STORBRANDEN. Heliga hyrestaket blir halvprivat? Hyresrätten ber om kärlek. Bostaden slapp mediekritik efter. Faktura behövs för städavdrag

Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan pris 59 kr nummer 3/20 09 Heliga hyrestaket blir halvprivat? Miljonhus som passivhus Tvättstugans elnota kan halveras Möt Örebros energijägare Extratjockt ENERGI nummer Faktura behövs för städavdrag Hyresrätten ber om kärlek Bostaden slapp mediekritik efter STORBRANDEN n y h e t e r p o l i t i k e k o n o m i a r b e t s m i l j ö t e k n i k d e b at t

steni fasad TIBE Drammen Störande? Dåliga betalare? Skador eller onormal försliting? Tuomarila dagis, Espoo City, Finland. steni colour fasadskivor Luftad fasad med steni fasadskivor avsedda för vårt tuffa nordiska klimat, en oslagbar kombination! Fasaden har utförts med steni colour i spännande pastellkulörer. En fasad, som kommer att stå sig lång tid framöver! Vi är specialister på hyresjuridik och hyresinkasso. Vi hjälper dig att hantera de hyresgäster som inte sköter sig. Ring Peter Stock på 08-412 65 00 eller gå in på www.marginalen.se steni colour fasadskivor öppnar för många arkitektoniska uttryck, genom sin stora färg- och formatflexibilitet. steni colour har stora variationsmöjligheter i glans och ytskikt samt går alldeles utmärkt att kombinera med andra material som tegel, glas, aluminium m.fl. steni colour har marknadens bästa garantier! www.steni.se steni sverige ab Huvudkontor Göteborg: Box 7092, SE-402 32 Göteborg. Besöksadress: Första Långgatan 16, SE-413 28 Göteborg Tlf: (+46) 031-706 08 50, Fax: (+46) 031-706 08 55, E-mail: info@steni.se Malmö: Betselgatan 4, SE-213 77 Malmö Tlf: (+46) 040-93 29 99 Fax: (+46) 040-93 29 88 Stockholm: Karlsbodavägen 17 A, SE-168 67 Bromma Tlf: (+46) 08-514 959 50/51 Fax: (+46) 08-753 19 11 Skellefteå: Kanalgatan 77, SE-931 34 Skellefteå Tlf: (+46) 0910-888 34 Fax: (+46) 0910-887 34 Annons_inkasso_bofast.indd 1 Bofast 2008-12-17 3/2009 14:19:31 3

Mieles proffstvättstuga effektiv och aktsam om miljön! Miele proffstvättar 4 Låg vatten- & energiförbrukning 4 Skräddarsydda program 4 Skontrumma 4 Hög driftsäkerhet 4 Perfekt för bostadsrättsföreningar Vi lovar lite bättre hantverk. Då fuskar man inte ostraffat. Vi på Sandå har tröttnat på bilden av hantverkare som slarviga fix- och trixare. Som yrkesstolta hantverkare bekämpar vi alla former av slarv, slöhet och fusk. För att visa världen att vi menar allvar har vi dessutom avgivit sex löften* - bland annat att alltid göra jobbet utan att fuska. Det betyder att vi gör det vi har sagt och att vi aldrig någonsin är effektiva eller ekonomiska på ett sätt som inverkar negativt på slutresultatet. För då jäklarns... Välkommen till Sandå - lite bättre hantverk inom måleri, golv och fasad. Läs mer på www.sanda.se. * 1- Vi lovar att hålla tider. 2 - Vi lovar att respektera våra kunder. 3 - Vi lovar att utföra jobbet utan att fuska. 4 - Vi lovar att inte åta oss svartjobb. 5 - Vi lovar att vara affärsmässiga. 6 - Vi lovar att ta vårt ansvar och inte skylla ifrån oss. Miele har all utrustning till fastighetstvättstugor, t ex torkutrustning, kallmangel, bänkar, bokningssystem, strykning mm.

Energiklokt byggande ger marknadens lägsta boendekostnad Grundläggning - ingen fukt, lukt eller gas - inga köldbryggor - torrt byggande - snabb byggtid - ingen uttorkning Väggar - ingen fukt - ingen mögel - lufttät - god bärighet - lätt att bearbeta - även med träbyggnadstekniken Terrasser - låg bygghöjd - bra tillgänglighet - inga köldbryggor - god bärighet - långa spännvidder Yttertak - volym- eller platta element - bra isoleringsförmåga - överlägsen vattentäthet - bästa brandsäkerhet - bästa hållbarhet - även med träbyggnadstekniken SUMMARUM Fastighet- och ekonomisystem för effektivare förvaltning Desktop SUMMARUM Desktop är vårt mest använda och det absolut mest kraftfulla gränssnittet, anpassat för att användas i Windows-miljö. Mobile SUMMARUM Mobile är utvecklat för att spara både tid och pengar genom att effektivisera arbetet ute på fältet. Web Intranätlösningen passar de personer som inte är i behov av alla funktioner i desktoplösningen eller är sällananvändare. Marknadssystem Med vårt marknadssystem sparar ni tid och ger hyresgästen betydligt bättre service. Läs mer om SUMMARUM på www.repab.se eller ring oss direkt på 031-725 43 00 april nr 3 2009 Prenumeration Titeldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm Telefon 0770-457 185 Måndag-fredag 8.30-16 Du kan även gå in på www.prenservice.se och hantera dina prenumerationsärenden. Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms Repro och tryck Edita Västra Aros, Västerås Annonser Annonskraft, Box 77, 827 22 Ljusdal. Tel 0651-169 80, fax 0651-161 50 Göran Cavallin 0651-169 82, 070-640 93 58 cavallin@annonskraft.se Hans Engblom 0651-169 83 engblom@annonskraft.se innehåll Hyrestaket blir halvprivat 10 Hovrätten godkänner paketering 12 Städavdrag kräver faktura 14 Energijägare lovar äta hatt 18 Simrishamnsbostäder inte i konkurs 22 Skilsmässofyra funnen i ny studie 24 Ljudvågor torkar framtidens tvätt 28 Energinotan halverad i Karlstad 32 Storbranden timme för timme 34 Umeå vill växa fort 38 Miljonhus görs passiva 44 Höghus får solbidrag 48 Gemenskap kvar efter 17 år 50 mer i Bofast Ledare 9 Riksrundan 43 Krönika 55 Debatt 56 På nya jobb 59 Korsord 61 Produktnytt 66 Roger Nilsson 0651-169 81, 070-376 13 00 roger.nilsson@annonskraft.se Nisse Olsson 0651-169 93 nisse.olsson@annonskraft.se ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN BENEDIKTA CAVALLIN 28 18 Det är bara att skicka ett mejl Foto: Ulrika Majstrovic Hansén ges ut av Sabo Förlags AB Redaktion Vasagatan 8 10, Box 474, 101 29 Stockholm Telefon 08-441 53 80 Fax 08-441 53 89 Hemsida www.bofast.net E-post info@bofast.net Christian Lacotte VD/chefredaktör ansvarig utgivare 08-441 53 73 christian.lacotte@bofast.net Helene Ahlberg reporter/redaktör 08-441 53 84 helene.ahlberg@bofast.net Eva Blomberg reporter 08-441 53 81 eva.blomberg@bofast.net EVA BLOMBERG Fastighetsägarnas vd, Per-Åke Eriksson, är inte helt främmande för att dra tillbaka organisationens EU-anmälan (se sid 11). Anita Snis redaktör 08-441 53 85 anita.snis@bofast.net Ulrika Majstrovic Hansén AD/ illustratör 08-441 53 72 ulrika.m.hansen@bofast.net Sanita Burdzovic ekonomiansvarig 08-406 55 31 sanita.burdzovic@sabo.se Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter tryck av text och bild får inte ske utan redak tionens medgivande. ANDERS F JOHANSSON 10 44 Omslagsbild: Utbrända lägenheter på Geografigränd i Umeå (se sidorna 34-37). 341 009 Trycksak 6 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 7

TILLÄGGSISOLERING AV VINDAR MED InsulSafe -EN REN INVESTERING Vindsbjälklaget är den byggnadsdel som är enklast och mest lönsam att tilläggsisolera. Normalt sett har åtgärden betalt sig på något eller några år. Men det är inte bara pengar man sparar. Åtgärden innebär också att byggnadens värde ökar och ger bättre komfort inomhus utan drag och kallras. Dessutom sparas miljön genom att koldioxidutsläppen minskas. Vill du ha lägre driftskostnader? JA NEJ Vill du få en bättre energiklassning? JA NEJ Tycker du klimatfrågan är viktig? JA NEJ Om du har svarat ja på någon av frågorna, besök www.isover.se för att läsa mer om hur du kan spara energi, pengar och miljö genom att tilläggsisolera din vind med Isover InsulSafe. Gör ditt badrum vackrare och skona miljön med Nautic från Gustavsberg. Nauticblandarna är resurseffektiva tack vare sina vatten- och energisparfunktioner som är justerbara, utan att för den skull göra avkall på bekvämlighet och komfort. Genom att byta till Nautic i ditt hushåll kan du spara lika mycket koldioxid som genom att byta till miljöbil. Läs mer om våra badrum och om miljövänliga Nautic på www.gustavsberg.se. Välkommen! Bred uppslutning runt smal nyhet ledare det var en väloljad föreställning som medierna bjöds på när Sabo och Hyresgästföreningen presenterade den överenskommelse som är avsedd att hålla de kochska marknadshyrorna borta. Redan innan presskonferensen med Barbro Engman och Kurt Eliasson var över hade privatvärdarna släppt en kommentar. Med precis lagom tid för journalistskocken att promenera genom Stockholms citykvarter tog sedan Mats Odell emot och gav sin nådiga välsignelse till uppgörelsen. En mycket välregisserad pjäs. Där i och för sig medierna inklusive denna tidning villigt deltagit. huvudkontrahenterna själva talar om en historisk överenskommelse och den största förändringen på 40 år. Innehållsmässigt är det dock magert med stora nyheter. På en direkt fråga om hur dessa nya lagförslag kommer att märkas för hyresgästerna kunde Barbro Engman inte komma med något mer specifikt än att de nu kunde sluta oroa sig för marknadshyror. Vad nu det betyder. Den hyressättningsmodell som redan används i till exempel Linköping, Norrköping och Umeå, och som hyresgästbasen gillar, går åtminstone i riktning mot marknaden. Man kan misstänka beröringsskräck för själva ordet. Även om det givetvis fortfarande är långt kvar till den modell som Dagens industri förespråkat i en ledare; att låta utbud och efterfrågan styra eftersom fel människor bor i fel lägenheter. Och visst, det finns grader i helvetet. Den mest omfattande förändringen i förslaget är att privatvärdarna bjuds in till hyresförhandlingarna på samma villkor som allmännyttan. Vilka praktiska effekter detta får för den enskilde hyresgästen återstår att se. Många Saboföretag kommer i alla händelser med glädje slippa förhandla för sina privata konkurrenter som kan ta rygg på vad allmännyttan på orten uppnått. Och ibland dessutom lägga på fem procent. att allmännyttan skulle släppa sin hyresnormerande roll föreslog annars Sabos förre vd Bengt Owe Birgersson redan för fyra år sedan. Den gången gick Barbro Engman i taket och sade att det var obegripligt att Birgersson på detta sätt lanserade sina privata åsikter. Nu är denna ko uppenbarligen slaktad. Och möjligen är just detta att samtliga parter, inklusive regeringen och Sveriges kommuner och landsting, ser ut att ha kunnat enas, och att ett bulverk upprättats mot EU det som blir bestående från denna soliga dag. Detta kan i för sig vara stort nog. Trygghet på det sätt Barbro Engman uttrycker är givetvis av stor betydelse för landets alla hyresgäster. Och en långsiktig korporativ överenskommelse med bred partipolitisk förankring och utan statlig inblandning borde vara gynnsam för hyresrätten som ifrågasatts så hårt de senaste åren. Villeroy & Boch Gustavsberg AB www.gustavsberg.se info@gustavsberg.com Telefon: 08-570 391 00 Christian Lacotte chefredaktör 8 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 9

n y h e t e r n y h e t e r Hyresgästerna och Sabo enas om nytt hyressystem sabo och hyresgästerna har kommit överens om ett nytt hyressystem för att mota utredningsförslagen från Michaël Koch i grind. Hyresgästföreningen offrar både hyrestaket, självkostnadsprincipen och motståndet mot borgensavgifterna. Men får ett tak för utdelning av koncernbidrag. Texter helene ahlberg Foto anders f johansson hotet från michaël koch har fått Hyresgästföreningen och Sabo att enas kring ett helt nytt hyressättningspaket. Hans utredningsförslag om efterfrågeanpassade hyror, avskaffat hyrestak och en affärsmässig allmännytta som bara kan göra sociala insatser om det är bevisat lönsamt möttes av skarp kritik när de lades för ett knappt år sedan. Nu har de båda organisationerna pratat ihop sig om ett nytt förslag som ska få regeringen att lägga alla kochska tankar i papperskorgen. Det är en historisk överenskommelse som innebär de mest omfattande förändringarna av hyressättningen på 40 år, sade Barbro Engman när hon presenterade den nya överenskommelsen tillsammans med Sabos vd Kurt Eliasson. Det här är en bred och hållbar lösning som kan få acceptans både i riksdagen och hos hyresmarknadens alla parter. Det är också en svensk lösning som EU-kommissionen kan acceptera. Fast vi skriver in i lagen att allmännyttan ska tillhandahålla bostäder till alla. Därmed ansluter vi oss inte till den europeiska modellen med social housing, sade Kurt Eliasson. det användes många stora ord när parterna skulle berätta om sitt samarbete. Hyresgästerna kommer att kunna känna sig lugna för första gången på länge. Många har varit oroliga sedan Michaël Koch lade sina förslag, och hot om höjda hyror har till exempel använts vid bostadsrättsombildningar i Stockholm, sade Barbro Engman. Samtidigt tonade de båda i nästa andetag ned betydelsen av förslagen, angelägna om att dämpa möjlig oro kring nymodigheterna i överenskommelsen. Nu gör vi en lagreglering av det sätt som bostadsbolagen egentligen arbetat på i praktiken. Det blir egentligen inte så stora förändringar för hyresgästerna, sade Kurt Eliasson. Fast för att nå denna breda överenskommelse har Hyresgästföreningen fått ge upp flera hjärtefrågor. Allmännyttans hyresledande roll, som föreningen stridit hårt och länge för, både i samtal med regeringen och via stora kampanjer mot allmänheten, ska nu släppas. i stället ska alla kollektivt förhandlade hyror, såväl privata som kommunala, bli den nya normen. Detta föreslogs också av Michaël Koch, men ogillades då av såväl hyresgäster som privata fastighetsägare. Det blir egentligen inte så stora förändringar för hyresgästerna Att hyrorna ska förhandlas utifrån en självkostnadsprincip är också något hyresgästerna kämpat länge för. Den har hängt samman med allmännyttans hyresledande roll sedan 1970-talets början, men har ifrågasatts av jurister inom Sabo och Sveriges kommuner och landsting. Definitionen av principen har orsakat många tvister i hyresförhandlingarna samtidigt som den har haft stöd hos en klar majoritet av ordförandena i de kommunägda bostadsföretagen. men i sabos senaste idéprogram sades att principen inte gäller. Och i den nya överenskommelsen är principen helt utrangerad från den allmännyttiga spelplanen. Självkostnadsprincipen är inte förenlig med affärsmässiga principer och ska därför inte tillämpas, slår det gemensamma förslaget fast. Vi behåller ju utdelningsbegränsningen, den fungerar indirekt som en sorts självkostnadsprincip eftersom pengarna stannar i företaget, säger Barbro Engman nu. Hon är nöjd med att det nya förslaget vidgar utdelningstaket till att också omfatta koncernbidrag. Det är oerhört viktigt för oss att pengarna arbetar i bolaget. Företagen behöver ha medel för att underhålla fastigheterna, de borde inte kunna överföras till kommu- nerna, framhåller både Barbro Engman och Kurt Eliasson. Däremot öppnas en helt ny utdelningsmöjlighet för kommunerna. Sabo och Hyresgästföreningen föreslår att hela reavinsten från försäljningar av fastigheter ska kunna delas ut, efter beslut i kommunfullmäktige. Det kan bli mycket pengar på sina Alla har sina hjärtefrågor, men i sådana här lägen får man ta nya tag håll i Stockholm tjänade bostadsbolagen sammanlagt åtta miljarder kronor på att sälja hus till bostadsrättsföreningar förra året. Att taket för vinstutdelning föreslås vara kvar är också skälet till att Sveriges kommuner och landsting (SKL) inte ville skriva under överenskommelsen. SKL har deltagit i samtalen med Sabo och Hyresgästerna, men står fast vid att det inte borde finnas något tak för utdelningen. Alla har sina hjärtefrågor, men i sådana här lägen får man dra efter andan och sedan ta nya tag, säger Barbro Engman. Sabo och Hyresgästföreningen är övertygade om att deras nya förslag är helt EUsäkra. Företagen ska verka enligt affärsmässiga principer och inte få några ekonomiska fördelar av sina ägare. Kommunerna ska ställa avkastningskrav utifrån risk, marknadssituation, husens ålder och underhållsstatus. Därmed är de förhållanden som var grunden till Fastighetsägarnas EU-anmälningar om konkurrenssnedvridning borta, säger Kurt Eliasson. Dessutom är Sabo och hyresgästerna överens om att bostadsbolagen ska betala en marknadsmässig avgift när kommunen går i borgen för bolagens lån. Fastighetsägarna har kritiserat kommuner som inte tagit ut en borgensavgift, eftersom det ansetts orättvist i förhållande till de privata värdarna. Borgensavgifter har varit en återkommande tvistefråga i många hyresförhandlingar. Hyresgästföreningen har inte ansett att avgiften varit förenlig med självkostnadsprincipen. Men i höstas bytte föreningen fot och skrev i sitt remissvar till allmännytte-utredningen att bostadsföretagen ska betala en ersättning för borgensåtaganden. för att eu-kommissionen ska kunna känna sig helt trygg med att det inte delas ut något otillbörligt statsstöd till bostadsföretagen föreslår Sabo och Hyresgästföreningen också i enighet med Michaël Koch att det ska inrättas ett inhemskt system för att kontrollera att reglerna för statsstöd följs. Men det ska vara ett kontrollsystem för alla politikområden, inte bara för bostadsbolagen. Regeringen har flera gånger sagt att man vill inrätta ett sådant system, säger Kurt Eliasson. Fastighetsägarna vill ha säkerhetsventil i nya systemet Fastighetsägarnas vd Per-Åke Eriksson kan acceptera kollektivt förhandlade hyror som ny norm men vill ha en säkerhetsventil som lyfter bort alltför låga hyreshöjningar från jämförelsen. de privata fastighetsägarna står inte bakom Sabos och Hyresgästföreningens gemensamma överenskommelse om ett nytt hyressystem. Fastighetsägarnas vd Per-Åke Eriksson beskriver det som att han inte fått sitta med när de andra parterna förhandlat. Sabo och Hyresgästföreningen beskriver det som att Fastighetsägarna inte velat vara med. Fastighetsägarna när andra drömmar än vi. Men de kanske ska drömma lite mindre det är ett annat läge nu, säger Hyresgästsföreningens ordförande Barbro Engman. Det här är ett väl avvägt förslag som Fastighetsägarna borde kunna vara nöjda med, säger Sabos vd Kurt Eliasson. Per-Åke Eriksson säger sig vara mycket glad över att de andra parterna nu ställer sig bakom det han ser som Koch-utredningens huvudfrågor: att allmännyttan ska drivas affärsmässigt och utan stöd, att allmännyttan inte ska vara hyresnormerande och att självkostnadsprincipen inte ska gälla. Sabo har väl tyckt så ett tag, fast Barbro har inte direkt varit med på den vagnen. Men nu har den minsta gemensamma nämnaren blivit större. den största glipan mellan parterna har på senare tid gällt det system som är tänkt att ersätta allmännyttans hyresnormerande roll, nämligen att alla kollektivt förhandlade hyror (såväl privata som allmännyttiga) ska bilda basen för den nya normen. Utredaren Michaël Koch föreslog att hyror som inte låg inom ramen för en rimlig tolkning av bruksvärdet inte skulle få vara med i normen. Detta gillar varken Sabo eller Hyresgästerna, som ser det som statlig inblandning i ramarna för hyresförhandlingarna. Läs mer om överenskommelsen på www.bofast.net: Odell gläds åt uppgörelsen Ny skyddsregel även vid ombyggnad Privatvärdar redo för tuffare förhandlingar Bolagen kan få uppdrag från kommunerna Påtaglighetsrekvisitet halveras Men Fastighetsägarna vill inte släppa det man kalllar en rättssäkerhetsventil. Om det träffas en överenskommelse mellan en värd och en hyresgästförening om oerhört låga hyror, som inte speglar skälig hyra, då borde hyresnämnden inte ta med den hyran i jämförelsenormen. denna fråga är huvudskälet till att Fastighetsägarna inte är med på den nya överenskommelsen. Men det går alltid att hitta lösningar, säger Per-Åke Eriksson optimistiskt. Han tror att det nu blir en dialog mellan regeringen och parterna. Och han är beredd att dra tillbaka EUanmälan om det kommer en lösning som Fastighetsägarna tycker är bra. Det är enkelt gjort, det är bara att skicka ett mejl, säger han. 10 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 11

n y h e t e r Fritt fram för paketering Hovrätten stoppar inte fastighetsförsäljning i flera led I ett nyligen avgjort mål fastslog Svea hovrätt att bara det faktum att säljare och köpare i en fastighetsaffär använt sig av olika avancerade skattemässigt motiverade transaktioner inte är skäl nog att stoppa affären. fastighetsbolaget kungsleden sålde via tre olika bolag fyra fastigheter i Botkyrka till det börsnoterade bolaget Din Bostad. Denna så kallade paketeringsmodell har tidigare bland annat använts i Upplands Väsby och Nynäshamn och syftar till att minska vinsten. Och därmed skatten. Metoden går ut på att sälja fastigheter till underpris till ett nybildat bolag och sedan i en transaktionskedja överlåta hela detta bolag till ett pris motsvarande marknadsvärdet på husen. På det sättet undviks en realisationsvinst på själva fastigheterna. Botkyrka kommun och Hyresgästföreningen i Stockholm hävdade bägge att köparbolagen inte borde få förvärvstillstånd. De skäl som uppgavs i rätten var att Din Bostad är en dålig värd, att företaget inte lämnar lägenheter till bostadsförmedlingen och att de bolag som användes för paketeringen inte var långsiktiga ägare. De bägge första argumenten avvisade redan första instansen, hyresnämnden, som ogrundade. Den tredje långsiktigheten höll hyresnämnden med om. Ett par länkar i kedjan hade bara hållit över dagen. när frågan efter överklagande hamnade på hovrättens bord fick kommunen och hyresgästföreningen backning på hela sitt resonemang. Enligt lagen om förvärvstillstånd ska den som vill köpa en hyresfastighet göra troligt att han arbetar med ett långsikt perspektiv och att hyresgästerna kan räkna med att huset hålls i ett godtagbart skick. Kommunen pekade på den långa transaktionskedjan och menade att de korta innehavstiderna riskerade att missgynna hyresgästerna. tvärtemot vad de överklagande anser skriver hovrätten i sin dom att Din Bostad måste kunna sägas "ha ett långsiktigt förvaltningssyfte". Oavsett hur köpekedjan ser ut ska Din Bostad därför ha förvärvstillstånd. Rättens beslut kan inte överklagas. Ett par länkar i kedjan hade bara hållit över dagen Hovrätten har bara tittat på frågan enligt lagen om förvärvstillstånd. De skattemässigt motiverade transaktionerna har inte prövats. christian.lacotte@bofast.net Varje förbättring betalar sig själv Bedow.se En klassiker i första rummet. En solig vårdag i maj ringde telefonen hos metallgjuteriet i Anderstorp. Året var 1958 och när fabrikör Gunnar Bolin lyfte luren var det en märkbart irriterad man som bröt tystnaden i andra ändan. Mannen, som var tandläkare, ringde från Malmö och berättade att han precis skickat hem ännu en patient med bandage runt huvudet. Orsaken var de vassa hörnen på hatthyllan i väntrummet och tandläkaren undrade nu om Bolin kunde rita en hatthylla som skonade patienternas huvuden. Året därpå lanserades hatthyllan Classic och än idag är dess runda former lika populära. Läs mer om hyllan Classic och annan klassisk hall interiör på www.essem.se. DEOS (Drift Energi Optimering Support) är ett paket servicetjänster med syftet att optimera fastighetsdriften. Arbetssättet är processartat och innebär energi-inventering, kontroller, ständiga förbättringsförslag, uppkoppling mot supportrum och kontinuerlig utbildning av driftspersonalen. Principen är att varje förbättring är självfinansierad. De flesta DEOS avtal betalar sig redan första året. I Borås Stad använder nio skolor befintliga installationer för DEOS. Därigenom har man bland annat minskat utsläppen av koldioxid med 2 512 ton på fem år. Pilotprojektet Erikslundskolan sparade 29 procent på uppvärmningskostnaderna redan första året. Läs mer om DEOS och våra andra energitjänster på www.siemens.se/sbt. 12 Bofast 3/2009

n y h e t e r DOMARE KLARGÖR AVDRAG Faktura behövs om skatten ska minskas Får hyresgäster dra av kostnaden för trappstädningen i deklarationen? Den frågan tog länsrätten i Vänersborg nyligen ställning till i två domar. Den ena hyresgäst fick göra skatteavdrag, den andra inte. skatteavdrag för hushållsnära tjänster infördes den 1 juli 2007. Lagen innebär att de som köper hushållstjänster, som städning, snöskottning och trädgårdsskötsel till sin bostad får dra av hälften av arbetskostnaden i sin deklaration. Men den här möjligheten till skattereduktion kan bara utnyttjas av dem som bor i villa. Hyresgäster som vill göra avdrag för trappstädning och andra tjänster har hittills fått avslag av Skatteverket. nyligen avgjorde länsrätten i Vänersborg två ärenden där två hyresgäster hade överklagat sina avslag. Det ena gäller hyresgästen Inga-Britt Vinge i västgötska Fritsla. Hon fick rätt att dra av sina kostnader för trappstädningen i sitt hyreshus. Den andra hyresgästen, Maj-Lis Erlandsson i Vänersborg, fick däremot avslag. Skillnaden beror enligt Urban Karlsson, domare vid länsrätten i Vänersborg, på att de båda hyresgästerna betalar för sin trappstädning på olika sätt. I Inga-Britt Vinges fall ingår inte trappstädning i hyran. I stället ansvarar de som bor i huset för städningen av trappen. Men eftersom Inga-Britt Vinge av åldersskäl inte har möjlighet till det köper hon sin del av städningen och betalar mot faktura. I Maj-Lis Erlandssons hus däremot ingår städningen i hyran. Länsrätten ansåg därför inte att hon hade rätt att dra av för den kostnaden. Det fanns ingen faktura som redovisade en utgift som hyresgästen haft själv, förklarar Urban Karlsson. enligt urban karlsson skulle inte utslaget blivit annorlunda om Maj-Lis Erlandssons hyresvärd redovisat på hyresavin hur mycket trappstädningen kostar utslaget per hyresgäst. Som jag ser det skulle det inte göra någon skillnad. Det enda som skulle kunna förändra bilden är om man som hyresgäst enligt hyreskontraktet ska städa själv och i stället köper den tjänsten och får den fakturerad, som i det första fallet. Både Skatteverket, som förlorade mot Inga-Britt Vinge, och Maj-Lis Erlandsson, som förlorade det andra målet, har överklagat länsrättsdomarna till kammarrätten. eva.blomberg@bofast.net Hur står det till med de gamla garageportarna? Hur är konditionen - är det dags att modernisera? Störst i Sverige på garageportar och portöppnare. För information om närmaste GaragePortExpert, se vår hemsida eller ring 0248-306 45. w w w. g a r a g e p o r t e x p e r t e n. s e ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN Marknadens bästa torkskåp! Spara tid, energi och pengar med PODABs nya torkskåp, TS 62. Torkskåpet är utrustat med ett nytt högteknologiskt system, Humidity Tracking System (HTS), som känner av fuktnivån och avbryter torkprocessen exakt när tvätten är torr. Låg energiåtgång, endast 0,6 kwh/kg* Mycket kort torktid, ca 40 min* Revolutionerande teknologi PODAB är specialiserade på professionell utrustning för tvätt av textilier. Vi har det bredaste och bästa sortimentet på marknaden samt kompetensen att ta fram den bästa lösningen för just ditt behov. Det lovar vi! *Avser torkning av 6 kg bomull (torrvikt) tvättad och centrifugerad till 53 % restfuktighet. Ytterligare 15 min nedkylning efter att textilierna torkat. AB PODAB, Ekonomivägen 9, 436 33 Askim Tel 031-752 01 00, Fax 031-752 01 50 E-post: sales@podab.se, www.podab.se En framtid att bygga på! God kvalitet, energieffektivitet, funktionella lokaler, minimal miljöpåverkan och låga livscykelkostnader kommer alltid ha ett högt värde. Tillsammans skapar vi byggnader med reella värden och god funktion. Besök: www.funktion.se Där kan du hitta exempel på värden vi skapat tillsammans. 010-505 00 00 www.afconsult.com 14 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 15

Har ni köpt platt-tv allihop? Jaha Du måste förstå att de är besvikna när de nya platta TV-apparaterna ger sämre bild än den gamla TV:n. Det står ju HD-Ready på dem så det fanns ju vissa förväntningar Men så här ligger det till: Digital-TV är nödvändigt! Det finns en TV-operatör som erbjuder en fullständig digital spegling av det analoga basutbudet. De analoga kanalerna kommer då via digitalboxen istället och ger en betydligt förbättrad bild- och ljudupplevelse i de platta apparaterna. För 35 kr/månad! Och utöver detta kan de välja till fyra, sex eller åtta favoritkanaler och bli ännu lyckligare. Allt, lite till eller bara det bästa, vi har något för alla smaker. Med HD-box och ett stort utbud av HD-kanaler blir ljud- och bildkvalitet upp till hela fem gånger bättre! Det enda du behöver göra är att slå en signal till en av våra säljare för att få veta mer. De gör hela jobbet och du får nöjda hyresgäster på köpet! Ring 0770-77 11 11 så hjälper vi dig. Vi är HD-Ready. 16 Bofast 3/2009

t e m a e n e r g i t e m a e n e r g i Energijägare Tannerstad Mannen bakom ljudstyrda trapphuslampor, bullervakter och vilande hissar Jonas Tannerstad är mannen bakom ljudvakten och införandet av pannkaks motorer i Örebrobostäder. Han vill förenkla vardagen genom tekniken för att spara tid och energi. Den tid han själv får över ägnar han helst åt familjen. Text eva blomberg Foto ALEXANDER VON SYDOW Mitt jobb är att välja väg och hitta vad vi ska jobba med" vad säger man att du är? frågar Bofast vid ett besök hos Jonas Tannerstad på Örebrobostäder, och syftar på hans titel. Engagerad. Och otålig, svarar han spontant. Egentligen är han teknikansvarig inom el, styr- och reglerteknik på det kommunala bostadsbolaget Örebrobostäder. Han är känd för att på okonventionella sätt hitta nya vägar inom energispar området. Sin entusiasm har han svårt att lägga band på, vilket han ibland får ångra i efterhand. I ett svagt ögonblick lovade jag att äta upp min hatt om jag inte lyckas sänka Örebrobostäders elenergiförbrukning med 25 procent fram till 2015. Det är mycket, men det är nog inte omöjligt. Kanske kan det till och med bli mer, säger han. De 25 procenten el hos Örebro bostäder motsvarar 13,6 gigawattimmar, eller den årliga totala energiförbrukningen i 680 vanliga villor. I sitt arbete eftersträvar Jonas Tannerstad stabilitet och enkelhet. I stället för att lägga tid på att addera funktioner till system så gör han det motsatta, nämligen att förenkla dem så att de blir mer driftssäkra och kräver mindre underhåll. Jag är förvånad över hur många onödigt komplicerade system det finns. Det handlar om att förenkla så mycket som möjligt för att få tid över till annat, säger Jonas Tannerstad. annat är för honom de tre sönerna Pelle, William och Oscar, som verkar ständigt närvarande i både tankar och arbete. Bland annat får de, när pappa ska hålla anföranden, illustrera olika sammanhang då energi slösas bort. Över huvud taget verkar familjen vara drivkraften bakom det mesta Jonas Tannerstad gör. Innan han kom till Örebrobostäder 2001 jobbade han med industriell utveckling i projekt utomlands åt emballagemaskintillverkaren Emba Machinery och ABB. Efter åratal av pendlande mellan Sverige och Australien, Holland, Spanien, Italien med flera länder, fick det bli Örebro på heltid. Att resa mycket i jobbet var inte så glamoröst som man kan tro och det tog alldeles för mycket tid från familjen, säger Jonas Tannerstad. I det ljusa arbetsrummet står Örebrobostäders styrstrategi, bokstavligen huggen i sten, lutad i ett hörn. På väggen hänger en inramad lapp som äldste sonen Oscar skrev som 6-åring när han ville visa förståelse för att pappa jobbade mycket. Jonas, du moste jaga el, står det med versaler och gemener blandat. J:et i jaga var egentligen tänkt som ett L, men det måtte ha varit en freudiansk felskrivning, för det är just det han gör, pappa Jonas, jagar el. Eller i alla fall energibovar. Som teknisstudent sitter det i ryggmärgen att mäta allting, men i fastighetsbranschen är man sämre på det, tycker Jonas Tannerstad. de första åren på Örebrobostäder ägnade han mycket tid åt just mätningar och beräkningar. På så sätt upptäcktes många energislukare. Numera går allt mer tid åt till presentationer och att visualisera energibovarna. Jag tänker mycket i bilder själv och tror på att synliggöra energiförbrukningen på olika sätt så att människor lättare tar till sig informationen. Det har blivit ett huvudverktyg helt enkelt. Som exempel visar han en liten apparat utvecklad av tre britter. Den kan kopplas till vilken elapparat som helst och visar då den exakta energiåtgången i realtid. Jonas Tannerstad berättar att han testade att koppla den till kontorets kopieringsmaskin. >> JONAS TANNERSTAD Ålder: 41 år Familj: hustrun Mia och de tre sönerna Pelle, William och Oscar Bor: i parhus i utkanten av Örebro Kör: i jobbet någon av Örebrobostäders lånebilar, privat Volvo V70. Bakgrund: ingenjörsexamen från Linköpings Tekniska Högskola med inriktning på elkraft och automation. Har jobbat som utvecklingsingenjör inom industrin och elingenjör på elbolag. Arbetade med teknik under militärtjänstgöringen och har ett gällande beredskapskontrakt med flygvapnet Gör helst på fritiden: umgås med sina barn, träffar bekanta och gör ibland någon resa Blir arg: när han inte hinner engagera sig i barnens aktiviteter Blir glad: när saker blir gjorda Bofast 3/2009 19

t e m a e n e r g i JONAS TANNERSTAD EVA BLOMBERG EVA BLOMBERG EVA BLOMBERG 1. 2. 3. 4. Stabilt. Lönsamt. Driftsäkert. Långsiktigt. Miljövänligt. 1. Jonas Tannerstads son Pelle väntar på att apparaten Wattson ska bli blå, vilket är lika med låg energiförbrukning. 2. Wattson visar hur mycket energi som går åt i olika apparater. 3. Jonas Tannerstad vid ett automatikskåp som styr värmeundercentralen i huset. Skåpet är "hjärnan" som fattar besluten om värme, ventilation och varmvatten i huset. 4. På automatikskåpets skärm kan man utläsa status i anläggningen. Driftteknikerna kan även koppla upp sig via dator och se samma sak på distans. Med denna bild illustrerar Jonas Tannerstad sitt löfte om att sänka Örebrobostäders elförbrukning med 25 procent till 2015 när han håller anföranden. Lyckas han inte får äta upp sin hatt. >> Alla var förvånade över hur mycket energi den drog, till och med när man inte kopierade. Sådant ökar benägenheten att, till exempel, stänga av den på natten. Ett annat exempel är att han tagit fram affischer med bilder på energislukande utomhustrappor med elslingor, varmgarage och tvättstugor under vinjetten WANTED dead or alive. Genom att kontrollera att automatiken till elslingor och värmefläktar fungerar, dra ner värmen eller helt stänga av den i garage och tvättstugor kan mycket energi sparas. Återigen handlar det om att visualisera problemet att skapa tydliga bilder så att alla blir uppmärksamma på var vi kan spara energi. en av de innovationer som Jonas Tannerstad introducerat i bolaget är pannkaksmotorer. De kallas så på grund av sitt platta utseende, men heter egentligen permanentmagnetiserade synkronmotorer och användes från början i militära sammanhang. De kan styras väldigt exakt. Jonas Tannerstad var med och införde motorn inom industrin under senare delen av 1990-talet och nu även hos Örebrobostäder. Genom att ersätta vanliga hissmotorer med pannkaksmotorer behövs inte växlarna, eftersom de styr och driver linorna direkt. Och man får inga energiförluster. Därtill finns det många fördelar förvaltningstekniskt, berättar han. Det blir mindre att underhålla och man slipper dyr service. Dessutom drar pannkaksmotorn väldigt lite energi. När jag bytte bransch häpnade jag över hur många tekniska lösningar som fastighetsbranschen sitter fast i. Systemen är byggda på ett sätt som gör att ingen annan än en viss leverantör kan hantera dem. Det gör att det blir väldigt JONAS TANNERSTAD dyrt, eftersom det inte finns någon konkurrens. För tre år sedan införde Jonas Tannerstad att all upphandling i bostadsbolaget rörande ombyggnad av hissar ska innehålla en kravspecifikation gentemot hissleverantörerna. Örebrobostäder ställer krav på att pannkaks motorer ska styra hissarna och att vissa nyckelkomponenter ska vara anpassade till flera leverantörer. Det gör att fler kan utföra service på hissarna. Det här har bidragit till en halvering av kostnaderna för servicen, och hissarna har blivit 20 30 procent billigare i inköp. En bieffekt är att energiförbrukningen per hissresa har sjunkit med 44 procent. Och vad tycker hissleverantörerna om upplägget? I början var det lite motigt, de gjorde inte vågen precis, men nu fungerar det bra, säger Jonas Tannerstad. många andra bostadsbolag är intresserade av det arbete som Jonas Tannerstad och Örebrobostäder gör för att spara energi och pengar. Men själv tycker han inte det är några konstigheter. Självklart är det roligt att andra vill diskutera med oss och utbytet är ömsesidigt. Men det mesta av vårt arbete är inga innovationer, utan handlar om att belysa problemen med befintliga installationer på ett nytt sätt. Det är ju enkla saker och ibland sådant som vi borde insett tidigare, säger han och drar nästan uppgivet handen genom den tjocka kalufsen. Örebrobostäder har det första exemplaret av en ny led-lampa som kan ersätta vanliga glödlampor. Den kom ut på marknaden i oktober och håller i 50 år. Därtill drar den 85 procent mindre energi än en vanlig glödlampa och 35 procent mindre än en lågenergilampa. Just nu utvecklar Jonas Tannerstad, tillsammans med ett antal företag och Energimyndigheten, en trapphusarmatur baserad på led-tekniken. Enligt honom fanns ingen tillräckligt bra på marknaden. Utvecklingen går för sakta. Ingen vill egentligen utveckla en produkt som håller i 50 år. Men det går om man vill, säger Jonas Tannerstad, som nyligen bjöds in att sitta med i Energimyndighetens beställargrupp för energi effektiva flerbostadshus. Jonas Tannerstad är också mannen bakom ljudvakten, men den uppfinningen vill han helst inte tala om. Ljudvakten var tänkt som ett hjälpmedel för hyresgäster som själva hade svårt att reglera ljudet på en teve eller ljudanläggning, på grund av en hörselskada eller liknande. När ljudet nådde en viss nivå stängdes elen till apparaten av. Det började med att Bofast skrev en artikel som tidningen Hem & Hyra sedan spann vidare på. Men det blev misstolkningar på vägen, så det framstod som att Örebrobostäder skulle stänga av elen till hela lägenheten om en hyresgäst spelade musik för högt, berättar han. Örebrobostäder och Jonas Tannerstad blev nerringda och han beskriver det som de mest stressande dagar han upplevt. Projektet med ljudvakten lades ner kort därefter och de två provinstallationerna togs bort. även om han har många nya idéer talar Jonas Tannerstad mycket om att ta hand om och effektivisera redan befintliga installationer. Och återigen framhåller han enkelhetsprincipen som kännetecknande för sitt och Örebrobostäders arbete. Min roll är att välja väg och hitta vad vi ska jobba med. Jag håller även i de pengar som projektledarna får för att realisera planerna, och ser till att de används på rätt sätt, säger han. Redan under våren kommer flera av hans idéer att förverkligas; ljudstyrd trapphusbelysning och viloläge på hissarna är några. Det senare innebär att styrskåpet, som är hissens hjärta, inte aktiveras förrän någon trycker på knappen, och därmed inte drar någon energi mellan hissresorna. Den där australiensiska hatten blir nog kvar på hatthyllan. Geoenergi tel.: 0413-244 60 - e-post: info@geotec.se - webbplats: www.geotec.se Det naturliga sättet att bygga Nya tider kräver nya sätt att bygga de höga flerbostadshusen. Våra ledande lättbyggnadssystem för det hållbara samhället omfattar fabrikstillverkade kompletta stommar för snabbt och effektivt montage på plats. 50 % kortare montagetid Enklare grundläggning Öppna planlösningar Hållbart byggande i trä Valfritt antal våningar Passivhusteknik Tel: 0914-207 00, www.martinsons.se 20 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 21

n y h e t e r Begärde bolaget i konkurs Nu sägs Simrishamnsbostäders hyresgäst upp Den hyresgäst som i höstas ansökte om att försätta Simrishamnsbostäder i konkurs har nu sagts upp. Detta efter ett beslut i hyresnämnden i Malmö. en hyresgäst som bott i sin lägenhet hos kommunägda Simrishamnsbostäder sedan 1968 har klagat på bristande underhåll i sin lägenhet. Bostadsbolaget å sin sida hävdar att man vid ett flertal tillfällen försökt få tillträde till hyresgästens bostad för besiktning och åtgärder, men nekats detta. Nyligen beslutade hyresnämnden att hyresgästen åsidosatt sina skyldigheter i så hög grad att hyresavtalet kan sägas upp. Handlingarna i tvisten utgör en tjock lunta. Av dem kan bland annat utläsas att hyresgästen har vägrat att tillfälligt flytta till en angränsande lägenhet vid en renovering, med mindre än att han fick en ansenlig ersättning. Vid en förlikning i februari 2004 kom parterna överens om att ömsesidigt stryka alla krav och att hyresgästen skulle släppa in Simrishamnsbostäder i sin lägenhet för åtgärder. Det gjorde han dock inte. Efter att hyresgästen klagat på hälsovådligt drag i sin lägenhet och anmält detta till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning föreslog hyresvärden sex olika datum för en kontrollmätning av inomhusluften med en extern konsult. Inget av dessa datum passade hyresgästen, som i stället föreslog två andra datum. Bägge inföll under helgdagar. simrishamnsbostäder meddelade då att man, trots flera försök att enas om en tidpunkt, inte lyckats genomföra mätningen och att försöken därmed avslutats. I höstas ingav hyresgästen en ansökan om konkurs mot bolaget och krävde ett skadestånd om 2,2 miljoner kronor för att bostadsbolaget inte underhållit hans lägenhet. För att en konkursansökan ska bli godkänd måste det finnas en förfallen skuld, fastställd av domstol eller annan rättslig instans, att kräva ut. Så var dock inte fallet. I samband med konkursförhandlingarna i Ystads tingsrätt i oktober, drog hyresgästen tillbaka sin talan. Efter det har hyresgästen återigen stämt Simris hamnsbostäder på 2,2 miljoner kronor. under den tid tvisten pågått har hyresgästen vid flera tillfällen helt eller delvis låtit bli att betala sin hyra. Det hus hyresgästen bor i har under resans gång sålts till privata Svenska Bostadsfonden. Han deponerade därför februarihyran för att han inte visste till vem den skulle betalas. Hyresskulden utöver denna hyra uppgår i dag till 42 551 kronor. Därför sades hyresgästen upp i september för avflyttning till årsskiftet. Så skedde emellertid inte och tvisten fick därför avgöras i hyresnämnden. Hyresgästen har nu ombetts att avflytta omedelbart från sin lägenhet och hotas av vräkning om så inte sker. Domen kan överklagas till hovrätten. eva.blomberg@bofast.net 22 Bofast 3/2009

n y h e t e r Sökes: bostäder med bätt re passform Skilsmässolägenhet upptäcktes i ny studie om bostadsvanor Allt du behöver för fastighetsunderhåll! Bostädernas passform för dagens familjetyper är överlag dålig. De borde vara mer flexibla, enligt en ny studie om bostadsanvändning som publiceras inom kort. ett 20-tal familjer har intervjuats om hur de använder och upplever sin bostad och området de bor i. Studien visar att de flesta av familjernas bostäder har en dålig passform för deras levnadsförhållanden, säger Ola Nylander, professor i Bostadens arkitektur vid Chalmers tekniska högskola, en av dem som utfört studien. Intervjuerna visar att bostäderna inte var tillräckligt flexibla. Det gick inte att byta användning på rummen eller dela av ytor. Vissa rum var så smala, till exempel hallen i en lägenhet, att de var svåra att använda över huvud taget. Ola Nylander menar att dessa bostäder är exempel på ytsnåla lägenheter som förmodligen var billiga att bygga för 50 år sedan, men som i dag skapar problem i vardagen för de boende. Man borde ha sett mer långsiktigt på bostadsbyggandet, anser han. sven bergenstråhle, boendeforskare vid Hyresgästföreningen, ansvarar för studien. Enligt honom har väldigt lite förändrats i utformningen av våra bostäder och bostadsområden, trots att en hel del har förändrats i våra levnadsvanor under de senaste decennierna. Familjekonstellationerna har blivit fler, till exempel har vissa familjer fyra barn ena veckan och inga barn nästa. De flesta har datorer hemma, en del mer än en, och fler arbetar hemifrån delar av sin arbetstid, och det kräver plats, säger Sven Bergenstråhle. Han pekar också på att stora förändringar har skett i befolkningsstrukturen genom ett inflöde av människor från andra länder. Allt detta är sådant som han tror påverkar boendet och det sätt vi använder våra bostäder. Men för att veta säkert krävs undersökningar. Vi har initierat studien för att vi saknar kunskap om hur människor bor, använder och upplever sitt boende i dag. Efter de förändringar som skett de senaste tjugo åren behöver vi få veta hur det verkligen ser ut, säger Sven Bergenstråhle. ola nylander och arkitekten Anna Eriksson fick därför i uppdrag av Hyresgästföreningen att utföra en pilotstudie. Drygt 20 familjer har intervjuats under vintern. Familjerna valdes ut för att representera så många olika familjekonstellationer som möjligt. Målet var att hitta par med och utan barn, stora familjer, kollektivboende familjer och vuxna utan relation till varandra som delade bostad, säger Ola Nylander. I urvalet finns också par med växelboende barn från tidigare förhållanden, men även ensamstående med barn. Alla bodde i hyresrätt eller bostadsrätt i Göteborg med omnejd. Vissa har till exempel fyra barn ena veckan och inga nästa" Vardagsrum Kök Förutom att de intervjuade upplevde att bostäderna inte är anpassade efter deras olika levnadsvanor klagade flera på att förvaringen är otillräcklig och att bostäderna är planerade så att det är svårt att avskärma sig från varandra när man vill det. bland de intervjuade fanns också några, även om de var få, som ansåg sig ha mycket bra bostäder. En familj hade lyckats ändra användningen och fördelningen av sina tre sovrum under den tid som barnen växte upp. Detta var möjligt eftersom rummen låg i var sitt hörn av lägenheten och var relativt stora och kvadratiska, säger Ola Nylander. På så sätt kunde föräldrarna ha barnrummet nära sitt sovrum när Bad I två lägenheter bredvid varandra bor ett par som separerat och som nu växelvis låser dörren vid respektive pil. Ena veckan har de tre rum och kök och nästa ett rum och kök. barnen var små för att senare, då barnen blivit äldre, ge dem var sitt sovrum i en annan del av lägenheten. I samma lägenhet fanns också möjlighet att dela av vissa utrymmen, till exempel så att en rumsdel kunde vara för lek och resten sällskapsdel. Ett annat par hade skilt sig, men bodde i lägenheterna bredvid varandra (se illustration). De öppnade upp, genom att sätta en dörr mellan lägenheterna, så att de två lägenheterna kunde ändras varje vecka. Den förälder som hade barnen fick under den veckan tre rum och kök, och ett rum och kök i veckan därpå. Och så låste man de båda rum som var gemensamma, berättar Ola Nylander. Han berättar att flera familjer i samma kvarter löst sitt boende på det sättet sannolikt för att lägenheternas planering och upplåtelseform lämpar sig för det, och för att ryktet om lösningen spridit sig. Vad är då avgörande för att en bostad ska upplevas som trivsam, flexibel och väl Våra bostäder är inte anpassade efter nya familjekonstellationer, enligt forskarna bakom studien. fungerande? De bostäder där rummen inte är för små, och där de är kvadratiska i stället för långsmala, upplevdes som mer flexibla. Liksom där det finns ytor som är möjliga att dela av, säger Ola Nylander. Möjligheten att få in ljus tvärsigenom bostaden och en tydlig gräns mellan privat och offentlig del upplevs också positivt. Sven Bergenstråhle ett annat resultat i studien är att ungefär hälften gillade, respektive ogillade, öppen planlösning mellan kök och vardagsrum. Någotsom överraskade forskarna var att grannsämjan är bäst i nybyggda områden. En av intervjupersonerna berättade att han ibland smet ut bakvägen genom garaget när han hade bråttom för att inte stöta ihop med sina pratsamma och trevliga grannar, berättar Ola Nylander. Forskarna understryker att det är svårt att dra långtgående slutsatser utifrån ett 20-tal intervjuer. Vi behöver följa upp den här pilotstudien med en kvantitativ undersökning för att få ett säkrare resultat. Den här kunskapen behövs för att veta hur och vad vi ska bygga framöver, och inte minst inför upprustningen av miljonprogramsområdena, säger Sven Bergenstråhle. eva.blomberg@bofast.net Vi erbjuder bland annat: Ljuskällor Elartiklar Beslag och lås Städredskap och rengöringsmedel Redskap Fläkt och spis VVS-artiklar Verktyg För att hitta ditt närmaste DahlCenter gå in på dahl.se. Ring oss gärna på 08-583 595 00 eller maila på info@dahl.se. 24 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 25

n y h e t e r Hyresrätten ber om kärlek Första Sabokampanjen på över 15 år Nu vill Sabo få svenska folket att se fördelarna med hyreshus. Sabos vd Kurt Eliasson, som växelbor i Stockholm och Göteborg, föregår med gott exempel. Jag är hyresgäst. Jag är stolt över det. Jag har till och med två hyreslägenheter. sabos kampanj är den första på över 15 år. Hyr dig fri var budskapet förra gången. Då var logotypen en mås i en gulblå kvadrat. Måskvadraten kan fortfarande skådas på bolagskontor runt om i landet. Den här gången är kampanjsymbolen ett chockrosa hjärta med en pratbubblepip. Nina Rådström-Oldertz är särskilt nöjd med att orden Tyck om hyresrätten kan tolkas olika, beroende på om betoningen läggs på tyck eller om. Vi vill att folk ska komma med åsikter och reflektera över vad hyresrätten är. På Man hyr inte för att tjäna pengar utan för att resan är bekväm den webbplats som vi öppnar i samband med kampanjen är det meningen att människor ska kunna berätta vad de tycker. Sabo har ofta påpekat att hyresrätten är missgynnad som upplåtelseform, inte minst skattemässigt. Det är till exempel bara villaoch bostadsrättsägare som får dra av för rot-arbeten. Hyresgäster kan inte heller göra avdrag i sin deklaration för de kapitalkostnader som betalas via hyran. Vi har ju arbetat länge för balans mellan upplåtelseformerna, och det kommer vi också att fortsätta med. Men det står ju inte i motsats till att vilja tydliggöra hyresrättens fördelar, säger Nina Rådström-Oldertz. I kampanjen talas det förstås enbart om hur bra det är att hyra sin bostad. Det är enkelt och tryggt. Man bor bra och tar inga risker. Man kan bara ringa om något går sönder. Och man behöver inte ligga vaken om räntan går upp, säger Kurt Eliasson. dock kan givetvis även hyror höjas efter räntehöjningar. Och en statlig utredning Nina Rådström-Oldertz föreslog häromåret mer lägesanpassade hyror. Men Kurt Eliasson menar att landets hyresgäster kan känna sig trygga. Det svenska systemet skyddar dem från snabba hyreshöjningar. Och det kommer inte att bli någon dramatik på lång sikt heller. Han föreslog för övrigt själv nyligen nya hyresregler tillsammans med Hyresgästföreningens Barbro Engman (se sidan 10). Under de senaste årtiondena har många som äger sina bostäder fått se dem stiga kraftigt i värde. Är det då ändå bra att hyra? Det är inte överallt och i alla tider som det varit en jättegod affär att äga hus, och man vet inte hur det blir i framtiden. Men man hyr inte för att tjäna pengar, utan för att resan är bekväm, menar Kurt Eliasson. Sabos kampanj kommer framför allt att märkas genom annonser i kvällspressen. Medlemsföretagen, landets kommunala bostadsföretag, erbjuds också att använda annonserna i sina lokaltidningar om de själva bekostar annonspriset. De kan då lägga in information om sitt företag längst ner i annonsen. Hittills har ett femtontal av de 300 Saboföretagen anmält sitt intresse för sådana lokala annonser. Jag tror att fler kommer med så snart vi är igång, säger Nina Rådström-Oldertz. I annonsen nämns inte ordet allmännytta och Sabo ser man inte heller mycket av. Det viktiga för oss är att synliggöra hyresrätten som upplåtelseform. Att det även marknadsför den privata hyresrätten bjuder vi på, säger Kurt Eliasson. på kampanjens webbplats kommer det att finnas information om hyresrätten och den svenska bostadsmarknaden. Målgruppen är framför allt personer mellan 18 och 30 år. Kampanjen har utformats av Sabos egen informationsavdelning. Webbplatsen har gjorts av en reklambyrå till en kostnad av en halv miljon kronor. Till det kommer annonskostnader på mellan 1 och 1,5 miljoner kronor. Därtill har Sabo bokat in monterplats på olika partipolitiska evenemang. anita.snis@bofast.net Effektiva system inom orderhantering och energiuppföljning! Momentum kan erbjuda innovativa och moderna system för både orderhantering och energiuppföljning. Fastighetssystemet Husar erbjuder ett brett portaltänk och effektiviserad orderhantering med mobila lösningar. Energiuppföljningssystemet Momentum RC hjälper dig få full kontroll på energiförbrukningen genom enkla analysmöjligheter och uppföljning av energisparprogram. Kontakta oss om du vill veta mera om hur ni kan effektivisera er verksamhet! Maila oss på info@momentum.se eller ring 023-70 44 00. www.momentum.se Kunskap, erfarenhet och trygghet På www.bygging.se hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt. www.althiss.se A LV E S TA S T O C K H O L M G Ö T E B O R G M A L M Ö S U N D S V A L L P I T E Å 26 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 27

t e m a e n e r g i t e m a e n e r g i Ljudvågor torkar framtidens tvätt 60 procent lägre energiförbrukning i nya tvättstugor Text och foto BENEDIKTA CAVALLIN Tvättmaskinerna tvättar rent med en tredjedel så mycket vatten som dagens maskiner och torkrumsfläktarna drivs av ljudvågor. Men den som tvättar får knappast välja tvättmedel själv. I framtidens tvättstugor står miljön i centrum. två miljoner ton tvätt, det är vad vi svenskar stoppar i maskinen under ett år. För var och en av oss blir det ungefär 100 tvättomgångar som tillsammans förbrukar omkring 5 500 liter vatten och 101 kilowattimmar, plus det som går åt till torkningen. Smutsiga kläder är en stor miljöbov, med andra ord. Men allt fler vitvarutillverkare, arkitekter, tvättmedelsfabrikanter, designers och byggföretag har börjat fundera kring hur man kan bära sig åt för att skapa en miljövänlig tvättstuga. Vi har förstått att det går att få ner energiförbrukningen med 60 procent, säger Fredrik Persson, ingenjör på IVL Svenska Miljöinstitutet. Tillsammans med forskningsinstitutet Swerea IVF, Chalmers och en rad andra aktörer har IVL dragit igång projektet S wash. Den tvättmaskin som inom några år ska stå färdigbyggd i prototypform i labbet ska kombinera rön och uppfinningar från tillverkare som aldrig tidigare samarbetat. Fredrik Persson och hans kollegor snålar knappast med ambitionerna. Utöver den minskade energiförbrukningen ska vattenförbrukningen ner till mindre än en tredjedel jämfört med dagens maskiner. Tanken är att vår maskin ska använda den så kallade motströmsprincipen. Det betyder att maskinen sparar sköljvattnet och återanvänder det tidigare i processen i nästa tvättomgång. Men vattnet i den sista sköljningen är alltid nytt, säger Fredrik Persson. en vattensnål tvättmaskin skulle förstås vara varmt välkommen i många delar av världen där färskvatten är en bristvara och IVL är långt ifrån först med att fundera kring hur man drar ner på vattenförbrukningen. Redan för tio år sedan lanserades ozontvättmaskinen i USA, men den blev aldrig någon hit eftersom tvätten inte blev särskilt ren. I industrin finns det maskiner som använder koldioxid i reningsprocessen, men under en överskådlig framtid är det nog vatten som gäller i våra tvättstugor. Ett annat tvättstugebekymmer är kemikalieanvändningen och det räcker inte att tvättmedlen har blivit bra mycket miljövänligare på senare år. Vi måste också lära oss att ändra beteende i tvättstugan, anser Fredrik Persson. De flesta av oss häller på alldeles för mycket tvättmedel. Det är både slösaktigt och skadligt för miljön. i framtiden måste vi nog acceptera att vi varken får lov att välja tvätt- eller sköljmedel eftersom tvättmaskinerna antagligen kommer att vara försedda med en egen tvättmedels-tank, som fastighetsskötaren fyller på med jämna mellanrum, tror Fredrik Persson. Med hjälp av sensorer kommer dessa maskiner att känna av hur pass smutsig tvätten är och vad det är Maskinen sparar sköljvattnet och återanvänder det för typ av smuts. Sedan doseras tvättmedlet därefter. Och sköljmedel är egentligen en ganska onödig uppfinning. Det är lätt att vänja sig vid att tvätten är lite strävare, inflikar kollegan Magnus Andersson. Att torka tvätten kräver förstås också en hel del energi. Sedan ett par år tillbaka finns lösningar i nybyggda hus där värmen i tvättstugan tas tillvara och återanvänds till att värma upp resten av huset. Det finns också idéer kring att ta vara på spillvärmen som skapas av husets kylskåp och frysar och använda den i tvättstugan. En annan teknik på ingång är termoakustik. Det handlar om att man använder ljudvågor och resonanstoner till att förflytta värmen från en plats till en annan, berättar Stig Klieven, doktorand i teknisk akustik på Chalmers. Termoakustiska värmepumpar har ett brett användningsområde. Allt från kylskåp och frys till SCANPIX luftkonditionering och torktumlare skulle kunna drivas med termoakustik. Tonen ligger strax under kopplingstonen i en telefon och så mycket tystare blir inte dessa apparater, även om man försöker kapsla in ljudet så gott det går. Däremot blir de hållbarare, och förhoppningsvis även miljövänligare, än dagens maskiner. fram tills ganska nyligen skulle en tvättmaskin vara praktisk, hållbar och miljövänlig. Punkt. Utseendet var inte det minsta viktigt, men förändringens vindar har blåst in även i tvättstugan enligt Jonas Lidberg, marknadschef på vitvarutillverkaren Asko. Numera säljer vi koncept och helhetslösningar. I dag ska tvättstugan ha samdesignad tvättmaskin, torktumlare och torkskåp. Folk köper tvättstugor precis som de köper kök och tvättstugan ska vara en plats att trivas på, säger han. Tvättstugor, eller klädvårdsrum som det heter när fabrikanterna marknadsför sina produkter gentemot villakunder, har blivit trendiga. De ska vara stora med plats för att lagra såväl smutsig som ren tvätt. Här ska också finnas utfällbar strykbräda och arbetsbänk för att vika kläder, med mera. På åttiotalet var det inne med färgade vitvaror, men det lär dröja innan vi får se röda och gröna tvättmaskiner igen. Just nu är det träpanel, rostfritt eller svart som gäller, berättar Jonas Lidberg. Chansen är nog inte så stor att de gemensamma tvättstugorna får maskiner med träpanel, men en del av de ergonomiska finesserna sprider sig nog även till hyresrätterna, tror Klas Hall, marknadschef på HBV, Saboföretagens inköpsförening. Ergonomin blir allt viktigare, inte minst med tanke på den åldrande befolkningen. Många äldre som bott i villa väljer också att flytta tillbaka till lägenhet, säger han. De flesta nybyggda tvättstugor har exempelvis redan sina tvättmaskiner på en sockel för att få upp luckan till arbetshöjd. andra frågor som allt mer hamnar på dagordningen är trygghet, tillgänglighet och säkerhet. De mörka källargångarnas tvättstugor blir nog ganska ovanliga i framtiden, tror Klas Hall. Tekniska finesser, som digitala bokningssystem, finns redan i många hus och fler uppfinningar är på gång. Vad sägs till exempel om att ha en liten lampa som blinkar i lägenheten när maskinen tvättat klart? Men ser man på tvättstugans existens i ett längre perspektiv är Klas Hall mer osäker. Det skulle kunna bli så att vi får det så som det är i utlandet där folk antingen har egen tvättmaskin eller tvättar i automater. Eller också utvecklas kanske tvättstugorna till samlingsplatser med strykmöjligheter, lekrum för barnen och ett umgängesrum vägg i vägg. Kanske blir tvättstugan till och med till den självklara mötesplatsen för grannarna i huset, funderar Klas Hall. TVÄTTPROJEKTET Projektet S wash finansieras av Mistra och koordineras av IVL Svenska Miljöinstitutet. Företagen som medverkar är Electrolux Laundry Systems, Asko, Unilever och AkzoNobel. Andra samarbetspartners är Swerea IVF, Imego och Chalmers. Sköljmedel är egentligen en ganska onödig uppfinning Läs mer 28 Bofast 3/2009 2/2009 Bofast 3/2009 29

t e m a e n e r g i "Jag har redan framtidens tvättstuga" Eric Öbo kan faktiskt inte komma på någonting han saknar i sin nyrenoverade tvättstuga. Jag har redan framtidens tvättstuga. Den har allt man kan önska sig, säger han. eric öbo, 28 år, bor i ett av kommunägda Poseidons femvåningshus på Redbergsvägen i Göteborg. Tvättstugan, med ingång från gården, är väl tilltagen med tiotalet maskiner, torktumlare, torkskåp, mattvättmaskin, mangel och strykmaskin, med mera. Jag tvättar ungefär varannan vecka, men ibland händer det förstås att jag tittar ner och lägger in en akutmaskin däremellan, säger Eric Öbo. Akutmaskinerna går inte att boka utan används i stället om man plötsligt kommer på att man behöver tvätta. De är väldigt bra att ha, särskilt om man tränar mycket. Eric Öbo gillar att tvätta och då är det förstås viktigt att tvättstugan fungerar som den ska och är trivsam. Framför allt uppskattar han att det är så lätt att få tvättid och att där är rent och snyggt. I tvättstugan på Redbergsvägen är tvättmaskinerna placerade i avskilda rum som hyresgästerna kan låsa med sina personliga magnetbrickor för att undvika stölder. Bokningssystemet sköter man också med sin magnetbricka. Även om Eric Öbo är nöjd med tvättstugan skulle han inte haft något emot om den varit lite mer miljövänlig. Nej, vi klarar oss säkert alldeles utmärkt även om vi inte får välja tvättmedel själva, och sköljmedel använder jag inte. Jag har inget emot att valfriheten begränsas, bara det är bra för miljön, säger han. Benedikta Cavallin Windoor koncernen Skandinaviens smartaste inglasningssystem. Nu ännu smartare! FÖNSTER Fönsterrenoveringar och nya fönster. Beklädnads- och utbytessystem. BALKONGER Kompletta system för renovering nybyggnation. INGLASNINGAR Kompletta lösningar till fristående fastigheter och hyresfastigheter. VASABPRODUKTER Kompletta system för renovering av våtrum. Teknova Byggsystem AB Box 75 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 Fax: 0143-131 50 info@teknova.se www.teknova.se Nu har det äntligen blivit möjligt Många har tidigare försökt men ingen har riktigt lyckats. Antingen var tekniken för dyr eller så var inte kommunikationsnätverket redo. Alternativet var att det krävdes stora mängder kablar och vem vill ha det i sin lägenhet? Nu är det nya tider, bredbandet är här, radiotekniken har blivit en framgångssaga och pekskärmen har gjort bred entré i vårt samhälle. Vi har utvecklat öppningsfunktionen, renodlat designen och integrerat ännu fler funktioner i systemet. Däribland flyttbara jalusier, fönsterbänkar och blomlådor för att förstärka rumskänslan, och ventilationslösningar som förbättrar klimat. Manodo SBox består därför av en tryckkänslig skärm som installeras i hallen för snabb tillgänglighet till presentation av energianvändning samt en rad olika typer tjänster och funktioner. SBoxen är kopplad till en server via bredband vilket gör är det enkelt att uppdatera och lägga till funktioner. På servern finns Manodo Home Arena som ser till att rätt funktion visas i rätt lägenhet. SBoxen har inbyggd radioteknik som kommunicerar med exempelvis sensorer, givare och regulatorer utan onödig kabeldragning i lägenheten. För att vara på den säkra sidan har vi dessutom sett till att passande Internetbaserad information och tjänster enkelt kan slussas in i systemet via vår plattform. SBox har utvecklats tillsammans med Svenska Bostäder i Stockholm och Bostadsbolaget i Göteborg. Vår inglasningssystem er smidigt att montera, i det närmaste underhållsfritt och oerhört flexibelt. Skandinaviens smartaste inglasningssystem, som en arkitekt uttryckte det. Finns även för inglasning av enskilda balkonger. Kom ihåg att du alltid har möjlighet att ringa oss för gratis och oförpliktigande rådgivning på just Ert projekt på tel. +46 (0)140-680 00, och fråga efter en av våra konsulenter. Se mer på windoor.se Göteborg, F O Petersons gata 6, 421 31 Stockholm, Isafjordsgatan 32B, 164 26 Västra Frölunda, Telefon 031 712 50 00 Kista, Telefon 08 522 241 00 www.manodo.se B a l k o n g e r o c h f ö n s t e r Windoor Sverige AB Tel.: +46 (0) 140-680 00 info@windoor.se www.windoor.se 30 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 31

t e m a e n e r g i Så kan energinotan halveras Bostadsbolag stängde av värmen i trapphus och garage Snart behövs inte oljan innebär stora investeringar och lönsamhet Att stänga av värmen och dra byte av fönster och tilläggsisolering brukar vara en av de viktigaste faktorerna ner ventilationen i trapphus och frågan om hur lång tid det tar innan att ta hänsyn till. Betalar det sig verkligen? tvättstugor kan tyckas drastiskt. sådana investeringar betalar sig. Payoff-tiden är bra, svarar Bo Svensson och fortsätter: Men i Askersundsbostäder inget hände och ingen Om man bara tänker i korta payoff-tider så kommer inga energi- Varför görs det inte så här på flera dog, säger Willy Ociansson, som prövade Regeringens greppet mål då han att Sverige var installationsansvarig redan på god väg på att Karlstads förverkligas ska effektiviseringar bli kvitt sitt oljeberoende att bli gjorda. Man är platser? Alla Sveriges kommuner har nog måste tänka att åtgärden ska betala ett bostadsbolag och många av dem har sig av på bostadsbolaget hela husets livslängd, i svarade den lilla liknande förutsättningar. Oljepriset ligger Bostads AB. kommunen Askersund vid Vättern. Willy Ociansson. idag strax under 10 000 kronor och kommer säkert att fortsätta stiga. Detsamma nyligen hölls ett seminarium i Gävle, arrangerat av Rådet för byggnadskvalitet. Där ulf larsson, adjunkt vid avdel- kommer att hända med den el vi köper. AV A N D E R S W E S TER diskuterades hur man vid ombyggnad av ningen för Energi- och maskinteknik Genom att värmepumparna drivs med vår klara vid hälften Högskolan av elenergibehovet i Gävle, höll och det är egen el kan man säga att vi gör en rörlig miljonprogrammets D mest synliga områden beviset kan på att åstadkomma mer kandet energieffektiva är ett viktigt hus. och långsiktigt mål med inte om omöjligt att energiförbrukningen att det blir flera vindkraftverk kostnad fast. miljötän- Nyproduktionen är det nyuppförda kommer vindkraftverket inte att vid lösa Stora kan med halveras, tiden för men att täcka oroas en över större att del. för Energikalkylen för vindkraftverket vid våra problem Hammarsundsbron, med att få energieffektivare vid riksväg 50 söder mycket Vindkraftverk tekniska lösningar och olika byggs värmepumpar in Stora Hammarsundsbron lovar en elproduktion på 1 500 megawattimmar om bostäder. om Askersund. Framtidens För boende resande är syns redan det som ett i bostäderna som de boende sedan byggt, tydligt sa Hyresgästföreningens landmärke vid det norra ordförande brofästet. inte kan sköta. året. De två första månaderna blev elleveransen Barbro Engman. När projektet startade var vårt oljebehov Han tog som exempel vanliga ventilationsdon som ställts i skymundan av lokaldelsförnyelsen och var basen i arbetet kring Nätverksbyggandet 225 megawattimmar. bidrog till stads- Willy Ociansson, cirka 300 kubikmeter tidigare installationsansvarig på Karlstad Bostads AB, beräthyresgäster, och andra som tejpats igen. upprustningen, säger Hans Helmersson, olja om året. Målet är att minska det till högst 30 kubikmeter inom fem år, berättar Bo Svensson Vindkraftverket invigdes 9 september INGEN OLJA I ÅSBRO tade hur man i miljonprogramsområdet Det är viktigt att välja enkla system som projektledare för stadsförnyelsearbetet på Orrholmen i Karlstad mer än halverade hyresgäster, både i bostäder och lokaler, kan Öster. vid Askersundsbostäder. 2005. Vid ett besök blåste det cirka 10 energiåtgången genom olika åtgärder. Bland sköta, säger Ulf Larsson. Det blev ett bodemokratiprojekt som i de mer enkla Men för sätten att nå var målet att stänga behövs av många värmen i fler På seminariet talades inte enbart om meter slutänden per sekund gjorde och att rotorbladen de boende i bullrade dag är stolta insatser trapphus, än garage ett vindkraftverk. och tvättstugor Framför och allt energieffektivisering i omdaningen av över en hel sin del. stadsdel. Men på 500 meters avstånd så investeras det reducera i värmepumpar luftflödena med borrade hål i berget generellt. och med slingor placerade vandling ligger en stor del av arbetet i pladen miljonprogramsområden. I en stadsdelsom- ska ljuden inte vara störande och ljudbil- resultatet domineras blev trots allt att störningarna av trafiken från i området minskade, intill, inte att stölder från vindkraftverket och inbrott sjönk i sjövatten. Inget hände och neringen. riksvägen ingen dog, så uppenbarligen Om man ska lyckas vända en negativ utveckling med Redan närmare har flera 70 oljeanläggningar procent och att inom källarinbrotten UNDER KONTROLL var det fullt KOSTNADERNA Askersunds kommun möjligt består att göra, av en och centralort och ett antal det mindre till och samhällen med förbättrade Därför komforten. fungerar inte som är geografiskt spridda. i ett miljonprogramsområde måste man utgå ifrån dem som bor där, och lägga ihop all kunskap som finns bland dem, menar Barbro Engman. försvann helt. verksamhetsområde I dag står inga lägen- Askersundsbostäders konverterats heter tomma. till olika värmepumpar, vilket har minskat En av de oljebehovet positiva sakerna till strax över var också 160 att kubikmeter. de människor I samhället som bodde Åsbro där kommer innan, bor en central fjärrvärmeanläggning Hyresgästerna uppskattar i svala lokala trapphus enheter. De ett klara exempel hälften av på Askersundsbostäders det är bostadsbolaget elbehov. Gav- blott En redan annan 2006. fråga som diskuterades på utan värmen måste produceras oljebehovet kvar även vara nu, säger bortbyggt Hans och Helmersson. ett minne Vindkraftverket vid Stora Hammarsundsbron ska Willy Ociansson oljedrivna värmeanläggningarna och normalvarma som tvättstugor finns legårdarnas upprustning av området Öster seminariet var vem som ska betala för upp- i och allmännyttans att slippa fläktbuller anläggningar i garage i de olika och i Gävle. Ett område byggt 1968 1975 som rustningen. Hur mycket av den ska läggas tvättstugor, orterna sa håller Willy på Ociansson. att ersättas med olika under Fakta senare om år vindkraftverket hade fått mycket tomma lägenheter, Vindkraftverk hög omflyttning och mycket Rotordiameter: stör- 48 meter Det hade Svaveloxid: ingen ett rakt 4,4 svar ton på, men Bar- på hyran? Han värmepumpsalternativ. berättar att tvättstugorna hade så mycket ventilation Av kilowattimme man kunde tillförd använda energi får ningsanmälningar. Leverantör: Enercon Där bjöd Gavlegårdarna Diameter vid foten: bro 4,6 Engman m Koldioxid: framhöll 1 att 275 det tonkommer att dem till vi ut vindtunneltester cirka tre kilowattimmar åt biltillverkare. värme, och I in hyresgästerna www.enercon.de till ett idémöte. Utsläpp 60 70 personer kom. Sedan bildades arbetsgrupper om förhandlingsbordet framöver. Hon tror som minskar krävas en kompetenshöjning Kväveoxider: 3,9 ton på bägge sidor garagen vad kunde elen som åtta vi av producerar tio fläktar själva stängas kostar av. Typ: E-48 vid årsproduktionen: Sot: 150 kg De förbrukade var och en lika mycket som för allt från sommarkollo för barnen och dock att förhandlingar är verktyget för att vet vi. Därför kan vi säga att vi har bra kontroll på energikostnaderna. Navhöjd: ca 76 meter olja/kol) Källa: Svensk Vindkraftförening Effekt: 800 kw 1 500 MWh/år (jämfört med Slagg/flygaska: 83 ton en eluppvärmd stor villa; 20 000 kilowatttimmar per år. och internationella fester. Därefter genom- stadsvandringar till matlagningsgrupper lösa frågan. Vindkraftverket har i kalkylen beräknats Andra åtgärder krävde mer resurser, som fördes renoveringen. eva.blomberg@bofast.net FOTO: A NDERS WEST ER Fönster för generationer När du väljer fönsterpartier från H-Fönstret i Lysekil Så här får du ett säkrare och energisnålare kök! Varje år inträffar ett stort antal bränder på grund av kvarglömda plattor/kokzoner på spisen. För att undvika detta har Cylinda Keramikspis SPB 64/74 TK, Säkerhetsspisen timerstyrda kokzoner för högsta säkerhet. Vår nya Cylinda Kyl/Frys KF 5185 N har en mycket effektiv No Frost-funktion som gör att frysdelen inte isar igen. Nedisade frysar höjer energiförbrukningen avsevärt, helt i onödan. SäKerheTSSPiS Timerstyrda kokzoner för högsta säkerhet Barnspärr på hällen Förvaringsfals i nedre luckan Ugnen rymmer hela 55 liter Finns i bredderna 60 och 70 cm SPiS SPB 64/74 TK Energisnålt och säkert No FroST Kyl/FryS Energiklass A Enkel och driftsäker No Frost-teknik = självavfrostande Metallhandtag Dynamisk kylning i kyldelen Belysning Kyl/FryS KF 5185N Foto: Ole Jais H-Fönstret AB 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 Fax 0523-478 74 32 Bofast 3/2009

u m e å : k r i s h a n t e r i n g På julaftonsnatten stod tre hus på Geografigränd i lågor. I mars började rivningen av de brandskadade husen. Först kretsloppssorterades all inredning, bland annat alla vitvaror (lilla bilden till vänster). Kundservicechefen Mikael Lundgren kom till brandplatsen mitt i natten och började organisera krisledningsarbetet. Hjälp, det brinner! Vad gör bostadsbolaget då? Tidigt på juldagsmorgonen var krisen i Umeå ett faktum. En våldsam brand hade ödelagt 71 lägenheter. Över 200 hyresgäster var hemlösa. Vinden saknade brandväggar. Ändå har bostadsbolaget inte hudflängts av medierna. Tvärtom är många hyresgäster nöjda. Varför? Vi var hela tiden tillgängliga och lämnade rätt information, menar Elisabeth Lind, kommunikationsansvarig på Bostaden i Umeå. Texter Helene ahlberg Foto anders carlsson och ulrika majstrovic hansén Det började på julaftonen som en liten köksbrand i en av lägenheterna på Geografigränd 2 i bostadsområdet Ålidhem. En kastrull med matolja hade glömts på spisen och fattat eld. Brandkåren kom en halvtimme efter att Kalle Ankas julaftonsprogram hade tonat ut. Grytbranden släcktes på fem sekunder. De brandskadade resterna av köksfläkten revs ned och vatten sprutades in i köksskåpet. Rökdykarens värmekamera uppmätte förhöjda temperaturer ovanför köksskåpet, men när temperaturen sjunkit bedömdes att det inte fanns risk för spridning. Brandmännen lämnade huset vid middagstid. Men det fortsatte antagligen att pyra någonstans. Till hyresgästernas olycka hade brandisoleringen kring en ventilationskanal på vinden släppt och värmen i ventilationstrumman spred sig till den torra sågspånsisoleringen utanför trumman. Sågspånen började glöda, rökgaser bildades och antändes. Elden Elisabeth Lind hade nu spritts till vinden. Sedan gick det undan. Liksom i många andra miljonprogramshus saknade vinden brandväggar och elden spred sig blixtsnabbt mellan de tre huskropparna, som sitter ihop kring en innergård. klockan halv ett på natten kom larmet till räddningstjänsten, från grannar i huset mittemot som såg eldslågor slå upp från taket. Mindre än en halvtimme senare hade elden spridit sig till deras eget hus. När glödande sågspån föll ned i luftspalten mellan inner- och ytterväggarna spreds elden ned i huset. Sedan gick elden genom innerväggarna in till lägenheterna. mitt i natten väcks Mikael Lundgren, Bostadens kundservicechef, av arbetsledaren Sverker Moritz, som i sin tur blivit uppringd av Bostadens bevakningsföretag. Mikael Lundgren beger sig ut till Geografigränd för att skaffa sig en bild av läget. Klockan är nu tre på julaftonsnatten. Han får veta av brandchefen Lars Tapani att alla hyresgäster evakuerats och nu är inhysta i en skola tvärsöver vägen. Då insåg jag vidden av branden och började ringa runt till ledningsgruppen för att få ihop en krisledningsgrupp som kunde hjälpa mig på plats. Mikael Lundgren har en bakgrund som officer. Efter 20 år i försvaret säger han sig ha lärt sig att bli fokuserad och bibehålla ett lugn. När man står där och det brinner och allt är kaos, då har man nytta av att ha övat på stressade situationer. Men man vet ju ändå aldrig hur man reagerar när krisen kommer. Fast ingen tappade huvudet, varken jag eller någon annan. Och det bästa var ju när man hörde att ingen var skadad. Klockan sju på juldagsmorgonen har krisledningsgruppen börjat formera sig. Ett kriscentrum inrättas i skolan, där bostadsbolaget, brandkåren, representanter från kommunen och försäkringsbolagen finns på plats för att svara på frågor. Vi kunde direkt ge besked att försäkringsbolagen betalar mellanskillnaden i hyra för den uppbrunna lägenheten och ersättningslägenheten, säger Mikael Lundgren. Elisabeth Lind, kommunikationsansvarig på Bostaden, var på plats tidigt på juldagens morgon. Vi behövde snabbt ett kristelefon- >> 34 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 35

u m e å : k r i s h a n t e r i n g u m e å : k r i s h a n t e r i n g nummer. Det blev mitt mobiltelefonnummer, vilket inte var så lyckat eftersom det blev upptaget hela tiden. Många hyresgäster var ju i en krissituation, då måste man ta sig tid och inte släppa taget. Men det var bra för att det var tydligt med ett enda gemensamt nummer. "De hyresgäster som kom hem, de kom hem till något förkolnat" STÖRSTA BRANDEN I UMEÅ SEDAN 1888 Branden på Geografigränd bedöms vara den mest omfattade sedan den stora stadsbranden för 120 år sedan. Då, en torr midsommarafton 1888, samma dag som den stora Sundsvallsbranden, började bryggeriet i Umeå att brinna. Brinnande takspån från bryggeriet flög med den kraftiga vinden och elden spred sig snabbt bland trähusen på de trånga gatorna. Stadens ångbrandspruta var kvar i Holmsund där en brand brutit ut på sågverket samma morgon. Först vid björkarna på Östra Esplanaden hejdades branden. Ingen dog, men 2 300 av de 3 000 invånarna blev hemlösa. När staden skulle återuppbyggas beslöts att björkar skulle planteras längs alla gator. Ungefär hälften av hyresgästerna var inte hemma. Eftersom det var julhelg var många bortresta. Det viktigaste var att få kontakt med alla hyresgäster och berätta vad som hänt. Och att nå ut med aktuell och riktigt information. Men det tog några timmar innan vi hade information ute på webben, om vad som hänt och vart man kunde vända sig. Det svåraste, tycker Elisabeth Lind, var när någon ringde och frågade om en lägenhet som sannolikt var helt utbränd. Men det berättade vi inte på telefon, vi informerade mer allmänt om vad som hänt och det aktuella läget. Personalchefen Yvonne Andersson berättar att hon blev inkopplad mitt på juldagen för att de som varit där sedan tidiga morgonen behövde pizza. Och för att avlasta de andra, hjälpa till att dokumentera och upprätta kontaktlistor. Folke Parkle, chef för Bostadens nyproduktion, fick på förmiddagen fullmakt från försäkringsbolaget att göra vad han kunde för att rädda husen. Han fick fatt i olika entreprenörer som stängde av elen, stoppade läckande vattenrör och byggde rasskydd. Och ordnade fram kravallstaket. Hela Ålidshem kände lukten, det var många som kom hit på juldagen för att titta, berättar kvartersvärden Lars-Gunnar Lindh. Han var också på plats tidigt på juldagsmorgonen och kände värmen stiga i bilen långt innan han kommit fram till Geografigränd. Sedan väntade en lång dag med många frågor från hyresgästerna: Vad har hänt med min lägenhet? Kan elden blossa upp igen? Då märkte vi hur viktigt det är med kvartersvärdar som har bra relationer med hyresgästerna, säger Mikael Lundgren. Efter någon dag ändrade krisen karaktär. De hyresgäster som kom hem, de kom hem till något förkolnat, säger Elisabeth Lind. Och nya frågor började ställas: Vad händer med mina grejer, kan något räddas och var ska jag bo? Kundservicechef Mikael Lundgren (till vänster) och kvartersvärden Lars-Gunnar Lindh. Han uppskattar att 220 225 personer bodde i de 71 drabbade lägenheterna. I många av de större lägenheterna bodde flera studenter i små kollektiv. Vi tog genast på oss att ordna ersättningslägenheter Över 200 hyresgäster från 71 lägenheter var hemlösa. Vi bestämde direkt att ta på oss att hitta ersättningslägenheter, fast det egentligen var försäkringsbolagens ansvar, säger Anna-Karin Eriksson, chef för enheten för bostadsuthyrning. till alla drabbade. Efter en vecka hade alla fått ett erbjudande, säger uthyrningschefen Anna-Karin Eriksson. Det branddrabbade området har varit avspärrat sedan juldagen. Hjälmtvång råder inom avspärrningarna. 36 lägenheter kunde ordnas från Bostadens bestånd. Med vårt uthyrningssystem kunde vi direkt se alla lediga lägenheter och kommande uppsägningar. uthyrarna fanns på plats alla dagar, även under nyårshelgen. Eftersom hyresgästerna kan signera avtal digitalt behövde de som var på semester inte avbryta den för att teckna nytt kontrakt, säger Anna-Karin Eriksson. Ett tjugotal privatvärdar hörde snabbt av sig och erbjöd lägenheter. Bland annat Balticgruppen, som hade många tomma lägenheter i ett ganska nytt område inte så långt från brandhusen. Hyrorna där var högre, men försäkringsbolagen står för mellanskillnaden under ett år. Totalt 30 avtal tecknades hos privata värdar, de flesta hos Baltic. Efter en vecka hade alla erbjudits en ny lägenhet, även de som varit inneboende. 16 hyresgäster valde att själva ordna annat boende. I mars började rivningen av de tre husen. Bostadens försäkringsbolag gjorde bedömningen att skadorna var så stora att det inte var värt att bygga upp husen igen. I stället ska här byggas nya hus. Entreprenörer och arkitekter ska bjudas in att lämna förslag till hur de nya husen ska se ut. Det känns så konstigt att allt är borta. Man vet vilka som bott här och hur det såg ut i lägenheterna, säger kvartersvärden Lars-Gunnar Lindh. Han pekar mot ett hål i huset dit elden nådde sist, men som ändå hör till det svårast brända. Hon som bodde där hade flyttat flera gånger. Det lilla hon hade kvar var hon väldigt rädd om och förvarade det därför i källarförrådet utifall att det skulle börja brinna i lägenheten. Men just där spreds elden ända ner i bottenvåningen och allt blev förstört. Vad skulle Bostaden göra annorlunda om de skulle ha oturen att råka ut för samma sak en gång till? Ingenting, svarar de flesta. Vi gjorde det mesta rätt, även om det gick på magkänsla mer än på rutin. Vi var tillgängliga hela tiden. Alla tog sina roller direkt och visste vad de skulle göra, fast vi inte övat på det, säger Elisabeth Lind. Men hon nämner ändå två saker som kunde gjorts bättre. Nu har vi skaffat ett särskilt kristelefonnummer som kan aktiveras vid behov. Det kan flera personer svara på, så att man inte blir beroende av en persons mobiltelefon. Och så ska vi ha beredskap för en snabbare och bättre webbinformation. Många av bostadsbolagets medarbetare jobbade en hel vecka i sträck, trots att det var julhelg. Det blev ingen jul över huvud taget det här året, konstaterar Mikael Lundgren. Lars-Gunnar Lindh, som också jobbade både juldag, annandag, mellandagar och nyårsdag, är ändå glad över att ha fått mycket beröm från de drabbade hyresgästerna. Det känns skönt att många hyresgäster efteråt ringt och tackat. De var nöjda för att de fick kontakt, att de inte slussades runt mellan olika folk utan att få svar. Och att de fick möjlighet att komma och titta på sina gamla lägenheter. Jag tror faktiskt att jag pratade med alla hyresgästerna. ALLA VINDAR SKA BESIKTAS BOSTADEN HAR ytterligare 880 lägenheter i hus med kutterspån som takisolering, samma material som i de branddrabbade husen på Geografigränd. Vindar utan brandväggar finns också i flera hus. Konstruktionen var vanlig på 60- och 70-talen och i enlighet med dåtidens byggnormer. Liknande bränder, där elden snabbt spridit sig på vindarna, har inträffat på flera håll i landet. Varken brandförsvaret eller försäkringsbolaget har haft några anmärkningar på fastigheterna. Därför har den här frågan inte lyfts tidigare, säger Elisabeth Lind, kommunikationsansvarig på Bostaden. MEN NU GÖRS EN GRUNDLIG besiktning av alla hus för att kontrollera tak och ventilation. När den är klar ska vi bestämma vad som är lämpligast att göra för att höja säkerheten i husen. Det snabba brandförloppet skrämde både oss och räddningstjänsten, så den här frågan är onekligen mer aktuell nu än tidigare, säger fastighetschef Ulf Nordwall. Ett problem är att vindsutrymmena är så trånga att det är svårt att inspektera utrymmena kring ventilationsrören. Det kan vara en orsak till att ingen upptäckt att isoleringen kring rören i de branddrabbade husen släppt. Det är ett utrymme på en halvmeter, ibland knappt 20 centimeter högt, som man får åla sig in i. Men det går om man är smal, säger han. Det görs nu vid genomgången av alla hus. Vi har nämligen upptäckt att det är viss risk att ventilationstrummorna kan ha skadats när man kryper runt och gör den obligatoriska ventilationskontrollen. Beslut är redan fattat om att brandväggar som uppfyller dagens krav ska uppföras på fyra ställen i området Ålidhem så snart vädret tillåter. Vi ska såga upp en del av taket och sedan mura en 20 centimeter tjock betongstensvägg. Då ska bränder inte kunna sprida sig från en huskropp till en annan, säger nyproduktionschefen Folke Parkle. BOSTADSFÖRETAGET ÖVERVÄGER också att installera en timer på alla spisar, som automatiskt slår av spisen efter en timme. Just torrkokning är en vanlig brandorsak. Vi kommer också att jobba mer med information till hyresgästerna om vad som är brandfarligt beteende, säger Ulf Nordwall. KRISHANTERINGEN TIMME FÖR TIMME Julafton 16.30: Brandkåren rycker ut med tre bilar till en spisbrand på Ålidhem. Juldagen 00.30: Larm om brand på taket. Kl 00.35 Brandkåren är på plats. 00.55: Taket övertänt på alla tre huskroppar. 02.00: Evakuerade hyresgäster får sova i Kolbäcksskolan. 03.00: Kundservicechefen Mikael Lundgren är först på plats från Bostaden. 07.00: Branden fortsätter sprida sig neråt i husen via luftspalterna. Släckningsarbetet går vidare. Krisledningsgrupp formerad. 10.00: Bostadens vd håller första informationsmötet på Kolbäcksskolan. 11.00: Listor över hyresgästerna klara. Rundringning påbörjas. 99 procent av hyresgästerna nås samma dag. 11.30: Första informationen på Bostadens hemsida läggs ut. 12.50: Första pressmeddelandet skickas ut. 14.30: Informationen översätts till engelska och läggs ut på bostadsbolagets hemsida. 19.00: Andra informationsmötet. De flesta hyresgästerna kommer. Fyra försäkringsbolag och räddningstjänsten svarar på frågor. 20.00: Alla har tak över huvudet. Socialtjänsten tar hand om oförsäkrade hyresgäster. 26 december 9.30: Arbete med kravallstaket och elförsörjning påbörjas. Hjälmtvång införs. 10.00: Personal från uthyrningsenheten kallas in för att svara i telefon. 11.00: Brandchefen lämnar över ansvaret för huset till Bostadens nyproduktionschef Folke Parkle. 27 december 11.00: Den första träffen med försäkringsbolagets skadeinspektörer. 28 december 8.00: Besiktning av samtliga lägenheter. Tar hela dagen. Hyresgästerna får besöka sina lägenheter. 17.00: Presskonferens hos Räddningstjänsten. 2 januari: Alla har fått erbjudande om ersättningslägenhet. 36 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 37

u m e å : v i l l v ä x a f o r t Staden som vill bygga sig stor Umeå storsatsar på att nästan fördubbla befolkningen på fyrtio år trots att tillväxttakten rasat. Då behöver även bostadsbyggandet fördubblas. Vi måste bygga nytt i hög takt i många år framöver. Helst höga hus nära älven eller centrum, säger Ann-Sofi Tapani, vd för stadens kommunägda bostadsbolag. Bofast gör ett nedslag i staden som kryllar av studenter och vintercyklare. Texter Helene ahlberg Foto ulrika majstrovic hansén Rådhustorget. Rådhuset har dubbla entréer. Det gick nämligen inte an att vända ryggen åt kung Oscar II när han kom med tåget för att inviga järnvägen, så därför byggdes en ny entré mot norr. Det slaskar i Umeå. Smutsig tösnö sprutar kring däcken när Bofast är på besök en mulen vårvinterdag. Det är ett par grader varmare än i Stockholm. Inte alls vad man kanske förväntar sig i en Norrlandsstad. Men de ihopskottade snöhögarna inne på bostadsgårdarna är gigantiska, med stockholmsmått mätt. I år har vi haft vår första riktiga vinter på tio år, med ordentligt med snö. Annars har vi knappt fått någon. Och Umeälven har frusit i år, det har vi inte heller sett på tio år, berättar Mikael Lundgren, kundservicechef på Bostaden i Umeå. Det klankas en hel del på snöröjningen på insändarsidorna. Kommunen intar försvarsställning och skriver på sin hemsida att det inte är rimligt ur kostnadssynpunkt att hålla sig med sådana resurser att snön kan röjas samtidigt överallt. Taxichauffören klagar på saltningen, den gör att han måste tvätta bilen varje dag. vart man sig i Ume vänder vinglar cyklister fram i snöblasket. Här ställer man inte undan cyklarna bara för att vädret blir kallt. Cykeln används året om, inte bara av studenterna utan även av folk i alla åldrar som ska till jobbet. Bostadsgårdarna behöver planeras därefter. Långa rader av rediga cykelparkeringar med tak syns på de flesta gårdarna. Ändå står gott om cyklar snabbparkerade i snödrivorna intill portarna. Det måste man ta med i beräkningen när vi planerar nya rabatter till gårdarna. På en del ställen är man så van att ställa sina cyklar att det inte är idé att plantera något där, säger Enver Hajderevic, trädgårdsansvarig fastighetsskötare på Bostaden. Umeå är en ung stad. I flera bemärkelser. De många studenterna drar ned genomsnittsåldern, så att staden i snitt är tre år yngre än resten av riket. Universitetet är också ungt, jämfört med många anrika lärosäten, det invigdes 1965. umeå är också relativt ung som tillväxtstad. Tillväxten tog fart på 60-talet, efter att universitetet öppnat. På trettio år fördubblades befolkningen, och Umeå är i dag Sveriges elfte största stad. Tillväxttakten låg i flera år kring plus tusentalet nya invånare om året, men har mattats av och till och med varit nere på minus. Men Umeå utsågs ändå till Årets tillväxtkommun förra året. Och ambitionerna är storstilade. Kommunen skruvade i höstas upp visionen om 150 000 invånare före år 2050. Efter en hel del debatt och politisk oenighet är målet nu satt till 200 000 nya Umebor. Umeås offensiva framtidstro har väckt viss oro i en del grannkommuner, som befarar att Umeå ska växa på bekostnad av andra kommuner, inte minst i inlandet. För att klara det nya målet behövs sisådär 35 000 nya jobb, bostadsbyggandet måste fördubblas och överskottet av inflyttare behöver tredubblas. umeå måste bygga 700 800 nya lägenheter varje år de närmsta fyrtio åren. 250 av dem ska det kommunägda bostadsbolaget stå för. Vi har byggt en hel del nytt på senare år. Förra året blev ett nytt område vid universitetet klart, där vi byggt 709 mindre lägenheter. Men vi behöver fortsätta bygga i hög takt, säger Ann-Sofi Tapani, vd på Bostaden i Umeå. Just nu byggs 175 nya lägenheter i flera etapper nere vid älvstranden, kallat Öbacka strand. Det blir vanliga lägenheter, främst tvåor och treor, men även seniorbostäder. Alla lägenheter får balkonger med utsikt mot älven. Jag är inte orolig för att vi ska bli stående med tomma lägenheter. Det vi ska bygga är i attraktiva lägen, vid älven Enver Hajderevic, trädgårdsansvarig fastighetsskötare på Bostaden. eller nära centrum. Det är svårare i perifera lägen, fem sex kilometer utanför centrum. Inte heller oroas företaget av att de befarade klimatförändringarna, med mildare och regnigare vintrar och därmed stigande vattennivåer, ska hota de älvnära nybyggena. Nä, det vi bygger är minst sex sju meter över älvnivån. Kommunen och länsstyrelsen har tillsammans gjort en riskbedömning av flödena, säger Bernt Andersson, socialdemokratisk ordförande i Bostaden. >> UMEÅ KOMMUN Antal invånare: 112 728. De flesta är födda någon annanstans. Medelålder: 38 år Antal studenter: 29 000 Antal björkar: 3 000 Största arbetsgivare: Kommunen, regionsjukhuset och universitetet. Den offentliga sektorn har traditionellt varit större än den privata, men nu har det privata näringslivet krupit om och sysselsätter 51 procent av arbetskraften. Största privata företag: Volvo Lastvagnar Mesta världskändis: Brasilianska Marta da Silva, stjärna i Umeå IK under fem säsonger. Tre gånger utsedd till världens bästa damfotbollsspelare. Men nu har Marta lämnat Umeå för den amerikanska proffsligan. Stora delar av Umeå sörjer andra tycker att det blir skönt att slippa allt tjat om Marta. Senast uppmärksammade rikskändis: Längdskidåkaren Per Elofsson, som nyligen vann teves lektävling för idrottsstjärnor, Mästarnas mästare. Han besegrade Umeå IK:s mittfältare Malin Moström i finalen och hyllades bland annat på kommunens hemsida. Mest kända Umeartist: Popsångerskan Lisa Miskovsky Antal bokbussar: 1 Antal fotbollsplaner: 169 Cykelvägar: 180 km Bögbra: Har under två år i rad utsetts till Sveriges homovänligaste kommun. Andra utmärkelser: Utsedd till Årets ungdomskommun (2008), Årets IT-kommun (2007), Sveriges kvalitetskommun, Sveriges bästa studentstad och Sveriges konstkommun (2005). Vill bli: Europas kulturhuvudstad 2014 Gågatan 38 Bofast 3/2009 Bofast 3/2009 39