonomi, utan också att du får nya vänner, att du lär dig att uttrycka din åsikt i grupp och argumentera för din sak. Caroline Johansson 9 Martha vid ett utbyte mellan MCN Somoto och en honduransk organisation som arbetar med liknande frågor.
Varmt välkommen till VFSN:s nationella årsmöte 2016 Lördag 19 mars, kl 12:00-17:00 Solidaritetshuset Tegelviksgatan 40 Stockholm Program 11:30-12:00 Samling och fika 12:00-17:00 Årsmöte Under dagen visar några styrelsemedlemmar bilder och berättar från deras resor i Nicaragua. Varmt välkommen hälsar vi alla medlemmar i Vänskapsförbundet Sverige - Nicaragua, VFSN. Kom och bli delaktig i vår verksamhet eller lär känna aktivisterna i föreningen och ge dem ditt stöd. Kontakta oss VFSN Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua Tegelviksgatan 40, 116 41 STOCKHOLM 10