Vägledning. Vägledning för säkerheten vid dyktjänster



Relevanta dokument
Bilaga 1. Information som tjänsteleverantören är skyldig att inhämta och lämna till kunden i samband med erbjudande av dyktjänster inom fritidsdykning

Säkerhet vid fritidsdykning i samband med dyktjänster, år 2013

Bilaga 1. Information som tjänsteleverantören är skyldig att inhämta och lämna till kunden i samband med erbjudande av dyktjänster inom fritidsdykning

PROTO KONSUMENTVERKET KONSUMENTOMBUDSMANN9N. i. b Ck 1 *-0

Uppföljning av säkerheten vid fritidsdykning

DYKREGLER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Rutin gällande Lex Sarah

Att mäta hastighet - kursplan för funktionärsutbildning

Bilaga 1: Brandskyddspolicy

Sammanfattning på lättläst svenska

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Säkerhetsplan. för Friluftsfrämjandets verksamheter

SÄKERHETSPLAN FÖR SKELLEFTEBOTTENS DK

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Om studiedokumentation inom yrkeshögskolan

Marknadskontroll säkerhet vid fritidsdykning

Egenkontroll ENLIGT MILJÖBALKEN. Skolor och förskolor i Linköpings kommun. Linköpings kommun linkoping.se

ELFÖRESKRIFTER & INSTALLATIONSREGLER

Handläggarstöd Legionella ett kunskaps- och tillsynsprojekt inom Miljösamverkan Västernorrland. Version

NORM SBF 2012:4. Utbildningsarrangör Heta Arbeten

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet.

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap

Beslut för vuxenutbildning

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Granskning av förrådsverksamheten

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Svenska sportdykarförbundets lista över olyckor med dödlig utgång i samband med sportdykning.

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Valideringsansökan. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. September 2009

Tänk först dyk sen. Marcus Öhman redaktör

Sportdykarklubben Grodmännen

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun


Exempel på uppgifter som kan vara relevanta att granska i samband med tillsyn över egenkontroll av vattenkraftverk och dammar

Yttrande över KPMG:s granskning över läkemedelshanteringen inom särskilda boenden för äldre i Luleå kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

GPA Academy. Utbildningar Plastsvetsning i världsklass

ÖPPET VATTEN P1 ATT AGERA SOM ASSISTERANDE DYKLEDARE

Barn- och utbildningskontorets rutin för åtgärder vid elevers ogiltiga frånvaro och för att bevaka skolplikt

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Utvärdering av Uppföljning hälsoskadligt buller 2003

FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA

Riktlinjer och Instruktion för klagomålshantering

Svar på motion från Marie Ende (S) - Österåker - en vattensäker kommun! Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas

Förordnande av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan

Uppföljning Proffssystern i Stockholm AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad

Butik: Sätt för information till övriga berörda i butiken:

EGENKONTROLL enligt miljöbalken

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

Omsorgs- och socialförvaltningen. Upprättad: Ändrad:

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN

LAGKRAV OCH ANSVAR. Lagar mm

Granskning av anpassnings- och förändringsarbete utifrån nya skollagen

Följa upp, utvärdera och förbättra

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

ÖVERSIKT KURSPLAN DYKUTBILDNINGSIDA 1 (6)

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Med fokus på AVANCERAD SVETSNING

Beslut för vuxenutbildningen

Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Arbetsmiljöpolicy och handlingsplan för Biologiska Institutionen

inspektionen för vård och omsorg

Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman

T JÄNSTEUTLÅTANDE Rökförbud i restauranger och andra serveringsmiljöer

Patientsäkerhetsberättelse

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Egenkontrollprogram för handel med vissa receptfria läkemedel

Egenkontroll på skolor

eport tar hand om hela kursadministrationen

HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för förskolor

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

Tillfällig förläggning Riktlinjer utfärdade av Nerikes Brandkår

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN:

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för

God man & förvaltare

DYKKUNSKAP 2. Studieplan för CMAS/SSDF tvåstjärniga sportdykarutbildning

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Lathund för dokumentation i Treserva

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sundsvalls kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

Leksaker och Barnartiklar Vilka regler gäller? Ska alla produkter vara CE märkta? Stina Johansson Per-Olov Sjöö

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sundsvalls kommun

Yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Transkript:

Vägledning Vägledning för säkerheten vid dyktjänster

Vägledning för säkerheten vid dyktjänster Konsumentverket 2013 Ansvarig handläggare: Maria Lindstedt

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1. Bakgrund... 4 2. Information som ska ges till deltagare vid erbjudande av dyktjänster... 5 2.1 Information som ska ges till deltagare före genomförande av dyktjänster... 5 2.2 Information som ska ges till deltagare i direkt samband med dyk eller dykövningar... 5 3. Säkerhet och övervakning av elever vid dykutbildning... 6 3.1 Övervakning av elever vid dykövningar... 6 3.2 Kompletterande övningar vid grundkurs... 6 4. Skriftliga säkerhetsrutiner och egenkontroll... 7 4.1 Skriftliga säkerhetsdokument som bör finnas... 7 4.2 Dokumenterad egenkontroll... 7

4 (8) 1. Bakgrund Konsumentverket ansvarar för tillsynen av säkerheten vid fritidsdykning. Mot bakgrund av de dödsolyckor som inträffat inom fritidsdykning påbörjade Konsumentverket 2007 ett flerårigt arbete med syfte att förbättra säkerheten när de gäller tjänster som erbjuds konsumenter i form av dykutbildningar och dykutfärder. I genomsnitt inträffar 3-4 dödsolyckor årligen inom fritidsdykning. En del av dessa olyckor har skett i samband med dykutbildningar där elever har förolyckats. Mörkertalet när det gäller incidenter är stort och statistiken från dykolyckor är bristfällig. Den incidentrapportering som finns idag är frivillig. Enligt produktsäkerhetslagen (2004:451) ska varor och tjänster som näringsidkare erbjuder till konsumenter vara säkra. För att bedöma om säkerhetskravet är uppfyllt använder sig Konsumentverket bland annat av de säkerhetskrav som tas upp i svenska standarder, rekommendationer inom EU och god sed inom området. Bedömning görs också med hänsyn till den skyddsnivå som konsumenten rimligen kan förvänta sig. Inom fritidsdykning finns ett antal svenska standarder som tar upp säkerhetskrav vid dykutbildning samt övriga dyktjänster, t ex dykutfärder. I bilaga 1 finns en förteckning över publicerade svenska standarder inom området. Mot bakgrund av att elever omkommit i samband med utbildning gjorde Konsumentverket bedömningen att dessa standarder behövde förtydligas och anpassas efter svenska dykförhållanden. Mellan år 2007-2011 genomfördes marknadskontroller och förhandlingar med dykbranschen. Detta ledde fram till en branschöverenskommelse med Svenska sportdykarförbundet (BÖ 2012:06). Denna vägledning bygger på branschöverenskommelsen och produktsäkerhetslagens krav. Syftet är att vägleda tjänsteleverantörer inom fritidsdykning att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter. Vägledningen består av tre delar. Information som ska ges till deltagare vid erbjudande av dyktjänster. Säkerhet och övervakning av elever vid dykutbildning. Skriftliga säkerhetsrutiner och egenkontroll. Ansvaret att tillhandahålla en säker tjänst ligger hos den leverantör som erbjuder tjänsten. Detta innebär att om tjänsteleverantören använder sig av inhyrda instruktörer eller inhyrda näringsidkare som arbetar i företagets namn, ligger ändå ansvaret hos företaget.

5 (8) 2. Information som ska ges till deltagare vid erbjudande av dyktjänster 2.1 Information som ska ges till deltagare före genomförande av dyktjänster Villkoren som gäller för leverans av tjänsten Förkunskaper och kvalifikationer som behövs för att deltagaren ska kunna tillgodogöra sig tjänsten Utrustningskrav, vad som ingår i tjänsten och vilken utrustning deltagaren själv ska tillhandahålla Kostnader för deltagaren Försäkringsvillkor De specifika tänkbara lokala förhållanden som kan råda speciellt med avseende på sikt och vattentemperaturer, och relevant utrustning för tänkbara förhållanden Lagkrav, såsom produktsäkerhetslagen, och andra krav som finns gällande den specifika tjänsten Följande information ska dessutom lämnas när tjänsten innefattar utbildning av fritidsdykare Omfattningen av utbildningen och vilken kompetens eleven att får efter genomförd certifiering Vilka olika kursmoment som ingår Att certifiering kräver att eleven, med godkänt resultat, genomför de teoretiska och fysiska kunskapsprov som aktuell kursplan anger Inom vilka begränsningar eleven erhåller kompetens att dyka efter genomförd utbildning Att ett register med elevens personuppgifter kommer att föras 2.2 Information som ska ges till deltagare i direkt samband med dyk eller dykövningar Före varje dyk eller dykövning ska en komplett dyk- och dykplatsgenomgång genomföras rörande organisation, säkerhet och nödfallsrutiner innehållande minst följande information: Presentation av personal och deras respektive funktion i samband med dyket samt vem som är dykansvarig Sammansättning av dykparen, eller sammansättning av dykgruppen Vad som förväntas av varje deltagare Nödfallsrutiner i samband med aktuellt dyk Vilka begränsningar som gäller för dykdjup och dyktid

6 (8) 3. Säkerhet och övervakning av elever vid dykutbildning 3.1 Övervakning av elever vid dykövningar Dykinstruktören har ansvar för övervakningen av eleverna. För att underlätta övervakningen bör instruktören använda sig av extra säkerhetsdykare. Säkerhetsdykaren ska, förutom att hjälpa till med övervakning av elever, även fungera som en parkamrat till instruktören. Med säkerhetsdykare avses en erfaren dykare med räddningsutbildning och minst 15 timmars dyktid. Övervakning vid ytan, i form av en fysisk person på land eller i båt, ska alltid finnas vid träningsdyk utomhus. Övervakning vid grundkursutbildning Oavsett om dyket sker i skyddat eller öppet vatten ska instruktören begränsa antalet elever så att övervakningen av elever kan ske på ett säkert sätt. Instruktören får ha högst fyra elever vid en dykövning i öppet vatten. Vid övningar i öppet vatten och vid fler än två elever ska det dessutom, förutom instruktören, alltid finnas en säkerhetsdykare i vattnet. För att undvika separation av dykparen ska eleverna noggrant tränas i att dyka nära varandra med goda pardykningsrutiner. Vid dykövningar i skyddat vatten ska det alltid finnas en instruktör närvarande i vattnet för övervakning av elever. Övervakning vid vidareutbildning av redan certifierade grundkursdykare Vid det första utedyket i utbildningen ska det vid fler än fyra elever, förutom dykinstruktören, alltid finnas minst en säkerhetsdykare tillgänglig på dykplatsen. Dyk till större djup än 20 meter får ske först efter det att eleverna bedömts ha de förkunskaper och färdigheter som krävs. För övervakning av elever vid dyk till större djup än 20 meter ska det i övningsområdets omedelbara närhet, förutom dykinstruktören, alltid finnas minst en säkerhetsdykare i vattnet. 3.2 Kompletterande övningar vid grundkurs Övningar med avvägning och flytkraftskontroll ingår i utbildningen. Dessa ska genomföras till dess att instruktören bedömer att eleverna klarar avvägningen i vattnet. Eleverna bör kontinuerligt öva på avvägning. Övningar som ingår i kursen bör därför om möjligt genomföras med korrekt flytkraftskontroll. Dykinstruktören bär ansvaret att kontrollera att eleverna är rätt avvägda under dyken. Om utrustningskonfigurationen tillåter ska eleverna vid ett flertal tillfällen träna på att dumpa sitt viktsystem. Om viktsystemet inte går att dumpa ska konfigurationen ha två system som är oberoende av varandra för att skapa positiv flytkraft.

7 (8) 4. Skriftliga säkerhetsrutiner och egenkontroll Tjänsteleverantören bör bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete med syfte att kontinuerligt förbättra säkerheten och minska risken för skadefall. Grunden för säkerhetsarbetet ska vara de risker som finns i verksamheten. Säkerhetsarbetet ska bland annat bestå av: riskbedömning framtagande och löpande anpassning av skriftliga rutiner återkommande säkerhetskontroller uppföljning av incidenter och olyckor rutiner för att säkerställa att personal (även inhyrd personal) har tillräcklig kompetens och är införstådda med de säkerhetsrutiner och säkerhetsregler som finns för verksamheten 4.1 Skriftliga säkerhetsdokument som bör finnas Kontaktuppgifter till den som har det övergripande säkerhetsansvaret och förteckning över personal, deras kompetens och ansvarsområde Skriftliga säkerhetsrutiner för att förebygga riskerna Dokumentation och uppföljning av incidenter och olyckor Krishanteringsplan Nödfallsplan 4.2 Dokumenterad egenkontroll Tjänsteleverantören bör upprätta en skriftlig rutin för sin egenkontroll och dess dokumentation. Egenkontrollen ska baseras på den verksamhet som bedrivs och i förekommande fall bestå av: Journal för service, underhåll och funktionstester av utrustning som används vid uthyrning Användningsdagbok vid uthyrning av utrustning Driftsjournal till kompressorn och intyg av luftanalyser Elever och deltagares personuppgifter samt deras erfarenhetsstatus och hälsostatus Rutiner för rapportering till myndigheter i samband med olyckor

8 (8) Bilaga 1 Förteckning över standarder inom SIS TK 388 Fritidsdykning SS-EN 14153-1:2003 Fritidsdykning Säkerhetsrelaterade minimikrav vid utbildning av fritidsdykare. Del 1: Nivå 1 - Assisterad dykare SS-EN 14153-2:2003 Fritidsdykning Säkerhetsrelaterade minimikrav vid utbildning av fritidsdykare. Del 2: Nivå 2 - Grundkurs dykare SS-EN 14153-3:2003. Fritidsdykning Säkerhetsrelaterade minimikrav vid utbildning av fritidsdykare. Del 3: Nivå 3 Dykledare SS-EN 14113-1:2004. Fritidsdykning Säkerhetsrelaterade minimikrav vid utbildning av dykinstruktörer. Del 1: Nivå 1. SS-EN 14113-2:2004. Fritidsdykning Säkerhetsrelaterade minimikrav vid utbildning av dykinstruktörer. Del 2: Nivå 2 SS EN 14467:2004. Krav för utövande och tillhandahållande av tjänster