Handlingsplan för Änggårdsskolans fokusbibliotek Magnus Bromö

SSU20U Skolbiblioteket - skolans pedagogiska centrum 2011-03-25 Handlingsplan för Änggårdsskolans fokusbibliotek Magnus Bromö

Innehåll 1. Inledning... 3 1.2 Syfte... 3 1.2.1 Målformulering... 3 2. Nuläget... 3 2.1 Presentation av skolan... 3 2.2 Skolans biblioteksverksamhet idag... 4 2.3 Personalens tankar om biblioteksverksamheten... 5 2.4 Tidigare handlingsplan... 6 2.5 Slutsatser... 6 2.6 Fokusbibliotekens mål och gemensamma kunskapskriterier... 6 3. Styrdokument... 7 3.1 Bibliotekslag/Skollag... 7 3.2 Lgr 11, läroplan och kursplaner... 7 3.3 Linköpings kommuns biblioteksplan... 7 3.4 IFLA/Unescos skolbiblioteksmanifest... 8 3.5 Diskussion och slutsatser... 8 4. Utvecklingsområden... 9 4.1 Läsfrämjande... 9 4.1.1 Literacy... 9 4.1.2 Strategier för läsförståelse... 11 4.1.3 Boksamtal... 11 4.1.4 Bokprat... 11 4.1.5 Mediaöversyn och inköp... 12 4.2 Informationskompetens... 12 4.2.1 Bibliotekskunskap... 13 4.2.2 Informationssökning/hantering och källkritik... 14 4.3 Samarbete kring tema... 14 4.4 Bibliotekets hemsida... 15 Källförteckning... 16 Bilagor... 18 Gemensamma kunskapskriterier... 18 Loertschers taxonomi... 20 2

1. Inledning Barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun fattade 2007 ett beslut om att bygga ut skolbiblioteken på grundskolan. Till första omgången valdes fem skolor ut, Brunnbyskolan, Kungsbergsskolan, Rosendalsskolan, Ånestadsskolan och Änggårdsskolan. Därefter har ytterligare tre skolor samt två integrerade folk- och skolbibliotek tillkommit. De skolbibliotek som omfattas av denna satsning kallas fokusbibliotek och får under två års tid centrala medel för inköp av medier och inventarier. Dessutom finansieras den fackutbildade bibliotekariens lön centralt under denna tvåårsperiod. Respektive skola bidrar med en lärarresurs, en bibliotekspedagog, motsvarande 10 procents tjänst. Eleverna ges inflytande genom att biblioteksråd bildas på skolorna. Fokusbiblioteken ska stödja, utveckla och samordna skolbiblioteksverksamheten på respektive skola i samverkan med skolans rektor och personal (se nedan Målformulering). Huvudmålet är att öka barns och elevers måluppfyllelse. (http://www.linkoping.se/skolabarnomsorg/grundskolor/utvecklingsarbete/fokusbibliotek/) 1.2 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att påbörja processen att göra skolans bibliotek till en integrerad del av undervisningen, vilket är ett av målen för fokusbiblioteken. För att lyckas med den målsättningen måste detta övergripande mål för biblioteksverksamheten för det första göras tydligt för hela skolans personal och för det andra brytas ned i delmål som är relevanta för just Änggårdsskolan. 1.2.1 Målformulering Fokusbiblioteken är en pedagogisk funktion som stöder elevers lärande och pedagogers arbete genom att vara en integrerad del av skolans verksamhet verka läsfrämjande utveckla informationskompetens 2. Nuläget 2.1 Presentation av skolan Änggårdsskolan är en F-6-skola belägen i stadsdelen Lambohov i Linköpings kommun. Skolan har två klasser i varje årskurs med undantag för år 6 som består av en klass för närvarande (läsåret 10/11). På skolan arbetar cirka 40 personer. Antalet elever är drygt 300. Änggårdsskolan strävar efter att vara en trivsam skola där varje elev, i en lugn och trygg miljö, får utvecklas i sin egen takt. Skolans föräldraråd lyfts fram i det här sammanhanget som en viktig funktion för att lyfta de frågor som rör eleverna. För att främja den trygga miljö som råder på skolan finns en antimobbningsgrupp med två kamratstödjare per klass från och med år två. 3

Skolan satsar mycket på språkutveckling. Större delen av skolans personal har fått fortbildning i studiecirkelform runt Pauline Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet (2009). Boken bygger på teorier som sätter fokus på ett synsätt om hur man kan arbeta språkstödjande med barn i alla åldrar, i alla ämnen oavsett om man talar ett eller flera språk. Den ger många exempel på hur man som pedagog, tillsammans med eleverna, kan anta den utmaning som den dubbla uppgiften innebär, att skapa de förutsättningar som eleverna behöver för att kunna bygga ett språk/andraspråk och ämneskunskaper parallellt. För att inte denna satsning ska ha varit förgäves så går nu fem av skolans personal en fortsättningsutbildning som processtödjare. Detta för att ge ytterligare stöttning i alla skolans verksamheter och för att se till att inte processen avstannar. 2.2 Skolans biblioteksverksamhet idag Skolans bibliotek är en del av Linköpings kommuns satsning på grundskolans skolbibliotek. Biblioteket kallas fokusbibliotek och har under två års tid fått centrala medel för inköp av medier samt inventarier (20000 kr/år för medier, 30000 kr/år för inventarier). Även bibliotekariens lön finansieras av centrala medel under en tvåårsperiod. På biblioteket arbetar en bibliotekarie som är på plats 34 ½ timmar/vecka (del av heltidstjänst). Dessutom finns en bibliotekspedagog som har tio procent av sin tjänst avsatt för biblioteksarbete. För att ge eleverna möjligheten att påverka biblioteksverksamheten finns två biblioteksråd ett för lågstadiet och ett för mellanstadiet. Råden består av en elevrepresentant från varje klass, rektor och bibliotekarie. Möten hålls ungefär var fjärde vecka och har inköpsförslag som en stående punkt på dagordningen. Samverkan mellan den pedagogiska personalen och biblioteket underlättas genom skolans biblioteksgrupp som träffas två-tre gånger per termin. Biblioteksgruppen består av rektor, bibliotekarie, bibliotekspedagog samt tre lärare. Det finns även en lokal samverkansgrupp. Där ingår förutom bibliotekarie och bibliotekspedagog även rektor, en bibliotekarie från närbiblioteket i Lambohov samt Västra skolområdets specialpedagog med inriktning mot läsoch skrivutveckling. Mötesfrekvensen för denna grupp är densamma som för biblioteksgruppen. Skolans bibliotekarie trädde i tjänst i oktober 2009. Då var biblioteket beläget i mellanstadiebyggnaden i lokaler som inte var särskilt lämpade för ändamålet, bland annat var Hcg/uHc-esektionen placerad ute i korridoren utanför klassrummen. Bibliotekssystem saknades, så lånen bokfördes i en pärm eller, i värsta fall, inte alls. I augusti 2010 flyttade biblioteket in i nya lokaler och ungefär samtidigt infördes ett datoriserat bibliotekssystem (Book-IT). Numera är biblioteket beläget i en helt ny byggnad, mittemellan skolans huvudentré och matsalen. Flytten har inneburit att antalet spontanbesök av lågstadieelever har ökat, samtidigt som det har sjunkit en aning bland mellanstadieelever, av förklarliga skäl. Detta är dock baserat på iakttagelser från bibliotekariens sida och inte en exakt mätning av antalet besök. 4

På eftermiddagstid bedrivs fritidsverksamhet i samma lokal. Det finns inga väggar som skiljer bibliotek och fritids åt, så det kräver en viss anpassning från respektive verksamhets sida. Samvaron underlättas av att en av fritidspedagogerna är skolans bibliotekspedagog. Hemkunskapsundervisning hålls i fritidshemmets kök, vilket är beläget i direkt anslutning till biblioteket. Eleverna lånar sina böcker själva i en utlåningsautomat (TorNeo), på så vis frigörs bibliotekarien som kan ägna sig åt att hjälpa andra elever istället. Dessutom möjliggör självbetjäningen att eleverna kan besöka biblioteket och låna böcker även när bibliotekarien inte är på plats. För närvarande består biblioteksverksamheten främst av utlån av böcker. Bibliotekarien hjälper även till i tvåornas läsegrupper. Det har även arrangerats bokprat i vissa klasser och bibliotekarien besöker ibland de båda förskoleklasserna och läser högt för dem. Det finns ett starkt intresse bland lärarna att använda biblioteket som ett verktyg att träna elevernas läsförmåga och stimulera läslusten. Läsglädjen och intresset för läsning får bedömas som överlag god. Eleverna uppskattar det nya biblioteket och visar i de flesta fall upp en stor entusiasm vid biblioteksbesöken. Även lärarna är nöjda med det nya biblioteket och att det finns en bibliotekarie på plats. Det råder på skolan en enighet om det stora värdet av att läsa skönlitteratur och att skapa goda läsare. Därför ser personalen på skolan fokusbiblioteket som ett värdefullt tillskott till skolans verksamhet. Elsa Gómez och Margareta Swenne presenterar en modell för att beskriva bibliotekets roll i undervisningen kallad Loertschers taxonomi efter upphovsmannen David Loertscher (se bilaga). Modellen består av sex nivåer som beskriver i vilken grad biblioteket spelar en aktiv eller passiv roll i skolans arbete. (Gómez & Swenne, s. 68) På den lägsta nivån är biblioteket helt passivt och är inte alls inblandad i skolans arbete överhuvudtaget. På den högsta nivån är biblioteket helt integrerat i undervisningen. Utveckling och fördjupning av undervisningen planeras av pedagoger och bibliotekarie i samverkan. För närvarande befinner sig Änggårdsskolans bibliotek på tredje nivån, men eftersom kvaliteten på biblioteksarbetet och, inte minst, elevernas skolarbete blir högst på den sjätte nivån av taxonomin är det givetvis ett mål att sträva efter. 2.3 Personalens tankar om biblioteksverksamheten Vid slutet av höstterminen 2010 genomfördes en liten undersökning där personalen fick svara på frågan vad de anser att skolbibliotekets viktigaste uppgifter är. Sammanfattningsvis kan sägas att svaren visade att det finns ett starkt intresse för läsfrämjande insatser. Uppgifter som att hjälpa elever hitta rätt bok, bokprat (för såväl elever som personal), boksamtal och sprida läsglädje var sådant som nämndes mest frekvent. Några nämner att det ska finnas faktaböcker i relevanta ämnen. Några få efterfrågar även undervisning och handledning i informationssökning. Någon enstaka lärare efterlyser ett djupare samarbete mellan bibliotekarie och lärare vid temaarbeten. 5

2.4 Tidigare handlingsplan Någon tidigare handlingsplan för Änggårdsskolans skolbibliotek finns inte. Föreliggande plan blir därmed den första. Den kommer att revideras årligen så att det behåller sin relevans. En aktuell handlingsplan ska finnas tillgänglig på skolans hemsida. 2.5 Slutsatser Det är svårt att dra några långtgående slutsatser baserat på svaren från undersökningen, annat än att skolans fokus på språkutveckling och lästräning lyser igenom. Det finns ett tydligt önskemål och en förväntan på att skolans bibliotek ska användas som ett verktyg för att utveckla eleverna till goda och flitiga läsare. Den läsfrämjande verksamheten ska naturligtvis utgöra en viktig del av biblioteksverksamheten. Det är emellertid inte nog om vi ska följa Unescos riktlinjer för skolbibliotek och nå målen i den nya läroplanen. Skolbibliotek ger eleverna de färdigheterna som behövs för ett livslångt lärande. (Svenska Unescorådet, 2006) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11) På områden som modern teknik och färdigheter för kunskapssökande, kritisk granskning och annat som har med att söka och hantera information är Änggårdsskolans fokusbibliotek en ännu outnyttjad resurs. I bibliotekarien har skolan en person med en gedigen utbildning i och erfarenhet av informationshantering. Genom ett tätare samarbete mellan lärare och bibliotekarie finns det goda förutsättningar för eleverna att uppnå de nya kursmålen. Det läsfrämjande arbetet ska dock inte hamna i skymundan till förmån för undervisning i informationssökning. Det ska istället ses som att skolans biblioteksverksamhet bör utvecklas till att omfatta även det senare. Även det läsfrämjande arbetet går att utveckla med en satsning på läsprojekt i såväl stor som liten skala. Eftersom mätningar av elevers läsförståelse pekar på en negativ utveckling (PISA 2009) vore det önskvärt att eleverna får bearbeta sin läsning i högre utsträckning exempelvis genom boksamtal. Detta är något som bibliotekarien kan bistå med, på så vis skulle biblioteket användas som något mer än bara en samling lämpliga böcker och bibliotekarien som något mer än en förmedlare av böcker som passar. 2.6 Fokusbibliotekens mål och gemensamma kunskapskriterier Det har utarbetats gemensamma kunskapskriterier för fokusbiblioteken (se bilaga). De är uppdelade på F-klass, år 3 och år 6 och anger i mål inom områdena bibliotekskunskap, litteraturkunskap och informationskompetens. Dessa kunskapsmål tillsammans med fokusbibliotekens målformulering är de övergripande målen för skolans biblioteksverksamhet. 6

3. Styrdokument 3.1 Bibliotekslag/Skollag I bibliotekslagen fastslås att [f]olk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. (Bibliotekslag 1996:1596) Från och med 1 juli 2011 finns skolbiblioteken även omnämnt i skollagen (Skollag 2010:800) [e]leverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 3.2 Lgr 11, läroplan och kursplaner Det är enligt Lgr 11 skolans uppdrag att förbereda eleverna för livet i ett informationssamhälle: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. ( ) Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr 11) Språket lyfts också fram. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Så gott som alla kursplaner för de teoretiska ämnena innehåller någon formulering som har med informationskompetens att göra. Ett exempel är kursplanen i biologi där det står att undervisningen för år 4-6 ska innehålla [t]olkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. I engelskans kursplan står för år 4-6 att eleverna ska lära sig [o]lika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier. I geografins kursplan finns det med redan som en central del av undervisningen för år 1-3: Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. I kursplanen i samhällskunskap förekommer ett flertal formuleringar som rör informationskompetens, däribland att [u]ndervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. I kursplanen för svenska finns en nästintill identisk formulering som den nyss nämnda. Vidare står att internetsökning och källkritik ska vara ett centralt innehåll i undervisningen redan i årskurs 1-3. Dessutom framhålls att eleverna ska lära sig lässtrategier för att förstå och tolka texter och kunna läsa mellan raderna, vara förtrogna med såväl berättande som beskrivande och förklarande texters budskap, uppbyggnad och innehåll, känna till några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. 3.3 Linköpings kommuns biblioteksplan I Linköpings kommuns biblioteksplan från 2007 står följande angående skolbibliotekets roll: 7

Det ska ingå som en resurs i det pedagogiska sammanhanget och den dagliga kunskapsutvecklingen och är det verktyg som elever och lärare behöver för att utveckla kunskaper och färdigheter. Vidare står att en av förutsättningarna för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag är att det har ett skolbibliotek som fungerar som en pedagogisk resurs för läslust och informationssökning. En målsättning är att alla elever i Linköpings kommun har tillgång till ett skolbibliotek som är väl integrerad i skolans arbete och bidrar till elevernas lärande samt leder till ökad måluppfyllelse. 3.4 IFLA/Unescos skolbiblioteksmanifest IFLA står för International Federation of Library Associations and Institutions. Förbundet publicerade tillsammans med Unesco ett skolbiblioteksmanifest 1999. Den senaste upplagan är från 2006. Det är en starkt visionär text som sätter upp ett antal ambitiösa mål för skolbiblioteksverksamheten. Inledningsvis konstateras att skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Bland de mål som formuleras kan nämnas att skolbiblioteket ska främja elevernas läslust samt lära dem att bli biblioteksanvändare, lära eleverna att värdera och använda information och stödja och främja de utbildningsmål som är upprättade i läroplanen. Man hävdar även att erfarenheten visar att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar. (Svenska Unescorådet, 2006:1) 3.5 Diskussion och slutsatser Denna översikt av relevanta styrdokument visar att det finns områden där Änggårdsskolans skolbibliotek måste utvecklas. Det tydligaste är området som rör informationskompetens. Den nya läroplanen och de nya kursplanerna lägger stor tyngd vid målet att eleverna ska behärska modern informationsteknik, samt att de ska kunna hantera och bedöma inhämtad information. Helt nyligen blev skolan utrustad med radio-lan, vilket möjliggör trådlös åtkomst till Internet på hela skolan. Det underlättar arbetet med datorer avsevärt och därmed även undervisning och handledning i informationssökning. På skolan finns åtta bärbara elevdatorer, vilket innebär stor flexibilitet eftersom de kan användas med Internetuppkoppling var som helst på skolan. Förhoppningsvis innebär den här förbättringen även en ökning av intresset bland lärarna för att jobba med informationssökning och därmed att undervisning på detta område kommer att efterfrågas. Det skulle i sin tur innebära ett steg mot målsättningen att biblioteket ska vara en integrerad del av undervisningen eftersom informationssökningsundervisningen, om den ska vara effektiv, bör kopplas till en faktisk skoluppgift som eleverna har och inte behandlas som ett eget ämne. (Gómez, s. 49) Vad gäller stimulerandet av elevernas läsning och utvecklingen av deras läsförståelse, som också är centrala inslag i ovanstående styrdokument, är det delvis områden som redan ingår som en självklarhet i ämnet svenska. I dessa fall handlar det mer om att utveckla ett samarbete mellan lärare och biblioteket för att ytterligare förbättra den här verksamheten. Men läsning 8

berör inte bara svenskämnet. Det handlar även om att få in läsning av skönlitteratur i andra ämnen än svenska, samt att låta eleverna träna på läsning och bearbetning av olika typer av text, exempelvis instruerande, beskrivande eller argumenterande text. Skolans lärare bedriver redan ett målmedvetet arbete med elevernas språkutveckling, bland annat som en utveckling av ovannämnda Gibbonskurs. Bibliotekets roll i detta arbete är, i nuläget, främst som förmedlare av litteratur. Ett mer utvecklat samarbete skulle möjligen betyda ännu bättre resultat i det här arbetet. 4. Utvecklingsområden Denna avslutande del är en genomgång av de områden som är i behov av förbättring om skolans bibliotek ska nå målet att bli en integrerad del av skolans undervisning. Två huvudspår kan urskiljas: läsfrämjande och informationskompetens. Ett antal aktiviteter kommer att presenteras integrerat i respektive avsnitt. Aktiviteterna för det läsfrämjande arbetet är bokprat och boksamtal. För informationskompetensutvecklingen är aktiviteten lektioner i bibliotekskunskap och informationssökning och källkritik. En övergripande åtgärd för att underlätta bedrivandet av dessa aktiviteter är att varje klass har en schemalagd tid i biblioteket. På så vis kan aktiviteterna fortlöpa och följa undervisningen naturligt. Inrättandet av detta schema ska ske månadsskiftet mars-april. Bibliotekarie och klasslärare ansvarar gemensamt för att respektive aktivitet planeras in. En annan övergripande åtgärd, vars syfte är att underlätta samarbetet med den undervisande personalen och bibliotekarien, är att bibliotekarien ska hålla en kurs för lärarna i början av höstterminen 2011. 4.1 Läsfrämjande Att låta barn stifta bekantskap med förstklassig litteratur och finnas till hands för eftersinnande samtal är elevhälsoarbete av bästa slag. Lars H Gustafsson (2009) En stor uppgift för bibliotekarien de här inledande ett och ett halvt åren har varit att gallra och förnya beståndet av böcker. Tack vare detta är den första delen av ovanstående citat en realitet i dagsläget. Däremot finns det mer att göra vad gäller bearbetningen av elevernas läsning. Att öka antalet eftersinnade samtal att göra det till en naturlig och självklar del läsningen skulle kunna vara en sak som fördjupade elevernas intresse för läsning och som definitivt skulle utveckla deras läsförståelse. Och om intresset samt förståelsen av läsning ökar finns det stor anledning att tro att eleverna känner sig stimulerade att läsa ännu mer. 4.1.1 Literacy Barbro Westlund reder i sin bok Att undervisa i läsförståelse (2009) ut begreppet literacy som på senare år har blivit centralt i forskningen kring läsning och skrivande. Det är lånat från engelskan eftersom det inte har någon heltäckande svensk motsvarighet, literacy betyder mer än enbart läs- och skrivförmåga. I litteraturen kan det dock förekomma försvenskningar som litteracitet och litteratitet. 9

Begreppet literacy har definierats i SOU (1997:108 Att lämna skolan med rak rygg, bilaga 1) som: Förmåga att använda tryckt eller handskriven text för att fungera i samhället att kunna tillgodose sina behov och personliga mål att förkovra sig och utvecklas i enlighet med sina personliga förutsättningar. (Westlund, s. 67) Innebörden av begreppet literacy förändras i takt med att samhällets förändras. Det ställs delvis andra krav i fråga om läs- och skrivförståelse på samhällsmedborgaren idag jämfört med för femtio år sedan. Begreppet literacy kan också avgränsas till reading literacy och låter sig då lättare översättas till läsförmåga och/eller läsförståelse. Det är denna förmåga som mäts i PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study är en internationell undersökning som behandlar läsförmåga, läsvanor och attityder till läsning bland tioåringar). Skolverket beskriver den på följande vis: Läsare förutsätts att aktivt konstruera mening, känna till effektiva lässtrategier och kunna reflektera över en text. De har en positiv inställning till läsning och läser både för avkoppling och för att tillägna sig information. Läsare kan lära sig från olika texttyper, och på så sätt få kunskap om omvärlden och sig själva. (Skolverket, 2007, s. 33) Westlund menar att skolan inte alltid lyckas så bra med att bedöma elevernas läsförståelse. Att eleven läser flytande och kan svara rätt på lättare innehållsfrågor räcker inte om läsförståelsen ska utvecklas under hela skoltiden. (Westlund, s. 69) Läsförståelse är, skriver Westlund, en dynamisk och målorienterad process, som inkluderar färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation. För att tillgodogöra sig en text måste läsaren interagera med den. Han eller hon måste dels känna sig bunden till textinnehållet och dels gå utanför det och tillföra det något nytt. Det krävs ett aktivt deltagande. Det finns även ett begrepp för det thoughtful literacy. Det syftar till en högre nivå av tänkande och användande av kunskap och är, enligt Westlund, nyckeln till läsförståelse. Det är först när texten läses och får betydelse som den kommer till liv. Något som eleven också måste behärska för att uppnå verklig läsförståelse är förmågan att läsa mellan raderna eller med ett finare ord göra inferenser. Judith A. Langer skriver i inledningen av sin bok Litterära föreställningsvärldar (2005) om den bredare innebörden av literacy. Hon menar att det innebär att vi manipulerar det språk och de tankar som vi använder oss av för att skapa mening och förmedla idéer och att den här sortens litteracitet ger varje elev redskap för att begrunda och förändra sig själv och sin omvärld. (Langer, s. 13) Det handlar om mer än den instrumentella förmågan att läsa. Det handlar om att läsa för att utvecklas som människa. 10

4.1.2 Strategier för läsförståelse Barbro Westlunds bok är i mångt och mycket en metodbok för undervisning i läsförståelse för de första skolåren. Hon redovisar tre forskningsbaserade modeller för den här typen av undervisning. Modellerna ska lära eleverna lässtrategier och studieteknik som gör dem till bättre läsare och de gynnar även starka läsare. Speciallärarna på skolan har under vintern deltagit i en studiecirkel kring Westlunds bok. Det är delvis därför denna bok har använts i arbetet med föreliggande handlingsplan. Om skolans lärare och bibliotekarien har samma referensramar kan det läsfrämjande arbetet förhoppningsvis göras gemensamt på ett effektivare vis. Det är lärarna som i undervisningen har bäst möjlighet att använda sig av de modeller Westlund tar upp. Det är emellertid bibliotekariens ansvar att hålla sig uppdaterad på hur arbetet fortskrider samt erbjuda bibliotekets tjänster när det lämpar sig. Biblioteket kan vara en katalysator i undervisningen i läsförståelse. Det råder som redovisats ovan en stor enighet om att biblioteket är ett värdefullt tillskott till skolan och att tillgången till tilltalande litteratur är avgörande för att väcka elevernas läslust. Om bibliotekarien blir mer involverad i den pedagogiska planeringen skulle ännu större vinster kunna göras. Dels skulle lärarna få lite avlastning, dels skulle varje elev kunna få en bättre och mer adekvat handledning av bibliotekarien vid biblioteksbesöken. 4.1.3 Boksamtal En aktivitet som syftar till att främja läsningen men som också direkt anknyter till undervisningen i läsförståelse är boksamtal. Här kan bibliotekarien ha en mer drivande roll. Flera av skolans klasslärare, en speciallärare, bibliotekspedagogen och bibliotekarien deltog under hösten i kursen Litteraturens läkande kraft som var en kurs i boksamtal efter Aidan Chambers modell. Det är således ett stort antal personer på skolan som behärskar denna form av bearbetning av skönlitterär läsning. Utsikterna att boksamtal kan bli ett väletablerat inslag i det läsfrämjande arbetet på skolan är därför mycket goda. Vad som krävs är att bibliotekarien tillsammans med lärare planerar in aktiviteten för respektive klass. Det är redan inplanerat att år 6 ska genomföra det s.k. empatiprojektet (läsprojekt där eleverna får läsa utvalda titlar som handlar om barn som har det svårt på ett eller annat sätt, t. ex. mobbning, vänskap, ny i annat land. Läsningen bearbetas genom ett boksamtal. Böckerna lånas från stadsbiblioteket) med start vid månadsskiftet februari-mars i år. Ambitionen är att detta ska bli något som alla sexor erbjuds och att det utökas till att omfatta även år 5. Start för det sker nästa läsår (2011/2012). Även resten av skolan, från F-klass till år 4, ska erbjudas minst ett boksamtal per läsår. Klasslärare och bibliotekarie ansvarar för att detta planeras in någon gång under läsåret. 4.1.4 Bokprat Bokpratet är viktigt inte minst för de elever som behöver en extra skjuts för att komma igång med sin läsning. Det är också viktigt för de barn som kommer från familjer där läsning inte kommer så högt på dagordningen. Forskare pratar om en Matteuseffekt till dem som har 11

ska varda givet (Nyström et al., s. 32), vilken är högst påtaglig vad gäller barns relation till litteratur och läsning. De barn som har tillgång till böcker hemma, har föräldrar som läser högt för barnen och på andra sätt uppmuntrar läsning, har en mycket stor fördel när det gäller att utveckla läsförmågan och läsförståelse. Skolan och biblioteket har en viktig uppgift i se till att de som inte har den här fördelen får den hjälp de behöver för att komma ikapp. Därför ska bokprat erbjudas mer regelbundet för år 3, var fjärde vecka eller enligt avtal med klassläraren. Övriga årskurser erbjuds bokprat i mån av tid. År 2 och 4 erbjuds dessutom bokprat på närbiblioteket. Bokpratet genomförs på klassens schemalagda bibliotekstid efter överenskommelse mellan bibliotekarie och klasslärare. 4.1.5 Mediaöversyn och inköp I dagsläget sker merparten av inköpen på bibliotekariens initiativ. Inköpsförslag samlas in från biblioteksråden och hörsammas i regel. Informationen om att eleverna har ett stort inflytande på bibliotekets bestånd måste förmodligen gå ut bättre, för det är ganska ont om förslag. Nyinköp skyltas på särskild hylla. Där skulle det tydligare kunna framgå vilka böcker som köpts efter biblioteksrådens förslag. Även lärarna ska uppmuntras att komma med inköpsförslag, i synnerhet facklitteratur för barn. Lärarnas ämneskunskaper är ett värdefullt komplement till bibliotekariens kunskaper om bokmarknaden och utgivningen. 4.2 Informationskompetens I rapporten Tid för lärande hänvisar man till den amerikanska biblioteksföreningen ALA:s definition av begreppet informationskompetens: Människor med informationskompetens är de som vet hur man lär sig lära. De som vet hur man lär därför att de vet hur kunskap är organiserad, hur de finner information och hur de använder information så att andra kan lära sig lära. De har beredskap för ett livslångt lärande därför att de kan finna den information de behöver för vilken uppgift eller vilket beslut de än står inför. (Folkesson et al., s. 44) I rapporten Med eller utan filter? personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när Internet kommer till skolan (2000) poängterar Stig-Roland Rask informationskompetensens betydelse genom att kalla den den fjärde basfärdigheten. Han skriver: [d]et är mycket viktigt att våra elever lär sig att söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa framtidens information på ett sådant sätt att den omvandlas till denna nödvändiga kunskap. Dessa åtta S är så viktiga att de måste börja betraktas som den fjärde basfärdigheten och därmed viktas lika med de tre traditionella läsa, skriva och räkna. (Rask, s. 15) Förmågan att hantera information är oundgänglig i dagens samhälle. I forskningen talas det ofta om en digital klyfta, det vill säga att det finns en del som använder modern informationsteknik dagligen och är väl förtrogna med det samtidigt som det finns dem som har väldigt liten eller ingen erfarenhet av det alls. (Andersson, 2004) Det är till viss del en klassfråga och skolan har en viktig roll för att minska klyftan. I skollagen (2010:800) står följande: 12

Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. Det ingår i skolans uppdrag att ge alla elever den kunskap de behöver för ett livslångt lärande. I det ingår informationskompetens. Det kan vara på sin plats att säga några ord om begreppet livslångt lärande vilket, som Monica Nilsson uttrycker det i sin bok Informationsfärdighet i praktiken : skolbibliotekarie och lärare i samverkan (2007), har blivit ett framtidsmål för hela västvärlden (Nilsson, s. 17). Begreppet har förekommit sedan 1970-talet då Unesco började använda det apropå det framtida arbetslivets kompetenser och kan förklaras som förmågan till flexibilitet och förmågan att kombinera stora informationsflöden med uppbyggnad av egna tankestrukturer anpassade till de problem som dyker upp. (Ibid.) Ett annat begreppspar, som AnnBritt Enochsson tar upp i Internetsökningens didaktik (2007), och som är vanligt förekommande apropå Internetanvändning i skolmiljö är digital natives och digital immigrants. De infödda betecknar de allra flesta barn i västvärlden som är uppvuxna med Internet och datorer, medan immigranterna är föräldragenerationen som fått lära sig efterhand i vuxen ålder. (Enochsson, s. 13) Den här uppdelningen syftar till att åskådliggöra hur olika barn och vuxna förhåller sig till informationstekniken. För unga är det något självklart, för äldre har det varit en större ansträngning att lära sig hantera. Enochsson menar dock att trots att förhållningssättet skiljer de båda grupperna åt, så har de digitala infödingarna mycket att lära av föräldragenerationen när det gäller Internet och informationssökning. Äldre generationers värderingar och livserfarenhet är nämligen en stor tillgång i informationssökningsprocessen, enligt Enochsson. Enochsson vill också slå hål på myten om att barn och ungdomar kan allt om datorer och att äldre, till exempel lärare, inte har något att tillföra. Hon menar, och visar i sina undersökningar, att det inte är helt sant. (Enochsson., s. 13 f) Hon tillägger också att även om genomsnittseleven är vana datoranvändare, så gäller det inte alla. Det finns elever som behöver hjälp med själva datorhanteringen också. (Ibid., s. 129) Det är med andra ord mycket viktigt att skolan ägnar tid åt att lära ut informationskompetens. Även om lärare och bibliotekarier är digitala immigranter har de mycket att tillföra och trots att eleverna de digitala infödingarna har vuxit upp med Internet är de i behov av hjälp och stöd i informationssökningsprocessen. Enligt Enochsson säger de flesta tonåringar hon har mött att de inte kan så mycket om informationssökning på Internet. (Ibid., s. 29) Enligt de nya kursplanerna ska de göra det. 4.2.1 Bibliotekskunskap Ett viktigt steg på vägen till att bli informationskompetent är att ha kunskap om hur man orienterar sig i och använder sig av ett bibliotek. Det är också en lämplig ände att börja med i de yngre åldrarna. I de gemensamma kunskapskriterierna för fokusbiblioteken finns mål för bibliotekskunskap angivna. Det börjar med enkla mål för F-klass, exempelvis att veta var bilderböckerna och lättlästa böcker står och klara av att låna och lämna böcker själv. Målen stegras sedan gradvis 13

för att sluta vid år 6 då eleverna ska lära sig hur SAB-systemet är uppbyggt, förstå och kunna tillämpa alfabetisk ordning och kunna reservera en bok själv. Samtliga klasser på skolan har fått en första lektion i bibliotekskunskap i samband med att de fick sina lånekort. Tanken är sedan att ytterligare lektioner hålls kontinuerligt med jämna mellanrum när klasserna besöker biblioteket på sin schemalagda tid. 4.2.2 Informationssökning/hantering och källkritik Som AnnBritt Enochsson påpekar är det vanligt att skolungdomar uppger att de inte kan så mycket om informationssökning på Internet. Den uppgiften får också stöd i annan forskning. I Textflytt och sökslump : informationssökning via skolbibliotek (2007) har bland annat kommit fram till att eleverna tror att informationssökning är att söka efter det rätta svaret, och att de använder nätet som om det vore en lärobok. De tar sig an en uppgift genom att söka svar på en fråga, ofta i tron att de ska finna svaret på en enda webbsida. Att eleverna anpassar sina frågeställningar till den information de hittar är också vanligt. Det hävdas också att många gymnasister uppfattar forskning i skolan som att skriva en grammatiskt korrekt rapport. (Alexandersson et al., s. 12 f) Många elever är också dåliga på att värdera den information de hittar på nätet. (Ibid., s. 14) De har med andra ord fått för lite träning i källkritik. Informationssökning och källkritik är intimt förknippade. I informationssökningsprocessen ingår en kritisk granskning av sökresultatet. På grund av den ofantliga mängden information som finns tillgänglig på nätet är källkritik särskilt viktigt vid informationssökning på Internet. Det är således tydligt att informationskompetens är något som eleverna inte utvecklar på egen hand, trots deras, generellt sett, stora vana vid att hantera datorer och surfa på nätet. Därför måste skolan tillhandahålla den hjälp som eleverna behöver för att bli informationskompetenta. Därför är det en målsättning att påbörja undervisningen i informationssökning på allvar. Från år 4 ska bibliotekarien hålla regelbundna lektioner i informationssökning och källkritik. Även elever på lågstadiet ska få chans att vid något tillfälle prova enkla sökövningar. Det ska ske vid lämpliga tillfällen, det vill säga när klassen ska påbörja en forskningsuppgift och undervisningen ska planeras och genomföras i samarbete med undervisande lärare. För år 4 ska antalet undervisningstillfällena vara minst två per termin. Målet med denna undervisning är att uppnå de kunskapsmål som finns angivna i fokusbibliotekens gemensamma kunskapskriterier. Undervisningen startar höstterminen 2011. 4.3 Samarbete kring tema Lärarnas åsikter om skolbibliotekets verksamhet som redovisats ovan visade ett starkt intresse för läsfrämjande insatser. Endast en angav ett intresse för att samarbeta med bibliotekarien vid temaarbeten. Förmodligen beror detta på att ingen annan var medveten om eller hade funderat över att möjligheten fanns. Det finns i forskningen otaliga exempel som visar hur viktigt det är att den pedagogiska personalen och bibliotekarien samarbetar. Monica Nilsson nämner till exempel en undersökning från USA (Colorado-undersökningen från år 2000) som visar att elevernas lärande ökar i 14

relation till hur många timmar bibliotekarien och den pedagogiska personalen arbetar tillsammans. Nilsson nämner några exempel på hur detta samarbete kan se ut: Planera undervisningen tillsammans. Söka och ta fram undervisningsmaterial till lärarna. Undervisa eleverna i informationsfärdighet i undervisningsmomentet Tillhandahålla/bistå lärarna med service och handledning. Tillhandahålla lässtimulerande aktiviteter Leda och utveckla användning av informationstekniken. (Nilsson, s. 33) Det anges också orsaker till varför det ibland inte existerar något samarbete överhuvudtaget. En orsak kan vara ett tankemönster att skolbiblioteket är ett rum med skönlitteratur. (Folkesson, s. 27) Med ett sådant synsätt kommer man inte att utnyttja skolbiblioteket fullt ut och det kommer omöjligen att kunna vara en integrerad del av skolans verksamhet. För att underlätta samarbetet mellan bibliotekarie och pedagog ska bibliotekarien hålla en kurs för skolans personal som ska introducera skolbibliotekets resurser för dem samt uppmuntra dem till att söka lämpliga områden för samarbete. Kursen ska hållas i början av höstterminen 2011. 4.4 Bibliotekets hemsida Skolans hemsida är en viktig kanal för att nå ut med information till skolans elever och deras föräldrar och den är även en viktig marknadsföringskanal utåt. Föräldrar till presumtiva elever gör säkerligen ett besök på skolans hemsida när valet av skola sker. Hemsidan har även en viktig funktion för biblioteket. Där kan aktuell information läggas ut, boktips kan publiceras och det är även där som länken till OPAC:en lämpligen placeras. Därför är det av viktigt att hemsidan uppdateras ofta så att den känns aktuell för besökarna. Tyvärr är det inte så i dagsläget. Skolans rektor har emellertid vidtagit åtgärder för att förbättra situationen. En lärare, för närvarande föräldraledig, ska ägna del av sin tjänst åt att administrera hemsidan. Det har även pratats om att bibliotekarien ska få gå en kurs för att lära sig kommunens webbpubliceringsverktyg. 15

Källförteckning Alexandersson, Mikael et al. (2007). Textflytt och sökslump : informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Liber. Andersson, Annika (2004). Digitala klyftor förr, nu och i framtiden. Justitiedepartementet. Elektroniskt tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/11751 [2011-02-15] Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fritze. Enochsson, AnnBritt (2007). Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber. Folkesson, Lena et al. (2003). Tid för lärande : rapport från Helvetesgapet, ett skolprojekt i Språkrum. Myndigheten för skolutveckling. Gómez, Elsa och Swenne, Margareta (1996). Aktivt lärande med skolbibliotek : Idéer och metoder för lärare och bibliotekspersonal i grundskolan. Lund: Bibliotekstjänst. Gustafsson, Lars H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Göteborg: Daidalos. Linköpings kommuns biblioteksplan (2007). Nilsson, Monica (2007). Informationsfärdighet i praktiken : skolbibliotekarie och lärare i samverkan. Lund: BTJ förlag. Nyström, Karna et al. (2005). På tal om böcker : om bokprat och boksamtal i skola och bibliotek. Lund: BTJ förlag. OECD Programme for International Student Assessment (PISA) (2010). PISA 2009. Webbplats: http://www.oecd.org/edu/pisa/2009 Rask, Stig Roland (2000). Med eller utan filter? personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när Internet kommer till skolan. Stockholm: Stift. För kunskaps- och kompetensutveckling. Skollag: SFS 2010:800 (2010). Skolverket (2007). PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i Sverige och världen. Rapport nr 305. Elektroniskt tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/193 [2011-02-02] Skolverket (2010). Lgr11 : Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm. Elektroniskt tillgänglig: 16

http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894 [2010-12-10] Unescos folk- och skolbiblioteksmanifest (2006). Svenska Unescorådets skriftserie, 2006:1. Elektroniskt tillgänglig: http://www.skolbibliotek.se/pdf/unesco_folkochskolbiblioteksmanifestet.pdf [2010-12-06] Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och kultur. 17

Bilagor Gemensamma kunskapskriterier F-klass Bibliotekskunskap Känna till hur man hanterar en bok Veta var böckerna för åldersgruppen står: bilderböcker, lätta faktaböcker, lättlästa böcker Klara av att själv lämna och låna böcker Litteraturkunskap Veta vad en bok är, vad man kan förvänta sig av en bok Känna till några välkända bilderboksfigurer Ha vana att samtala om böcker och dess innehåll År 3 Bibliotekskunskap Känna till signumen Hcf och Hcg och veta vad de står för Veta att böckerna har en bestämd plats i biblioteket Förstå kopplingen mellan OPAC och hyllan Vara medveten om sin egen läsnivå Känna till att det finns olika sätt att läsa: tryckt text, ljudbok, DAISY Litteraturkunskap Veta att en bok har en författare, ibland en illustratör, en titel och ett bokförlag Känna till skillnaden mellan skön- och facklitteratur Känna till några olika genrer Känna till några författare för åldersgruppen Presentera en bok och ge boktips Läsa en utvald bok och samtala om den Informationskompetens Kunna slå i Barnens lexikon eller motsvarande Genomföra enkla sökningar i OPAC Resonera kring vilka olika resurser som finns på Internet Lära sig ett kritiskt förhållningssätt till information 18

År 6 Bibliotekskunskap Förstå och kunna tillämpa alfabetisk ordning Lära sig hur SAB-systemet är uppbyggt Klara av att reservera en bok Litteraturkunskap Känna till vad en serie och en trilogi är Lära sig mer om några enskilda författarskap Bokprata för yngre elever på skolan Utveckla och fördjupa boksamtalet, kunna reflektera och motivera Informationskompetens Förstå hur en ordlista är uppbyggd Förstå hur man hittar i en innehållsförteckning och ett register Genomföra sökningar i OPAC Genomföra enkla sökningar i tryckta och digitala källor Fördjupa ett kritiskt förhållningssätt till information Resonera kring sociala medier 19

Loertschers taxonomi På den lägsta nivån är biblioteket helt passivt och undervisningen fortgår utan bibliotekets medverkan. Lärarna använder läroboken och eget under åren insamlat material. På nästa nivå fungerar biblioteket som lagerlokal. Elever och lärare hämtar själva material när de behöver. I nästa steg har bibliotekets personal tillgänglig som på förfrågan plockar fram material åt elever och lärare. Läraren beställer kanske material till ett speciellt undervisningstillfälle i klassrummet. En improviserad samverkan sker när behov av ytterligare material uppstår under en lektion och elever och lärare beger sig till biblioteket för att i samarbetet med bibliotekspersonal få svar på sina frågor. Nästa nivå innebär ökat samarbete mellan undervisande personal och biblioteket på informell basis, i kapprummet eller över kaffekoppen. Läraren utnyttjar bibliotekspersonalen för idéer till undervisningen och får information om nya medier. Bibliotekspersonalen informerar sig om vad som är på gång och plockar kanske som grädde på moset fram material lämpligt för ett aktuellt temaarbete. Nästa steg mot integrering nås när lärare och bibliotekspersonal planerar ett undervisningsområde tillsammans och biblioteket är en integrerad del av detta. På högsta nivån är biblioteket som mest integrerat i skolans arbete. Lärare och bibliotekspersonal deltar regelbundet i schemalagd kursplanering tillsammans och bidrar både till utveckling och till förbättring av undervisningen. 20