Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Om avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning, klyvning och gränser
Förrättningstyper och gränser När du vill ändra utformningen på din fastighet eller bilda en rättighet kan du ansöka om en lantmäteriförrättning hos oss. När ansökan kommit in prövar vi lämpligheten för de berörda fastigheterna. Bland annat ska förändringen överrensstämma med planer och bestämmelser, ha lämplig utformning och storlek och vara lämplig för ändamålet. Dessutom behöver de flesta fastigheter väg och möjlighet att ansluta till- eller anlägga eget avlopp och vatten för att bedömas som lämpliga. Avstyckning och servitut Avstyckning innebär att man styckar av en del av en fastighet som blir en ny egen fastighet. Den fastighet som fanns från början (stamfastigheten) fortsätter att vara en egen fastighet, men utan den del som avskiljts (styckningslotten). Både stamfastigheten och styckningslotten behöver uppfylla lämplighetskraven i fastighetsbildningslagen och stämma överens med planer och bestämmelser om det finns sådana. Om det behövs för att båda fastigheterna ska kunna användas på ett lämpligt sätt kan man ibland behöva skapa rättigheter, servitut, för den ena fastigheten att göra något på den andra, exempelvis rätt att använda en väg för att ta sig ut till kommunal gata eller allmän väg. När det bara är de fastigheter som ingår i avstyckningen som får rätten eller blir belastad av servitutet kan detta göras inom själva avstyckningen. Om någon annan fastighet är inblandad behöver rättigheten bildas genom en fastighetsreglering. Den nya fastigheten kan göras inteckningsfri. Det betyder att den inte kommer att belastas av de lån (penninginteckningar) som belastar stamfastigheten. Avstyckning av lotterna 1:40-42 från 1:9. Servitut till förmån för lotterna på vägen x.
Fastighetsreglering och servitut Genom fastighetsreglering kan man föra över en del av eller en hel fastighet till en annan, hantera rättigheter och föra över andelar i samfälligheter från en fastighet till en annan med mera. Om alla inblandade är överens om vad som ska göras, vilken ersättning som ska betalas och vem som ska stå för kostnaden förenklar detta handläggningen. De berörda kan då skriva en överenskommelse som lämnas in till lantmäterimyndigheten. Men även i de fall de berörda personerna är överens måste lantmäterimyndigheten pröva de regler som finns för att skydda de allmänna intressena, till exempel se till att planer och bestämmelser följs. Lantmäterimyndigheten kontrollerar och hanterar också om det finns befintliga inteckningar (penninginteckningar eller rättigheter) och övriga rättigheter som blir berörda av den sökta fastighetsregleringen. Område 1 överförs från Vattumannen 2 till Tälje 1:1 Sammanläggning Sammanläggning innebär att två eller flera fastigheter läggs samman för att bilda en ny fastighet. För att kunna sammanlägga fastigheterna till en krävs att de ägs av samma person eller personer och med lika andel. Om fastigheterna belastas av inskrivningar och eller penninginteckningar kommer den nya fastigheten att belastas av dessa efter lantmäteriförrättningen. En företrädesordning för inteckningarna skapas då av Fastighetsinskrivningen. Lantmäterimyndigheten lämnar en begäran till Fastighetsinskrivningen att skapa företrädesordningen och fastställer den genom ett beslut i förrättningen.
Fastigheterna 3:42 och 5:4 sammanläggs och bildar den nya fastigheten 3:47 Klyvning När en fastighet samägs av två eller flera personer kan den klyvas. Klyvning betyder att man vill dela upp fastigheten så att var person äger en ny egen fastighet. Varje ny fastighet som bildas genom klyvningen måste uppfylla lämplighetskraven. De nya fastigheterna utformas utifrån värdet av de enskilda delägarnas andelar i den ursprungliga fastigheten. Om det inte är möjligt att, genom klyvningen, skapa fastigheter som motsvarar ägarandelarna kan lantmäterimyndigheten besluta om att ersättning i pengar ska betalas mellan ägarna av de blivande fastigheterna (klyvningslotterna). Fastigheten 1:11 klyvs och lotterna A och B bildas
Särskild gränsutmärkning Särskild gränsutmärkning innebär att man märker ut befintliga gränspunkter med nya gränsmarkeringar. Gränspunkten måste vara juridiskt klar (lagligen tillkommen och entydig), det innebär att den befintliga gränspunkten behöver ha koordinater med tillräckligt hög noggrannhet och att inga tvivel får finnas om att det är den riktiga punkten samt att den är lagligt skapad. Man kan dels märka ut punkter som redan finns och dels nya punkter längs en gräns som redan finns för att förtydliga var gränslinjen går. Om gränspunkten inte är lagligen tillkommen kan en ansökan om fastighetsbestämning lämnas in till lantmäterimyndigheten. Det är enligt lag förbjudet att flytta på befintliga gränsmarkeringar. Fastighetsbestämning Genom fastighetsbestämning kan lantmäterimyndigheten besluta i ett flertal frågor. Oftast är det läget på fastighetsgränser som bestäms. Om gränspunkten inte är lagligen tillkommen och eller inte entydig kan en ansökan om fastighetsbestämning lämnas in till lantmäterimyndigheten. Då utreder vi punktens mest troliga läge och beslutar om det. Om fastighetsägarna är överens om att den utredda punktens läge är riktigt kan de skriva en överenskommelse om det som biläggs handlingarna i förrättningsakten. Lantmäterimyndigheten kan också besluta om ett servitut eller en ledningsrätt gäller och i så fall i vilken omfattning samt vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har. Det som beslutas vid fastighetsbestämningsförrättningen blir rättsligt bindande för framtiden. Skillnaden mellan gränsutvisning, särskild gränsutmärkning och fastighetsbestämning Det finns flera olika sätt att klargöra var fastighetsgränserna går. De sätt man kan använda sig av kan vara både juridiskt bindande och ej juridiskt bindande. Om man exempelvis ska bygga staket eller anlägga en rabatt och bara vill säkerställa att man gör det på rätt sida av gränsen kan man beställa en gränsutvisning från avdelningen Geografisk Information på kommunen. Då kommer en mätingenjör till fastigheten och sätter ut en eller flera träpinnar som visar mellan vilka punkter som gränsen går. Gränsutvisningen är exakt men har ingen juridisk verkan, det innebär att pinnarna visar var gränsen går men inget mer. Gränsutvisning kan bara göras om gränsen är helt klar, det lantmäterimyndigheten kallar för lagligen tillkommen och entydig. Särskild gränsutmärkning gås igenom i avsnittet ovan och kan användas när gränsen är lagligen tillkommen och entydig, det vill säga när det inte finns några tvivel om punktens riktiga läge. Genom särskild gränsutmärkning markerar man punkter och gränser med nya gränsmarkeringar, exempelvis gränsrör eller spik i mark. Slutligen finns åtgärden fastighetsbestämning, som används i de fall gränsen inte är lagligen tillkommen eller när den är lagligen tillkommen men inte entydig. Det vanligaste exemplet när en fastighetsbestämning behövs är när en fastighet har skapats genom något som kallas för avsöndring. Avsöndring var en privat delning av fastigheter som var tillåten enligt äldre lagstiftning. När en avsöndrad fastighet berörs av en förrättning kan det ibland bli nödvändigt med en fastighetsbestämning. Lantmäterimyndigheten kan besluta om att en fastighetsbestämning behöver göras.