2006 års rapport om skyddet av EU-medel i Sverige

2006 års rapport om skyddet av EU-medel i Sverige Rapport 2007:1

2006 års rapport om skyddet av EU-medel i Sverige FÖRORD I 2006 års rapport avseende skyddet av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen i Sverige redogörs för de åtgärder som under året vidtagits för att ytterligare stärka skyddet mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering av EU-medel i landet. Vidare redovisas erfarenheterna av Ekobrottsmyndighetens och EU-bedrägerirådets arbete med samordning m.m. inom området. Modellen med ett nationellt EU-bedrägeriråd framhålls av OLAF som ett gott exempel på hur åtgärder för att bekämpa oegentligheter med EU-medel kan samordnas. EU-bedrägerirådet fungerar som ett forum för utbyte av erfarenheter och samordning av insatser som motverkar förekomsten av bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av EU-relaterade medel. Under året som gått har jag som ordförande i EU-bedrägerirådet, på uppdrag av Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar, påbörjat en översyn av EU-bedrägerirådets roll som ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte samt att främja samverkan för att öka effektiviteten mellan berörda myndigheter. Denna översyn kommer under 2007 att resultera i ett antal konkreta förslag till åtgärder och förändringar. Denna rapport är utarbetad av Ekobrottsmyndigheten i samarbete med Fiskeriverket, Arbetsmarknadsverket, Verket för näringslivsutveckling, Statens jordbruksverk, Svenska ESF-rådet och Tullverket. I arbetet har dessutom chefsrevisorn för EU:s strukturfonder vid länsstyrelsen i Gävleborgs län deltagit. EU-bedrägerirådet har deltagit i den slutliga beredningen av rapporten. Stockholm i september 2007 Lena Häll Eriksson Ordförande i EU-bedrägerirådet ISSN 1404-3521 1

Innehållsförteckning Förord 1 Förkortningar 3 Sammanfattning 4 1. Inledning 5 2. Allmänt om samordning och samverkan inom området 6 3. EU-medel, översiktlig beskrivning 8 4. Traditionella egna medel 9 5. Strukturfondsstöd 10 6. Uppdrag att utreda EU-bedrägerirådets roll m.m. 15 7. Internrevisionen och dess erfarenheter 17 8. Upptäckta och rapporterade oegentligheter år 2006 19 8.1 Allmänna förutsättningar 19 8.2 Trender och jämförelser 20 8.3 Analys av 2006 års oegentligheter 22 9. Återvinning av felaktigt utbetalda medel 25 10. Anmälda bedrägerier och resultatet av dessa 26 Bilagor 1. I rapporten berörda EU-förordningar 30 2. Kontaktpersoner i EU-bedrägerifrågor 31 2

Förkortningar AMS AMV EBM ERUF ESF ESV EUGFJ FFU IPK Nutek OLAF SJV Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmarknadsverket Ekobrottsmyndigheten Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Ekonomistyrningsverket Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket Fonden för fiskets utveckling Internationella programkontoret för utbildningsområdet Verket för näringslivsutveckling EU:s bedrägeribekämpningsbyrå, Office Européen de Lutte Anti-Fraude Statens jordbruksverk 3

Sammanfattning 2006 har präglats av förberedelserna för att avsluta programfondperioden 2000 2006 och att starta den nya programperioden 2007 2013. I och med den nya programperioden har EU:s strukturfonder genomgått en omfattande förändring. Som en följd av strukturfondernas omstöpning har också organisationen för att förvalta medlen i Sverige förändrats. Vissa myndigheters uppdrag har upphört medan andra har fått nya eller förändrade uppdrag. Förändringarna träder i huvudsak i kraft från och med 2007 men under 2006 har berörda myndigheter ägnat tid och resurser för att förbereda sina nya roller. För EU-bedrägerirådets del innebär det inga sakliga förändringar av ansvar och uppgifter. En konsekvens av förändringarna är däremot att den grupp av myndigheter som är representerade i rådet inte längre kommer att spegla den nya ansvarsfördelningen för hantering av EU:s strukturfonder. Genom kommissionens förordning (EG) nr 2035/2005 ändrades förordningen (EG) nr 1681/94 om strukturfondsmedel och vissa stöd inom jordbrukssektorn. Bl.a. infördes i förordningen ett antal definitioner för t.ex. oriktighet (oegentlighet), ekonomisk aktör m.fl. samt en ny beloppsgräns för ärenden som skall oegentlighetsrapporteras (10 000 EUR). Dessa ändringar har påverkat rapporteringen från och med 1 januari 2006. Statistiken över rapporterade oegentligheter blir därför svårtolkad. Det gäller framför allt vid försök till jämförelser med föregående år och det blir därför svårt att försöka tolka hur utvecklingen ser ut över tid. Generellt är det också svårare att dra några slutsatser angående den svenska statistiken eftersom den bygger på ett förhållandevis litet antal anmälningar. Statistiken påverkas därför lätt av enskilda företeelser och kontrollaktioner. Under 2006 har 27 anmälningar kommit in till Ekobrottsmyndigheten (EBM) om misstänkta brott. Det är en minskning jämfört med 2005, då 36 anmälningar kom in till myndigheten. 4

1. Inledning En stor del av EU:s budget är avsatt för att finansiera ett flertal jordbruksoch strukturfondsstöd. Ansvaret för att administrera och kontrollera de flesta av dessa stöd ligger på nationella myndigheter. EU:s lagstiftning ställer stora krav på att svenska myndigheter hanterar EU-medlen på ett korrekt och tillförlitligt sätt. Mot bakgrund av det komplexa regelverket med flera olika typer av stödformer och tullavgifter och med ett stort antal in- och utbetalningar så föreligger risk för att oriktigheter uppstår och att betalningar sker på felaktiga grunder. Detta innebär att de myndigheter som ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige måste ha effektiva administrativa rutiner och säkra system för att förebygga och upptäcka oegentligheter. I de fall kommissionen anser att skyddet av EU-medel inte är tillräckligt i en medlemsstat kan kommissionen besluta om finansiella sanktioner, som i praktiken innebär att man vägrar att finansiera vissa stöd med medel från EU:s budget. Medlemsstaterna får då, i vissa fall, finansiera stödet uteslutande med nationella medel. Uppmärksammade brister kan även påverka tilldelningen av medel vid nästkommande programperiod. I Sverige har Regeringen inrättat ett EU-bedrägeriråd för att främja åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i landet. Rådet skall: främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EU-relaterade medel, följa utvecklingen av bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel samt föreslå och initiera åtgärder för att motverka sådana förfaranden, vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan berörda myndigheter samt analysera och utvärdera insatserna på området. EBM ansvarar för rådets kanslifunktioner. Denna rapport är utarbetad av EBM i samarbete med Fiskeriverket, Arbetsmarknadsverket (AMV), Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Statens jordbruksverk (SJV), Svenska ESF-rådet (ESF-rådet) och Tullverket. I arbetet har dessutom chefsrevisorn för EU:s strukturfonder vid länsstyrelsen i Gävleborgs län deltagit. EU-bedrägerirådet har deltagit i den slutliga beredningen av rapporten. 5

2. Allmänt om samordning och samverkan inom området EBM ansvarar för samordningen av de nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i Sverige. EU-bedrägerirådet, som EBM ansvarar för och vars uppgifter närmare redovisats ovan, har visat sig vara ett väl fungerande forum för utbyte av erfarenheter och samordning av insatser som motverkar EU-bedrägerier. I flera av EU:s nya medlemsstater har någon form av organisation för nationell samordning av EU-medel inrättats med Sveriges modell som förebild. Tullverket Nationellt samarbete finns mellan Tullverket och Skatteverket för uppbörd och rör främst området med punktskattepliktiga varor som alkohol, tobak och olja. När det gäller skyddet av traditionella egna medel är det främst med Europeiska kommissionens bedrägeribekämpningsbyrå (OLAF) som samarbete sker. Många ärenden från OLAF har under året resulterat i stora debiteringar och de handlar ofta om försök till kringgående av antidumpningstull genom att varor deklareras felaktigt eller att inkorrekt ursprungsland anges. Varorna är av varierande slag som t.ex. sill, kemikalier, räkor, lågenergilampor och plasmamonitorer. Nutek Nutek anordnar sedan flera år tillbaka regelbundet möten för erfarenhetsutbyten, s.k. erfa-möten. Dessa möten kan indelas i tre teman; urvalskontroller, allmänt om finansiella frågor och förvaltningsfrågor. Deltagarna består av urvalskontrollanter samt representanter från utbetalande myndigheter och förvaltningsmyndigheter. Vid mötena ges tillfälle och möjlighet till diskussioner avseende gemensamma tolkningar av regelverk m.m. Vid urvalskontrollanternas möten tar man sedan 2005 regelbundet upp vilka felaktigheter som påträffats vid revisioner/kontroller. Nutek har också tagit initiativ till en arbetsgrupp för avslut av programperioden 2000 2006. Detta syftar till att ge en gemensam bild av avslutsriktlinjer, tidplan m.m. Arbetet i denna grupp resulterade bl.a. i ett seminarium för samtliga personer vid beslutande och utbetalande myndigheter som arbetade med strukturfonderna programperioden 2000 2006. Syftet med avslutsse- 6

minariet var att åstadkomma samsyn och diskutera aktuella problemområden. Genom bra samarbete och bildandet av denna arbetsgrupp, där det ska gå att lyfta samtliga frågor som uppkommer under arbetets gång 2007 2009, har förutsättningar skapats för att bevara goda interna kontroller och ett säkert avslutsarbete. Avslutsansvariga för programmen har dessutom deltagit i Revisionsrättens genomgång i november 2006, av deras årsrapport avseende 2005. Revisionsrättens representanter lyfte här fram de krav som ställs på kommissionens revisorer och därmed indirekt på den nationella revisionen av strukturfonderna. ESF-rådet Samverkan mellan ESF-rådet och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har fortlöpande skett under det gångna året, bl.a. genom så kallade centrala samverkansmöten mellan myndigheterna på ledningsnivå. Det så kallade Samverkansdokumentet, som tydliggör handläggning och arbetsfördelning mellan ESF-rådet och AMS, reviderades och vidareutvecklades under året för att skapa ökad tydlighet i vem som ansvarar för vad. Information om förändringar avseende Olafrapporteringar samordnades mellan myndigheterna. I samband med att personal från AMS erbjöds verksamhetsövergång till ESF-rådet tecknade AMS och ESF-rådet i december 2006 en överenskommelse om införande av nya rutiner avseende handläggning, granskning samt besök på plats enligt artikel 4 i kommissionens förordning (EG) 438/2001. Eftersom året var det sista året av programperioden 2000 2006 etablerades även, i samråd mellan ESF-rådet och AMS, bland annat en arbetsgrupp med representanter från båda myndigheterna för att säkerställa den finansiella styrningen och kontrollen inför avslutningen av programperioden. SJV SJV har under året bedrivit ett omfattande samarbete med framför allt länsstyrelserna och Tullverket när det gäller hanteringen av EU-stöd till jordbruks- och livsmedelsföretag. Samarbetet syftar till att säkerställa riktigheten i de utbetalningar av EU-stöd som SJV ytterst ansvarar för. 7

3. EU-medel, översiktlig beskrivning Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av EU-medel, på inkomstsidan traditionella egna medel, d.v.s. tullar och jordbruksavgifter, och på utgiftssidan jordbruksstöd och strukturfondsstöd. EUmedel till forskning och utbildning samt andra från Europeiska kommissionen direkt utbetalda stöd behandlas inte i denna rapport. Anledningen till detta är att ansvaret för att administrera och skydda dessa medel ligger helt och hållet på kommissionen och andra institutioner inom EU. Tabellen visar återflödet i form av olika bidrag och stöd till Sverige från EU, miljoner kronor. 2002 2003 2004 2005 2006 11 217 11 737 12 294 13 137 13 840 (Beloppen är hämtade från Årsredovisning för staten 2006.) Schematiskt flödesschema Strukturfondsstöd Information till möjliga stödsökande Ansökan om stöd Handläggning av ansökan Checklistor / adm. kontroll Beslut om stöd Villkor för stöd Rekvisition av medel Handläggning av rekvisition Checklistor / adm. kontroller / fys. kontroller Utbetalning av medel Efterföljande urvalskontroller Revision Rekvisition av medel från kommissionen 8

Beträffande jordbruksfondens garantisektion gäller samma flödesschema med undantag för att momenten rekvisition av medel och handläggning av rekvisitioner saknas. Genom kommissionens förordning (EG) nr 2035/2005 ändrades förordningen (EG) nr 1681/94 om strukturfondsmedel och vissa stöd inom jordbrukssektorn. Bl.a. infördes i förordningen ett antal definitioner för t.ex. oriktighet (oegentlighet), ekonomisk aktör m.fl. samt en ny beloppsgräns för ärenden som skall oegentlighetsrapporteras (10 000 EUR). Dessa ändringar har påverkat rapporteringen från och med 1 januari 2006. Det har även genomförts motsvarande förändringar, som rör merparten av stödet inom jordbrukssektorn, genom förordning (EG) nr 1848/2006. Dessa förändringar har inte påverkat 2006 års rapportering eftersom de träder i kraft den 1 januari 2007. 4. Traditionella egna medel Med anledning av Europeiska kommissionens tidigare kontrollbesök i Sverige har Tullverket under 2006 påbörjat arbetet med att ta fram interna instruktioner gällande bestämmelserna för extern gemenskapstransitering, som till exempel kontroll av transiteringsförfarandets avslutande, tullskuld och uppbörd. Inom området tullager har fler interna instruktioner utfärdats, som till exempel utformning av beslut om tillstånd till tullförfarande med ekonomisk verkan eller användning för särskilda ändamål. Kontroll har också gjorts av fisk och fiskeriprodukter och med anledning av denna kontroll har under året en intern instruktion utfärdats om regler och handläggning av dokument för styrkande av fiskeriprodukters gemenskapsstatus. Ett av Tullverkets mål är att säkerställa en riktig uppbörd och bekämpa ekonomisk brottslighet genom att använda efterkontroll genom eftergranskning och revision och att ytterligare utveckla och effektivisera urvals- och kontrollmetod. Under året har revisionsverksamheten inom efterkontroll ökat och resultatet har förbättrats. Inom riskanalysverksamheten pågår ständigt arbetet med att utveckla metoder för att höja kvaliteten och förbättra urvalet för underlag till efterkontrollverksamheten. Ett projekt har genomförts med uppdraget att utveckla en 9

eller flera selekteringsmetoder för tullrevisionsobjekt med inriktning på tullvärde. Andra projekt med denna inriktning som genomförts inom riskanalysverksamheten under året har behandlat felaktigt deklarerade transportkostnader samt tullvärdefel. Med anledning av Europeiska kommissionens beslut om att införa ett gemensamt elektroniskt tulldatasystem för hela unionen har det under året arbetats intensivt med detta i form av utvecklingsprojektet Customs Trade System (CTS). Då det framöver kommer att ske stora internationella förändringar inom tullområdet hanteras dessa redan nu inom projektet CTS. I projektet ingår flera delprojekt som t.ex. ECS (Export Control System) som syftar till att begränsa bedrägerier. Under året har även förberedelserna inför det nya regelverket om godkända ekonomiska operatörer (AEO) fortsatt. AEO kommer att utgöra en del av Tullverkets modell Servicetrappan, innebärande att företag måste uppfylla villkor om laglydighet, bokföring och solvens för att få förenklingar vad gäller tullrutiner. 5. Strukturfondsstöd EU:s strukturfondsstöd omfattar Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) samt Fonden för fiskets utveckling (FFU). Syftet med strukturfondsstödet är att öka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsstaterna samt att minska de regionala och ekonomiska obalanserna. EU:s strukturfondspolitik under åren 2000 2006 fördelas på tre mål: Mål 1 skall främja utveckling och strukturell anpassning i områden med eftersläpande utveckling. Målet avser geografiskt avgränsade områden i norra Sverige. Mål 2 avser att stödja ekonomisk och social omställning i områden med strukturella svårigheter (industri, landsbygd och städer). Målet avser geografiskt avgränsade områden i Sverige. Mål 3 har till uppgift att stödja individens ställning på arbetsmarknaden och därmed bidra till anpassning och modernisering av strukturer och system för utbildning och sysselsättning. 10

Härutöver finns ett program för strukturfondsåtgärder inom fiskenäringen utanför Mål 1-området. Tabellen nedan visar vilka strukturfonder som omfattar vilka mål. Mål 1 Mål 2 Mål 3 Fiskenäringen utanför Mål 1 ESF X X X ERUF X X EUGFJ X FFU X X Som ett komplement till de ovanstående målen finns gemenskapsinitiativ med inriktning på sociala och ekonomiska frågor. EU:s gemenskapsinitiativ för perioden 2000 2006 är följande: Interreg III syftar till att öka samarbetet över nationsgränserna. Leader+ stöder utveckling av landsbygden med ett underifrån perspektiv på genomförandet, vilket innebär att åtgärderna skall vara förankrade på lokal nivå. Equal skall motverka diskriminering, utslagning och ojämlikhet på arbetsmarknaden. Urban II fungerar som ett stöd för ekonomisk och social förnyelse av storstadsområden. Göteborg deltar som enda kommun i Sverige. Som framgår av redogörelsen ovan överlappar målen för EU:s strukturfondspolitik och gemenskapsinitiativen varandra i vissa stycken. Kontroller sker i enlighet med de krav som kommissionens förordningar anger. Kontrollkraven är i princip likadana för samtliga fonder. Kontroller sker dels i form av skrivbordskontroller, dels genom platsbesök. Skrivbordskontroller sker rutinmässigt i samband med handläggning av ansökningar, rekvisition av medel m.m. Viktigt är att kontrollerna sker före utbetalning vilket är en styrka för att förhindra bedrägerier och felaktigheter. Kontroller omfattar i huvudsak inspektioner och kontroller, i enlighet med artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 438/2001, av projekt eller åtgärder som utförs på olika nivåer för att säkerställa efterlevnaden av bl.a. utgifternas berättigande och tillämpning av nationella bestämmelser samt de kontroller som föreskrivs i artikel 9.2 9.4 i nämnda förordning. Kontroller efter utbetalning är främst sådana platskontroller och inspektioner som föreskrivs i artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 438/2001. Under 2006 har administrativa förändringar skett för projekt som inte följer lagen om offentlig upphandling i form av strukna utgifter vilket innebär att utgifterna anses som icke stödberättigade. 11

Europeiska regionala utvecklingsfonden Denna fond omfattas av 2 Mål 1 program, 4 Mål 2 program och 3 Interregprogram där förvaltningsmyndighet och utbetalande myndighet finns i Sverige. Förvaltningsmyndigheterna har vidtagit vissa åtgärder för att förbättra och stärka de interna kontrollerna i förvaltningssystemen. De flesta förvaltningsmyndigheterna har förbättrat bevakningen av projektens förbrukning av budgeterade medel, för att kunna använda återförda medel till nya beslut innan utgången av 2007. Förstärkning har också skett av kontrollerna innan utbetalning till projektägarna genom uppdaterade rutiner och checklistor för att säkra projektens verifieringskedja. Förvaltningsmyndigheterna har utvecklat urvalsprocesserna för fysiska besök hos projektägarna och utformat sammanställningar som omfattar samtliga ingående beredningssekretariat. Förvaltningsmyndigheterna ansvarar för hela programmet och ska i denna sammanställning kunna utläsa vilka projekt som har besökts och vilka eventuella åtgärder som bör vidtas samt hur dessa följs upp. Nuteks ansvar har främst skett genom omvärldsbevakning och mötena för erfarenhetsutbyte. Vid dessa möten har man som stående punkter på dagordningen funna felaktigheter och genomgång av domar gällande strukturfondsprojekt. Största kraften läggs på att finna eventuella felaktigheter innan utbetalning av EU-medel till projektägarna. Nutek medverkar därför i större utsträckning vid kontroller på plats hos projekten. Det nya ärendehanteringssystemet NYPS har lanserats och utvecklats för att underlätta handläggning av stödärenden. Stor vikt läggs vid förenkling av rutiner kring utökad dokumentation vid bl.a. skrivbordskontroller och på platsbesök, verifieringskedja och rapporteringar av olika slag. Webbansökan om EU-stöd och utbetalning kommer att underlätta ärendehanteringen och de personella resurserna kan koncentreras kring granskning och olika kontroller. För Interreg IIIA Öresundsregionen har följande förändring skett i förvaltnings- och kontrollsystemen. Mallar för avstämningsunderlag och checklistor har vidareutvecklats. Erfarenhet från kommissionens avslutsrevisioner i programperioden 1995 1999 har tagits tillvara. Europeiska socialfonden Under år 2006 vidtogs inom ESF-rådet en rad åtgärder för att säkerställa en sund förvaltning samt en förbättrad och förstärkt finansiell kontroll av programmedel. Genom ESF-rådets controllernätverk arbetar man fortlöpande med uppföljning och förbättring av finansiell styrning och kontroll, bl.a. har en stående 12

punkt lagts in på controllernätverkets möten med uppföljning av resultat och vidtagna åtgärder från genomförda revisionsbesök. Ett annat exempel på löpande anpassningar som gjorts under 2006 är att revidering har skett av interna riktlinjer för Olaf-rapportering och interna riktlinjer för kontroller enligt artikel 4 i kommissionens förordning (EG) 438/2001. Även de interna riktlinjerna för åtalsanmälan vid misstanke om brottsligt förfarande rörande stöd från den europeiska socialfonden har reviderats under 2006. De heldagskurser i förvaltningsrätt och offentlighet och sekretess som genomfördes år 2005 för tjänstemän inom respektive förvaltningsområde har under år 2006 följts upp genom workshops inom flertalet av förvaltningsområdena. Mål 1 som omfattas av sociala fonden (Mål 3) har ökat de interna kontrollerna av analysprojekt efter upptäckt av oegentligheter. Det har även omfattat kompetensutveckling av personal som handlägger ärenden. Fonden för fiskets utveckling Fiskeriverket har fortsatt att inrikta sig på kontinuerlig förbättring av kontrollinsatser innan utbetalning. Målet är att upptäcka felaktigheter innan belopp utbetalats. Genomförda urvalskontroller under 2006 har inte påvisat några större systematiska felaktigheter. Formerna för samverkan mellan förvaltningsmyndigheten och utbetalande myndigheten har ytterligare utvecklats under det gångna året. Samtliga handläggare möts en gång per kvartal eller oftare vid behov. Syftet med mötena är att diskutera konkreta frågeställningar dels för att höja kunskapsnivån hos varje deltagare, dels för att vidareutveckla rutinerna kring beslutsfattandet och utbetalningshanteringen. Förhoppningen är att säkerställa handläggningsrutiner för att förebygga oegentligheter. Man diskuterar även rapporter från finansiell kontroll i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 438/2001, vilka genomförs av Fiskeriverkets avdelning för fiskerikontroll. Kontrollmyndighetens granskning av förvaltningsmyndighetens och den utbetalande myndighetens tillämpning av handläggningsrutiner och regelverk är av stor betydelse i den kontinuerliga översynen av hanteringen av EUmedel. Protokollförda beslutsmöten infördes under 2005 och har även fortsatt under 2006. Det har blivit en rutin som underlättar en enhetlig bedömning vid beslutstillfället. Införandet av protokollförda beslutsmöten har fallit väl ut. Man får dels en enhetligare bedömning av stöden, dels är de positiva ur utbildnings- och informationssynpunkt. 13

Dubbel kontroll ( Kom-ihåg-lista ) vid beredning infördes under 2005. Dessa listor har fortsatt att tillämpas under 2006 och har underlättat att oriktigheter upptäckts före beslut. Strukturstöd inom jordbruksområdet Jordbruksfondens uppdelning mellan utvecklingssektionen och garantisektionen medför viss svårighet att överblicka administrationen. Utvecklingssektionen finansierar endast strukturstöd och är alltså en strukturfond. Garantisektionen, som inte är en strukturfond finansierar både strukturstöd och marknadsstöd. För kontroller före utbetalning gäller för utvecklingssektionen att man gör så kallade artikel 4-kontroller enligt (EG) nr 438/2001 på alla ärenden som avser investeringsstöd och förädlingsstöd med beslutat stödbelopp över 200 000 kr. För övriga investerings- och förädlingsstöd görs kontroller på minst 20 % av antalet. Trender under året som märkts var relativt höga avvikelsefrekvenser vid länsstyrelsernas kontrollverksamhet. Detta ledde till att Jordbruksverket beslutade om höjda kontrollfrekvenser i vissa län inför 2007 års kontrollsäsong. Kontrollfrekvensen beslöts, beroende på län, till mellan 5 och 12,5 % av antalet ansökningar som ska besökas under 2007. Jordbruksverket utreder för närvarande olika åtgärder för att minska det relativt höga antalet avvikelser som upptäcks vid kontroll. Även vid kontroller i efterhand har en del oriktigheter hittats. De viktigaste var att vissa brister fortfarande finns i stödmyndighetens förvaltningssystem, till exempel att åtskillnad mellan beslutande och utbetalande person kan vara otillräcklig. Vissa brister vad gäller checklistor samt att man inte följt upp om stödmottagaren fortsätter verksamheten 5 år efter beslutet om stöd och att stödgrundande egendom finns kvar. I ett par fall har påvisats att stödbesluten medgett något större andel EU-medel än tillåtet enligt regelverket. I ett fåtal fall har konstaterats att utgifter som inte var stödberättigande medtagits vid begäran om stöd. 14

6. Uppdrag att utreda EU-bedrägerirådets roll m.m. EBM har i sin instruktion uppdraget att ansvara för ett EU-bedrägeriråd. EU-bedrägerirådets uppdrag är att främja åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i landet. I juni 2006 fick Lena Häll Eriksson i uppdrag av EBM:s generaldirektör Gudrun Antemar att vara ordförande i EU-bedrägerirådet, att utveckla rådets roll som ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte samt att utarbeta förslag till lämpliga utbildningsinsatser. För att skaffa kunskap och övrigt nödvändigt underlag för uppdragets genomförande har sammanlagt 17 myndigheter besökts, varav sex länsstyrelser. Diskussioner har också förts med företrädare för Närings-, Justitie-, Jordbruks- och Finansdepartementet. Rådet roll har vidare diskuterat med representanter för Europeiska Byrån för Bedrägeribekämpning, OLAF. Följande myndigheter har besökts; Arbetsmarknadsstyrelsen, Ekonomistyrningsverket (ESV), Fiskeriverket, Glesbygdsverket, Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK), Statens Jordbruksverk, Migrationsverket, ESF-rådet, Sametinget, Tullverket samt Nutek. Följande länsstyrelser besöktes; Jämtland, Jönköping, Gävle, Norrbotten, Västerbotten och Östergötland. Utifrån de besök som genomförts har det framkommit att EU-bedrägerirådet är relativt okänt på flera håll. Rådet uppfattas som både anonymt och outnyttjat och återkopplingen mellan de olika företrädarna och deras myndigheter skulle kunna förbättras betydligt. Några upplever också rådets namn som missvisande och pekar på behovet av ett namn som stämmer bättre överens med rådets arbetsuppgifter, nämligen som organ för utbyte av information och erfarenheter i brottsförebyggande samt styr- och kontrollfrågor. Ansvarsfördelningen mellan rådet och de deltagande myndigheterna upplevs på något håll som oklar. Rådet trampar ibland de förvaltande myndigheter och deras uppgifter på tårna, samtidigt som de förvaltande myndigheterna inte tar ansvar för sina uppgifter, t.ex. erfarenhetsutbyte, utan överlåter detta på rådet. Flera företrädare pekar dock på rådets mycket positiva roll som bland annat kontaktskapare och plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Det handlar både om relationen mellan olika myndigheter och om kontakterna mellan myndigheter och departement. Gensvaret på den här frågan är både 15

stort och mångskiftande. Det är uppenbart att det finns ett mycket stort behov av organiserat utbyte av t.ex. information, kunskaper, erfarenheter och synpunkter. Behovet finns såväl på operativ som strategisk nivå. Några myndigheter har tagit upp vilken roll och funktion EU-bedrägerirådets årsrapport har. Det har rests frågor om hur stort behovet av en årsrapport egentligen är och om behovet av rapportering inte skulle kunna uppfyllas i myndigheternas egna årsredovisningar. Det finns dessutom problem med att försöka sammanställa och redovisa myndighetsövergripande material, eftersom myndigheterna har olika IT-system, vilket gör att det är svårt att få fram jämförbar statistik. Dessutom skiljer sig EU:s fonder åt vilket gör att man kan fundera över värdet av jämförelser dem emellan. Flertalet myndigheter påtalar att behovet av utbildning och erfarenhetsutbyte är stort eller till och med mycket stort. Det finns också andra tecken på brist på utbildning. Genom samtal med företrädare för de förvaltande myndigheterna har det framkommit att kunskaperna om lagar och regler och förståelsen för vilket ansvar som vilar på de förvaltande myndigheternas personal är otillräcklig. Det talas t.ex. om att fusket med EU-stödet är ringa och om att de oriktigheter som hittas fram för allt beror på misstag av och okunskap hos projektägarna. De befattningshavare som handlägger EU-stöd ger sig med andra ord in på bedömningar av de subjektiva brottsrekvisiten. Fusket upplevs också som svårt att upptäcka och man vet inte vad man ska leta efter. På grund av okunskap tycker man att det är svårt att bedöma vad som ska anmälas som brott, vilket leder till att man hellre friar än fäller. Efter samtal och diskussioner med personal vid de ovan nämnda besökta myndigheterna är det uppenbart att det finns ett behov av att EU-bedrägerirådets uppdrag förtydligas, att rådets sammansättning anpassas till den nya organisationen för EU-medlens hantering i Sverige samt att EBM utarbetar ett utbildningspaket riktat till de myndigheter som hanterar EU-medel med inriktning på frågor som grundläggande straff- och straffprocessrätt, vad en polisanmälan ska innehålla m.m. Det finns också ett behov av att rådets benämning förslagsvis ändras till Rådet för effektiv och korrekt hantering av EU-medel, REKO, så att benämningen bättre svarar mot uppdraget. EU:s strukturfonder har i och med den nya programperioden, 2007 2013, genomgått en omfattande förändring. Det gäller även förvaltningsorganisationen i Sverige som hanterar medlen från strukturfonderna. En del förvaltande myndigheter har inte längre kvar sina uppdrag och ansvarsområden medan andra har fått nya eller förändrade. Förändringarna träder i huvudsak i kraft från och med 2007 men under 2006 har berörda myndigheter ägnat tid och resurser för att förbereda den nya organisationen. För EU-bedrägerirådets del innebär det inga sakliga förändringar av ansvar och uppgifter men däremot innebär det att den grupp av myndigheter som är representerade i 16

rådet inte speglar den nya ansvarsfördelningen för hantering av EU:s strukturfonder. Rådet har sedan sin tillkomst 2001 haft 2 3 sammanträden per år. Sammanträdena har främst inriktats på informations- och erfarenhetsutbyte mellan deltagande myndigheter och departement. Man har också återkommande diskuterat det så kallade skyddsnivåprojektet, oriktighetsrapporteringen till OLAF och andra relevanta frågor inom området. Skyddsnivåprojektet initierades av EU-bedrägeridelegationen och övertogs sedermera av EU-bedrägerirådet. Projektet syftade till och tog fram en metod för att bedöma skyddsnivån av EU:s medel i Sverige, för att tidigt kunna identifiera eventuella hot och risker. Projektet avslutades under 2005. En återkommande uppgift för EU-bedrägerirådet har varit att, på regeringens uppdrag, sammanställa den årliga rapporten om skyddet av Europeiska gemenskapens finansiella intressen i Sverige. Det praktiska arbetet med att ta fram underlag till rapporten har genomförts i en särskild arbetsgrupp under rådet. Detta underlag har sedan sammanställts av rådets sekreterare. Sammanlagt har sex årsrapporter överlämnats till regeringen. Rådets ordförande och andra experter från EBM har genomfört utbildningsinsatser om bland annat de olika krav som ställs på oriktighetsrapporteringen till OLAF och på en brottsanmälan. Vidare genomförde rådet en uppskattad konferens hösten 2005, där representanter för ett stort antal myndigheter deltog. 7. Internrevisionen och dess erfarenheter Internrevision sker traditionellt enligt förordningen (1995:686) om internrevision vid statliga myndigheter m.fl. Beträffande EU:s strukturfonder sker, under fondperioden 2000 2006, kontroll av att förvaltnings- och kontrollsystemen är effektiva av särskilt utsedda interna revisorer vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Arbetsmarknadsstyrelsen, Fiskeriverket och Jordbruksverket. Internrevisorerna gör årliga systemrevisioner enligt strategiska revisionsplaner som är nedbrutna i årliga revisionsplaner som är godkända av kommissionen. För nästkommande fondperiod, 2007 2013, kommer denna ordning att förändras. Årligen träffar ansvariga revisorer för avslut av programmen i Sverige och kommissionens revisorer varandra vid ett bilateralt möte i Bryssel. Mötet av- 17

ser ömsesidigt utbyte av revisionserfarenheter och åtgärder inom samtliga strukturfonder. Syftet är att uppnå ömsesidig förståelse för tolkningarna av förordningarna. Samarbetet är av stor vikt för möjligheten att ge kommissionens revisorer den svenska bilden av förvaltnings- och kontrollsystemen. Sverige har möjligheter att informera om uppföljningar och vidtagna åtgärder, för respektive fond, vilket innebär att information ges över hur Sverige stärker kontrollerna av EU-medel. Internrevisionen kontrollerar att det i verksamhetsprocesserna för hanteringen av EU-medel finns inbyggt rutiner, moment och planer för kontroll av skyddet av EU-medlen. Det är en del i kvalitetssäkringen att upprättade system och rutiner därigenom utvecklas och förbättras. Dessa kontrollsteg gör att skyddet av EU-medel hela tiden genomgår kontroller och förbättringar. Internrevisionen vid Länsstyrelsen Gävleborg är ansvarig för att utfärda en deklaration per program (12 st) och AMS Internrevision ansvarar för utfärdande av deklarationer av två program. Dessa deklarationer utfärdas när programmen är avslutade, enligt artikel 15 i kommissionens förordning (EG) nr 438/2001. Deklarationen skall grunda sig på granskning av förvaltnings- och kontrollsystemen, på resultaten av redan utförda kontroller och vid behov, på ett ytterligare urval av transaktioner. Alla nödvändiga undersökningar utförs för att få rimliga försäkringar om att attesterade utgiftsdeklarationer är korrekta och att de transaktioner som ligger till grund för dem är lagliga och följer regelverket. Artikel 13-rapporten enligt kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 är en samlad rapport över hur artikel 10 12 i nämnda förordning har tillämpats och om uppdateringar eller nödvändiga förändringar har skett i förvaltningsoch kontrollsystemen. Kraven på information i denna rapport har förändrats från kommissionens sida, vilket beror på att slutet av programperioden närmar sig. Informationen skall vara heltäckande beträffande revisionsresultat, åtgärder och uppföljningar. De åtgärder m.m. som redovisats under 2. Allmänt om samordning och samverkan inom området har stor betydelse för skyddet av EU-medlen i Sverige men är också viktiga för utbyte av nya kunskaper och erfarenheter. Sammanfattande revisionspåpekanden Det är fortfarande få ärenden som blir föremål för brottsanmälningar, orsaken till detta kan vara osäkerhet kring rutiner eller att man inte ser några avsiktliga fall. Processen för att återvinna medel kan dra ut på tiden, överklagningar m.m. Detta blir ett större och större problem ju närmare avslutet man kommer. 18

För strukturfonderna inom Mål 1, Mål 2, Urban, Interreg, Leader+ och Fiske utanför Mål 1 råder det fortfarande eftersläpning av de fysiska besöken som skall äga rum enligt artikel 4 i 438/2001. Konsekvens: Kontakten och åtgärder för att justera eventuella felaktigheter på plats och omedelbart uppnås inte. Det som stärker det svenska systemet är att skrivbordsgranskningen av rekvisitioner för utbetalning sker för samtliga rekvisitioner innan utbetalning till projektägarna. Det finns brister i dokumentation beträffande rekvisitionsgranskningen före utbetalning till projektägare, enligt artikel 4 och 7 i 438/2001. Det är viktigt att verifikationskedjan granskas och dokumenteras. Det har erfarits att riktlinjerna inte efterlevs på vissa beredningssekretariat. Konsekvens: Detta innebär svårigheter att följa projektets verksamhet och utgifter för tredje person vid revisioner, vilket kan medföra att projektets utgifter inte kan styrkas som stödberättigade. Artikel 15-ansvariga vid Länsstyrelsen Gävleborg bedömer att revisionerna av förvaltnings- och kontrollsystemen inte påvisar några större brister vad gäller de utgifter som deklarerats till kommissionen för 2006. Det finns dock ett förbättringsutrymme vad gäller dokumentationen av de kontroller som görs, både vid beredning av projektansökningar och vid rekvisitionsgranskning. 8. Upptäckta och rapporterade oegentligheter år 2006 8.1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR En definition av begreppet oegentlighet finns i Rådets förordning (EG; Euratom) nr 2988/95 om skydd av gemenskapernas finansiella intressen. Med oegentlighet menas för bidragssektorn alla fel som lett till en felaktig utbetalning eller skulle ha lett till en felaktig utbetalning av bidrag om felet inte upptäckts. Inom tullområdet (traditionella egna medel) avses på motsvarande sätt alla fel som medfört eller skulle ha medfört, om felet inte upptäckts, att tull eller avgift undanhållits av en tullskyldig. En oegentlighet kan alltså vara allt från ett enkelt misstag till brottsliga förfaranden. 19

Uppgifter om upptäckta oegentligheter redovisas i kvartalsrapporter som skickas till EU-kommissionen. Gemensamt för kvartalsrapporteringen är att det åligger nationella myndigheter att rapportera alla fel som överstiger en viss beloppsgräns. För strukturstöd och vissa jordbruksstöd gäller från och med 1 januari 2006 beloppsgränsen 10 000 Euro (ca 94 000 kr). Den har tidigare varit 4 000 Euro. För traditionella egna medel råder precis som tidigare beloppsgränsen 10 000 Euro. För rapporteringen av dessa har Tullverket sektorsansvaret och för rapporteringen avseende jordbruksfondens garantisektion har Jordbruksverket motsvarande ansvar. Inom strukturfonderna ansvarar respektive förvaltnings- och utbetalande myndighet för rapporteringen. Uppgifter om upptäckta fall av oegentligheter som redovisas i nedanstående tabeller och diagram bygger på de kvartalsrapporter som berörda myndigheter skickat till Europeiska kommissionen och på kommissionens årliga rapporter avseende skyddet av EU:s finansiella intressen. Statistikuppgifter om rapporterade oegentligheter under år 2006 avser sådana oegentligheter som omfattats av 2006 års kvartalsrapporter. Kompletterande rapporter avseende oegentligheter som upptäckts och rapporterats under tidigare år har inte medräknats. Skillnader mellan antal rapporterade oegentligheter och summan av oegentligheter uppdelat på beloppsgränser beror främst på att uppgift om felaktigt belopp i vissa fall är oklar eller saknas. 8.2 TRENDER OCH JÄMFÖRELSER För att få en bild av utvecklingen vad gäller upptäckta och rapporterade oegentligheter i Sverige under perioden 2001 2006 och en jämförelse med motsvarande utveckling inom EU som helhet redovisas nedan diagram över antal rapporterade oegentligheter och summan av de felaktiga belopp som rapporterats. Utvecklingen ii Sverige över antal rapporterade oegentligheter 180 160 140 120 100 80 60 Egna medel Jordbr.fond. Garantisekt Strukturfondsstöd totalt 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 20

Rapporterat Rapporterat antal antal oegentligheter inom EU 6000 5000 4000 3000 Egna medel Jordbr.fond. Garantisekt Strukturfondsstöd totalt 2000 1000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Med början första kvartalet 2006 infördes en regelförändring avseende anmälan av oegentligheter. Denna förändring har inneburit att beloppsgränsen för att anmäla oegentligheter till kommissionen höjts från 4 000 till 10 000 Euro. Statistiken över rapporterade oegentligheter blir därför svårtolkad. Det blir även svårt att försöka tolka hur utvecklingen ser ut över tid. För vissa stöd träder dessutom inte regelförändringen i kraft förrän 1 januari 2007, vilket gör jämförelser ännu svårare. För Sveriges del har regelförändringen inneburit att det ser ut som om antalet rapporterade oegentligheter från strukturfonderna har minskat drastiskt. Generellt är det också svårare att dra några slutsatser angående den svenska statistiken eftersom den bygger på ett förhållandevis litet antal anmälningar. Statistiken påverkas därför lätt av enskilda företeelser och kontrollaktioner. Utvecklingen i i Sverige över felaktiga belopp (miljoner kr) 60 50 40 30 20 Egna medel Jordbr.fond. garantisek Strukturfondsstöd 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 21

Rapporterade felaktiga belopp inom inom EU EU (milj (milj ) 800 700 600 500 400 300 Egna medel Jordbr.fond. garantisekt Strukturfondsstöd 200 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Även när det gäller rapporteringen av de felaktiga beloppen är det svårt att dra några generella slutsatser eftersom även den delvis har påverkats av den genomförda regelförändringen. Av samma orsaker som det är svårt att dra några långtgående slutsatser om antalet rapporterade oegentligheter från Sverige är det svårt att se några trender i de rapporterade beloppen p.g.a. att antalet oegentligheter är få. Det är bland annat kurvan över egna medel ett exempel på. Under 2004 svarade ett enda ärende för nästan 14 miljoner kronor, vilket förklarar att statistiken för det året avviker. Eftersom Sverige också har många mindre projekt, i relation till hur det ser ut i flera andra EU-länder, bidrar det till att relativt sett färre antal ärenden rapporteras eftersom de inte kommer upp ovanför gränsen för vad som skall rapporteras vilket också leder till att de rapporterade sammanlagda beloppen blir lägre. 8.3 ANALYS AV 2006 ÅRS OEGENTLIGHETER Enligt kommissionens rapport avseende år 2006 har Sverige rapporterat 47 oegentligheter avseende traditionella egna medel omfattande totalt 2,2 miljoner Euro, vilket ger ett genomsnittligt felaktigt belopp på ca 47 000 Euro. Motsvarande genomsnittliga belopp år 2005 var ca 55 000 Euro. Rapporteringen av oegentligheter (ärenden där det undandragna beloppet överstiger 10 000 Euro) ligger på ungefär samma nivå jämfört med föregående år. 53 oegentligheter avseende jordbruksfondens garantisektion omfattande totalt 859 000 Euro, vilket ger ett genomsnittligt felaktigt belopp på ca 11 000 Euro. Motsvarande genomsnittliga belopp år 2005 var ca 10 000 Euro. 71 oegentligheter avseende strukturfondsstöd omfattande totalt ca 2,5 miljoner Euro, vilket ger ett genomsnittligt felaktigt belopp på ca 36 000 Euro. Motsvarande genomsnittliga belopp år 2005 var ca 19 000 Euro. 22

När det gäller jordbruksfondens garantisektion gör kommissionen en jämförelse mellan medlemsländerna av det felaktiga beloppets andel av det totalt utbetalda stödet. För Sveriges del uppgick det felaktiga beloppet år 2006 till 0,09 % av det totala stödet. Motsvarande andel år 2005 var 0,12 %. En jämförelse med övriga medlemsländer visar på stora variationer mellan olika år och olika länder. Båda åren ligger Sverige under den för hela EU genomsnittliga andelen felaktiga belopp som år 2006 uppgick till 0,17 % och år 2005 till 0,21 %. Någon motsvarande redovisning avseende traditionella egna medel och strukturfondsstöd finns inte. Nedan redovisas rapporterade oegentligheter procentuellt fördelade på olika beloppsstorlekar. Antal oegentligheter - procentuellt fördelat på beloppsstorlek (1000-tal SEK) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 < 50 50-100 100-500 500-1 000 1 000> Egna medel Jordbruksf. Garantisekt Strukturfondsstöd totalt Tyngdpunkten för de felaktiga beloppen ligger i storleksordningen 50 000 100 000 kronor vad gäller Jordbruksstöd, Egna medel i beloppsstorleken 100 000 500 000 kronor och även Strukturfondsstöden har den största andelen oegentligheter i storleksordningen 100 000 500 000 kronor. Fördelningen motsvarar i stort den som gällde år 2005 för Jordbruksfonden. För Egna medel och Strukturfonden har däremot gruppen 100 000 500 000 kronor ökat markant på bekostnad av de två högre kategorierna. Antalet oegentligheter uppdelat på det felaktiga beloppets storlek i förhållande till det totala stödbeloppet (%). 35 Felaktigt belopp i förhållande till totalt belopp Felaktigt belopp förhållande till totalt belopp (antal oegentligheter) (antal oegentligheter) 30 25 20 15 10 Jordbr.fond. Garantisekt Strukturfondsstöd totalt 5 0 < 3 % 3-10 % 10-50 % 50-100% 23

Det bör noteras att såväl de faktiska felaktiga beloppen som beloppets storlek i förhållande till det berörda stödets storlek varierar kraftigt. När det gäller traditionella egna medel varierar de felaktiga beloppen mellan 96 000 3 160 000 kronor. För jordbruksfondens garantisektion varierar beloppen mellan 13 000 528 000 kronor och beträffande Strukturfondsstödet varierar beloppen mellan 10 000 1 638 000 kronor. Inom jordbruksfondens garantisektion, där de felaktiga beloppen är relativt låga, utgör dessa samtidigt en stor andel av berört stöd. Strukturfondsstöden är dess motsats med relativt sett något större felaktiga belopp men där dessa endast utgör en mindre del av berört stöd. Detta skiljer sig inte åt från tidigare års rapporteringar. Förekommande feltyper Generellt bör noteras att en rapporterad oegentlighet ofta grundas på mer än en felorsak och att det i rapporteringen avseende enskilda oegentligheter anges flera olika feltyper. Traditionella egna medel: Den vanligaste typen av fel är att man anger inkorrekt klassificering/felaktig varubeskrivning och denna feltyp står för nästan hälften av fallen. En annan vanlig feltyp är angivande av inkorrekt ursprungseller avsändarland. Dessa två feltyper görs i syfte att slippa betala tull och antidumpningstull. Antidumpningstull kan utgå på vissa varuslag och kan även vara beroende av i vilka länder varorna har sitt ursprung. Jordbruksfondens garantisektion: Mest frekventa feltyper är Ej stödberättigad utgift vilket förekommer i 79 % av de rapporterade oegentligheterna och Frånvaro av identifikation, märkning m.m. som förekommer i 13 %. Motsvarande statistik för hela EU visar enligt kommissionens rapport på större spridning vad gäller felorsaker. För 2006 utgör feltypen Förordningsvillkor ej uppfyllda den enskilt största gruppen med 15 %. Den därefter näst mest frekventa felorsaken är att Saknade eller ej kompletta dokument. Den utgör ca 7 % av totala antalet. Strukturfondsstöd: Mest frekventa feltyp är Ej stödberättigad utgift vilket förekommer i ca 60 % av de rapporterade oegentligheterna. Den näst största gruppen fel är Ej godtagbar utgift med 16 % och därefter Stödhandlingar saknas/ofullständiga som förekommer i 12 %. Enligt kommissionens statistik avseende hela EU är Ej godtagbar utgift den enskilt mest frekventa feltypen med 25 % av det totala antalet tätt följd av Övriga orsaker med 10 % och därefter Stödhandlingar saknas/ofullständiga vilken utgör 7 % av det totala antalet. 24

9. Återvinning av felaktigt utbetalda medel Kontrollinsatser innan utbetalning sker leder till minskat behov av återvinningsåtgärder. Statistik från oegentlighetsrapporteringen visar att kraftfulla insatser görs för att upptäcka fel och brister innan utbetalning sker. Traditionella egna medel: I drygt 90 % av de 47 rapporterade oegentligheterna under 2006, har det felaktiga beloppet delvis eller i sin helhet inbetalats. Jordbruksfondens garantisektion: I 18 fall, d.v.s. ca 34 % av det totala antalet rapporterade fall, har oegentligheter upptäckts innan beloppet utbetalats och där upptäckt helt eller delvis inte skett före utbetalning har i 15 fall d.v.s. ca 28 % beloppet i sin helhet återvunnits före 2006 års utgång. Strukturfondsstöd: I 45 fall, d.v.s. 63 % av det totala antalet rapporterade fall, har oegentligheter upptäckts innan felaktigt belopp utbetalats. För Nuteks del, som utbetalande myndighet för Interreg IIIA Öresundsregionen, har frekvensen av de funna oriktigheterna varit relativt låg under år 2006. Oriktigheterna har åtgärdats i samband med att de har upptäckts och har korrigerats innan utbetalning har skett. Krav på återbetalning har därför inte varit aktuellt. De finansiella kontroller som genomförs på ESF-rådets del av strukturfondsstöden i enlighet med artikel 10 sker inom ramen för en särskild kontrollgrupp inom AMS. Kontrollgruppen lämnade en lägesrapport i april 2007 avseende verksamheten under 2006. Av rapporten framgår att de genomförda urvalen till och med den 19 januari 2007 utgjorde totalt 15 523,4 miljoner kronor. Av dessa hade 971,3 miljoner kronor eller 6,3 procent tagits ut till kontroll. Antalet genomförda och pågående kontroller uppgår till totalt 1 362. Av dessa har 415 inneburit rekommendation om återkrav som totalt uppgår till 13 miljoner kronor. Om man ställer totalt rekommenderade återkravsbelopp 13 miljoner kronor i relation till de 971,3 miljoner kronor som har kontrollerats, så innebär detta att 1,3 procent av kontrollerat belopp har rekommenderats till återkrav. I förra årets lägesrapport uppgick motsvarande värde till 1,4 procent av kontrollerat belopp. Det har således skett en liten minskning. Kontrollenheten har under 2005 och 2006 i större utsträckning kontrollerat projekt med väsentliga belopp. Detta har varit en bidragande orsak till att kontrollerat belopp totalt har utvecklats med en stigande tendens varje år. Antal återkrav har dock inte följt samma utveckling. Kontrollerat belopp kan betraktas som ett 25