Kulturskolan i framkant

Tjänsteskrivelse KFN 2011.0074 Handläggare: Per Sjöberg Kultur- och föreningsnämnden Kulturskolan i framkant Sammanfattning Kulturskolan i framkant grundar sin rapport på FN:s konvention om barns rättigheter. Rättigheten att få tillgång till kultur både som utövare och konsument. Vi vill poängtera att det är alla barn och ungdomar som vi avser. Kulturskolan skall vara tillgänglig för alla oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar och har rätt till Kulturskolans olika verksamheter. En av de förutsättningar som krävs är ändamålsenliga lokaler som måste anpassas till de verksamheter som finns idag och som kommer att finnas imorgon. Kulturskolan anser sig vara möjligheternas mötesplats och vill vara en kulturfritidsgård med uppdrag att undervisa. Att få till en verklig mötesplats för alla barn och ungdomar som gillar kreativitet och nyfikenhet! Kulturskolan är möjligheternas mötesplats! Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 16 april 2015. Kultur- och föreningsnämndens beslut 2013-11-13 89 Kulturskolan i framkant. Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 6 maj 2014 Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 13 november 2013. Kultur- och föreningsnämndens beslut 2012-02-16 6 Kulturskolan i framkant. Kultur- och föreningsnämndens beslut 2011-11-16 150 Kulturskolan i framkant. Beskrivning av ärendet Rapport kring nuläget angående Kulturskolan i framkant: Förnyat uppdrag Att Kulturskolan får ett förnyat politiskt uppdrag som enligt vår mening får en tydligare inriktning på verksamheten. Anledningen till att vi vill föreslå att de skattefinansierade avgifterna höjs från

2 (10) nuvarande 0-20 år till 0-25 år är bl.a. den höga arbetslösheten för unga människor och också den psykiska ohälsan för ungdomar: - Subventionerad avgift för barn och ungdomar 0-25 år. - Vuxna i mån av plats från 26 år. Full kostnadstäckning. - Att samverka med grundskolan och andra externa aktörer. Full kostnadstäckning. - Brukarna skall känna sig nöjda med vårt utbud. - Bedriva pedagogisk verksamhet, såväl bredd som spets, i musik, dans, bild/form, teater och blandformer inom de olika konstformerna. - Amatörstöd i form av föreningsstöd. - Marknadsföra Kulturskolan framförallt i kommunområden som har få deltagare. - Sätta fokus på de smala ämnena och marknadsföra dessa speciellt. Status: genomfört. 23 ungdomar är i åldersgruppen 20-25 år och har alltså möjlighet att få del av den skattesubventionerade avgiften (tidigare 0-20 år). Kulturskolan har deltagit i Världen låter som har varit en integrationsfestival på Folkhögskolan och har därmed marknadsfört sig i kommunområden med få deltagare. Ökat elevinflytande och nytt kursutbud Mervärden med ungdomsperspektiv - relevans Ungdomsperspektivet ger verksamheten ökad relevans genom att sannolikheten ökar för att göra rätt insatser när unga är målgrupp. Unga besitter specifik kunskap om och erfarenhet av att vara ung idag, vilket ungdomsperspektivet tar tillvara på. - effektivitet Ungdomsperspektivet bidrar till ökad effektivitet genom att sannolikheten ökar för att göra insatser på rätt sätt när unga är målgrupp. Unga har ofta god kunskap om hur man effektivt når ut till andra unga och vilka metoder som fungerar. -legitimitet När unga ges rätt till delaktighet, inflytande och makt får insatserna högre legitimitet. Mål och insats får högre acceptans bland unga då de är del av planering eller genomförande av insatsen. -demokratiutveckling Att stödja ungas egen organisering är ett sätt att stärka arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter

3 (10) Förslag och genomförande: att inrätta en referensgrupp av elever som får till uppgift att hjälpa skolan med att ta fram ett delvis nytt kursutbud. Genomförs vårterminen 2014. Status: kulturskolan har varit en del i Sveriges kulturskoleråds projekt Om vi fick bestämma. Projektet avslutades ht 14. Projektet har inneburit att Kulturkrocks veckan, en hel vecka som bygger på elevengagemang, har genomförts 2 år i rad. Utöver detta så har våra fördjupningslinjer, framförallt i musik, diskuterat bland annat ett till del nytt kursutbud. Detta har bla resulterat i media kurser, akrobatik och break dance kurser. Att få vara med att delta i beslutsprocesser är en del av elevernas demokratiutveckling och måste ses som en av de viktigare uppgifterna för bla kulturskolan. Användandet av teknik och IT Teknikens framfart i samhället har gått fort de senaste åren. Sättet vi förhåller oss till den digitala världen förändras i och med brukarnas ändrade vanor. Idag har många barn och ungdomar en smartphone i fickan och kan på detta vis nås överallt med information och kommunikation. En viktig del för att skapa effektiv och snabb kommunikation för lärarna till brukarna är att lärarna också har ett verktyg som både fungerar att kommunicera på, men även att använda i undervisningen och skapa bättre förutsättningar för utveckling och anpassning till verkligheten som den är idag. Med rätt förutsättningar i fråga om verktyget (Ipad) och kompetensutveckling att använda det på ett bra sätt skapar vi förutsättningar att få varje lärare att effektivisera sin kontakt med brukare och kollegor. En vinst av detta skulle då bli att eleverna lättare får mer material av respektive lärare, samt att arbetsbördan/effektiviteten för den enskilde läraren också blir bättre vilket leder till att läraren får mer tid att använda till utveckling, elevvård etc. Genom kompetensutveckling och intern kommunikation(lära sig av andra kollegor) kommer den pedagogiska vinningen att synas. Enkelheten att under lektion t ex ta bilder, filma eller använda inspelningsfunktionen och på sådant sätt ytterligare hjälpa brukarna att utvecklas eftersom det med lätthet kan mailas till eleven efter lektionen, skapas ett enkelt sätt att ge instruktioner och läxor till eleven, och läraren kan även visa genom att spela in sig själv och maila. Eleverna kan också uppleva undervisningen som fräschare bättre om läraren kan kommunicera på elevens arena. Inom vissa instrumentgrupper är hantverket (t. ex att skapa en bra ton) viktig och svårigheten att möta fler elever samtidigt är stor. Det ställer

4 (10) stora pedagogiska krav på den enskilde läraren att ha flera elever samtidigt och kunna lyssna ordentligt på varje elev, och förstås kan kvaliteten påverkas. Det finns å andra sidan också instrumentgrupper där det med fördel kan finnas vinning med att vara flera elever samtidigt. Detta är en fråga som handlar om hur man värdesätter kvalitet-kvantitet. Läraren som känner tillit till verktyget kommer att kunna undervisa fler elever samtidigt på ett kostnads effektivt sätt genom nya kommunikationsvägar och metodik. Förslag och genomförande: -Ipad eller dator till varje lärare. -Projektorer att använda tillsammans med ovanstående i alla rum där läraren undervisar flera elever samtidigt. -Internet uppkoppling med WiFi anslutning som täcker alla kulturskolans lokaler. -Alla lärare har sin mail installerad i Ipad/dator. Genomförs succesivt från och med vårterminen 2014. Status: alla lärare har en ipad och framförallt i de gemensamma lokalerna är det installerat en PC kanon. Samtliga lokaler nås av wifi utrustningen. Den pedagogiska vinsten med att ha tillgång till ipad är att lärarna kan förmera sin undervisning till eleverna vilket har skett i varierande grad. Exemplevis så kan vi skicka filmer för att underlätta lärandet framförallt när nu även eleverna får tillgång till ipads från och med förskoleklass till åk 6. Helt plötsligt finns det goda möjligheter till interaktion mellan elev och lärare. Utvecklingen gällande IT teknik kommer att fortgå. Flexibel undervisning Att vara flexibel i undervisningssituationen handlar om att varje barn skall få sina behov tillfredställda. Vissa barn/ungdomar vill ha gruppundervisning under en viss tid av året medan andra fodrar enskild undervisning. Att ha exempelvis musiklektioner 20 min per vecka är inte alltid kostnadseffektivt och det är inte heller kostnadseffektivt att under vissa förutsättningar undervisa i grupp. Allt hänger ihop med individen och individens behov av stimulans och utveckling. Exempelvis gruppundervisning har vissa fördelar. Den sociala samvaron med andra elever, att lära sig av varandra, att kunna spela i stämmor är exempel på när gruppundervisningen fungerar bra. Andra möjligheter när det handlar om flexibel undervisning är att introducera kortkurser som kan vara allt ifrån 1 lektion till kanske 1 år. Det viktigaste i kortkursen är att det finns ett avgränsat mål.

5 (10) Förslag och genomförande: fortbildningsinsatser för att stödja lärarnas utveckling i gruppmetodik/flexibel undervisning minst 3 studiedagar per år under 2 år. Genomförs från och med verksamhetsåret 2014/15. Status: flexibel undervisning och it teknik hänger till del ihop. I och med lärarna hittar fler områden att använda IT tekniken och på så sätt ser att undervisningen inte nödvändigtvis behöver innebära att eleven och läraren är i samma rum så ökar flexibiliteten. Detta kan innebära att läraren kan ha flera elever på samma tid. Kulturskolan bör fortsätta med IT utvecklingen och på så sätt stärka flexibiliteten. Integration Alla har samma värde och har rätt till intryck, uttryck och att skapa avtryck. Kulturskolan skall vara tillgänglig för alla oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar och har rätt till Kulturskolans verksamhet. Det gäller att ta till vara människans olikheter. Det är utmanande men också berikande. Kulturskolan måste alltså öppna upp för verksamhet med underrepresenterade grupper. Praktiskt kan det handla om samarbete med invandrarföreningar, uppsökande verksamhet på skolor, fritidsgårdar mm. Dansprojektet som sker i samverkan med Folkhälsoförvaltningen är ett ytterligare sätt att nå nya målgrupper, i detta fall ur ett folkhälsoperspektiv. De grupper i samhället som Kulturskolorna inte når i samma grad, men som vi borde nå, kan få en bättre och tydligare information. Mer prova på verksamhet som skall nå både föräldrar och barn/ungdomar. Detta handlar också om relevant information på hemsidan, enkelhet i att anmäla sig och en tydlig information från berörd lärare etc. Det är mycket väsentligt att information och kommunikation fungerar på alla plan när vi försöker nå nya grupper. El sistema var ursprunglien ett projekt i Venezuela. Projektet har en mycket stark social förankring och går ut på att en professionell orkester samverkar med deltagarna utifrån en speciell metodik. Förslag och genomförande: att prioritera extra medel för projekt och rekrytering gällande underrepresenterade grupper. Att studera hur El sistema kan fungera i Karlskoga. Genomförs - extra medel prioriteras från och med år 2014. Status: kulturskolan har genofört en förhållandevis stor satsning gällande integrationsarbete. Ett antal lärare har i sin tjänst ett uppdrag att arbeta med integration främjande åtgärder. Detta har inneburit att lärarna har identifierat mötesplatser för nya svenskar och har också informerat om kulturskolan och våra verksamheter. En stor del av de resurser som

6 (10) kulturskolan använt har använts till att skapa förtroende mellan kulturskolans lärare och föräldrar till nyanlända från andra länder. Integration bör vara en del av kulturskolans uppdrag och inte särbehandlas. Dock är det vår uppfattning att specifika lärarresurser används till vi ser att integrationen uppfattas som en ordinarie del i verksamheten. Unga talanger - införa fördjupningslinje inom samtliga konstater Musik- och kulturskolorna har ett ansvar när det gäller professionell kulturell verksamhet likaså en amatörverksamhet på vuxen nivå. Ordet talang är dubbelbottnat i sin reella betydelse å ena sidan tycks det att alla ska ha samma resurser, ingen ska sticka ut, å andra sidan menar man att talanger behövs för samhällsutvecklingen, det är viktigt att någon sticker ut och kan dra med sig andra på köpet. Fördjupningslinjerna bör bevaras inom musik- och dansämnena men bör också utvecklas inom bild och teater. I dagsläget finns 12 platser inom respektive ämne. Fördjupningslinjerna syftar till att man kan förbereda sig både som professionell utövare likväl som amatör. Förslag och genomförande: i nuläget finns fördjupningslinjer inom musik och dansområdet. Utreda fördjupningslinje inom bild- och teaterområdet. Genomförs verksamhetsåret 2014/15. Status: Från och med vt 15 är en fördjupningslinje inom bild och form uppstartad. Detta innebär att där finns fördjupningslinjer inom musik, dans och bild och form. Det är oerhört väsentligt att de elever som har ett alldeles speciellt intresse också kan få en utökning av skolans lärarresurser. Det gör att de övriga eleverna kan få en förebild och andra effekter kan bli en ökad tillströmning till amatörkulturlivet. Utreda ett nytt arbetstidsavtal för lärarna. År 2000 (ÖLA 2000) fick alla Sveriges lärare ett nytt centralt avtal som bla gick ut på att lärargruppen fick årsarbetstid. Det centrala avtalet har till del sedan omvandlas till ett lokalt kollektivavtal för Kulturskolan i Karlskoga. Ramen för lärarnas arbetstid är så kallad årsarbestid. Arbetsgivaren reglerar 1360 h och läraren själv har att bestämma över förtroendetiden som utgör 407 h per år och 100% tjänst. Frågor som nu bör ställas är hur arbetstidens olika delar skall genomföras. Behov finns idag att samverka mer i arbetslag och andra kombinationer. En elev förväntar sig ofta att Kulturskolans personal ska samverka och på det viset komma åt olika kompetenser, exempelvis musik, dans och teater som kan förenas exempelvis i en musikal. Även arbetsmiljörelaterade problem finns i lärarnas nuvarande arbetstidsavtal där man ibland upplever stress och ohälsa.

7 (10) Förslag och genomförande: att utreda ett nytt lokalt arbetstidsavtal för kulturskolans lärare. Genomförs från och med verksamhetsåret 2014/15. Status: ej genomfört men en diskussion pågår med de fackliga företrädarna. De frågor som skall diskuteras är bla semestertjänst, på vilka tider skall läraren vara tillgänglig för möten och ökat behov av samverkan. Samverkan med studieförbund Studieförbundens respektive Kulturskolans sätt att undervisa elever har helt andra utgångspunkter. Studieförbunden bygger sin metodik på deltagarens kunskap och erfarenheter, ofta i en gruppsituation. Medan Kulturskolorna har ett mer akademiskt förhållande som bygger mer av mästare och elev perspektivet i en individuell undervisningssituation. För Kulturskolans del ser vi en möjlighet att utöka samarbetet med studieförbunden. Studieförbunden kan erbjuda ett koncept som innebär att kulturskolans potentiella deltagare har möjlighet att komma igång med sitt ämne, i nuläget avgränsat till elgitarr, gitarr, piano, elbas och trummor, fortare än om de hade inväntat kulturskolans väntelista. Konceptet innebär kortfattat att eleven som annars skulle stå i kö börjar i studieförbundens regi. Deltagarna betalar samma avgift som eleverna på Kulturskolan och samverkan sker mellan Kulturskolans lärare och studieförbundens personal. När Kulturskolan har plats att ta emot deltagaren sker per automatik en övergång till Kulturskolan. På det sättet kommer deltagarna igång fortare och vi tror att fler vill böja eftersom eleverna annars flyttar över sina fritidsintressen till andra områden. Förslag och genomförande: att samverkan mellan studieförbund och föreningsliv forsätter att utvecklas. Genomförs verksamhetsåret 2014/15. Status: är genomfört till del. I nuläget har ett antal elever fått möjligheten att spela gitarr i studieförbunds regi. Samarbetet fortsätter och kommer att utvecklas. Införa kortkursverksamhet, lovverksamhet och lägerverksamhet Undervisningformer som inte har formen av ett livslångt lärande känns

8 (10) allt mer viktigt att få med i kulturskolans utbud. Det kan handla om just kortkurser, lovverksamhet, läger eller andra former av tidsbestämd undervisning. Sannolikt kan det vara öppningen för de barn och ungdomar som inte tar till sig Kulturskolans utbud av olika skäl. Barn/ungdomar som är utsatta ur ett bla socioekonomiskt perspektiv och andra som skulle må bra att integreras i Kulturskolans verksamhet. Förslag och genomförande: under skollovsveckorna, dvs sista sommarlovsveckan och sportlovet, föreslås att Kulturskolan skall vara öppen för verksamhet. Verksamhet som inte bara skall vara öppen för Kulturskolans elever utan också vara öppen för kommunens barn och ungdomar. Genomförs verksamhetsåret 2014/15. Status: att försöka utveckla kurutbudet med lovverksamhet, kortkurser mm är en del av den flexibla undervisningen. Att kunna erbjuda en annan undervisningsform än den traditionella med icke tidsbegränsade aktiviteter är en viktig utmaning för kulturskolan. I nuläget har vi erbjudit sommarlovsaktiviteter förra sommaren och vi har också erbjudit sportlovsaktiviteter vt 15. Antalet deltagare har varit få och någon aktivitet har ställt in. Vår ambition är dock att fortsätta erbjuda lovverksamhet mm. Kulturprofil alternativt Elevens val från förskoleklass till åk 9 I samverkan med Barn och utbildningsnämnden önskas få kulturprofil alternativt Elevens val på en eller flera skolenheter. I Sverige liksom i ett antal andra europeiska länder har orkesterinstrumenten fått allt svårare för att få utövare. Exempelvis fanns det i Karlskoga ca 120 klarinettspelande ungdomar i början av 1980 talet medan vi har nu ca 15 stycken. Det beskriver en hel del av de problem som finns idag gällande orkesterinstrumenten. Orkesterinstrumenten representerar ju i huvudsak tradition men där finns också flera olika sammanhang där orkesterinstrumenten ingår i andra musiskaliska sammanhang typ musikaler, kompband till sångsolister mm. Karlskoga är en liten del av Sverige men kan definitivt bidra till att få fram musiker från amatörstatus till professionella musiker inom orkesterinstrumentens värld. Förslag och genomförande: att regelbundet besöka klasser med kulturprofil och erbjuda konserter, prova på verksamhet och möjligheter till att börja spela. Detta kan innebära ett stort lyft för våra amatörokestrar i regionen och också en möjlighet att förbereda sig för ett professionellt liv inom musikens värld. Genomförs verksamhetsåret 2014/15. Status: El Sistema, ett socialt musikprojekt, är ett alternativ till klasser med Kulturprofil. Musik och annan kultur skall självfallet finnas i skolans värld. Svensk forskning visar i all väsentlig riktning att estetiska

9 (10) ämnen behövs för vår utveckling. Allt från barn och skolålder till vuxen ålder. Gunnar Bjursell, professor emeritus vid Karolinska Institutet, hävdar att kommunikationssamhället som vi nu befinner oss i kommer att sortera ut människor utifrån deras förmågor och kunskaper och anbefaller att skolan skall i högre grad än nu använda sig av de estetiska ämnena. Överväganden Musikskolornas uppdrag var initialt mycket konkret och enkelt att undervisa kommunens barn på något instrument. Kulturen var till för sig själv och för de värden kulturen representerar. För musikskolorna innebar det ofta att uppdraget var att utbilda och tillhandahålla nya instrumentalister och sångare till bland andra det lokala kulturlivet eller i bästa fall få någon elev att bli så duktig att han eller hon kom in på en högre musikutbildning. I den kulturutredning som lades på riksdagens bord i slutet av 2009 Tid för kultur skrivs mycket om aspektkultur. Med det menas ett synsätt som innebär att kulturens roll vidgas till att inte endast vara till för sin egen skull utan också vara en resurs i andra samhällsområden som till exempel sjukvård, utbildning, ekonomi, attraktion etc I den lilla eller medelstor kommunen är musik- eller kulturskolan tillsammans med folkbiblioteket de verktyg som kommunen själv kan styra över och därmed använda för en medveten strategi där kulturen får en bärande roll i samhällsutvecklingen. Detta kräver också att musikeller kulturskolan har resurser som kan göra skillnad. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella konsekvenser Utredningen Kulturskolan i framkant har som sin ambition att framhäva kulturens kraft och möjlighet. De förslag som framkommer har med andra ord en positiv inriktning både på Kulturskolan och samhället i övrigt! Ekologiska konsekvenser Inga konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns bara ekonomiska fördelar.

10 (10) Per Sjöberg Kulturchef Expedieras till: Helen Kahlin, verksamhetsledare Kulturskolan