STERILCENTRALEN FRÅN FÖRR TILL NU

STERILCENTRALEN FRÅN FÖRR TILL NU Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Eva Olsson Gallin Handledare: Maria Hansby 1

Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2015. Författare: Eva Olsson Gallin Antal sidor: 14 Titel: Sterilcentralen från förr till nu Handledare: Maria Hansby Datum: 2015-12-16 Bakgrund Tiderna har förändrats, de senaste åren har vi fått se allt mer avancerad teknik i vården. Bilden av sterilcentralen för kanske 35-40 år sedan är kraftigt förändrad. Vi har i dag ett växande hot med resistenta bakterier i världen, Sverige inget undantag. Detta kräver allt större kunskaper av personalen på en sterilcentral. Förr sågs inte jobbet på sterilcentralen som ett viktigt arbete. Ofta blev det vårdbiträden eller undersköterskor som var i behov av förflyttning som hamnade där. Kanske från en längre tids sjukskrivning med inga eller svåra möjligheter att ta sig tillbaka till sin ordinarie arbetsplats. Då arbetade man efter de kunskaper och möjligheter som var aktuella på den tiden. Syfte och Mål Syftet med detta projekt är att få en inblick i hur personal som jobbat både längre och kortare tid upplever förändringen. Hur verksamheten har förändrats. Belysa de förändringar som skett. Hur kan vi förvänta oss att den kommer att se ut i framtiden. Metod Litteratursökning på nätet och boksponsring av Getinge Intervjuer Resultat Stora förändringar har skett och det mesta har hänt under de senaste10-15 åren. Ny teknik med möjlighet till spårbarhet och kunskap inom desinfektion och sterilisering har bidragit till den verksamhet vi har i dag. 2

Innehållsförteckning Sida Ordlista 4 Bakgrund 5 Syfte och mål 5 Metod 6 Resultat 6 Intervju 10 Diskussion 13 Källförteckning 14 3

Ordlista: SMS material = 100 % Polypropylen Tyvek material = 100 % polyetylen Bowie Dick test = En kontroll av autoklavens förmåga att evakuera luft och en ångpenetrations test. Indikator tejp = Visar med färgindikator hög värme och ånga. Spri = Sjukvårdens och socialvårdens planerings och rationaliserings institut. Bildades av staten och sjukvårdshuvudmännen 1968. Spri lades ned år 2000. 4

Bakgrund Arbetet på en sterilcentral har förändrats kraftigt under åren, även om målen och strävan efter tillfredställande resultat nu som då är det samma. Sterilcentralen då som nu har och hade en stor roll att spela i vården. Man kan säga att kirurgin men även övrig vård står och faller med sterilverksamheten. Allt större krav ställs i takt med att vår livsstil blivit betydligt globalare och den ständigt ökade risken med vår nya medicinska problematik med resistenta bakterier. Även de vårdrelaterade infektionerna bör ses som oacceptabla och tillför stora kostnader för samhället. Detta och den alltmera avancerade tekniken inom kirurgin har krävt allt mera kunskap i hanteringen av maskiner och rengöring av enklare så väl som avancerad operationsinstrument. Att det gjorts och görs ett enormt viktigt och bra arbete på våra sterilcentraler runt om i landet är utom tvekan. Under de senaste 25 åren har utvecklingen varit i det närmaste explosions artat. Genom inträdet i kirurgin av fiberendoskop och titthålskirurgi, ställdes genast nya krav på rengöring/hantering av dessa i dag så flitigt använda instrument. Och nu är även robottekniken på fram marsch på Sveriges sjukhus. Det behövs kunskap i hantering av känsliga instrument och det ställer krav på personalens kunnande där utbildning blivit ett växande krav. Det är nu mer ofta ett krav på landets sterilcentraler att man har en steriltekniker utbildning. Syfte och Mål Syfte och mål med projektet är att få en inblick i de förändringar som skett i sterilverksamheten. Och hur personalen upplevt förändringarna under de år de arbetat på sterilcentralen. 5

Metod Litteratur sökning på nätet och bok sponsring av Getinge Intervjuer Resultat Historik En av de första autoklaverna med tryckmätning kom 1933. Metoder för att återanvända medicinska instrument kom i en lärobok av standarder 1956. 1963 accepterades den första kemiska lösningen av EPA ( Environmental Protection Agency). Det var glutaraldehyd för sterilisering av värmekänsliga instrument. År 1966 bildades en intresseförening i Sverige centralsteriliseringsklubben med syftet att byta erfarenheter och vidare utbildning som var för befattningshavare inom de verksamhets områden som nu mer kallas vårdhygien och steriliseringsverksamhet. Några år senare fick föreningen nytt namn Svensk förening för vårdhygien (SFVH). Föreningen är till för alla som på något sätt har ett professionellt intresse av vårdhygien. Plasmaautoklaverna med väteperoxid gasplasma kom år 1993. Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 (reviderad juni 2008) som rör bl.a. kvalliten och att hälso- och sjukvård uppfyller kraven på god vård. In på marknaden kom perättiksyra autoklaver för endoskop det var 1989. På 1900-talet började man använda containers för operationstextilier. Vid 1980-talet började Sverige köpa in instrumentcontainrar från Tyskland. I början tillverkades de i mässing men senare byttes mässingen ut till ett förkromat material. MDD Medicintekniska direktivet 2007:/47EC lag (1993:584) Patientsäkerhetslag (2010:659) Innan dataprogrammens inträde på sterilcentralen dokumenterades allt för hand. Nu mer har den steriltekniska verksamheten databaserade dokumentationssystem, som t.ex. T-DOC systemet. Man kan på så sett spåra specifika instrument/produkter till dess specifika hantering och process. 6

Opera&on pa&ent Förådshantering Diskdesinfek&on Autoklavering Instrument kontroll paketering Allt blir spårbart Datum Vilken maskin Vilken process Hur processen förlöpte Innehåll på produkt Vem som ansvarat för process och packning Med datorns hjälp klarar man av all dokumentation som t.ex. övervakning av processer och administration. Om någon incident inträffar med en patient kan man spåra till instrument och process för att se om något gått fel där. Detta ger en bra kvalitetssäkring. 7

Tidigare användes flergångstextilier för bl.a. förpackning av operationsgaller, vilka var gjorda i bomull och barriäreffekten på tyget var inte tillfredsställande. Man kunde använda mellanlager av plast men det krävdes också en korrekt packning. De sterilbarriärsystem med packskynken och påsar som används i dag är nästan uteslutande av engångsmaterial, de kan bestå av SMS och Tyvek. Containrar började användas redan på 1900-talet och används nu allt mer på sterilcentralerna. Containrarna har utvecklats de senaste åren i funktion och användarvänlighet. Sedan mycket långt tillbaka i tiden ansåg man att kokning hade den bästa effekten vid rengöring av instrument. Senare kom enklare modeller av diskdesinfektorer. I dag är de nya diskdesinfektorerna avancerade maskiner som är helautomatiska och med kontrollerbar programhistorik. Funktionen på de första ångsterilisatorerna var simpla i sin utföring. Efter att man fyllt på vatten startades processen med att man: Slog på gasen Stängde locket Öppnade bottenventilen Justerade brännaren Sedan fick ångsterilisatorn gå under en lämplig tid. När sedan högtrycksautoklaverna kom blev procedurerna något mer komplicerade, inga kontrollsystem fanns och risken för felhantering var stor. I dag är autoklaverna helautomatiska och kontrollmätare och utskrifter gör det möjligt att se om processen varit korrekt utförd. Sedan 1985 har man också kunnat använda sig av Bowie Dick test för kontroll av processen. Även andra enklare typer av indikatorer som exempelvis indikator tejp är till för viss kontroll av processen. 8

I allt mer utsträckning krävs utbildning av sterilverksamhetens personal. Sterilcentralerna vill nu gärna se att man har en steriltekniker utbildning och det är nu ofta ett krav. 1982 gav Spri ut: Spri råd Sterilgodsverksamhet planeringsunderlag Där skrevs det så här: Personal kvalifikationer Vid en sterilcentral bör finnas sjukvårdsutbildad person som har god kännedom om sterilmaterialet och dess användningsområde. För steriliseringsenheten ansvarig person bör likaså ha god kännedom om materialen och dess användning. Om en steriliseringsenhet inom primärvården betjänar både sjukvård och tandvård måste kunskaper hos personalen finnas i erforderlig omfattning inom båda verksamhetsområdena. För all personal som arbetar med sterilgodshantering gäller rent generellt att den bör beredas möjlighet att få utbildning i lämplig omfattning om sjukhushygien, arbetsmiljöförhållanden, materialkännedom och hanteringsförhållanden. 9

Intervju Intervju med Maria Lindgren steriltekniker på sterilcentralen Hudiksvalls sjukhus. Maria har jobbat på sterilcentralen sedan 2007 och blev färdigutbildad steriltekniker i december 2010. Hur tycker du arbetet har förändrats sedan du började jobba här? - Det har blivit mera av låneinstrument och mer avancerade instrument. Från början var det bara operationssköterskorna som fick ta hand om operationsinstrumenten. Personalen som jobbade på sterilcentralen fick ta hand om sjukhusavdelningarnas instrument med disk, pack och sterilisering. Men sedan 2008-2009 bestämdes det att alla som jobbade på sterilcentralen skulle kunna hantera alla instrument. Vi ställer nu mer också högre krav på våra externa kunder. De material vi packar i har också förändrats. Förr packade vi galler med dubbla papper. Men med de packskynken som finns i dag behöver man inte det och användandet av containrar ökar också hela tiden. Verksamheten på sterilcentralen har blivit mera erkänd nu än den var, det har blivit större förståelse för vilket arbete vi egentligen gör här. Är det något du tycker blivit svårare i jobbet nu mer? - Egentligen tycker jag inte att det är något som känns speciellt svårt. Visst, det blir mer laparaskopiska instrument som kräver lite mer, men det är ju också kul med utmaningarna med nya grejer. Instrument med skruvar och sådana saker går ju att lära sig. Med min utbildning har jag fått en större medvetenhet och då känner man en trygghet i jobbet. Hur tror du att verksamheten kommer att se ut här i framtiden? - Jag hoppas att vi kommer att ha fått nya lokaler, mer modernt än vi har i dag. Jag tror att arbetstiderna är något som kanske också kommer att förändras. Trenden hittills har ju varit att det ökat med låneinstrument och det kommer nog att fortsätta öka. Även om kontrollerna är noggranna nu så tror jag att de kommer att bli ännu mera noggranna framöver. Vad tror du om VRI (vårdrelaterade infektioner) tror du att de kan komma att öka? - Svårt att veta, risken finns väl om det skulle bli indragning av personal. Men jag tror det är viktigt att vi är noga med rutiner och vanor. Så länge vi är noga med det i alla led så ska det fungera bra. 10

Jag har fått följa med dig och assisterat när du haft visning av sterilcentralen för undersköterskeelever, är det något som blivit vanligare nu för tiden? - Det har varit så i många år nu, men visst har det blivit ett större intresse utifrån. Det brukar bli ca 5-6 grupper varje år. Jag visar eleverna runt och förklarar vad vi gör här på sterilcentralen och dom får ställa frågor. Intervju Intervju med Katarina Nylander som jobbat på Hudiksvalls sjukhus sedan1970/71 Utbildad operationssköterska därefter jobbat som väntelist samordnare, chef och nu som sektionsledare. Hon har varit trogen landstinget Gävleborg i 44 år. Hur har förändringarna sett ut under de år du jobbat här? - Den maskinella utrustningen har förändrats enormt mycket. Förr steriliserades allt inte bara instrument, det kunde vara handdukar, gummislangar och pennor som kirurgen använde till att rita upp markeringar på patienten med. Ja precis allt. Vi tillverkade torkar, man vek på ett speciellt sätt så blev det till torkar som man la i koppar på gallren. Handdukar låg också i gallren, allt var ju i tyg på den tiden. Autoklav processen körde man i 134 C men ofta på 121 C eftersom de många gummidetaljerna inte tålde högre temperatur. Det fanns en typ av Bowie och Dick test, det var en slags sticka som ändrade färg. Men den visade bara på att den blivit utsatt för värme. Autoklaverna var stora, man gick in i autoklaven och staplade allt som skulle steriliseras. När processen var klar och man öppnade dörren så strömmade vatten ut ur autoklaven ut på golvet. Man fick gå in och vända på det steriliserade godset så det fick rinna av och torka. Gallren packades in i tygskynken och det styckepack som man packade i påsar tillslöt man genom att vika och tejpa. En gång i månaden kritade man instrumenten för att dom skulle bli blanka. Man hade en svamp som man doppade i krita och sedan putsade instrumenten med. Något sådant skulle man väl aldrig drömma om att göra i dag. När det gällde arbetskläder var det på den tiden rockar som gällde och man knöt en slags duk på huvudet men det fanns även en slags båtmössa man kunde ha. De handskar som användes var möjligtvis diskhandskar. Och diska det gjorde man till en början för hand innan diskmaskinerna kom. När man diskade för hand använde man ivisol som är en aggressiv desinfektionsvätska. Sterilisering gjordes också med cidex en stark desinfektionslösning. 11

Operationssköterskorna hade hand om operationsinstrumenten före 2008. Dom ansvarade för att ta hand om och räkna ned, packa och se till att de var klara för användning till nästa dag. Personalen som jobbade på sterilcentralen diskade avdelnings kundernas instrument, packade och steriliserade. När de var klara fick operationssköterskorna sterilisera sitt gods i autoklaven. 1976 kom det nya autoklaver till sterilcentralen i Hudiksvall. En annan typ av Bowie och Dick test kom och man kunde även se på etiketterna som hade streck vilka ändrade färg vid process. Etiketterna skrev man på för hand. Men man hade också tejp som visade färgförändring vid körd process. Hur tror du att förekomsten av VRI kommer att se ut i framtiden? - Så fort någon gjort ett ingrepp som en operation räknas infektioner som kan uppstå efteråt som VRI. Och sådant händer förstås ibland vilket till en stor del kan bero på hur man skött hygienen före sin operation, det är ens egna bakterier som man kan få en infektion av. Men de multiresistenta bakterierna kommer nog att bli ett stort problem framöver. Hur tror du verksamheten på sterilcentralen kommer att förändras? - Vi styrs av regler, lagar och standarder de ändras och uppdateras hela tiden. De stora utmaningarna har med resurser att göra med tillgång till tillräckligt med personal, och bra maskiner som fungerar som de ska. Vi har i dag ett bra samarbete med Gävle sterilcentral, vilket är bra. Men jag tror att ett samarbete över gränserna skulle gynna alla. Man får utbyte av erfarenheter och kanske skulle man kunna jobba på olika sterilcentraler, det skulle man nog ha nytta av. Det kan nog bli så att verksamheten blir förändrad med färre och större sterilcentraler. Teknologin med data och maskiner kommer med säkerhet att bli ännu mera avancerade. Katarina säger: Det är vårt jobb som gör att de andra kan jobba vidare. 12

Diskussion Det här projektet tyckte jag skulle bli både roligt och intressant att göra. Det visade sig inte bli helt lätt när det var mycket svårare än jag föreställt mig att få tag på fakta/litteratur från gamla tiders sterilcentral. Sterilcentralen förr har varit som något slags källarverksamhet. Där hamnade ofta personal som av någon anledning hade svårt att arbeta på sin ordinarie arbetsplats. Kanske efter en längre tids sjukdom och behövde byta arbetsområde. Vilket man kan tycka borde ha varit lite dumt då arbetet på sterilcentralen säkerligen innebar en hel del tungt arbete. Precis som nu skulle inte den övriga sjukhusverksamheten ha klarat sig utan den steriltekniska verksamheten som är grunden till att sjukvården ska fungera. Det är intressant att höra hur det har ändrats under åren med teknologi och kunskap. Och det fortsätter hela tiden utvecklas. Man står inför stora utmaningar med de multiresistenta bakterierna som blir allt vanligare i Sverige och världen. Därför krävs kunskap i hur vi ska hantera all ny problematik som dyker upp i yrket. Den steriltekniska verksamheten har blivit med tiden ett allt mer erkänt arbete. Man har insett vikten av arbetet som görs varje dag. Att ha breddat intervjuerna till olika delar av landet, med personal som varit verksamma i arbetet på sterilcentraler under de senaste 30-40 åren hade varit en intressant vidare utveckling av detta projekt. Det är hos dessa personer lnformationen finns när nu litteratur med så väl böcker som på nätet visat sig vara så knapphändig. 13

Källförteckning Intervjuer Maria Lindgren steriltekniker, steriltekniska enheten på Hudiksvalls sjukhus. Personlig intervju 2015-10-14 Katarina Nylander steriltekniska enheten på Hudiksvalls sjukhus. Personlig intervju 2015-10-16 Litteratur Spri råd 5,27 maj 1982 Sterilgodsverksamhet planeringsunderlag ISSN 0303-6510 Ångsterilisering i 100 år från antiseptik till aseptik, av Hans J Möller översättning av Elisabeth Spång, 2012 Föreläsningar i samband med utbildningen instrument och steriltekniker Ht 2014-2015 14

15