LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den nära framtiden. 1 Barren mars kl00.indd 3-03- :3
Sex av tio bönder upplever sin lönsamhet Lönsamheten vänder på nytt nedåt. procent av lantbrukarna upplever att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig. I årets Lantbruksbarometer faller den upplevda lönsamheten på nytt efter att föregående år visat en uppgång. Fler än hälften av lantbrukarna, procent, upplever en ansträngd situation med ganska eller mycket dålig lönsamhet. De som upplevt en positiv utveckling från föregående år är grisbönderna, men nivån är fortfarande låg. Lantbrukarnas upplevda lönsamhet Av de tillfrågade lantbrukarna anger 41 procent att de upplever sin lönsamhet som mycket eller ganska god. Detta kan jämföras med föregående år då 4 procent uppgav att lönsamheten var mycket eller ganska god. Detta är en liten försämring som visar att lantbrukarna på nytt har det svårare. uppger procent av lantbrukarna att de har ganska eller mycket dålig lönsamhet jämfört med procent året innan och 4 procent år. Den största förändringen syns i fördelningen mellan de lantbrukare som föregående år uppgav att de hade ganska god lönsamhet och de som svarade att de hade ganska dålig lönsamhet. Se TABELL 1. Andelen som svarat ganska god lönsamhet har minskat med 4 procentenheter och andelen som svarat ganska dålig lönsamhet har ökat med procentenheter. TABELL 1 Svarsalternativ Mycket god lönsamhet Ganska god lönsamhet Ganska dålig lönsamhet Mycket dålig lönsamhet Tveksam, vet ej Lönsamheten i dag Procentandel 1 0 44 1 4 1 DIAGRAM 1 Böndernas upplevda nettolönsamhet 01 0 0 Andel som svarat Ganska god eller mycket god 0 01-03 0 0 0 - - - -0-0 -0-0 Andel som svarat Ganska dålig eller mycket dålig DIAGRAM Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktionsgrenar, lönsamhetsindex 01 0 - - -0 Lönsamheten inom de olika produktionsgrenarna Lönsamheten bland lantbrukarna förändras mellan åren. Mjölk- och växtodlingsproducenterna upplever att lönsamheten har blivit sämre. Grisbönderna upplever att lönsamheten har blivit bättre jämfört med föregående år men den håller sig kvar på en låg nivå. Nötköttsproducenterna är de enda som inte upplevt någon förändring, varken till det bättre eller till det sämre. Lantbrukarnas bild av lönsamheten i respektive produktionsinriktning stämmer väl med siffrorna i LRF Konsults rapport Lantbrukets Lönsamhet som speglar företagens faktiska resultat. Mjölk Växt Griskött Nötkött Lönsamhetsindex Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat mycket god eller ganska god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig. Lönsamhetsindex har i årets undersökning minskat med procentenheter, från minus till minus 1. Nettotalet är negativt, vilket innebär att fler anser att lönsamheten är dålig. Historiskt sett under en tioårsperiod är nivån ändå relativt hög. Se DIAGRAM 1. -0-0 01 03 0 0 0 umjölkproducenternas lönsamhetsindex har sjunkit från till 1. Det är den enda produktionsgrenen där fler lantbrukare upplever att lönsamheten är god än de som upplever att den är dålig. Se DIAGRAM. Bland mjölkproducenterna anser procent att lönsamheten täcker löpande utgifter inklusive en lön. Av de svenska mjölkproducenterna uppger procent att de kommer att utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden. Något färre, procent, uppger att de kommer att minska produktionen.
som ansträngd uväxtodlingsföretagens upplevda lönsamhet har sjunkit från plus till minus 4. Bland växtodlingsföretagen anser 3 procent att lönsamheten täcker löpande utgifter inklusive en lön. ugrisböndernas ekonomi har återhämtat sig något och är de enda som visar en positiv utveckling på lönsamhetsindex. Den låga nivån från på minus 4 har höjts till minus 3. Bland grisköttsproducenterna anser procent att lönsamheten täcker löpande utgifter inklusive en lön. Av grisköttsföretagen planerar procent att utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden. 34 procent uppger att de kommer att minska produktionen. unötköttsproducenternas upplevda lönsamhet ligger kvar på samma nivå, minus 41. Bland nötköttsproducenterna anser procent att lönsamheten täcker löpande utgifter inklusive en lön. Bland nötköttsproducenterna räknar procent med att de kommer att utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden. 31 procent räknar med att minska sin produktion. Var femte tror på bättre lönsamhet Lantbrukarna har tillfrågats om sin tro på framtida lönsamhet. De har kunnat välja mellan fyra olika svarsalternativ: Bättre, oförändrad, sämre eller tveksam/vet ej. Bland lantbrukarna totalt tror procent att lönsamheten kommer att bli bättre nästa år. Det är en försiktigare framtidstro jämfört med förra årets procent. procent svarar att de tror på oförändrad lönsamhet och 1 procent av de tillfrågade förutspår en sämre lönsamhet framöver. I fjol var motsvarande siffror 4 och procent. De flesta av Sveriges bönder tror på en oförändrad eller en fortsatt positiv utveckling där 0 procent tror att lönsamheten kommer att vara oförändrad eller bättre under. När frågan ställdes inför och inför var siffran 4 respektive, vilket visar att fler lantbrukare inte tror på några större lönsamhetslyft kommande år. Störst framtidstro har grisköttsproducenterna, där hela procent tror att lönsamheten kommer att bli bättre, följt av fjäderfäproducenterna på 3 procent. Övriga produktions-grenar är mindre optimistiska, bland nötkötts- och får-/lammproducenterna tror en tredjedel att lönsamheten blir bättre och bland mjölk-, växtodlingsoch trädgårdsproducenterna tror var femte att lönsamheten kommer att bli bättre. DIAGRAM 3 Böndernas framtidstro per produktionsgren 0 1 4 0 0 0 Växt Mjölk Nötkött Griskött Får/Lamm Fjäderfä Trädg.växter I DIAGRAM 3 visas efter produktionsgren de som svarat att lönsamheten kommer att vara bättre eller oförändrad om ett år. Här toppar griskötts- och trädgårdsproducenterna där procent tror på en bättre eller oförändrad situation, följt av får/lammproducenterna på procent och nötköttsproducenterna på 4 procent. Av mjölkproducenterna tror procent på en bättre eller oförändrad lönsamhet respektive 1 procent bland växtodlingsproducenterna. Sist kommer fjäderfäproducenterna på 0 procent. Så här vill lantbrukarna förbättra sin lönsamhet procent av lantbrukarna har planer på att förbättra den egna lönsamheten. Liksom tidigare år är intresset störst att genom effektivisering eller ökning av produktionen öka lönsamheten. Detta anger 4 respektive 3 procent av lantbrukarna. Intresset för att samarbeta med andra lantbruksföretag är fortfarande högt men dalar med procentenheter till. Bland växtodlingsföretagen vill procent effektivisera, 41 procent öka produktionen, och 3 procent terminssäkra i större utsträckning för att öka lönsamheten. Mjölkproducenterna vill främst förbättra lönsamheten genom effektivisering, procent, ökad produktion, procent, och utökat samarbete, 41 procent. Var tredje nötköttsproducent vill öka arbetet utanför lantbruket samtidigt som de effektiviserar produktionen, procent. Grisköttsproducenterna följer växtodlingsproducenterna men vill i ännu större utsträckning terminssäkra, 3 procent. Förändring av den brukade jorden Bland lantbrukarna planerar 4 procent att minska sin andel grovfoder medan procent planerar en ökning. Främst är det mjölkproducenterna, procent som planerar en ökning. Grisköttsproducenterna samt växtodlingsföretagen vill utöka sin spannmål/oljeväxter, 1 respektive procent. Växtodlingsföretagen planerar också att minska sin andel träda/obrukad mark, procent. 3
Böndernas maskininvesteringar uppåt, Lantbrukarnas investeringar i byggnader fortsätter på samma nivå medan maskininvesteringarna ökat sedan föregående år. Byggnader Investeringar i byggnader ligger kvar på en jämn nivå med procent, en minskning med en procentenhet från. Intresset för att investera i byggnader inklusive djurstallar under det kommande året har ökat från till procent. Se DIAGRAM 1. DIAGRAM 1 Jordbrukets byggnadsinvesteringar, inklusive djurstallar, 01 Tänker investera under det kommande året Har investerat under året 01 03 0 0 0 Investeringar i byggnader har ökat främst hos mjölkproducenterna där 3 procent har investerat i byggnader under de senaste månaderna. Det är en ökning med procentenheter från till 3 procent. Även grisköttsproducenterna har ökat investeringarna, från 3 till 4 procent. Grisköttsproducenterna är den produktionsgren där flest har investerat i byggnader det senaste året. Bland växtodlingsföretagen har procent byggt nytt. Nötköttsföretagarna ligger kvar på procent sedan förra året. Se DIAGRAM. DIAGRAM Byggnadsinvesteringar per produktionsgren, inklusive djurstallar, 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/Lamm Planerade djurstallsinvesteringar De planerade investeringarna i djurstallar ökar under jämfört med i fjol. De som planerar flest djurstallsinvesteringar är mjölk- och grisköttsproducenter med respektive 1 procent. Därefter kommer nötköttsproducenterna där procent av lantbrukarna planerar att investera i djurstallar. Även växtodlingsföretagen planerar att investera i djurstallar. Se DIAGRAM 3. 4 41 4 DIAGRAM 3 Andel som planerar djurstallsinvesteringar, per prod.gren Växtodling Mjölk Nötkött Griskött 0 0 0 0 0 0 0 0 Maskiner Lantbrukarnas investeringar i maskiner ökade under från 3 till 3 procent. Deras framtida planer för att investera under är försiktigare och minskar från 1 till procent. Enligt Maskinleverantörerna ökade fjolårets försäljning av maskiner med drygt procent i löpande priser. Omräknat i 0 års fasta priser investerades det för cirka, miljarder. Traktorer och tröskor ökade både i antal och värde. Trenden att det investeras mer i kompaktmaskiner och inom transportsidan fortsätter att öka. Se DIAGRAM 4 och. DIAGRAM Jordbrukets investeringar i maskiner & redskap 11 i fasta (0) priser, mkr 000 000 4 000 000 DIAGRAM 4 Jordbrukets maskininvesteringar, 01 Har investerat under året 3 Tänker investera under det kommande året 01 03 0 0 0 0 11 1 00 0 Växtodlingsproducenterna har ökat maskininvesteringarna med sju procentenheter från 31 till 3 procent. Se TABELL 1. De ligger tillsammans med mjölkproducenterna och nötköttsproducenterna på en fortsatt hög nivå där mjölkproducenterna har en svag ökning med en procentenhet från 3 till. Nötköttsproducenterna har ökat med fyra procenten- 1 KÄLLA: JORDBRUKSVERKET, MASKINLEVERANTÖRERNA
0 bygginvesteringarna kvar på samma nivå heter från 33 till 3. Grisköttsproducenterna minskade sina investeringar och har mer än halverat sina maskininvesteringar från föregående år, från 4 till 1 procent. TABELL 1 Andel som g jort maskininvesteringar, per produktionsgren, 0 0 Växtodling % 31% 3% Mjölk Nötkött Griskött 3% 3% % 33% 33% 3% 3% 4% 1% Planerade maskininvesteringar De planerade maskininvesteringarna speglar investeringarna från. De som planerar flest maskininvesteringar är växt- och mjölkproducenter med 1 respektive procent. Därefter kommer nötköttsproducenterna där procent av lantbrukarna planerar att investera i maskiner. Bland grisköttsproducenterna är de planerade maskininvesteringarna mycket låga, endast 3 procent planerar att köpa in några maskiner. Störst minskning av planerade investeringar sedan föregående år har skett bland grisköttsproducenterna. Se DIAGRAM. DIAGRAM Andel som planerar maskininvesteringar, per produktionsgren Hela rikets jordbruk Total jordbruksareal, ha Areal åker, ha Areal betesmark, ha Antal jordbruk Medelareal åker, ha Antal mjölkföretag Antal mjölkkor Medelbesättning Antal nötköttsföretag Antal grisföretag Arrenderad åker, % Arrenderad betesmark, % 3 0 3 33 4 41 0 1 01 3 1 34 0 1 43 4 KÄLLA: JORDBRUKSSTATISTISK ÅRSBOK 1 Växtodling Mjölk Nötkött Griskött 0 0 0 0 0 0 0 0 Större företag Tendensen att större företag är mer benägna till nya investeringar kan konstateras även i årets Lantbruksbarometer. Gårdar med mer än 0 hektar är mest benägna att investera i entreprenad, energiproduktion för eget bruk och avsalu, förädling av gårdens produkter, samt annan kompletterande verksamhet. De affärsmöjligheter där gårdens storlek spelar mindre roll är försäljning på gården, turism och hästar. Affärsmöjligheten att ha egen gårdsbutik är lägst bland dem som har mer än 0 hektar, medan turism är störst bland dem som har 1 0 hektar. Intresset för hästar är generellt lågt bland samtliga lantbrukare. Se DIAGRAM. När det gäller investeringar bland alla typer av byggnader och maskiner är det även flest bland de större företagen som planerar att investera under kommande året. 3 DIAGRAM Andel företag i olika storleksklasser som är benägna till nya affärsmöjligheter Entreprenad, ex skog, snöröjning etc. Energiproduktion Förädling av gårdens produkter, ex kött, ost Energiproduktion för eget bruk Energiproduktion för avsalu Annan kompletterande verksamhet Försäljning på gården, ex gårdsbutik Turism, ex stuguthyrning, bo på lantgård, jakt, fiske Hästar ha 0 ha 1 0 ha 1 0 ha >0 ha 3
Utlåningstakten till lantbrukarna ökar Utlåningstakten på årsbasis har stigit med 1,4 miljarder jämfört med. Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet / till drygt miljarder kronor. Detta är en ökning under med 1,4 miljarder kronor eller, procent. Utlåningstakten i kronor har ökat med, miljarder jämfört med. Ökningstakten under var, miljarder kronor eller, procent. Skulderna i jord- och skogsbruket har fördubblats under en åttaårsperiod. Däremot har inte lönsamheten stigit i samma takt. Även hushållen ökade sina skulder under. Ökningstakten var dock lägre än för lantbruket och uppgick till,4 procent (Finansmarknadsstatistik dec ). Utlåningen till företag generellt under ökade med procent. Flest investerar i maskiner Vartannat lantbrukföretag uppger att man tagit lån under de senaste tre åren. Ungefär hälften av dessa har lånat pengar för maskininvesteringar, 3 procent uppger att de lånat för att investera i ekonomibyggnader och djurstallar och procent att de investerat i mark (jord och skog). Siffrorna är likvärdiga med föregående år. Störst intresse för att investera i mark är det i Region två (Gotland, Örebro, Östergötlands och Södermanlands län) där 3 procent uppger att de lånat för att investera i mark. De som är mest intresserade av att låna för tillköp av mark är de med störst omsättning (33 procent), mest areal (3 procent), driver aktiebolag ( procent), i åldern 31 år (31 procent) och är växtodlare (33 procent). Vid en jämförelse av vad företag med hög respektive låg omsättning lånar till visar det sig att det större företaget investerar mer i mark, 33 procent (1 procent), djurstallar, procent ( procent), relativt lika i ekonomibyggnader, procent, och mindre i maskiner, 3 procent (1 procent) än det mindre företaget. Lägre räntor Styrräntan steg under med 0, procentenheter för att under sommaren nå,00 procent. På grund av försämrad ekonomi i framför allt södra Europa och lägre tillväxt i Sverige har räntan sänkts i slutet på och början av till 1,0 procent. Riksbankens prognos är en styrränta kring 1,0 för resten av och en bit in i. Swedbanks prognos är att Riksbanken fortsätter TABELL 1 Landshypotek Swedbank/sparbankerna Danske bank Nordea Länsförsäkringar bank SEB Handelsbanken Övr. banker/kreditinstitut Leverantörskrediter Släktlån Övrigt SUMMA 04 33 4 01 4 1 0 00 3 4 0 1 000 4 00 0 0 0 01 0 3 0 3 0 4 3 0 3 0 1 0 4 00 00 000 1 03 att sänka räntan under våren för att till sommaren ligga runt 1,00 procent. Det osäkra ekonomiska läget i Europa och den höga utlåningen till sydeuropeiska länder, samt i dag en begränsad tillgång till kapital för världens banker, gör troligen att räntan till konsument och företag inte kommer att sänkas i lika stor utsträckning som styrräntan sänks. För hög skuldbörda i lantbruket? Är skuldökningen för snabb i lantbruket? Fortfarande är soliditeten generellt sett god och påverkas av ökade fastighetsvärden. Vid en översiktlig beräkning av den sammanlagda soliditeten i jord- och skogsbruket kommer man till en siffra kring 0 0 procent. Detta beskriver dock inte sanningen för dem som investerat och lånat pengar under senare år. Dessa har självfallet en betydligt lägre soliditet och är mycket känsligare för räntesvängningar än näringen som helhet. Varje lantbruksföretag måste därför bedömas var för sig med de möjligheter och risker som kan finnas. Siffrorna på utlåningen till lantbruket visar på stor efterfrågan på kapital och att också betydande kapital tillförts näringen. En bidragande faktor till detta är den låga räntenivå som rått. Behovet av kapital till näringen kommer att vara stort även framöver. Avgörande för investeringsviljan och efterfrågan av krediter är hur lönsamheten utvecklas i lantbruket. Ökad konkurrens på kreditmarknaden Av den sammanlagda utlåningen på,1 miljarder kronor till jord- och skogsbruket står banksystemet för 1, miljarder kronor. Resterande del är bland annat leverantörskrediter och släktlån. Tabell 1 redovisar en ökad konkurrens bland bankerna. Störst kreditgivare till skog- och lantbruket är fortfarande Swedbank, inkl. Sparbankerna, som ökat utlåningen till cirka miljarder kronor. Jordbrukets skuldsättning 04, mkr 0 3 1 3 0 00 3 0 1 4 0 00 0 4 0 3 4 3 0 3 4 4 3 43 1 00 4 0 00 0 4 0 41 04 11 00 40 1 03 1 1 1 00 00 00 0 1 1 0 4 4 0 3 0 4 3 3 0 00 0 4 1 3 4 0 0 1 00 3 3 000 00 0 0 1 0 1 1 44 1 3 3 4 00 00 0 Siffrorna i tabellen är bankernas egna uppgifter om utlåningen. Kriterium för att ett lån ska räknas med är att utlåningen ska avse privatägt jord- och skogsbruk med verksamhet som ryms i SNI-kodsystemet för jord och skog. Övriga uppgifter i tabellen är skattade värden. KÄLLA: Egen bearbetning och SCB
Lönsammare för bönder med aktiebolag procent av företagen bedrivs som aktiebolag. procent av aktiebolagen anser att lönsamheten är mycket eller ganska god, jämfört med 3 procent för enskild firma. Företagsform För första gången har Lantbruksbarometern frågat i vilken företagsform den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Enskild firma är den klart dominerande med procent och sedan kommer aktiebolag (AB) med procent. De flesta aktiebolagen finns inom växtodling och mjölkproduktion. I Region sju (Jämtland, Väster- och Norrbottens län) finns den högsta andelen aktiebolag, 1 procent, medan Region fem (Västra Götalands och Värmlands län) och Region sex, (Dalarna, Gävleborgs och Västernorrlands län) har lägst andel aktiebolag med procent. Angående lönsamheten anger procent av dem som har aktiebolag att den är mycket eller ganska god, medan motsvarande siffra för dem med enskild firma är 3 procent. De som bedriver sin verksamhet i aktiebolag eller handelsbolag (HB) är mer optimistiska inför framtiden än de som driver sin verksamhet i enskild firma. På frågan om hur förutsättningarna för lantbruket i den svarandes bygd är om fem år tror knappt 0 procent av dem som har sin verksamhet i bolag på bättre eller oförändrade villkor. Av dem som driver enskild firma tror 0 procent på bättre eller oförändrade villkor. Något fler lantbrukare tänker nyanställa Andelen anställda är oförändrad jämfört med i fjol men något fler planerar att anställa. Det finns ett fortsatt energiintresse speciellt för vindkraft som återigen ökar, men det dominerande intresset är fortfarande skogsråvara. Anställda Andelen lantbruksföretag med anställda är oförändrad, drygt procent, sedan föregående år. I Region fyra (Skåne och Hallands län) har nästan procent av företagen anställda. Flest företag med anställda finns inom fjäderfäproduktion där procent har anställd personal. Inom mjölk- och grisproduktionen har respektive procent av företagen anställda. För alla tre produktionsgrenarna har antalet företag med anställda ökat sedan föregående år. Inom två år planerar procent att anställa mer personal och även här finns de flesta företagen i Region fyra (Skåne och Hallands län). De produktionsinriktningar där flest säger att de ska nyanställa är trädgård, gris och mjölk. Energi Intresset för energiproduktion ligger kvar på samma nivå som. Andelen som vill satsa på vindkraft har dock ökat kraftigt, och andelen som tänker använda råvaror från skogen har minskat i motsvarande grad. Störst är intresset för vindkraft i Region fem (Västra Götalands och Värmlands län) och Region sex, (Dalarna, Gävleborgs och Västernorrlands län). Inom trädgårdsnäringen vill varannan av de intervjuade satsa på energiproduktion och samtliga av dessa säger att det är vindkraft som gäller. Även inom TABELL 1 DIAGRAM 1 Andelen bönder med intresse för olika typer av energiproduktion 0 Halm/spannm. Skogsråvara Vindkraft Biogas Lantbrukarnas bedömning av lönsamheten, uppdelat på företagsform Mycket god Ganska god Ganska dålig Mycket dålig 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Enskild firma 1% 3% 4% % Aktiebolag 1% % 3% 3% 0 0 växtodling och grisköttsproduktion är det många av dem som planerar att investera i energiproduktion som vill satsa på vindkraft, 4 respektive 41 procent. Trivsel Oavsett företagsform är trivseln med jobbet som lantbrukare fortfarande mycket hög. procent svarar att de trivs ganska eller mycket bra med sitt jobb. Viljan att rekommendera lantbruksyrket till yngre fortsätter att öka och är nu uppe i 1 procent. Kvinnorna är mest positiva och procent av dem skulle rekommendera lantbruksyrket. Högst är viljan bland dem som är under år, där 0 procent säger att de kan rekommendera yrket. 3 41
Dalande lönsamhet i alla regioner Samtliga regioner upplever att lönsamheten blivit sämre under och optimismen för framtiden är försiktigare. Vanligast att effektivisera Lantbrukarna fick frågan om de planerar några åtgärder för att förbättra lönsamheten. De kunde välja mer än ett alternativ. Det finns olikheter bland regionerna för hur de ska förbättra sin lönsamhet. Den vanligaste åtgärden är att effektivisera produktionen. Detta planeras i större grad i Region två och Region sex där respektive 3 procent av lantbrukarna planerar att göra detta. Det är också vanligt att öka produktionen i befintliga driftsgrenar. I regionerna två och tre planerar flest att göra detta, 4 procent. Många lantbrukare visar fortsatt intresse för samarbete. Lantbrukarna i Region två visar högst intresse med 3 procent medan de i Region fyra visar lägst med procent. I Region sex är andelen lantbrukare som tänker öka förädlingen/direktförsäljningen till konsumenterna störst med procent, 1 procentenheter mer än i Region tre där intresset är som lägst. I Region fyra är planerna för att terminssäkra större än i de övriga regionerna. Där planerar 31 procent av lantbrukarna att göra det under. Se DIAGRAM 3. Endast i två av sju regioner är lönsamhetsindex positivt i årets Lantbruksbarometer. Se DIAGRAM 1. Det är i Region tre och Region fyra. Det är en stor försämring då fler lantbrukare i samtliga regioner föregående år upplevde att lönsamheten var bättre. DIAGRAM 1 Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på region 0 0 - - Region Region Region Region 4 Region 3 Region Region 1 - - -0-0 0 De som upplever att lönsamheten är som sämst är Remed ett index på minus. Den största förändringen syns i Region fem som gått från plus till minus, en försämring med 34 procentenheter. Regionen hade svåra skördeförhållanden vilket har påverkat den upplevda lönsamhetsförsämringen. gion sju, DIAGRAM 3 Lantbrukarnas planer för att förbättra lönsamheten, regionvis Terminssäkra inköp och försäljningar Optimismen för framtiden är försiktigare Av de sju regionerna är det endast Region fyra som ökar från föregående år. Trots detta är fortfarande en stor andel av lantbrukarna optimistiska inför framtiden. Mest optimistiska är lantbrukarna i Region sex där procent har svarat att lönsamheten kommer att bli bättre eller vara oförändrad. Lantbrukarna i Region fem är försiktigast med procent Se DIAGRAM. Satsa på ett kvalitetssystem Öka förädlingen/direktförsäljningen till konsumenterna Öka samarbetet med andra lantbruksföretag DIAGRAM Effektivisera produktionen Andel lantbrukare som svarat att de tror att lönsamheten kommer att bli bättre eller vara oförändrad, regionvis, 0- Börja med ny verksamhet 0 4 0 4 1 Region Region Region Region 4 Region 3 Region Region 1 Avveckla någon verksamhet 0 Öka produktionen i befintliga driftsgrenar 0 0 0 0 0 0 0 3 4 Region Öka arbetet utanför lantbruksföretaget 0 Barren mars kl00.indd -03- :3
Varierande investeringar på regionnivå Genomförda investeringar och framtida investeringar varierar mellan regionerna liksom typ av investering. Investeringar i maskiner har varit högst i Region fem med 3 procent, lägst i Region fyra med procent. Flest investeringar i djurstallar har gjorts i Region tre och Region sex med respektive procent, lägst i Region fem med 4 procent. Investeringar i övriga byggnader har varit störst i regionerna fem, fyra och två på procent, och lägst i Region sex med procent. Se DIAGRAM 1. DIAGRAM 1 Reg. 4 Investeringar regionvis under Nya affärsmöjligheter Lantbrukarna hade i denna fråga möjligheten att välja mer än ett svarsalternativ. Intresset för nya affärsmöjligheter var högst i Region sex och lägst i Region fem. I Region sex är intresset för att investera i entreprenad betydligt större än i övriga regioner, procent av lantbrukarna i detta område kan tänka sig att investera. Se DIAGRAM 3. Entreprenad är den affärsmöjlighet som över lag är mest intressant för lantbrukarna. Regionerna ett, två, tre, fyra samt Region sex har hög andel. Näst mest intressant är energiproduktion. Störst är intresset för energiproduktion för eget bruk i Region fyra där procent uppger att de kan tänka sig att investera. Intresset för förädling av gårdens produkter är högst i Region sex med procent. Där är även intresset för att satsa på egen försäljning på gården störst med procent. Störst intresse för turism finns i regionerna två och sex med procent vardera. Den affärsmöjlighet där minst antal visar intresse är hästar, där vissa regioner visar 0 procent. 3 Maskiner Djurstallar Byggn. exkl. djurstallar 0 3 % I Region tre planerar flest för att investera i både djurstallar och maskiner under. Se DIAGRAM. I denna region planerar 1 procent för maskininvesteringar och procent för att investera i djurstallar. Region fyra ligger högst vad gäller planer för att investera i byggnader exklusive djurstallar, med 1 procent. Lägst är investeringsviljan för både maskiner och djurstallar i Region ett med respektive procent. I den regionen planerar däremot 1 procent att investera i andra byggnader. Lägst investeringsvilja i övriga byggnader finns i regionerna två och sju, där procent har sådana planer. DIAGRAM 3 Entreprenad Energiproduktion Förädling av gårdens produkter Energiproduktion för eget bruk Andel företag i olika regioner benägna till nya affärsmöjligheter DIAGRAM Reg. 4 3 Planerade investeringar regionvis Maskiner Djurstallar Byggnader exkl. djurstallar Energiproduktion för avsalu Annan kompl. verksamhet Försäljning på gården Turism Hästar Region Region Region Region 4 Region 3 Region Region 1 0 4 1 1 % 0 %
Få har planer på att överlåta sitt ägande Regionerna skiljer sig åt i flera frågor. Synen på lönsamhet, produktionsplanering och produktionsinriktning varierar mellan regionerna, liksom lantbrukarnas ålder och tillträdesår. När det gäller synen på den framtida lönsamheten om ett år är uppfattningen den samma i samtliga regioner. Andelen som tror att lönsamheten blir bättre blir färre och andelen som tror på sämre lönsamhet ökar. Svaren måste ställas i relation till upplevd lönsamhetsnivå i nuläget. Huvudsaklig verksamhet Fördelningen av den huvudsakliga verksamheten skiljer sig mellan regionerna. Totalt störst andel har växtodling och i Regionerna ett, två, fyra och fem står växtodlingen för 43,, 43 och procent. Nötköttsproduktion är störst i Region sex med 3 procent följt av Region tre med procent. Flest företag med mjölkproduktion som huvudsaklig verksamhet finns i Region sju och Region tre med 3 respektive procent. Flest grisköttsproducenter finns i Region tre, fyra och fem med 3 procent. Se Diagram 1. DIAGRAM 1 0 4 3 Vilken är er huvudsakliga verksamhet? Mjölk Nötkött Griskött Växt Region 3 4 Mjölkproduktion I Region ett och Region tre finns den största ökningen för utökad mjölkproduktion, respektive procentenheter. I Region ett planerar 3 procent och i Region tre planerar 43 procent att utöka produktionen. I Region tre finns också de som har lägst planer för att minska mjölkproduktionen, procent. I Region fyra är det 43 procent som tänker minska sin mjölkproduktion och procent planerar att öka. Växtodling Lantbrukarna har i årets Lantbruksbarometer fått tre frågor rörande deras kommande planering av växtodlingen. I Region ett planerar flest lantbrukare att öka sin produktion av spannmål och oljeväxter, procent, medan procent av lantbrukarna i Region tre planerar att minska på samma grödor. I Region sex planerar flest, procent, att minska på andelen träda/obrukad areal medan procent av lantbrukarna i Region ett planerar att utöka sin obrukade areal. I Region två och Region sju planerar flest lantbrukare att minska grovfoderproduktionen, respektive procent medan lantbrukarna i Region sex och tre planerar för en utökad produktion, respektive procent. Unga bönder I Region sju är antalet unga bönder flest i landet, 1 procent av lantbrukarna har inte fyllt år ännu. Detta kan jämföras med Region fyra där endast procent är yngre än år. I Region sju finns också den största andelen som tillträtt under 00-talet, procent av lantbrukarna. Den regionen har även störst andel som tillträdde fram till 10-talet, 3 procent. Region ett har lägst antal som tillträtt under 00-talet, procent. Ägarskifte Lantbrukarna har fått frågor angående deras planer att överlåta ägandet av lantbruksfastigheten eller lantbruksföretaget (driften). På riksnivå är det procent som tänker överlåta sin fastighet på något sätt inom tre år (lika som föregående år). 1 procent tänker överlåta driften inom tre år, vilket är en ökning med procentenheter jämfört med. På regionnivå är det stor skillnad vad gäller överlåtelse, i Region fyra är det flest som kommer att överlåta både drift, procent, och fastighet, procent de närmaste tre åren. I Region tre däremot är det minst planerade överlåtelser, procent tänker överlåta fastigheten och procent överlåta driften de närmaste tre åren. Bland dem som tänker överlåta lantbruksfastigheten är det vanligast att planera för en överlåtelse till en släkting. I de olika regionerna pendlar svaren mellan procent i Region tre och procent i Region fyra och Region sju. Jämförs överlåtande av fastighet med överlåtande av företag är intresset något större där flest planer finns i Region sju med procent och lägst i Region tre med procent. Störst intresse för att sälja på den öppna marknaden finns i Region fyra både vad gäller fastigheten med procent och företaget med procent. Anställda I Region tre och fyra uppger 3 respektive 3 procent att de har en eller flera anställda. Det är högst i landet. I regioner där flest lantbrukare redan har anställda visar också störst intresse av att anställa fler. I region fyra tänker procent av lantbrukarna anställa de kommande två åren.
TOTAL Enskild firma REGION1 REGION REGION3 REGION4 REGION REGION REGION Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt företag i dag? Räcker den till... Löpande utgifter, lön, invester. Löpande utgifter och lön Löpande utgifter Går nätt och jämnt ihop Går oftast med förlust 3 3 1 41 1 3 3 1 1 4 3 3 1 4 1 4 3 41 3 4 41 1 1 3 4 3 3 1 1 4 1 1 3 4 1 1 3 1 1 44 Planerar du att under de kommande månaderna göra väsentliga investeringar i... Byggnader, exklusive djurstallar Djurstallar Maskiner 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Bedömer du att lönsamheten i dag är mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig? Nettotal -0 - -1 - -3 - - -0 - -1-4 - - -4 4-3 -0 1 - -1 - -41-41 - - Hur kommer du att förändra din mjölkproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar 1 31 3 1 1 1 43 43 1 34 1 1 Hur kommer du att förändra din nötköttsproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar 31 31 3 1 31 1 3 3 1 1 34 1 3 3 1 3 Kommer du att nyanställa personal inom två år? Ja Nej 3 3 4 3 3 4 3 Tror du att lönsamheten om ett år kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre än i dag? Bättre Sämre 1 1 1 3 3 4 3 1 4 3 Aktiebolag 44 4 1 1 3 31 34 1
SAMMANFATTNING Försiktigare framtidstro REGION Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län REGION Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Lönsamhet Lantbrukarna upplever att lönsamheten vänder neråt. procent upplever sin lönsamhet som ganska eller mycket dålig. Uppdelat på produktionsinriktning är det endast grisköttsproducenterna som upplever att lönsamheten blivit bättre, men från en mycket låg nivå. Lantbrukarnas framtidstro har blivit lite försiktigare, procent tror att lönsamheten blir bättre nästa år. procent av lantbrukarna har planer på hur de ska förbättra sin lönsamhet. Liksom tidigare år är intresset störst för att effektivisera och utöka produktionen, 4 respektive 3 procent. Intresset för att samarbeta med andra lantbruksföretag är högt, men har minskat med procentenheter till procent. Investeringar Lantbrukarnas maskininvesteringar ökade från med 3 procentenheter till 3 procent. Byggnadsinvesteringarna minskade med en procentenhet till procent. Mjölkproducenterna ökade sina byggnadsinvesteringar med procentenheter till 3 procent. De står också för den största delen av maskininvesteringarna, procent. Gårdar med mer än 0 hektar är mest benägna att investera. Upplåning Omslagsbild: FotoAkuten/AlltingGratis.se Lantbrukarnas upplåning ökade med 1,4 miljarder kronor vilket är en snabbare takt jämfört med och en större procentuell ökning än hushållen. Skulderna i jord- och skogsbruk har fördubblats under en åttaårsperiod. Vartannat lantbruksföretag uppger att de tagit lån de senaste tre åren. 0 procent av dessa lån har tagits för maskininvesteringar följt av byggnader på 3 procent, och procent avser investeringar i mark. LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den nära framtiden. 1 Barren 4mars kl00.indd 3-03-0 :44 Pris 0 kr inkl moms REGION 1 Stockholms län Uppsala län Västmanlands län REGION Värmlands län V. Götalands län REGION Örebro län Södermanlands län Östergötlands län Gotlands län REGION 4 Hallands län Skåne län REGION 3 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Lantbrukare med aktiebolag procent av lantbruksföretagen bedrivs i aktiebolagsform. Av dessa anser procent att deras lönsamhet är mycket eller ganska god, vilket kan jämföras med 3 procent för enskild firma. De flesta aktiebolagen finns inom växtodling och mjölkproduktion. Regioner Lönsamheten sjunker i samtliga regioner. Endast i två regioner av sju upplever lantbrukarna att lönsamheten är positiv. Lägst lönsamhet upplevs i region. Störst försämring återfinns i region fem där lönsamhetsindex har fallit med 34 procentenheter till minus. Optimismen inför det kommande året är försiktigare än tidigare år. Endast i region 4 tror lantbrukarna att lönsamheten kommer att bli bättre. Investeringarna i maskiner var högst i region under, med 3 procent. Flest investeringar i djurstallar gjordes i regionerna, 4 och med procent. I region 3 planerar flest lantbrukare för investeringar i både djurstallar och maskiner under. Den affärsmöjlighet som intresserar flest lantbrukare är entreprenad följt av energiproduktion. l Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1 och årets Lantbruksbarometer är den :e. l Sifo har på uppdrag av LRF Konsult och Swedbank mellan den januari och januari telefonintervjuat 1 00 lantbrukare med mer än hektar. l I Lantbruksbarometern redovisas böndernas egna bedömningar och förväntningar om bland annat lönsamhet, investeringar, finansiering och den egna ekonomin. I rapporten görs också jämförelser mellan lantbrukarnas svar och andra statistiska uppgifter för att få en mer heltäckande bild av utvecklingen. Materialet redovisas som totalsiffror för Sverige men också uppdelat i sju regioner. l Arbetsgruppen för årets Lantbruksbarometer har bestått av Jimmy Larsson, Helena Iacono och Lars-Göran Svensson från LRF Konsult samt Magnus Hammar, Swedbank och Stefan Johansson, Sparbanken Skaraborg. ISBN -1-3-0- LJUNGBERGS TRYCKERI, KLIPPAN, MARS Barren mars kl00.indd -03- :3