339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER

INLEDNING Vi har alla olika tidshorisonter när det gäller investeringar i staden. För handlaren så är det dagskassan och årsbokslutet som avgör om det är värt att satsa och på vad. För politiker handlar det om mandatperioder. Ett mer långsiktigt perspektiv finns förstås med, men samtidigt har vi val vart fjärde år och då gäller det att vinna väljarnas förtroende. Annars är det någon annan som får bestämma framtidens satsningar. För fastighetsbranschen ser det av två skäl lite annorlunda ut. För det första så har en byggnad en livslängd på åtminstone 50 år. I våra äldre stadskärnor är många av husen flera hundra år gamla. För det andra så är byggnader och mark inte flyttbara. Om verksamheten går dåligt kan en fastighetsföretagare med andra ord inte flytta den utomlands eller till ett externt handelscentrum. Fastigheten är där den är. Det innebär att framgången är direkt beroende av utvecklingen av själva platsen, av omkringliggande gator och torg. Stadspolitik är ett begrepp som kommer upp i allt fler sammanhang, inte 2 minst eftersom utvecklingsarbetet i våra städer och stadskärnor blir allt mer aktivt. I takt med denna utveckling ökar också kraven på att den nationella politiken ska hänga med. Men den nationella politiska sfären saknar en tydlig mottagare för frågor som rör städernas förutsättningar. De frågor som på ett eller annat sätt rör städernas utveckling ligger idag på sju olika departement vilket gör förändringar av städernas förutsättningar oerhört tungrodda och ofta innebär att den ena handen inte vet vad den andra gör. För att utvecklingen på lokal nivå ska kunna fortskrida är det med andra ord viktigt att man på riksnivå ser samma problem, har samstämmiga visioner och talar samma språk som man gör på de gator och torg där utvecklingen ska ske. Det är viktigt att komma ihåg vem som äger städernas utvecklingsfrågor. Ett vanligt missförstånd är att det enbart är kommunen som har ansvar och mandat att driva den lokala utvecklingen. Kommunen äger inte staden. Sveriges stadskärnor är fulla av privatägda fastigheter som sjuder av handel, restauranger, kultur, kontor och bostäder. Staden är vår gemensamma plats och vi måste därför utveckla den tillsammans. Samtidigt befinner sig de som har möjlighet att lagstifta om hur, på vilket sätt och i vilken riktning städerna ska utvecklas i många fall ganska långt ifrån stadens mer vardagliga utmaningar. Denna undersökning visar på den stora spännvidd som finns inom stadens viktigaste utvecklingsfrågor. Den visar att motsättningarna ibland är ideologiska, ibland är erfarenhetsmässiga och ibland är väldigt tydligt knutna till den egna stadens förutsättningar. Den visar därmed också på behovet av en nationellt samordnad politik för Sveriges städer. Rudolf Antoni, utredare och biträdande näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR Telefon: 031-755 33 13 E-post: rudolf.antoni@fastighetsagarna.se

3

OM UNDERSÖKNINGEN För att få klarhet i de politiska dimensionerna i de frågor som rör stadsutveckling har branschorganisationen Fastighetsägarna under maj månad år 2012 genomfört en enkätundersökning riktad till samtliga riksdagsledamöter och samtliga kommunstyrelseordförande samt vice kommunstyrelseordförande i landet. Trots att enkäten var riktad till en svårfångad mottagargrupp har den besvarats av så mycket som 339 ledande svenska politiker spridda över samtliga partier och över hela landet. Det ger en total svarsfrekvens på 36 procent vilket är mycket högt med tanke på att det handlar om ett totalurval av den politiska eliten. Riksdagsledamöterna var något mindre benägna att besvara enkäten (95 stycken eller 27 procent) medan kommunalråden var mer benägna att besvara den (244 stycken eller 42 procent). Enkäten var helt anonym och de enda bakgrundsfrågor som ställdes var om partitillhörighet, om man var riksdagsledamot eller kommunpolitiker samt, om det senare var fallet, hur befolkningsmässigt stor kommun man representerar. De övriga frågorna var uppdelade i tre olika typer av frågor. Först fick man ta ställning till huruvida ett antal förslag var bra eller dåliga. Därefter fick svarspersonerna ta ställning till i vilken utsträckning ett antal påståenden var riktiga. Slutligen fick de ta ställning till hur sannolikt det var att ett antal scenarier skulle förverkligas inom den närmaste tio åren. På följande sidor kommer dessa resultat att presenteras uppdelade på sex olika huvudområden. För varje fråga redovisas huvudresultatet för samtliga svarande, därefter skillnader beroende på kommunstorlek, ideologi (alliansen/ rödgröna) samt om man är kommunpolitiker eller riksdagsledamot. STADEN OCH TILLVÄXTEN Förslag - Minska glesbygdsstödet till fördel för infrastruktursatsningar i tillväxtregionerna (procent) Kommentar: Det är en klar majoritet av politikerna som tycker att detta är ett dåligt förslag. Totalt sett är det 19 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag medan hela 74 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Den ideologisk dimensionen visar att det med 26 procent är omkring dubbelt så många av allianspolitikerna som tycker att det är ett bra förslag än det är bland de rödgröna där motsvarande siffra är 12 procent. Även mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter är det en viss skillnad. På kommunnivå är det 18 procent som tycker att det är ett bra förslag medan 24 procent av riksdagsledamöterna tycker detsamma. Störst skillnad är det beroende på om kommunpolitikerna är verksamma i små eller stora städer. Bland de som är verksamma i kommuner under 25 000 invånare är det bara 7 procent som gillar förslaget. I mellanstora kommuner är motsvarande 4

siffra 28 procent och bland politiker verksamma i kommuner med över 100 000 invånare är det hela 78 procent som tycker att det är ett bra förslag. Det bör dock tilläggas att nästan samtliga av dessa säger att det är ett ganska bra förslag, alltså inte ett mycket bra förslag. Inom de närmaste 10 åren - Inflyttningsvågen till storstäderna kommer att avta och folk kommer att börja flytta ut på landsbygden igen (procent) Påstående - Att allt fler flyttar till städerna är bra för miljön (procent) Kommentar: Kring detta påstående råder inte konsensus. Majoriteten på 64 procent instämmer inte i påståendet medan 30 procent gör det. Det som är intressant är att det inte finns någon ideologisk dimension utan tvärtom total samstämmighet mellan rödgröna politiker och allianspolitiker. Däremot så är det en tydlig skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter. Bland kommunalråden är det 24 procent som instämmer i påståendet medan det bland riksdagsledamöterna är 44 procent. Samma tendens syns även när svaren fördelas efter kommunstorlek. Bland politiker från små kommuner med under 25 000 invånare är det 11 procent som instämmer. I mellanstora kommuner är det 39 procent som instämmer medan det i kommuner med 100 000 invånare eller fler är 73 procent som instämmer. Kommentar: Bland landets politiker är det en minoritet på 29 procent som tror på att inflyttningsvågen till storstäderna kommer att avta och att folk kommer börja flytta ut på landsbygden igen, medan 68 procent tror att detta är osannolikt. I jämförelse med rikspolitikerna är kommunpolitikerna något mer benägna att tro på denna utveckling (32 mot 22 procent). Det finns även en svag ideologisk skillnad då alliansens politiker tror något mer på denna utveckling än de rödgröna partiernas politiker (32 mot 27 procent). Den tydligaste skillnaden är dock beroende på kommunstorlek. Bland små kommuner med färre än 25 000 invånare är det 42 procent som tror att inflyttningsvågen kommer att vända. Bland mellanstora kommuner är det 20 procent som tror på denna utveckling och bland kommuner med 100 000 invånare eller fler är det ingen som tror på detta. Inom de närmaste 10 åren - Flera mindre kommuner kommer att behöva påbörja processer för att slås ihop (procent) Påstående - Arbetstillfällen är viktigast för att göra en kommun attraktiv (procent) Kommentar: En klar majoritet på 86 procent instämmer i påståendet att arbetstillfällen är viktigast för att göra en kommun attraktiv. Endast 14 procent anser att det inte stämmer särskilt väl eller inte alls. När det gäller inställningen till detta påstående är det ingen större skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter eller mellan de ideologiska blocken. Det är inte heller någon tydlig skillnad beroende på kommunstorlek. Kommentar: De flesta av landets politiker tror att flera mindre kommuner kommer att behöva påbörja processer för att slås ihop inom de närmaste tio åren. Totalt sett är det 76 procent som ser detta som mycket eller ganska sannolikt. Bland riksdagsledamöterna är det så mycket som 82 procent medan det är något färre (75 procent) av kommunpolitikerna som tror det är sannolikt. Frågans ideologiska spännvidd är inte så stor, men det skiljer tio procentenheter mellan blocken där de rödgröna tror mer på scenariet. Av dem är det 82 procent som ser det som sannolikt medan det bland allianspolitikerna är 72 procent. Störst skillnad är det när 5

svaren fördelas efter kommunstorlek. Bland små kommuner med under 25 000 invånare är det 63 procent som tror att scenariet är sannolikt inom de närmsta tio åren medan det bland politiker från större kommuner än så är omkring 90 procent som tror detsamma. STADEN OCH BYGGANDET Förslag - Ta bort en instans för överklagan av plan och bygglov (procent) är ett bra förslag medan motsvarande siffra för de rödgröna är 91 procent. Mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter syns ingen skillnad. Däremot är det en liten skillnad beroende på om kommunpolitikerna är verksamma i små eller stora städer. Bland de som är verksamma i kommuner under 25 000 invånare är det 90 procent som gillar förslaget. I mellanstora kommuner är siffran 95 procent och i kommuner med över 100 000 invånare är det 100 procent som tycker att det är ett bra förslag. Påstående - Profilbyggnader är oftast ett slöseri med resurser (procent) Kommentar: Det är en klar majoritet av politikerna som tycker detta är ett bra förslag. Totalt sett är det 63 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag medan 28 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. I denna fråga finns det en ideologisk dimension där hela 74 procent av allianspolitikerna tycker att det är ett bra förslag medan motsvarande siffra för de rödgröna är 50 procent. Mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter syns ingen skillnad. Däremot är det mycket stor skillnad beroende på om kommunpolitikerna är verksamma i små eller stora städer. Bland de som är verksamma i kommuner under 25 000 invånare är det 59 procent som gillar förslaget. Bland politiker verksamma i kommuner med över 100 000 invånare är det 90 procent som tycker att det är ett bra förslag. Förslag - Tidsbegränsa handläggningen vid överklagade plan och bygglov (procent Kommentar: Endast 1 procent anser att detta påstående stämmer mycket väl och ytterligare 20 procent att det stämmer ganska väl. Istället är det hela 67 procent som tycket att det inte stämmer särskilt väl eller inte stämmer alls. Någon ideologisk skillnad i inställningen till profilbyggnader syns inte till, inte heller någon skillnad mellan politiker på kommunal nivå och riksnivå. Däremot är trenden tydlig när man ser till kommunstorlek. Bland kommuner med över 100 000 invånare är det bara 9 procent som instämmer i påståendet. I mellanstora kommuner är det dubbelt så många (18 procent) och i kommuner med färre än 25 000 invånare är det 26 procent. Med andra ord är profilbyggnader mer omtyckta ju större stad det handlar om. På stående - Städer som växer bör bygga höga hus i centrala lägen (procent) Kommentar: Detta förslag gillas av en ännu större majoritet av politikerna. Totalt sett är det 93 procent som tycker att det är ett mycket/ ganska bra förslag medan endast 5 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Även om konsensus råder i frågan överlag finns det en liten ideologisk dimension där hela 98 procent av allianspolitikerna tycker att det Kommentar: En svag majoritet ställer sig åtminstone ganska positiva till detta påstående. Totalt sett är det 58 procent som instämmer medan 30 procent inte instämmer. 13 procent har ingen uppfattning i frågan vilket är en av de 6

högre noteringarna för detta svar i undersökningen. När det gäller höga hus är det ingen tydlig skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter. Däremot skiljer det något baserat på ideologi där allianspolitiker är något mer benägna att instämma i påståendet än de rödgröna (64 mot 51 procent). Störst skillnad uppkommer då svaren fördelas efter kommunstorlek. I kommuner med färre än 25 000 invånare är det 48 procent som instämmer i att städer som växer bör bygga höga hus i centrala lägen. I mellanstora kommuner är det 69 procent och i kommuner med 100 000 invånare eller fler är det 73 procent som instämmer i påståendet. Värt att notera är även att andelen som inte har någon uppfattning är så hög som 22 procent i småkommungruppen. STADENS HANDEL OCH KULTUR Förslag - Öka regleringen för etablering av större köpcenter utanför tätorterna (procent) Kommentar: För detta påstående ligger tyngdpunkten på svaret stämmer ganska väl. Det samlar hela 44 procent och tillsammans med andelen som svarat att det stämmer mycket väl når den positiva sidan en svag majoritet med 53 procent. Totalt sett är det 46 procent som inte instämmer i påståendet. Kommunpolitiker är något mer benägna att instämma i påståendet att kultursatsningar bör tillmätas samma vikt som satsningar inom exempelvis vård eller skola än riksdagsledamöter (56 mot 45 procent). Det finns även en tydlig ideologisk skillnad där hela 66 procent av rödgröna politiker instämmer i påståendet medan 41 procent av alliansföreträdarna gör detsamma. Även när det gäller kommunstorlek så syns ett tydligt mönster i frågan. Bland politiker från små kommuner med under 25 000 invånare är det 52 procent som instämmer i påståendet medan det i mellanstora kommuner är 56 procent som instämmer. I kommuner med 100 000 invånare eller fler är motsvarande siffra 64 procent. Inom de närmaste 10 åren - Många externa köpcenter kommer att konkurreras ut av e-handel (procent) Kommentar: Det är förhållandevis jämn fördelning mellan de som tycker detta är ett bra förslag och de som tycker det är ett dåligt förslag. Totalt sett är det 41 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag medan 52 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Här finns det en tydlig ideologisk dimension där endast 24 procent av allianspolitikerna tycker att det är ett bra förslag medan motsvarande siffra för de rödgröna är 61 procent. Det är också tydligt att de som är verksamma i mindre städer är mer för reglering medan de som är verksamma i större städer är klart emot reglering. Mellan kommunpolitiker och rikspolitiker är det ingen större skillnad. Påstående - Kultursatsningar bör tillmätas samma vikt som satsningar inom exempelvis vård eller skola (procent) Kommentar: När det gäller detta scenarie är det tydligt att få politiker är riktigt säkra på vart utvecklingen är på väg. Endast 5 procent anser att det är mycket sannolikt att många externa köpcenter kommer att konkurreras ut av e-handel och endast 2 procent anser att detta är helt osannolikt. Istället samlas svaren runt mitten där 37 procent svarar att det är ganska sannolikt och 51 procent att det inte är särskilt sannolikt. Fördelat på olika svarsgrupper är det inte heller särskilt stora skillnader. Det enda som egentligen sticker ut är att kommunpolitiker från städer med 100 000 invånare eller fler är klart mindre benägna att tro att utvecklingen kommer gå i denna riktning. 7

STADEN OCH BILEN Förslag - Omvandla bilvägar och gatuparkering till gång- och cykelstråk i stadskärnorna (procent) Kommentar: Även detta förslag gillas av en klar majoritet. Totalt sett är det 80 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag att satsa mindre på biltrafik och mer på kollektivtrafik medan 16 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Också i denna fråga finns det en ideologisk dimension. Av allianspolitikerna är det 70 procent som tycker att det är ett bra förslag medan motsvarande siffra för de rödgröna är hela 94 procent. Det är också en viss skillnad mellan kommun/- och rikspolitiker där kommunpolitikerna är mer benägna att gilla förslaget (84 procent) än riksdagsledamöterna (73 procent). Däremot är det ingen skillnad beroende på kommunstorlek. Påstående - Bilfria stadsmiljöer ökar platsens attraktivitet (procent) Kommentar: Det är en klar majoritet av politikerna som tycker detta är ett bra förslag. Totalt sett är det 69 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag medan 29 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Här finns det en tydlig ideologisk dimension där hela 82 procent av de rödgröna politikerna tycker att det är ett bra förslag medan motsvarande siffra för alliansen är 59 procent. Mellan städer av olika storlek syns det inga tydliga skillnader och mellan kommunpolitiker och rikspolitiker är skillnaden liten. Av kommunpolitikerna är det 69 procent som gillar förslaget medan det är 61 procent av rikspolitikerna. Kommentar: Totalt sett 72 procent instämmer i påståendet att bilfria stadsmiljöer ökar platsens attraktivitet medan 26 procent anser att det inte stämmer särskilt väl eller inte alls. När det gäller inställningen till detta påstående är det ingen större skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter (73 mot 68 procent som instämmer). Det är inte heller någon tydlig skillnad beroende på kommunstorlek. Däremot finns det en svag ideologisk dimension då 66 procent av allianspolitikerna och 78 procent av de rödgröna politikerna instämmer i påståendet. Inom de närmaste 10 åren - Bilberoendet kommer att minska (procent) Förslag - Satsa mindre på biltrafik och mer på kollektivtrafik (procent) Kommentar: En klar majoritet av politikerna tror inte att det är sannolikt att bilberoendet kommer att minska inom de närmaste tio åren. Totalt sett är det 27 procent som anser att det är sannolikt medan hela 72 procent inte tror detta. Andelen som tror på denna utveckling är något större bland riksdagsledamöter än bland kommunpolitiker (33 mot 25 procent). Ungefär samma förhållande råder mellan rödgröna politiker och allianspolitiker (31 mot 24 procent). Den grupp som avviker mest är politiker i större städer med 100 000 invånare eller fler. Här är det 40 procent som tror att bilberoendet kommer att minska medan det i mindre kommuner är drygt 20 procent. 8

STADENS TRYGGHET OCH GEMENSKAP Förslag - Tillåt mer kameraövervakning på offentliga platser (procent) de rödgröna är fler som tycker att det stämmer ganska väl istället för att tycka att det stämmer mycket väl. Sett till kommunstorlek är trenden tydlig. I mindre kommuner under 25 000 invånare är det 90 procent som instämmer i påståendet. I mellanstora kommuner är det 95 procent och i kommuner med över 100 000 invånare är det 98 procent som instämmer. Inom de närmaste 10 åren - Problemen med segregation och utanförskap kommer att öka (procent) Kommentar: Det är en klar majoritet av politikerna som tycker detta är ett bra förslag. Totalt sett är det 63 procent som tycker att det är ett mycket/ ganska bra förslag medan 35 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Här finns det en tydlig ideologisk dimension där hela 75 procent av allianspolitikerna tycker att det är ett bra förslag medan motsvarande siffra för de rödgröna är 48 procent. Det är också tydligt att de som är verksamma i mindre eller mellanstora städer är mer för kameraövervakning än de som är verksamma i större städer. Mellan kommunpolitiker och rikspolitiker är det också en märkbar skillnad. Av kommunpolitikerna är det 69 procent som vill öka kameraövervakningen medan det är 45 procent av rikspolitikerna som vill detsamma. Påstående - Städer bör ha nolltolerans mot klotter (procent) Kommentar: Endast 13 procent av politikerna ser det som mycket sannolikt att problemen med segregation och utanförskap kommer att öka inom de närmaste tio åren. Men så mycket som 56 procent ser det som ganska sannolikt. Det innebär att totalt 69 procent lutar åt att utvecklingen kommer att gå i den riktningen medan 28 procent inte tror det. Här är det ganska stor skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter. Totalt sett 73 procent av kommunalråden tror att scenariet är sannolikt medan det är 56 procent av riksdagspolitikerna som tror detsamma. Mellan stora och små kommuner syns ingen direkt skillnad, men det finns en tydlig ideologisk skillnad. Bland alliansföreträdarna är det 60 procent som tror att dessa problem kommer att öka medan det bland de rödgröna är 78 procent som tror detsamma. STADEN OCH IDEOLOGIN Kommentar: En klar majoritet av politikerna instämmer i påståendet att städer bör ha nolltolerans mot klotter. 68 procent anser att påståendet stämmer mycket väl med deras egen uppfattning och lägger man till de som tycker det stämmer ganska väl uppgår gruppen till 93 procent. Endast 6 procent anser att det inte stämmer särskilt väl och ytterligare 2 procent att det inte stämmer alls. Även om enigheten är stor så syns det viss skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter där 95 procent av kommunpolitikerna instämmer i påståendet medan 83 procent av rikspolitikerna tycker likadant. Någon tydlig ideologisk skillnad syns inte förutom att övertygelsen är lite större hos allianspolitikerna. Med detta menas att det bland Förslag - Inför en nationellt samordnad stadspolitik (procent) Kommentar: Av samtliga frågor i undersökningen är det denna som har fått störst andel som har svarat att de inte har någon uppfattning. Bland de 9

övriga är det en majoritet av politikerna som tycker detta är ett dåligt förslag. Totalt sett är det 27 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag medan 53 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Den ideologisk dimensionen visar sig genom att de rödgröna politikerna är mer positivt inställda till förslaget (34 procent) än allianspolitikerna (22 procent). Bland de rödgröna är också andelen utan uppfattning större (25 procent) än den är bland allianspolitikerna (15 procent). Även mellan kommun/- och rikspolitiker syns en viss skillnad där 25 procent av de förstnämnda är positiva till förslaget medan 37 procent av riksdagsledamöterna är detsamma. Det är också tydligt att de som är verksamma i mindre eller mellanstora städer är mindre positiva till att införa en nationellt samordnad stadspolitik än de som är verksamma i större städer. Bland små och mellanstora kommuner är det 23-26 procent som är positiva till förslaget medan det i kommuner över 100 000 invånare är 52 procent. Påstående - Det är marknadskrafterna som ska utveckla staden, inte politisk ideologi (procent) Kommentar: Totalt sett är det 35 procent av politikerna som instämmer i påståendet att det är marknadskrafterna som ska utveckla staden, inte politisk ideologi. En majoritet på 63 procent instämmer däremot inte i detta påstående. Här är det inge skillnad mellan riks-/ och kommunpolitiker, inte heller mellan kommuner av olika storlek. Däremot är det en tydlig ideologisk vattendelare. Bland politiker från allianspartierna är det 55 procent som instämmer i påståendet och bland de rödgröna är det endast 11 procent som instämmer. 10

Utdelningsadress: Box 53081, 400 14 Göteborg Besöksadress: Vasagatan 45, Göteborg Telefon: 031-755 33 00 Fax: 031-755 33 39 E-post: infogfr@fastighetsagarna.se