Senast reviderad 2003-11-21 Krismanual 1 RUTINER VID OLYCKSFALL... 2 2 RUTIN VID PÅGÅENDE INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 3 3 RUTIN EFTER INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 4 4 RUTIN VID DÖDSFALL I BARNGRUPPEN ELLER I PERSONALGRUPPEN... 5 5 RUTIN VID DÖDSFALL I FÖRENINGEN... 6 6 RUTIN VID BESKED OM ALLVARLIG SJUKDOM I BARNGRUPPEN... 7 7 RUTIN VID FÖRSVUNNA BARN... 8 8 RUTIN VID BRAND... 9 9 RUTIN VID BEDRÄGERI, TROLÖSHET MOT HUVUDMAN, ETC.... 10 10 RUTIN VID FÖRÄLDRARS OMSORGSBRISTER... 11 11 RUTIN VID PERSONAL SOM BRISTER... 12 12 RUTIN VID MEDIAL UPPMÄRKSAMHET... 13 13 KRISENS FYRA FASER... 14 14 ATT TÄNKA PÅ NÄR NÅGON HAR HAMNAT I KRIS... 16 15 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 17 1
1 Rutiner vid olycksfall Larma via 112 eller tillkalla hjälp från läkarstationen. Ge första hjälpen. (Andning, Blödning, Chock) Utse någon att möta räddningstjänsten. Tag hand om övriga barn. (Samla ihop, Lugna, Observera) Meddela anhöriga. Förhindra följdolyckor. Utse någon till kontaktperson/informationsspridare. (En person ger snabb och korrekt information till berörda samt bemannar Ugglans telefon.) Anteckna händelseförloppet och omständigheter. Säkra platsen (inget får ändras eller plockas bort) Låt ingen gå hem direkt, ensam eller förvirrad. Bestäm om professionell hjälp krävs för bearbetning (kurator, psykolog, präst, stödperson) Informera skolledning och skyddsombud. Informera styrelsen. 2
2 Rutin vid pågående inbrott eller skadegörelse Förhindra personskada. Sätt er i säkerhet. Larma polis via 112. Invänta polis. Utse någon till kontaktperson/informationsspridare. (En person ger snabb och korrekt information till berörda) Anteckna händelseförloppet och omständigheter. Fortsätt enligt rutin efter inbrott eller skadegörelse. 3
3 Rutin efter inbrott eller skadegörelse Gör polisanmälan, 08 401 00 00. Säkra platsen (inget får ändras eller plockas bort). Anteckna vad som är förstört eller stulet. Kontakta fastighetsägarens servicebolag Dalkia 08 690 78 40 som tar hand om lås, glas, sanering, information till fastighetsägare. Informera skolledning. Informera styrelsen. 4
4 Rutin vid dödsfall i barngruppen eller i personalgruppen Samla ihop och informera personalgruppen samt skolledning. Utse någon till kontaktperson/informationsspridare. (En person ger snabb och korrekt information till berörda samt bemannar Ugglans telefon.) Bestäm om professionell hjälp krävs för bearbetning (kurator, psykolog, präst, stödperson) Samla barnen i grupper och berätta vad som har hänt. Låt ingen gå hem ensam. (Observera barnen). Genomför minnesstund (levande ljus, dikt, rita, skriva, sång, sorgeflaggning) Låt barnen vara i lämpligt samvaro. Planera nästföljande dag, aktiviteter i samband med begravning och för tiden därpå. Skicka med barnen skriftlig information om händelsen samma dag. Använd formen: Vad har hänt. Vad är gjort. Vad kommer att göras härnäst. Anteckna händelseförloppet och omständigheter. Informera styrelsen. 5
5 Rutin vid dödsfall i föreningen Tag reda på hur anhörig vill att information kring dödsfallet skall hanteras. (Vilka kan informeras? personalgrupp, barngrupp, styrelse, förening) Informera personalgruppen samt skolledning. Utse någon till kontaktperson/informationsspridare. (En person ger snabb och korrekt information till berörda samt bemannar Ugglans telefon.) Bestäm om professionell hjälp krävs för bearbetning (kurator, psykolog, präst, stödperson) Samla barnen i grupper och berätta vad som har hänt. Låt ingen gå hem ensam (Observera barnen). Planera för att hålla kontakt med det frånvarande barnet. (Rita teckningar, skriva brev, överlämning varje dag) Planera för anhörigt barns återkomst till skolan och för tiden därpå. Skicka med barnen skriftlig information om händelsen samma dag. Använd formen: Vad har hänt. Vad är gjort, Vad kommer att göras härnäst. Anteckna händelseförloppet och omständigheter. Informera styrelsen. 6
6 Rutin vid besked om allvarlig sjukdom i barngruppen Tag reda på hur anhörig vill att information kring händelsen skall hanteras. (Vilka kan informeras? personalgrupp, barngrupp, styrelse, förening) Informera personalgruppen samt skolledning. Utse någon till kontaktperson/informationsspridare. (En person ger snabb och korrekt information till berörda samt bemannar Ugglans telefon.) Bestäm om professionell hjälp krävs för bearbetning (kurator, psykolog, präst, stödperson) Samla barnen i grupper och berätta vad som har hänt. Låt ingen gå hem ensam (Observera barnen). Planera för att hålla kontakt med det frånvarande barnet. (Rita teckningar, skriva brev, överlämning varje dag) Planera för barnets återkomst till skolan och för tiden därpå. Skicka med barnen skriftlig information om händelsen samma dag. Använd formen: Vad har hänt. Vad är gjort, Vad kommer att göras härnäst. Anteckna händelseförloppet och omständigheter. Informera styrelsen. 7
7 Rutin vid försvunna barn Meddela anhöriga. Larma polis via 08 401 00 00 Tillkalla förstärkning. Organisera ett systematiskt letande. Tag hand om övriga barn. (Samla ihop, Lugna, Observera) Utse någon till kontaktperson/informationsspridare. (En person ger snabb och korrekt information till berörda samt bemannar Ugglans telefon.) Anteckna händelseförloppet och omständigheter. Bestäm om professionell hjälp krävs för bearbetning (kurator, psykolog, präst, stödperson) Informera skolledning. Informera styrelsen. 8
8 Rutin vid brand Utrym lokalerna. Larma via 112. Återsamlas vid förbestämd plats enligt anslagen utrymningsplan. Räkna in barn, personal och andra som vistats i lokalerna (lugna, observera). Utse någon att möta räddningstjänsten. Förhindra följdolyckor. Utse någon till kontaktperson/informationsspridare. (En person ger snabb och korrekt information till berörda samt bemannar Ugglans telefon.) Meddela föräldrar. Anteckna händelseförloppet och omständigheter. Säkra platsen (inget får ändras eller plockas bort) Låt ingen gå hem ensam. Bestäm om professionell hjälp krävs för bearbetning (kurator, psykolog, präst, stödperson) Informera skolledning och skyddsombud. Informera styrelsen. Ring fastighetsägarens servicebolag, Dalkia, 08-690 78 40 9
9 Rutin vid bedrägeri, trolöshet mot huvudman, etc. Anteckna händelseförlopp och omständigheter. Kontakta styrelsen eller gör polisanmälan, 08-401 00 00 10
10 Rutin vid föräldrars omsorgsbrister Enligt socialtjänstlagens paragraf 71: Om man, som personal arbetar med barn, har en oro för ett barn, ett barn tillsammans med förälder, eller oro för någonting annat omkring ett barn är man skyldig att omgående anmäla det till socialtjänsten. Ring anonymt till socialtjänsten, 08-606 70 00 för rådgivning i frågan alternativt till BRIS, barnens rätt i samhället, 08-598 888 00 11
11 Rutin vid personal som brister Enligt socialtjänstlagens paragraf 71: Om man, som personal arbetar med barn, har en oro för ett barn, ett barn tillsammans med förälder, eller oro för någonting annat omkring ett barn är man skyldig att omgående anmäla det till socialtjänsten. Ring anonymt till socialtjänsten, 08-606 70 00 för rådgivning i frågan alternativt till BRIS, barnens rätt i samhället, 08-598 888 00 Rapportera händelsen till skolledaren alternativt styrelsen. 12
12 Rutin vid medial uppmärksamhet Be att skolledare eller ordförande får ringa tillbaka till den journalist som tar kontakt. Överlämna kontakten till ordförande eller skolledare. Snabb information ut till föreningen om det faktiska händelseförloppet och vädjan om att hänvisa journalistkontakter till ordförande eller skolledare. 13
13 Krisens fyra faser Chockfasen Kan vara från några minuter till några dygn. En person i chock stänger omedvetet in sig. Reaktionen kan bestå av tvångsmässig självbehärskning, ändlös gråt eller upprepande av samma mening. En del blir tysta, paralyserade och orörliga. Minnesförlust kan förekomma. Några blir hyperaktiva. Chockfasen är ett försvar. Den chockade stänger in sig avskärmar sig från de starka känslor som krisen är upphov till. För att hjälpa: Ge omsorg, vänlighet, stöd och försiktig beröring. Ibland kan en enkel aktivitet hjälpa. Ge gärna något varmt att dricka, en chockad person fryser ofta. Var inte verbalt påträngande och försök inte tvinga den chockade att prata av sig. Det hjälper inte förrän i nästa fas då reaktionen kommer. Initiativet är i denna situation hos hjälparen. En chockad person upplever inte sig själv som chockad. Reaktionsfasen Pågår normalt någon eller några månader. Reaktionen kan bli mycket stark; smärta, ångest, rädsla, skuld och sorg. Tankarna är koncentrerade bakåt på händelsen och den drabbade ställer ofta frågan varför. Vederbörande återupplever händelsen i tal, tankar och drömmar. För att hjälpa: Lyssna och åter lyssna. Låt den drabbade ge utlopp för sina känslor. Professionell hjälp kan vara nödvändig. Reparationsfasen Kan pågå några månader upp till ett år. Inträder då den drabbade börjar se framåt. Fysisk och psykiskt bearbetande av det som varit börjar. Kroppsliga och känslomässiga störningar börjar avta och individen börjar återuppta sina gamla kontakter och aktiviteter. För att hjälpa: Ge stöd åt att se framåt. Hjälp till att konkretisera, göra planer, scheman etc. Forcera dock inte aktiviteter. Nyorienteringsfasen Pågår resten av livet. Krisen finns kvar som ett ärr och en erfarenhet. Ibland som en styrka då hanteringen varit riktig. 14
15
14 Att tänka på när någon har hamnat i kris Försök inte trösta Ord som "Det är inte så farligt" blir till hån i den här situationen. Det här är det farligaste och mest hemska som kunde hända. Hjälp personen att sörja i stället för att försöka trösta. Var nära och närvarande Visa att Du ställer upp, att Du finns, att Du deltar. Våga visa Din egen sorg och bestörtning. Sök gärna kroppskontakt När man inget kan säga, räcker det långt med att hålla en hand eller att kramas. Barn, som inte har ord, kan man hålla om bakifrån och låta händerna mötas. Var inte rädd för gråten Det är kroppens eget sätt att uttrycka en stark känsla. Håller man tillbaka den, stoppar man också känslan. Då dyker den upp senare, ibland efter många år. Ge hjälp med orden Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig något av sorgen är faktiskt att få kläda den i ord. Samtidigt är det första steget av en bearbetning, som senare kan hjälpa vidare. Svik inte Se till att Du finns kvar. Lämna Ditt telefonnummer och visa att Du när som helst är beredd att fortsätta samtalet. Kom igen En sorg av den här storleken är inte klar i och med ett samtal. Ta själv ansvaret för att höra hur det är. Om det inte går att träffas, skriv ett litet kort: "Tack för samtalet senast. Jag tänker på Dig". I och med att Du skriver finns ju tanken där. I konkret form dessutom! Ge det tid När den sörjande för elfte gången berättar samma sak, är han inte hjälpt av att höra: "Det där har jag redan hört!". En del av bearbetningen består ju i att "älta" det som skett. När det är klart, upphör upprepningarna av sig själva. Minst ett halvår får Du räkna med, innan någon av de inblandade verkligen kan gå vidare. Var Dig själv Försök inte vara psykolog, präst eller läkare, om Du inte är det. Vi gömmer oss ofta bakom våra yrkesroller. Här är det bara medmänsklighet, medkänsla och medlidande som gäller. 16
15 Viktiga telefonnummer Fastighetsägarens servicebolag Dalkia 08-690 78 40 Kontaktperson på Dalkia: Ove Ohlsson, 070 484 75 79 Fastighetsägaren Stena Fastigheter Petrus Härkäniemi (förvaltare), 070-7788319 Petrus.Haerkaeniemi@stena.com Haninge kommun 08-606 70 00 Kyrkan Präst 08-504 106 20 Polis 08-401 00 00 Massmediakontakt Skolledare eller Föreningens ordförande Sjukvård (AKKA) 08-6061610 17