Svenska NIMBUS-tidningen Nr 12 mars 2014 Rørpost Ombyggda Nimbus JC i container Efterlysning om sidovagnar Fyns Nimbus Center New Nimbus En historia om min Nimbus Fem träffar Bremen Classic Nimbusläsning PH s Nimbus Tekniska cirkulär Skruestikken på CD 1 Växelströmsgenerator
Så är vi då där, i början av våren, det som verkade så hopplöst avlägset i november och december. Det är alltså hög tid att få gjort det där som inte blev av i höstas och inte i vintras heller. Den där lilla förbättringen, det där bytet av den slitna delen som du var rädd skulle fallera under de senaste turerna i höstas, ja alla har vi kanske våra små dåliga samveten! Nu är det början av mars och det börjar bli dags att få Nimbussen på vägen. I dethär nummer lockar vi med flera träffar. Tre Nimbusträffar i Sverige i år, det måste vara rekord ja det är rekord! Det finns alltså möjligheter att träffa likasinnade, även om man bor norr om Smålandsgränsen eftersom en av träffarna går av stapeln i Jönköpingstrakten! Jag hoppas att ni stöder Bertils fina initiativ och kommer till Bankeryd. Tjugo-trettio mil enkel resa är ingenting för en Nimbus, framförallt inte om man är några som kör tillsammans! En av händelserna i Nimbusvärlden i år är att några av våra danska vänner planerar att köra till Nordkap och tillbaka på Nimbus, en ordentlig tur. Resan skall inte företas på typ C utan på typ A och B, alltså Kakelugnsrör. Motorcyklar som år 2014 är minst 86 år gamla! Resan skall företas på samma sätt som när några av resenärerna var på Isle of Man härom året, alltså på egna hjul men med en följebil. Som i gamla tider alltså, se världen på en Nimbus! Vi följer detta! Svenska Nimbus-tidningen är ett oregelbundet utkommande organ för ömsesidig glädje. För eftertryck utan angivande av källan avrådes. Lasse Wallin och författarna. Kontakt: lasse.wallin@kulturlandskap.se 046-23 31 16 dagtid, 046-577 48 hem. Prenumerationskostnad: 0 kr som pdf, på papper självkostnadspris inklusive porto. Teckningar av Christian Wallin om inte annat anges. Omslagsbilden visar Knud Erik Pedersens fina 34, med gamla generatorn och oljetrycksreläet. Bilden är taget vid Fladjernsträffen 2013. Dussinet fullt! En annan händelse som har väckt mycket nyfikenhet och diskussion är det pressmeddelande som gick ut måndagen den 24 februari från Claus Støvlbæk Clausen. Nyheten om lansering av en ny Nimbus. På sidan 12 skriver Claus själv lite mera om projektet. En nätdiskussion om projektet finns på den danska tidskriften Ingenjörens hemsida http://ing.dk/artikel/ dansker-faar-eneret-til-producere- og-saelge-nimbus-motorcyklen- 166551. Det skall bli spännande att följa fortsättningen. Projektet har en hemsida under konstruktion www.nimbus-motorbikes.com. Övriga inslag i detta nummer är den återkommande Nimbusläsningen där vi denna gång tittar på en gammal tidningsartikel som jag blev tipsad om när jag läste Lars Golbes bok om motorcyklar sålda i Sverige på 1950-talet. Ett likaså stående inslag, i alla fall i de flesta numrena, är En historia om min Nimbus. Denna gång kommer historian ända från Nya Zealand. Tack Erik! Kim skriver det sjätte avsnittet i serien om ombyggda Nimbus. Ett nytt avsnitt om de tekniska cirkulären hittar du en bit in i tidningen. JC Nimbus, verkstaden på Østerbro i Köpenhamn, har blivit ordentligt omskriven i några nummer. Det är inte mer än rätt att de andra Nimbusverkstäderna nu också får chansen att synas i spalterna. I det här numret tar Fyns Nimbus Center och PH s Nimbus, chansen och i nästa nummer är det Aarhus Nimbus som fattar pennan. Framöver går erbjudan om att synas till de andra verkstäderna. Jo, JC är med i det här numret också, lokalerna är nu tömda, men firman lever kvar som näthandel och kontoret, ja läs själv! 2 Pelle Lillkvist har varit i Bremen och tittat på Classic Motorshow 2014. Du hittar också en efterlysning, hur såg sidovagnsinredningarna ut från början egentligen? Sommarens tre Nimbusträffar i Sverige presenteras givetvis och så slår vi återigen ett slag för Flatjärnsträffen! Ole Sommer, som tilsammans med Arnth Mørk gör både Flatjärnsträffen och tidningen Fladjerns Nyt skriver så om en ny tidning, Rør-klubbens Rørpost. Så är det en kort artikel om Flemmings Nimbus med växelströmsgenerator, den var med på årsträffen i Tuse i somras. Årsträffen för hela DNT och the Intergalactic Nimbus Club är i år på Lolland där Sydhavsøernes Nimbus klub är organisatör, en inbjudan hittar du i slutet av tidningen. Ytterligare en nyhet trillade in några dagar före pressläggning. Det är Sten Weidingers CD med de samlade artiklarna från hans Skruestikken i Nimbus Tidende. En presentation hittar du här. Med det här numret har det alltså blivit ett dussin nummer av tidningen. Till min stora glädje är det många som hjälpt till med skrivandet. Gör det du också, du har säkert något att berätta eller visa! Ombyggnader 3 Nimbusläsning 6 Öresund Rundt 9 Göingeträffen 10 The New Nimbus 12 Bremen Classic Motorshow 13 Fyns Nimbus Center 14 Efterlysning 17 En historia om 18 Rørpost 21 Tomt på Viborggade 22 Sten Ws Tips & Tricks 24 Växelströmsgenerator 25 Bankerydsträffen 26 Tekniska cirkulär 28 Nimbus-idyl i Danmark 30 Fladjernstræf 32 Årsträffen 34 Baksidan, kalender mm 35
Nimbus ombygninger, 6. del - Det nye årtusindes bobbere Kim Scholer Da et Nimbusstel ikke umiddelbart kan ændres så let som et rørstel kan, har stort set alle ombygninger beholdt en forgaffel af normal længde, oftest den originale. Nogle få af disse er skåret lidt ned, mange har monteret rørstyr, og ellers er det mest udstødning, sæder, skærme og lygter der adskiller dem fra standardnimbusser og hverandre. I det nye årtusinde har 'bobberne' fra sidst i 1950'erne og ti år frem fået en renæssance, og stilen har været som skabt for Nimbus. Interessant nok er flere og flere af dem fra udlandet, såvel i resten af Europa som i USA. Som nævnt i en tidligere artikel kunne ombygninger som bobbere og choppere få de fleste veteranfolk til at slå korsets tegn for sig, men det sker sjældnere og sjældnere. Dels har datidens frygt, for at der en dag ikke ville være flere originale Nimbusser tilbage, vist sig helt og aldeles ubegrundet: På de store årstræf ser man stort set kun maskiner som er langt, langt mere originale end de var i klubbens første ti-år. Dels er hele den generation, som nu dominerer klubben, vokset op samtidigt med ombyggerkulturen, og har ikke den samme berøringsangst overfor fænomenet. Og dels er der sket det samme som da Charles Darwin udgav 'Arternes oprindelse': Han overbeviste ikke de etablerede kredse, men nye unge folk var åbne for idéen - og de gamle uddøde simpelthen. Sort/gul tysker Som med så mange andre ombygninger kan man altid diskutere hvor vellykket det endelige resultat er (de gustibus non est disputatum), men denne tyske Nimbus vinder kampen om at have det mest avancerede udstødningsanlæg. Forgaflen er den nye udgave af Harley-Davidson's 'springer', med en skivebremse der antagelig kan bøje Nimbussens stel ud af form. Georgia on my mind og... sadelen. El Nimbus Helt i tidens ånd har Axel Boisen fra København bygget en enkelt Nimbus om til eldrift. Motoren er fra en gulvvaskemaskine og de brugte batterier til 200 dkr. fra en skrotplads, hvorfor dens aktionsradius er på beskedne 40 km. Lithium batterier til ca. 20.000 kr. vil kunne forbedre både dette og maskinens nuværende topfart på 70 km/t. Axels Nimbus blev iøvrigt den første indregistrerede elektriske motorcykel i Danmark. (NT # 150). Sort/gul tysker. Georgia on My Mind Den første kendte Nimbus bobber i USA tilhører John Landstrom fra Georgia, USA. Nævneværdige detaljer er an slags 'dobbelt' udstødning med to fiskehaler, repro Firestone dæk, helt flad bagskærm lavet med bl.a. fladjern (well, det er en Nimbus ), og forlygte i 1920'er stil. Samt den antagelig fineste lædersadel der nogensinde er set på en Nimbus, komplet med vikingeskib og helleristninger. 3 Axel og El Nimbus.
Japan-bobberen. Japan-bobberen Som et modtræk til de allestedsnærværende Harleyog Triumph-bobbere, besluttede forfatteren af denne artikelserie at slå igen med denne, hvor enhver konflikt mellem form og funktion faldt ud til forms fordel: Den kører med 4-trins gearkasse, håndgear og såkaldt 'suicide clutch' uden koblinghåndtag, Takket være Harleysadel, bredt styr og fremflyttede fodhvilere til en langtur i Japan, har den vist også at være langt mere komfortabel end en standardudgave. (NT # 138 & www.nimbusijapan.blogspot.com). Neo-bobberen Efter at have bygget den elektriske bobber havde Axel Boisen en motor og gearkasse til overs, og da overtegnede havde stort set resten, besluttede vi os for at lave et skægt, hurtigt og billigt projekt sammen: Vi lod som om det var 1972 igen og begge var på LSD, og lod ingen idé uprøvet. Projektets oprindelige navn var '52 Hamstere', men tanken om at skulle banke så mange små gnavere flade og sy dem sammen til et sadelbetræk virkede for uoverskuelig. Udstødningen er oprindeligt stigen fra en swimmingpool, tanken på 2,75 liter fra en NSU Quickly, kickstarteren en kunstig hofte og sidetasken en Nilfisk industristøvsuger. Som det ultimative bevis på at tiderne har ændret sig til det bedre, gik den rimeligt problemfrit gennem syn (besiktning), og fik en varm modtagelse til det store årlige Nimbustræf kort efter. (NT #153) Neo-bobberen. 4
Coq Rouge Der er ikke meget kendt om denne fransk indregistrerede bobber, men et nøje kik på billedet viser følgende: Ikke-standard forgaffel, ukendt forbremse, sadelgummier antagelig fra bil-udstødning, MEGET støvsugeragtig fiskehale, 4" bagdæk, samt aftermarket skærme og lygter. Da Frankrig næppe flyder over med Nimbusser i forvejen, er det måske her vi finder den største procentvise andel af Nimbusombygninger. Coq Rouge Berlin-bobberen. Berlin-bobberen Bobberen her er bygget i af Thomas Bünning fra Berlin. Ligesom de tidligste Humlebier har den en upside-down forgaffel, omend denne - fra en 125 cc Aprilia - har ben der ser dobbelt så tykke ud som de originale. Forbremse er fra en BSA B50, bagskærm fra en Moto Guzzi, sadel fra en engelsk trial-mc, mens styr & lygter er typiske customdele. 4-trins gearkasse har mc'en også. Den er siden blevet solgt til en mand i Bayern. Gul & Gratis chopper Walter Nielsen fandt dette noget trashede eksemplar via 'Gul og Gratis' hjemmesiden. Den havde stået sådan i 30 år. Gul & Gratis chopper. 5
Teknikens Värld provkör Nimbus C år 1951 Den här omgången Nimbusläsning handlar inte om en bok med Nimbus-anknytning, utan om en tidningsartikel. Den svenska populärtekniska tidskriften Teknikens Värld hade ett reportage om en provkörning av Nimbus i nummer 10, år 1951. Teknikens Värld startades 1948 och var från början en tidning med inriktning på all modern teknik men med ett särskilt intresse för flyg och motorfordon. Efterhand gled tyngdpunkten över på motorfordon och då i första hand personbilar. År 1951 var flyget fortfarande en viktig del av tidningen men man hade som synes även artiklar om motorcyklar. Tidningen existerar fortfarande och är en mycket betydelsefull motortidskrift i Sverige. Nimbus såldes ju aldrig i Sverige, läser man fabrikens lagerlistor är det bara tre maskiner som har adress Sverige. Givetvis kan ytterligare cyklar hamnat här via återförsäljare eller som begagnade. Vi vet ju att en del danskar som emigrerade tog med sina motorcyklar i flytten. Några svenska förare körde också Novemberkåsan på Nimbus, men hur dessa maskiner hamnat i svenska händer känner vi inte till än. Som synes är tidningens testförare i stort sett mycket positiv till motorcykeln, han lovordar dess komfort, bromsar och goda acceleration. Slutmeningen, omedelbart före specifikationsförteckningen, är ett mycket gott betyg och något som man tycker fabriken borde tagit fasta på! Den alltför vanliga diskussionen om kylningsproblem på de bakersta cylindrarna finns med. Uppenbarligen kände skribenten inte till att både Libyska och Syriska öknen hade korsats med Nimbus och att den nästan kom genom Sahara också! Att den inte kom ända igenom den gången berodde på en olyckligt placerad sten, inte på kylningsproblem. Några underliga detaljer kan man lägga märke till i artikeln. Texten till förstasidans övre högra bild. Förgasaren behöver flödas! Är det en felskrivning eller bara slarvigt språkbruk? Nimbusförgasare som kunde flödas försvann ju med presentationen av förgasare 38 och det är tydligt att det inte är en förgasare av typ 34 som sitter på den provkörda motorcykeln. Nej, antagligen används här ordet flöda (tippe på danska) i betydelsen ge choke. Specifikationsförteckningen har fått mig att fundera på vad man menar med en mager kamaxel och att accelerationspumpen är ställbar! Men jag har inte kommit till någon bra förklaring. Det är ju ingen standardcykel som man får provköra utan den maskin som Joseph Koch körde Novemberkåsan på flera gånger. Cykeln var bland annat med i den första Kåsan efter kriget - 1946. Redan då var den försedd med den höga framgaffeln. Detta år kom Koch på en total femte plats. Året efter gick det bättre, Joseph Koch delade segern med Kungsörs-Nisse Andersson som körde Ariel. År 1948 blev det åter en femteplats, Joseph Koch på 4037. Platsen är Løng motorbana vid Sorö på Själland och året 1947. Den runda ramnummerskylten har flyttats från styret till plåten bakom växellådan. Se också vevhusventilationen och luftfiltret! Bilden är utlånad av Poul Jørss. 6
Rubrik Arial 18 fet Tomrad Arial 8 Författare Arial 12 fet Brödtext Verdana 9 Tack till Teknikens Värld för tillstånd att återge artikeln! 7
Joseph Koch på 4037 under nattetappen av Novemberkåsan 1946. Observera ramförstärkningen framför tändspolen. Den fungerar även som stänkskydd, men underlättar inte brytarejustering. Hasplåten är en viktig och kraftig konstruktion. Framlyktan är mycket större än standard. Cykeln är nerstänkt men Joseph är ganska ren och fotpinnarna är fortfarande raka. Kanske det är i början av etappen? Foto från Poul Jørss. 1949 en sjätteplats och slutligen tvingades han bryta i 1950 års Kåsa. I februari 1951 startade Joseph Koch egen Nimbusverkstad och tävlingskarriären var över, han hade kört sin första tävling 1930. År 1951 var motorcykeln en ärrad kämpe som varit med i ett stort antal olika tävlingar. Den började tillvaron som en 1938 Sport som i lagerboken står uppsatt på Joseph Koch den 10 augusti 1938, lagernumret är 4037. På tävlingsbilderna har den givetvis mycket specialutrustning och säkert omsorgsfullt behandlade topplock. Vårvintern 1951, när bilderna i Teknikens Värld-artikeln ser ut att vara tagna, var cykeln som en gammal tävlingshäst, inte längre topptränad, återförd till att se ut som en standardcykel av årets modell, men redo att låta ana lejonklon. Fortfarande är lyfthandtaget på bakskärmen vid skärmstagets förlängning kvar och kanske kan man ana en dyna också på bakskärmen? De tunna fram- och bakskärmarna är också de samma. Finns maskinen kvar idag? En retuscherad bild för att få cykeln att se modern ut, 1950-51. Vad är det som sitter under tråget, på ställets plats? Från Poul Jørss samling. 8
Öresund Rundt-Sommarträffen den 12-13 juli Ända sedan 2001 har träffen Öresund Rundt, eller Sommarträffen anordnats. Vartannat år i Skåne, då med Lasse P och Kerstin vid styret, och vartannat år av Nødebo Nimbus klub. Det är en tvådagarsträff över lördag-söndag. Hallandsås och troligen kommer kanelbullar vara en del av dieten, om än inte huvudinnehållet! Mera information kommer i nästa nummer av tidningen och i Nødebo Nyt samt i separatutskick framöver. Så håll ögonen öppna! År 2012 var för första gången inte Kerstin och Lasse organisatörer på den svenska sidan, utan det var Tord, Janne och Lars-Åke med familjer som stod för träffen i Helsingborgstrakten. Också detta blev mycket lyckat. Förra året var vi följaktligen på Själland och hade en minnesrik träff där vi rundade Roskildefjorden med övernattning på Orö. Årets träff är nu bestämd till helgen den 12-13 juli och vi skall till Nordvästskåne där Tord och Janne åter har tagit på sig uppgiften att arrangera. Mer än så är än så länge inte bestämt. Troligen kommer lördagens åktur gå mot 9
Välkomna till Göingeträffen 2014! När bokarna slår ut i Skåne välkomnar vi till den andra Göingeträffen. Förra året var vi 35 ekipage som blev ordentligt våta under den gemensamma turen. I år hoppas vi på bättre väder. Vi är också på en plats där man kan välja mellan att bo i tält och bo inomhus. Lunnahöja Vandrarhem drivs av Annika och Kent, båda är motorcyklister och vet vad mc-folk behöver. Temat för träffen är det nordöstskånska landskapet och vår gemensamma dansk-skånska historia. Vi ger ett förslag på en fin och ganska snabb väg att köra från Helsingborg till Lunnahöja om du kommer med färjan över Sundet. Detaljkarta över vägen får du när du anmält dig och betalat. En översiktlig karta finns i den broschyr som finns med detta nummer av tidningen. Hör av dig om du vill ha tips om fina vägar om du kommer från andra håll! Du får också ett litet häfte med en beskrivning av den gemensamma turen och med kartor över vilka vägar vi kör. Liksom förra året blir det en blandning av asfaltvägar och grusvägar. Skog, berg, öppet jordbrukslandskap, stengärdsgårdar, kyrkor, slott och gårdar bjuder vi på. God mat och dryck skall det bli. Till fredagskvällen tar du själv med vad du vill äta, vi tänder grillen klockan 17. Drycker finns till salu på platsen. På lördag serveras frukost/morgenmad där du själv gör en matsäck/madpacke att ta med på dagen. När vi kommer tillbaka till Lunnahöja är det snart dags att åter tända grillen. Då bjuds korv och kött med bröd och potatissallad. På söndag är det hemfärd i valfri takt efter frukost. Eftersom vi bor på ett vandrarhem hjälps vi åt att städa efter oss. De som hyrt rum städar det och vi andra hjälps åt med köksbyggnaden, allt för att kunna hålla träffkostnaden nere. Observera att om du hyr rum så skall du också gärna ha lakan och örngott med dig. Om du skulle glömma detta så finns det givetvis att hyra på vandrarhemmet. Bilderna är från förra årets Göingeträff. Lars-Henrik och Lasse hälsar alla varmt välkomna till träffen! 10
Rubrik Arial 18 fet Göingeträffen för Nimbus Tomrad Arial 8 Författare Arial 12 fet 9-11 maj Vi upprepar succén! Välkomna till den andra Göingeträffen. I år är vi på Lunnahöja vandrarhem, cirka nio kilometer söder om Hässleholm. Där finns gott om plats att tälta och även möjlighet att bo i enkel- eller dubbelrum. Vi träffas vid vandrarhemmet under fredag eftermiddag. Tag med egen mat till första kvällen. Grillen tänds kl. 17. Drycker kan köpas på plats till danska priser. På lördag kör vi en tur genom det vackra skånska landskapet, rikt på historiska minnen. På kvällen serveras en festmåltid. Söndag är hemresedag och du kan göra en matsäck till hemresan på morgonen. Efter bindande anmälan, senast den 20 april, skickar vi kartor och resebeskrivning. Träffavgift: En person i tält 450 SEK 380 DKK Två personer i ett tält 800 SEK 680 DKK En person i enkelrum 825 SEK 700 DKK Två personer i dubbelrum 1370 SEK 1160 DKK Om ni är flera så fråga om avgiften! Barn under 15 betalar endast rumskostnaden. Välkomna! Lars-Henrik Olsen Lasse Wallin larshenrikolsendk@gmail.com lasse.wallin@kulturlandskap.se Danske Bank 0274 Sparbanken Öresund 9300 Konto 4594544439 Konto 214022717-0 Tilmelding fra Danmark Anmälan från Sverige Husk at skrive dit navn i feltet: Meddelelser til Skriv bara ditt namn i fältet Meddelande modtageren! till mottagaren! 11
The New Nimbus Claus Støvlbæk Clausen Den 24 februari kom det ett mail från Claus Støvlbæk Clausen med ett pressmeddelande. Av misstag hade han först använt SNTs logga och bad om ursäkt för det. Det var självklart ok, men som Nimbus-intresserad blev jag naturligtvis nyfiken och ville veta mera om planerna på en ny Nimbus! Claus skriver så här om sig själv i en kommentar till följande artikel: Jo, jeg er fra landet. En større gård, hvor jeg kørte traktor som 6 årig. Masser af knallerter og som 15 årig en Triumph 500. Ingen Nimbus. Men næsten alle har et forhold til en Nimbus en far bedstefar en onkel en nabo etc. Min svigerfar kørte Nimbus og væltede i et sving ud på en pløjemark, på vej til en sød pige, men måtte aflyse dateen! Han tillägger: Fra store dele af verden er der blevet reageret på nyheden/pressemeddelelsen. Hvordan får man ideen til "The New Nimbus"? Enkelt har man et iværksættergèn, kommer der mange ideer på bordet og de fleste bliver ikke til noget. Men, pludselig ringer klokkerne og der er bonus. Nimbussen, hvorfor er der ingen, som har taget projektet op og genoplivet et stykke dansk industrihistorie af dimensioner? Formentlig på grund af fordomme! Fordomme stopper ofte projekter. Defor er den største sten ryddet af vejen for mig. Biler ligner mere og mere hinanden og ligeså med andre køretøjer. Vi er i en tid, hvor RETRO er "in". Derfor har der for mig ikke været nogen tvivl om, at "The New Nimbus" har en strålende fremtid. Nimbussen skal re-designes og relanceres. Det har jeg en plan for. 12 Nu bruger vi 9-10 måneder på redesignet udført af et kendt designfirma, som ikke kun designer, men også håndterer det tekniske, så hele designet kommer til at passe sammen. På programmet er der foreløbig, tre modeller, med kundemålgrupper fra 20-70 år. Men vi starter selvfølgelig ikke ud med alle tre modeller samtidigt. Vi skal bibeholde de mange karekteriska, som Nimbussen indeholder, kardantræk, sidevognen, lyden m.m. Men vi skal også tage hensyn til miljø- og sikkerhedsforhold. Ingen tvivl om, at sidevognen får en stor rolle, også. Teknikken, som jeg erfarer, Nimbus folkene har stor passion for, må vi vente med at afsløre. Men det bliver meget spændende, lover jeg. Jeg tror dog ikke, at det bliver en eldrevet Nimbus. Produktionen ventes at starte medio 2015 og vi vil arbejde på, at det også bliver dansk produktion. Det er ej heller nogen hemmelighed, at vi efter det 5. produktionsår, skal producere 8.000 enheder. www.nimbus-motorbikes.com er under etablering. Claus Støvlbæk Clausen
Bremen Classic Motorshow 2014 Pelle Lillkvist Igen en gång den snabba korta vägen till klassiska motorshowen i Bremen, d.v.s. tåg till Tammerfors 2 tim flyg till Bremen och 15 min spårvagn direkt till hotellet och sen 10 min promenad till de 8 hallarna i mässcentret. I år hette showen Wirtschaftswunderzeit. Ett långt svårt ord som man fick fundera på ett tag vad det betydde. Närmast var det väl fråga om 50- talets ekonomiska mirakeltid. På förhand visste vi att mopeder och hjälpmotorer från 1945 framåt skulle finnas att beundra och mopeder fanns det nog gott om, men det var ont om dessa rara hjälpmotorer. 50- talets ekonomiska uppsving på motorfronten var m.a.o. temat i Bremen detta år. De tunga krigsåren var förbi och redan 1950 fanns i begränsad omfattning nya cyklar, mopeder, båtmotorer och bilar att tillgå. Men för vanligt folk var en ny bil oftast bara en dröm. Men nya billiga småbilar som Lloyd, DKW, Zundapp Janus, Kleinschnittger, Messerschmitt, Fuldamobil och BMW Isetta var betydligt billigare än stora Borgward Isabella, Opel och Mercedes 170. Förutom dessa småbilar fanns på mässan riktigt dyra bilar från samma tid som MB 300 eller Porsche. Unika tyska mopeder som jag sällan sett tidigare var NSU Quickly, DKW Hummel, Kreidler, Monza Supersport, Florett, Stricker, Lutz och Rex. Riktigt gamla motorcyklar fanns ont om på årets tema, men två helt otroliga fanns dock, nämligen en engelsk, tvåcylindrig Humber årgång 1920 och en tvåcylindrig tysk Wanderer på 750 cc, helt original och så full av finesser att jag tog ett dussintal detaljbilder på den skönheten av årgång omkring 1910. Bland annat skall jag nu kunna själv tillverka fästet för hastighetsmätaren som skall sitta på min gamla Douglas 600cc 1922. En helt otrolig gammal racerbil hade man fraktat långa vägar hit i år, nämligen en 1906 års italiensk Napier med sexcylindrig motor och 7,7 liters slagvolym. Denna vagn deltog 1907 i 24 timmars loppet på Brooklands med en medelfart av 97 km/t inklusive däcksbyte och bränslepåfyllning. Aningen negativt är att samma prylförsäljare med samma sortiment år efter år finns på samma gamla platser. Jag är ju en motorfreak och upplever det hela som ett jättestort levande museum och beundrar förgasare, ljuddämpare, fläktremmar, cylinderlockspackningar och reklamskyltar men skänker dock alla dessa utställare ett tack för att de varje år orkar köra långa vägar från 12 olika nationer till Bremen med sitt reservdelslager. Årets Motorshow besöktes av 48000 besökare. Av dessa var 14,3 % från de skandinaviska länderna. pelle.lillkvist@kolumbus.fi Visst kan vi ha andra cyklar än Nimbus på bild! Särskilt om de är så spännande som denna 750cc Wanderer från omkring 1910. Titta till exempel på sadelupphängningen! Foto Pelle Lillkvist. 13
Tak for indbydelsen til at kunne præsentere mig selv og mit firma i Svenska Nimbus-tidningen. På min hjemmeside (www. fynsnimbus.dk) er der allerede mange oplysninger. Derfor vil jeg hér koncentrere mig om at fortælle lidt af det, som ikke står på hjemmesiden, og præsentere min virksomhed på en lidt anden måde. Fyns Nimbus Center Tage Johansen og Knud Jørgensen Første møde med Nimbus Jeg har nu boet midt på Fyn, i Ringe, i mange år, men det var slet ikke hér, at mit forhold til Nimbus begyndte. Det skete allerede, da jeg var bare fire år gammel. Vi boede i Gadbjerg midt i Jylland, og min far købte en fabriksny Nimbus, årgang 1953. Far var murer og havde brug for et køretøj til murerværktøj og materialer. For ham var en Nimbus med varesidevogn ideel, ikke mindst fordi den også kunne bruges til at transportere bistader i. Far var en ivrig og flittig biavler og i øvrigt også jæger ved siden af sit arbejde. Tages far og en nabodatter ved Bakkely i 1958 Der var naturligvis gul nummerplade på motorcyklen. Det betød, at den kun måtte bruges til erhvervsmæssige formål. Når mor sad bagpå, eller når hun kørte den, var hun nødvendig medhjælp. Hun fik kørekort nogenlunde sam-tidig med anskaffelsen, og jeg hus-ker, 12 årige Tage på den jyske hede 1961 at hun faktisk kørte ikke så lidt friskere til, end min far gjorde. Når jeg lå nede i bunden af den tildækkede sidevognen, var vi lidt på gale veje. Skulle det ske, at vi blev standset af politiet, gjaldt det om at ligge helt stille! Nå, efter få år fik det en ende. I 1957 flyttede vi til Grejsdal nær Vejle, og motorcyklen kom på sort nummerplade, også tilladt til persontransport. Far anskaffede nemlig en Acap personkasse til at skifte med. Begge sidevognskasser var monteret med fire fløjmøtrikker, så det kun tog få minutter at skifte fra den ene kasse til den anden. 14 Første egen Nimbus Far havde spurgt mig, om jeg havde lyst til at få min egen Nimbus, når jeg fyldte 20 år. Han havde fået et tilbud på 125,- kr. for et helt læs dele til Nimbus. Betingelsen var, at alt skulle fjernes, der var til ladet på en Hanomag. På selve fødselsdagen fik jeg så en Nimbus Special, årgang 1939. Men egentlig var jeg ikke så optaget af den. Det var nærmest for fars skyld, at jeg fik den samlet og taget i brug. Jeg kørte alligevel på den i mange år, og jeg har den endnu. Den er siden blevet forsynet med en gengasgenerator, men det er en anden historie. Jeg var på dette tidspunkt under uddannelse til automekaniker. Det skete i form af en kontrakt med forsvaret, hvor jeg på konstabelskolen fik den grundlæggende uddannelse på forsvarets hjulkøretøjer. Så selv om jeg var tjenstgørende i Holstebro hos Jyske Dragonregiment, som er et panserregiment, har jeg ikke lært at reparere bæltekøretøjer. Men ellers har jeg såmænd prøvet det meste af alt det andet, forsvaret rådede
over. Det blev understreget, at vores uddannelse var en fuldgyldig civil automekanikeruddannelse. Den var jeg færdig med i 1975. Nimbus var i 1970 erne udfaset fra regimentet i Holstebro. Så de erfaringer, jeg fik som motorcykelmekaniker, blev mine sidste tre måneder med BSA B40. En flink kaptajn på regimentsværkstedet havde dog bemærket min Nimbus, som jeg var kørende på frem og tilbage til Vejrum, hvor vi boede. Han besluttede derfor at overlade mig alle de noter og papirer om Nimbus, der nu ikke længere skulle bruges på værkstedet. Cylinderudboring. Et topstykke vurderes. Danmarks Nimbus Touring Jeg havde i maj 1974 hørt om, at der skulle stiftes en klub for Nimbus, men første gang, jeg mødte frem og blev medlem af Danmarks Nimbus Touring som nummer 37 var i august samme år i Blåvand i Vestjylland til det allerførste Nimbustræf. Det er nok for alvor hér, at jeg blev bidt af en Nimbus. Jeg har siden deltaget i samtlige 40 årstræf. Fjernbetjent mc-lift dels er jeg ret musikalsk, dels har jeg den opfattelse, at når man flytter til et andet land, må man hurtigst muligt få lært at tale sproget! Men jeg drog altså til Fyn med kone og to børn, og takket være min uddannelse førte det til en række af spændende og givende ansættelsesforhold. Begge børn har naturligvis fået hver sin Nimbus med sidevogn. Da Flemming var otte år gammel, fik han direkte af farfar den Nimbus fra 1953, som far havde haft fra ny! Anette har ligeledes en Nimbus med sidevogn. Begge bruges nu flittigt, også af de i alt seks børnebørn. Men bagved alt dette lurede dengang alligevel drømmen om at skrue i Nimbus. Så i 1986 etablerede jeg Fyns Nimbus Center som et momsregistreret fritidsjob, og tre år senere tog jeg beslutningen om at drive værkstedet på fuld tid. Til Fyn Jeg ved godt, at folk, der har kendt mig længe, griner af, at jeg nu taler fynsk, og at jeg dengang, jeg boede i Vejrum, talte jysk. Men 15 Tavler til præsentation af varelager
Enmandsfirma Bortset fra en kort periode, hvor jeg har haft en efterlønner i deltidsarbejde, har jeg drevet firmaet som et enmandsfirma. Derfor har jeg f. eks. været nødt til at være tidligt ude med de forskellige former for mobile telefoner, så jeg - uanset, hvor jeg er - kan svare kunderne på et opkald. Jeg har også anskaffet mig alle nødvendige værkstedsmaskiner og kan på den måde løse alle opgaver evt. også for mine kolleger. Af specialopgaver på Nimbus kan jeg nævne: cylinderudboring og -honing, evt. foring, topstykkerenovering med fræsning og planslibning, evt. montering af nye sæderinge til blyfri kørsel samt komplette dynamorenoveringer. 250 stk. udstødningsrør, fremstillet af Tage på Fyn, venter på at blive pakket, efter at de er blevet emaljeret, i Ronneby i Sydsverige. De samarbejdende, registrerede Nimbusforhandlere og -værksteder er - som navnet siger selvstændige og uafhængige firmaer, der har set fordelen for kunderne og for sig selv i et samarbejde med hinanden og med Danmarks Nimbus Touring. Vi tager hver især initiativer til produktion af forskellige reservedele. Vi handler med hinanden, og vi undgår så vidt muligt at træde hinanden over tæerne. Men vi kan på ingen måde sammenlignes med en karteldannelse! Fremtiden Jeg tror, at det mange år endnu vil være muligt at holde Nimbus kørende. Selv om vi alle sammen er stolte af, hvor mange Nimbus, der er aktive, er det i det store regnskab så få, der kører så lidt, at vi nok ikke kan risikere, at miljømyndighederne sætter en stopper for os. Derfor er der også brug for, at vi får truffet aftaler, der rækker længere end til dagen og vejen. I Vejle i Jylland er Anders Allermann Sørensen ved at etablere sig med Vejle Nimbus. Vi to indledte et samarbejde, som er mere forpligtende end det, jeg tidligere har nævnt. Tanken er nemlig, at Anders i løbet af en lang årrække vil overtage mit reservedelslager og min maskinpark, ligesom han til enhver tid kan trække på mine praktiske erfaringer. Om der så engang til den tid er et grundlag for ham til en ny fuldtidsvirksomhed med Nimbus i Vejle, vil vise sig. På kaffemaskinen i butikken står der TIL HØFLIG GRATIS SELVBETJENING. Nimbus 1953 er færdigrestaureret i 1990. Tre generationer. I midten: Tage, til venstre: Tages far og til højre: sønnen Flemming. 16
EFTERLYSNING! För en kommande artikel om sidovagnar behöver jag kunskap om sidovagnskorgar. Hur de olika fabrikatens sidovagnskorgar såg ut när det gäller själva formen vet man en hel del om, men med kunskapen om inredning och säten är det vanligen sämre. Ofta av den enkla anledningen att inredningen i sidovagnen ofta helt enkelt var försvunnen, vid köpet på 1960-talet. Så var det med min egen ACAPkorg, det fanns varken säte eller ryggstöd och på insidorna fanns Ur ACAP-katalogen 1950. bara sorgliga rester av murken masonite klädd med grön galon. Lättast att känna igen av innehållet i sidovagnen var de sju skruvkorkar till Aalborg akvavit som låg bland bottensedimenten. Tord Nilssons ACAP jet. Jag vet att sidovagnskorgarna inte var gjorda på löpande band utan att även exempelvis ACAP som sålde många korgar fick sina produkter från olika tillverkare. Hantverkare, som alla hade sina egna lösningar och som kanske bara gjorde fem, tio korgar i taget. Därför finns säkert många detaljvarianter på säten, klädsel, sidostycken och annat, men det är också möjligt att samma drag eller detaljer går igen hos flera olika fabrikat. Om du äger eller känner till en sidovagnskorg med mer eller mindre originalinredning, hör av dig! Bilder, beskrivningar, gamla annonser, allt är av intresse. Eller kommer du ihåg hur de såg ut när de var nya? Även om det du vet bara är en detalj så är jag glad för den, din pusselbit kan vara den kunskap som behövs! Den här efterlysningen riktar jag inte minst till de danska läsarna. Bland er finns det säkert många som suttit i dessa sidovagnar när de var nya! Naturligtvis gäller efterlysningen inte bara sidovagnskorgar från ACAP, utan alla fabrikat, kända som mindre kända. Så hjälp mig att göra en bra artikel om sidovagnar till Nimbus! Engström Politimodel 1952. 17 Mina kontaktuppgifter hittar du som vanligt på sidan 2 i tidningen.
As Nimbus owner you most likely are aware that there are Nimbusser all over the world which is a great testament to the manufacturer. Of course in some parts of the world there are more of these wonderful machines. Having emigrated in 1967 to see the world, initially just for a couple of years, but stayed on for four before returning to Denmark. Unable to settle in the colder duller winter climate it wasn t long before the return trip to New Zealand was made. Forty years for employment went and retirement was approaching which would give one time to enjoy pursuits one had been dreaming about. This included owning a motorcycle. It didn t take long before a Nimbus was on the wish list and so began the research greatly assisted by the use of the internet. After a couple of years and joining DNT the decision was made to purchase a NIMBUS Model C. Through DNT and with the assistance and guidance of Allan Nyborg a 1954 Nimbus was purchased from PH s Nimbus Service in Gislinge. As it was still 12 months away before our trip to Denmark the Nimbus went into storage at my sisters address, battery disconnected and oil in the bores and covered with blankets. Great was the day in May 2013 when I arrived in Odense to see and take possession of my first Nimbus. It wasn t long before the old battery was connected, fresh petrol in the tank, check of the oil was done and she was ready for a kick in the guts at which she immediately sprang into life. As The Migrating Nimbus E. Dau Hansen - Timaru NZ She had been un-registered for more than 12 months an inspection (syn) was required before registration. A paper one day numberplate was obtained from SKAT, however the first inspection facility were unable to inspect motorcycles as the road into their premises was not tar seal and therefore unsafe for motorcycles to be tested on! A new booking was made at another inspection facility where the inspection consisted of the inspector walking around the Nimbus once and asking for me to depress the brake pedal, sure the rear light was working, end of inspection but for payment! Off to SKAT to register, but not easy as I Well, Denmark is only on the other side of the ocean! do not have a person nummer, an invention after my departure. So, as to make it simple, the Nimbus was registered in my brother-inlaws name, the same with the insurance. Now She was ready for the roads again with a just as eager rider, but conscious of riding on the right side of the roads. My first real outing on my Nimbus was to the Old Timers Rally in Graasten. Weather forecast wasn t too good but made it to friends nearby in the dry. But the next 18 day was wet and miserable, but still enjoyed seeing all the vehicles and people as well as the ride over to Germany and return. The next trip was to attend Vestjydsk Nimbus Club s Nees Træf. The ride to Nees was on a windy day as was the home trip, however a good time was had with an interesting ride to a museum with super afternoon tea. I would like to go there every year, the hospitality was great! Having now become used to the Nimbus and the traffic everything was going well, I felt safe to take on a pillion passenger, my wife Jan who arrived early July as she wanted to see our first grand child born before coming. It was not long before she got used to sit on the back seat, but not for too long at a time. We headed off to the DNT annual meeting in Tuse and had a wonderful trip there and back, especially crossing the Store Bælt bridge. Also it was great to catch up with people I had met at the other træf, including Lasse Wallin as well as meeting Preben Herskind of PH S Nimbus Service and his wife Lise who looked after Jan while the boys were looking at Nimbusser at his workshop, the hospitality was great. As with most things there is an end and our stay in Denmark was closing in fast and it was time to geat ready for our departure back to NZ, but one last trip to visit a school friend from 1952 was to be had. So, on a Friday afternoon we set off on Damen as she is now christened to go to Ejer Baunehoj. Everything was going well across
Fyn apart from sheltering under a bridge in a heavy rainstorm, but after it was gone we rode off on the motorway sitting at between 80 and 90 km/h and all was going well to just south of Horsens when Damen lost power and died. Fortunately it was just outside an emergency telephone, so we were saved, we thought. The phone didn t work!! Thanks heaven for cell phones and in no time our friends were on the scene with a trailer and we were rescued. The symptoms when kicking Damen in the guts indicated the head gasket was blown, so on our return to Odense, Damen blev deregistered, completely cleaned, petrol drained together with the engine oil and battery removed ready for emigration which had been arranged through ADAM a firm we had used six years previously to forward furniture and items from my mother s estate. And, you wouldn t believe it, when I phoned ADAM and was put through to their export section I spoke to the same lady, Bente Stockholm who we had been dealing with previously. She was on the case immediately and in no time had a quote which we accepted. Here She is!! What a joy that all was intact and safe. So now onto getting Damen ready for the roads, but first job was to sort out the head gasket. wheels which were taken to a motorcycle dealer/workshop and duly measured and the appropriate paperwork completed wheels back on again and away to the testing authority to find that Damen had not been entered with an id certification number (17 digits) on her entry into NZ. This was on 20 Dec so it was unlikely to have her on the road for Xmas as a dispensation had to be processed with all the red tape attached. So, back home in the garage again, waiting. However this gave me time to give Damen a few cosmetic touch ups.. sorry about the phrase! It included It was now time to say good bye to Damen and take her to ADAM s depot in Odense together with a few bits also required in NZ, so she was loaded into a horse transporter, like an animal, and dropped off on her first leg to NZ, next she would go to Copenhagen to be crated up before being trucked to Antwerpen in a container and then shipped on Santa Rebecca a container ship bound for the Panama Canal and onto NZ where on 15 November She arrived in Auckland, to be forwarded by road to Christchurch. Having had advanced notice and document of Damen s arrival I had been to Customs and MPI to clear duty and inspection arragements and it all fell into place and we could go and pick up the crate with Damen asleep inside! So, on 20 November 2013 we hooked the trailer on and went 160km to Christchurch to uplift Damen which went relatively easy. The crate had ben broken open for inspection and we had a peep at Damen and she looked happy! A good clean up to remove the carbon build up and a new gasket had Damen going again, but it was not without some nervous moments as one of the head bolts broke when removing the head. It was most difficult to remove the broken stump in the block, but with a friends help and a gas cutter we managed to get the rest of the bolt out without causing any damage. Up end running again, Damen was ready to be registered, but first she would have to have the brakes measured for wear, a NZ Ministry of Transport requirement. So, off with the front and rear 19 The cylinder head. replacing most of her bolts with stainless one as the originals were starting to show their age. New Year 2014 came as did 20 January when I was told the paperwork was now completed, so off Damen went as you can see below. Well, at long last She flew through the test, a bit more in depth than in Denmark,.but of course they had never seen a machine like this before so were very interested. Have now been on the road for a couple of months and enjoying
every bit of it, especially on a fine day of which there haven t been as many as we normally have, but summer isn t gone yet. Here are a couple of pics from our back door or 300 m behind our house looking at the Port of Timaru and the City. Well, here we are with a Nimbus in New Zealand, of course not the only one here as I have found that there are others, mainly on the North Island. One can now, at his early stage, ask if it was worth the excersise? As for riding comfort one could easily find a more comfortable bike that is faster and more economical to ride, but is it that which matters? I don t think so. The Nimbus is a bike with nostalgia, it sounds like a by gone era, it goes the speed of the past (not too fast) and most of all it gets people to come up and have a chat and ask questions. That is great!! All the best to Nimbus Riders throughout the World 20