Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Östersjöns innanhav rymmer ett unikt ekosystem med ett fantastiskt djur- och växtliv. Men det är samtidigt ett hav i kris. Havsmiljön är mycket känslig och påverkas av allt som sker i och kring havet. Dels genom övergödning och överfiske men också genom våra egna handlingar. Om det som just nu händer i havet istället hände på land skulle det toppa tidningarnas löpsedlar, TV-nyheternas sändningar och beslutsfattarnas agendor. Men så länge det ser bra ut på den glittrande vattenytan är det få som inser hur allvarlig situationen egentligen är.

I förhållande till all den kunskap som finns om hur illa det är ställt är de vidtagna åtgärderna långt ifrån tillräckliga. Politisk och ekonomisk hänsyn har allt för länge vägt tyngre än hänsynen till växt- och djurlivet i detta känsliga hav. Sättet vi hanterar havet på idag är väldigt splittrat. Det är ett lapptäcke av olika regelverk och ansvariga myndigheter som var för sig saknar kraft att hantera de komplexa utmaningar som Östersjön står inför. Havet går att rädda Det var länge sedan det fanns så goda förutsättningar för att rädda Östersjön. Under den senaste tiden har vi sett en hel del positiva trender. Fiskbestånd som långsamt börjar återhämta sig och halter av övergödande ämnen i vattnet som minskar, för att nämna några exempel. Läget är hoppfullt men Östersjöns framtid balanserar på en knivsegg. Utan samordning kan de framsteg som gjorts lätt gå förlorade. Tillsammans kan vi rädda Östersjön Från och med juli 2010 och två år framåt är Sverige ordförandeland i Helsingforskonventionen för Östersjöns miljö HELCOM. Det är ett unikt tillfälle för den svenska regeringen att lyfta Östersjöfrågan internationellt. Den behöver placeras i ett större sammanhang och i ett längre tidsperspektiv. För att få rätsida på problemen med havsmiljön krävs att de folkvalda i de nio länderna runt Östersjön gör vad de lovat. Under Sveriges ordförandeskap i HELCOM är den främsta uppgiften att få medlemsländerna att omsätta löftena i konkreta åtgärder. En integrerad havsförvaltning behövs, med syftet att stå över olika branschers och länders särintressen. EUs jordbruksoch fiskepolitik måste också förändras för att vi ska kunna få bukt med de problem som finns. Visa ditt stöd Stöd WWFs Östersjöarbete och få en båtvimpel eller ett rockmärke. Med Östersjövimpeln visar du att du gör vad du kan för att rädda Östersjön och att det är hög tid för våra folkvalda att göra detsamma. Vimpeln skaffar du på ICA eller på wwf.se För att Östersjön ska tillfriskna vill WWF att: det i samband med EUs budget- reform skapas en långsiktigt hållbar jordbrukspolitik utan skadliga subventioner som övergöder Östersjön. EUs fiskepolitik förändras så att fiskbestånden förvaltas genom ekosystembaserade långsiktiga förvaltningsplaner på regional nivå istället för genom årliga kvotförhandlingar. det skapas en integrerad havsförvalt- ning för hela Östersjön.

Den systematiska övergödningen går att stoppa Runt Östersjön lever och verkar 90 miljoner människor. Mycket av det som händer på land påverkar också havet på ett eller annat sätt. Hela 80 procent av de föroreningar som rinner ut i Östersjön kommer från vattendrag i de nio angränsande länderna. Övergödningen är ett av de största problemen i Östersjön idag och hela havet visar tecken på storskalig övergödning. Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Övergödning betyder näringsökning i första hand en ökning av ämnen som fosfor och kväve. Tillförseln är cirka 70 000 ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor per år. Det motsvarar mer än en fördubbling de senaste 100 åren. Mängderna varierar från år till år bland annat beroende på nederbörd, men har ända sedan 1950-talet varit alldeles för höga. tillförs. Resultatet är att den biologiska produktionen skenar. Ett exempel på detta är den onaturligt kraftiga algblomningen. När den ökade mängden organismer sedan dör faller de ned på bottnen och bryts ner. Denna process förbrukar i sin tur syre, problemen förvärras ytterligare, och havsbottnen dör. Sammanlagt är ett område dubbelt så stort som hela Danmarks yta helt eller delvis drabbat. EUs jordbrukspolitik Det finns ungefär 34 miljoner hektar jordbruksmark inom Östersjöns avrinningsområde. Hälften av den ytan finns i Polen. Sverige och Litauen delar på andraplatsen. Jordbruket är den främsta orsaken till övergödningen. Att skylla på den enskilda jordbrukaren är dock för enkelt. Många gårdar kan naturligtvis göra mer för att minska näringsläckagen, men de flesta jordbrukare arbetar inom ramarna för ett gammalmodigt och omodernt bidragssystem: EUs gemensamma jordbrukspolitik. jordbruket får mest Grunderna för den nuvarande jordbrukspolitiken skapades 1957 i en tid och en värld som såg helt annorlunda ut än idag. Sedan de baltiska staterna och Polen blev medlemmar i EU har en snabb intensifiering skett. Stödet till jordbruket, inom ramen för EUs gemensamma jordbrukspolitik, är med sina cirka 40 procent EUs största budgetpost. Idag går största delen av denna till produktionsstöd, något som inte är hållbart och som leder till en mängd problem. Får denna föråldrade politik utan tillräckligt starka miljökrav fortsätta finns det stor risk för att läckaget ökar igen. WWFs förslag på lösningar WWF kräver att EUs jordbrukspolitik förändras så att bidragsmedel kopplas till höga krav på miljöåtgärder. Jordbrukssubventionerna ska gå till miljöstöd och hållbar regional utveckling. WWF vill att: Sverige fortsätter göra nationella, kraftfulla insatser för att minska näringsbelastningen samtidigt som man verkar för åtgärder såväl regionalt som inom EU. såväl Jordbrukdepartementet som Jordbruksverket blir aktiva pådrivande krafter i arbetet för Östersjöns miljö. det sker en kraftfull satsning på restaurering av våtmarker, sjöar och vattendrag i odlingslandskapet med syfte att minska övergödningen. En dödlig kedjereaktion Näringen hamnar i Östersjön från flera olika källor. Jordbruket står för det största bidraget men också bilismen, orenade avlopp och industrin är medskyldiga. Ökad tillförsel av kväve och fosfor leder till att havets känsliga ekosystem förändras. Många växt- och djurarter kan inte anpassa sig till de snabba förändringarna och drabbas hårt eller går under. Ett fåtal anpassningsbara arter tar då överhand och får extra skjuts av de näringsämnen som

Fisken, och fisket, kan räddas Länderna runt Östersjön har de senaste åren skärpt kontrollen av fiskenäringen och följt den långsiktiga förvaltningsplanen för torsk. Detta har bidragit till en välkommen förbättring för arten i Östersjön. Exemplet visar att när den vetenskapliga rådgivningen följs finns möjlighet för bestånden att återhämta sig. Därför vill WWF att det nu också upprättas förvaltningsplaner som ger livskraftiga bestånd av fler arter bland annat sill, skarpsill och lax. Bifångster och dumpningen av oönskade fångster måste också fortsätta bekämpas. Nu finns möjlighet att vända den negativa trend vi sett under många år. Men bara om länderna i regionen agerar både klokt och långsiktigt. EUs FISKEPOLITIK Fisket i Östersjön styrs till övervägande del av EUs gemensamma fiskepolitik som hittills karakteriserats av kortsiktighet. Hur mycket som får fiskas beslutas genom politiska kvotförhandlingar mellan EU-länderna. Kvoterna för flera bestånd i EUs vatten är idag satta betydligt högre än vad de vetenskapliga råden rekommenderar. Något som kan begränsas genom upprättandet av förvaltningsplaner. Kohandeln med fiskekvoterna har lett till att över 80 procent av Europas kommersiella fiskbestånd är överfiskade. Därför är EU nu världens största importör av fisk. Genom att kortsiktiga ekonomiska och sociala intressen har fått gå före bärkraftiga bestånd har fiskepolitiken inte bara haft negativ påverkan på havens ekosystem. Den har även underminerat det ekonomiska värdet. Resultatet är att alla står som förlorare. ÖVERDIMENSIONERAD FLOTTA Dagens globala fiskeflotta uppskattas vara uppåt dubbelt så stor mot vad som är hållbart i relation till fiskbestånden. Östersjöns flotta är också överdimensionerad och en stor del av den dras med förlust eller låg inkomst. För att öka lönsamheten har många lockats till illegalt fiske. Anledningen till att flottan blivit för stor beror på att EU aktivt gynnat yrkesfiskare genom bidrag till nya fiskebåtar. Utan subventioner hade fiskeflottan varit bättre balanserad. Många fiskeflottor upprätthålls även med skattebefrielser på bränsle och andra ersättningsstöd. Då hela en procent av EUs totala budget går till fiskesubventioner anser WWF att det är en oansvarig hantering av EU-medborgarnas skattemedel. Skadliga subventioner måste upphöra och pengarna bör istället gå till förbättrad fiskeförvaltning, forskning och kontroll. REFORMER GER HOPP Runt Östersjön har flera länder nu påbörjat en minskning av sina flottor men processen är långsam. EU antog år 2009 nya regler för en stärkt gemensam fiskerikontoll. Dessa strävar bland annat efter att minska den illegala handeln med fisk vilket både kommer ha betydelse för beståndens återhämtning och skapa bättre förutsättningar för seriösa yrkesfiskare. År 2012 ska hela EUs gemensamma fiskepolitik reformeras. WWF arbetar för att den nya politiken ska frångå det kortsiktiga systemet med kvotförhandlingar och att ekosystembaserade och långsiktiga förvaltningsplaner upprättas för alla bestånd. Det innebär att hänsyn måste tas till bärkraften i bestånden men även till fiskets effekter på havets övriga arter och miljö. Först när förvaltningen baseras på vad ekosystemet mäktar med kan vi säkra fisket som en ekologiskt och ekonomiskt hållbar resurs. Större regionalt inflytande över förvaltningsplanernas innehåll, genomförande och kontroll är också viktigt. Det ökar delaktigheten och ansvarstagandet för de gemensamma besluten. Representanter från yrkesfisket, producenter, havsforskare, icke-statliga organisationer samt berörda regeringar från regionen bör tillsammans vara delaktiga i det arbetet. WWF arbetar för att: EUs fiskepolitik ska förändras. För att få bärkraftiga fiskbestånd ska ekosystembaserade långsiktiga förvaltningsplaner på regional nivå ersätta de årliga kvotförhandlingarna. fiskeflottan ska minskas och anpas- sas till ett balanserat uttag av fiskbestånden och fiskenäringen ska vara ekonomiskt självbärande utan subventioner. EU-subventioner endast ska gå till miljöförbättrande åtgärder som till exempel skonsamma och selektiva fiskeredskap. EUs nya kontrollförordning mot illegalt fiske och tydlig spårbarhet av fisk från båt till tallrik ska följas i regionen. allt kommersiellt fiske i Östersjön klarar kraven för att bli MSCcertifierat.

Östersjöns framtida hälsa kräver långsiktig planering och samordning Under tusentals år har vi betraktat havet som oändligt. Vi kunde segla på det i evigheter och fortfarande upptäcka nya hav. Vi kunde fånga så mycket fisk vi ville och det fanns alltid mer. Vi kunde slänga vårt avfall direkt i havet och det försvann. Dessvärre förekommer fortfarande detta synsätt i vårt förhållande till havet. Vi är alla beroende av havet och de ekosystemtjänster det förser oss med. Runt Östersjön lever omkring 90 miljoner människor i 9 länder. Det är många sektorer som påverkar och påverkas av Östersjöns miljö allt från sjöfart och fiske till utvinning av mineraler och olja, energiproduktion, turism och rekreation. År efter år har konkurrensen om havets begränsade utrymme och resurser ökat. Vi närmar oss en punkt där det totala trycket från våra aktivi- teter når gränsen för vad ekosystemet klarar av. Det är ett hot, inte bara mot havets växt- och djurliv, utan även mot de ekologiska processer och naturresurser vi alla är beroende av. När olika intressen gör anspråk på samma begränsade resurs leder det allt oftare till konflikter. integrerad HAVSFÖRVALTNING Problemet är att det sätt vi hanterar havet på är väldigt splittrat. Vi har i åratal försökt lösa Östersjöns problem ett och ett, sektor för sektor, departement för departement och land för land. De två sektorer inom politiken som har störst påverkan på havet jordbruk och fiske hanteras separerat från miljön. Det har resulterat i ett lapptäcke av regler och ansvariga myndigheter, internationellt och nationellt i Östersjöns 9 länder. Ingen myndighet har fått helhetsansvar och mandat att kunna hantera de komplexa utmaningar som Östersjön står inför. För att komma tillrätta med Östersjöns problem behövs en mer integrerad havsförvaltning. Den bör omfatta alla sektorer, länder och administrativa nivåer och ha möjlighet och mandat att göra nödvändiga avvägningar mellan deras ofta olika intressen. Sverige kan hjälpa till På land har vi länge tillämpat fysisk planering för att besluta vilka områden som ska nyttjas för till exempel bostäder, vägar och rekreation, och vilka områden som ska fredas för naturvård. Samma planering behövs för havet. En sektorsövergripande havsplanering för Östersjön, som utgår från vad ekosystemet tål, skulle både gynna miljön och den ekonomiska utvecklingen. Just nu pågår ett antal politiska processer, både nationellt och internationellt, som ger en unik möjlighet att införa en mer integrerad havsförvaltning, inklusive havsplanering. EUs strategi för Östersjön, som antogs under Sveriges EU-ordförandeskap hösten 2009, ska nu genomföras och EUs maritima policy är under utveckling. Att Sverige är i färd med att inrätta en samlad havs- och vattenmiljömyndighet och samtidigt tar över ordförandeskapet inom HELCOM ger goda möjligheter för Sveriges regering att driva på för bättre planering och samordning. WWFs förslag på lösningar WWF kräver att det skapas en mer integrerad havsförvaltning av Östersjön. WWF vill därför att: det i Sverige skapas en nationell havs- och vattenmyndighet med samlat ansvar för planering och förvaltning av havets ekosystem, dess resurser och de aktiviteter som sker där. jordbruks- och fiskefrågorna integreras med havs- och vattenmiljöfrågorna, både på nationell, regional och europeisk nivå, för att säkra att nödvändiga åtgärder inom jordbruk och fiske genomförs. en övergripande process för havs- planering av Östersjön etableras, baserad på regionalt överenskomna principer. ansvaret för genomförandet av en integrerad havsförvaltning läggs på högsta politiska nivå.

Det här kan du göra själv för att hjälpa Östersjön att friskna till Ät fisk som inte är hotad. Hämta WWFs konsumentguide Fisk till middag? på wwf.se Tvätta med miljömärkta och fos- fatfria tvätt- och diskmedel. Fosfat göder Östersjön. Använd färre engångsbestick -tallrikar och -grillar, och släng skräpet på miljöstationen så håller du naturen ren. Töm båttoaletten och avloppsvattnet på hamnarnas mottagningsstationer istället för i havet. Välj miljöanpassade fordon och bränslen på land och till sjöss. Använd inte giftig bottenfärg på båten och använd gärna båtbottentvättar. Byt ut båtens gamla tvåtaktsmotor mot en fyrtaktare. Använd miljöanpassade rengörings- medel, hygienartiklar och andra vätskor. Lämna förpackningar och överblivna produkter till återvinning.

Producerad av Hasse och Lasse Bild sid 4: Foto Anders Modig Bild sid 5: Foto Erling Svensen / WWF Canon Alla andra bilder: Foto Lasse Burell Genom att bidra till Östersjöarbetet och bära rockvimpeln eller hissa båtvimpeln kan du visa att du gör vad du kan för att Östersjön ska krya på sig, och att du vill att politikerna gör detsamma. Allt för att kommande generationer också ska kunna njuta av bad, fiske, segling och andra naturupplevelser. Skaffa vimpeln hos din ICA-handlare, på Destination Gotlands färjor eller beställ den på wwf.se Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella miljö- och naturvårdsorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: Bevara världens biologiska mångfald Verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt Minska föroreningar och ohållbar konsumtion Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel 08-624 74 00 Fax 08-85 13 29 info@wwf.se wwf.se