Förslag till beslut om prioriteringar för år 2007

1 (2) Ledningsstaben MISSIV Bengt Göran Emtinger 2006-09-18 LiÖ 2006-660 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut om prioriteringar för år 2007 Bakgrund Ärende Uppföljning och analys Hälsokonsekvenser För år 2007 har Landstingsstyrelsen beslutat om en budget för hälso- och sjukvårdsnämnden på 7,2 miljarder kronor vilket innebär ett utökat landstingsbidrag på 99,5 miljoner kronor jämfört med år 2006. Det utökade landstingsbidraget tillsammans med nya statsbidrag innebär att Hälso- och sjukvårdsnämnden har cirka 150 miljoner kronor för satsningar på prioriterade behovs- och sjukdomsgrupper. Tjänstemannaunderlaget för prioriteringsbeslutet har presenterats för hälso- och sjukvårdsnämnden och dess presidium vid olika tillfällen under juni och augusti 2006. Underlaget till prioriteringarna utgörs av behovsanalyser, politiska mål och åtagandebeskrivningar från verksamheten. Föreliggande förslag har utarbetats av hälso- och sjukvårdsnämndens majoritet. Förslag till beslut om prioriteringar för år 2007. Uppföljning av besluten sker systematiskt av såväl genom avtals- som sjukdomsgruppsuppföljning. Prioriteringsbeslutet syftar till att säkerställa hälso- och sjukvård för grupper med eftersatta behov. Prioritering enligt uppdragsbeskrivning Prioriteringsbeslutet är en del i den systematiska behovsstyrningsprocessen. Ekonomiska konsekvenser Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett utökat landstingsbidrag på 99,5 miljoner kronor jämfört med år 2006

2 (2) Ledningsstaben MISSIV Bengt Göran Emtinger 2006-09-18 LiÖ 2006-660 Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna förslaget till prioriteringar för år 2007 samt att arbeta in dessa prioriteringar i avtalen med verksamheten a t t ge verksamheten i uppdrag att säkerställa att patientens delaktighet och ett utvidgat egenansvar utvecklar hälso- och sjukvården a t t i kommande medborgardialog lyfta fram frågor om egenansvar a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att inarbeta ett ökat egenansvar i riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för år 2007. Åke Rosandher Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringar för år 2007

Innehåll Inledning 4 Prioriteringsprocessen 6 Prioriteringens grundvalar 7 Kriterier i prioriteringsprocessen 7 Hälso- och sjukvårdsnämndens budget år 2007 8 Prioriterade områden 9 Ungdomars hälsovård 9 Ungdomsmottagning 9 Sexuellt överförbara sjukdomar 10 Cancersjukdomar 10 Diagnostisering av patienter med okänd primärtumör 10 Ökat behov av operationer av lungor och prostata 10 Nya effektiva cancerläkemedel 11 Hjärtsjukdomar 11 Behandling av förmaksflimmer 11 Pacemakerbehandling vid svår hjärtsvikt 11 Infektionssjukdomar 12 Infektionssjukdomar hos små barn 12 Influensa och riskgrupper 12 Minimerad spridning av multiresistenta bakterier 12 Kvinnors hälsa 12 Riskgraviditeter 13 Tidigt födda och sjuka små barn 13 Kärlsjukdom 13 Screening och förebyggande behandling av aortasjukdom. 13 Nervsystemets sjukdomar 14 Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet 14 Multiprofessionella insatser vid långvarig neurologisk sjukdom 14 Utökad neurokirurgisk behandling till neurologiskt sjuka 15 Psykisk ohälsa 15 Förbättrad tillgänglighet för barn, ungdomar och unga vuxna med lätta till medelsvåra psykiska besvär 15 Fortsatt uppbyggnad av länsdelsteam inom neuropsykiatrin 15 Rörelseorganens sjukdomar 16 Ögonsjukdomar Vidgade indikationer för gråstarrkirurgi 16 16 Hjälpmedel som en integrerad del av hälso- och sjukvården 17 Viktiga frågor för framtiden 18 Förändrat arbetssätt 18 Behov av psykosocialt stöd 19 Säkerställd och likvärdig rehabilitering i samband med långvariga sjukdomstillstånd 19 2

Nationella riktlinjer för Astma/KOL 19 Utveckling av den enskildes egenansvar 19 Bilaga 1 - Den enskildes egenansvar 21 Modell för egenansvaret 21 Nya krav på mötet mellan personal och patient 22 Patienterna är beredda men är vården det? 22 Screening och riktade hälsokontroller inte självklart 23 Ibland betalar patienten mer än vanlig patientavgift 23 Ökat egenansvar flera frågeställningar 23 Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringar för år 2007, landstingets ledningsstab, 2006-09-20 3

Inledning Detta dokument utgör underlaget för hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 25 september 2006 om prioriteringar för år 2007. Efter dokumentets inledning beskrivs prioriteringsprocessen och redovisas hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska ram. Därefter görs en fördjupad analys av prioriterade områden och behov av resurser. De två följande avsnitten är Hjälpmedelsförskrivning som en integrerad del av hälso- och sjukvården och Viktiga frågor för framtiden. Bilagan utgör ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete kring den enskildes egenansvar för sin hälsa och vård. Vårdresurserna är inte oändliga och vårdbehoven kan aldrig tillfredsställas helt och hållet. En viktig del av den politiska styrningen är därför att genom medvetna prioriteringar fördela landstingets resurser för hälso- och sjukvård utefter medborgarnas behov. Denna process har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagens krav att landstinget skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård och att de som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Landstinget i Östergötland strävar efter att göra prioriteringsprocessen så öppen och tydlig som möjligt. Beslutet om prioriteringar grundar sig på en omfattande och systematisk process i flera steg. Som grund för beslutet ligger behovsanalyser, politiska mål och åtagandebeskrivningar från verksamheten. Åtagandebeskrivningarna har analyserats utifrån vårdbehov som inte är tillgodosedda. Gapet mellan hur behoven ser ut och hur de tillgodoses av verksamheten kan ibland lösas med förändrat arbetssätt och ibland med ökade resurser. Oftast beror nya anspråk på resurser att det blivit fler sjuka inom ett område eller att nya medicinska metoder har utvecklats. Det kan också vara så att man identifierat angelägna vårdbehov som tidigare inte uppmärksammats. Det första beslutet om prioriteringar på detta sätt togs hösten 2003 och årets beslut är sålunda det fjärde i ordningen. Arbetet med prioriteringsfrågorna innebär en fortlöpande utvecklingsprocess, såväl för verksamhetens vertikala som för politikens horisontella prioritering. Det handlar om att verksamhetens rangordningslistor inom sjukdomsgrupper i flera fall måste förbättras för att politiken måste ha ett bra underlag för att kunna prioritera mellan olika sjukdoms- och behovsgrupper. Erfarenheterna visar också på pedagogiska svårigheter. För att kunna göra öppna prioriteringar måste det också finnas en beskrivning från verksamheten som visar vilka utbudsbegränsningar som skulle ske om inte nya resurser tillförs. Detta underlag redovisades i juni och augusti som arbetsmaterial för hälso- och sjukvårdsnämnden och dess beredningar. Med detta underlag som grund tar hälso- och sjukvårdsnämnden ställning till om utbudsbegränsningarna kan vara rimliga eller om nya resurser ska tillskjutas. Prioritering innebär att sätta före men inte alltid att något tas bort. För år 2007 har det bedömts att nya resurser kan tillskjutas. Förslaget innehåller inte några omfördelningar eller nya utbudsbegränsningar. 4

För år 2007 har Hälso- och sjukvårdsnämnden en budget på 7,2 miljarder kronor, vilket innebär en utökning av landstingsbidraget med knappt 100 miljoner kronor jämfört med år 2006. Härutöver finns riktade statsbidrag beräknat till 48 miljoner kronor. För år 2007 finns således cirka 150 miljoner kronor att fördela utöver befintligt landstingsbidrag. Det ekonomiska tillskottet räcker inte till alla önskemål om nya resurser. Detta förslag till beslut om prioriteringar och resursförstärkningar har fokuserat på några angelägna områden inom landstingets totala verksamhet, som omfattar mer än sju miljarder kronor. Beloppen för respektive område fastställs i avtalen med verksamheten och beslutas av hälso- och sjukvårdsnämnden i oktober 2006. I nedanstående tabell sammanfattas förslaget till utökade resurser inom tio områden för år 2007. Efter behovsgruppen ungdomars hälsovård redovisas sjukdomsgrupperna i bokstavsordning. En mer fördjupad analys återfinns i avsnittet Prioriterade områden. Område Beslut att öka resurserna för Ungdomars hälsovård Utveckling av ungdomsmottagning/ungdomshälsa Förbättrad tillgänglighet diagnostik och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar Cancersjukdomar Diagnostisering av patienter med okänd primärtumör Ökat behov av canceroperationer av lungor och prostata Nya effektiva cancerläkemedel Hjärtsjukdomar Behandling av förmaksflimmer Pacemakerbehandling vid svår hjärtsvikt Infektionssjukdomar Behandling vid svåra infektionssjukdomar hos barn Influensavaccinering av riskgrupper Åtgärder för att minimera spridning av multiresistenta bakterier Kvinnors ohälsa Utökad diagnostik, övervakning och behandling av riskgraviditeter Vård och behandling av för tidigt födda och sjuka små barn Kärlsjukdom Screening och förebyggande behandling av aortasjukdom Nervsystemets Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet sjukdomar Multiprofessionella insatser vid långvarig neurologisk sjukdom Utökad neurokirurgisk behandling till neurologiskt sjuka Psykisk ohälsa Förbättrad tillgänglighet för barn, ungdomar och unga vuxna med lätta till medelsvåra psykiska besvär Fortsatt uppbyggnad av länsdelsteam inom neuropsykiatrin Rörelseorganens Uppfylla vårdgarantin sjukdomar En likvärdig rehabilitering i länet Ögonsjukdomar Vidgade indikationer för gråstarrkirurgi 5

Prioriteringsprocessen Landstinget i Östergötland har utvecklat verktyg så att politiker och verksamhet utifrån sina olika roller kan prioritera och fördela resurser så effektivt och rättvist som möjligt. Prioriteringen ska ses som en integrerad del i behovsstyrningen som sker i flera steg. Det första prioriteringsbeslutet togs av hälso- och sjukvårdsnämnden hösten 2003 och årets beslut är alltså det fjärde i ordningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i ett tydligt medborgarperspektiv verka för en god hälsa hos befolkningen och att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov. För att hälso- och sjukvårdsnämnden ska kunna göra bra prioriteringar krävs fakta av olika slag. Kunskap måste inhämtas om medborgarnas och patienternas hälsoläge och behov, vad vården kan erbjuda och resultatet av insatta åtgärder. Dessutom måste det finnas underlag om kostnadseffektiva insatser och metoder. Nedanstående figur illustrerar hur prioriteringsbeslutet ingår som en del i en systematisk årsprocess. Behov Uppdrag Åtagande Prioriteringsbeslut Avtal Uppföljning Medborgarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser analyseras både genom en mer generell bild av hur vården för medborgarna tillgodoses och inom fördjupade sjukdomsoch behovsgrupper. Behovsanalysen fokuserar på de gap som finns mellan behoven av vård och den vård som faktiskt ges. Med behovsanalysen som grund och politiska ambitoner beslutade nämnden i mars 2006 om mål och uppdrag. Avsikten med uppdragen är att fokusera på strategiskt viktiga områden och skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma. På grundval av uppdragen återkom vårdverksamheten i maj månad med åtagandebeskrivningar hur man tänkte sig förverkliga uppdragen. De insamlade åtagandebeskrivningarna har analyserats utifrån de behov som inte är tillgodosedda. Det kan vara att vården inte är likvärdig i länet och att nya behov har uppstått. Ofta finns också ett gap mellan behov och resurser. Verksamheten har också angett vilka utbudsbegränsningar man måste vidta om inte mer resurser tillförs för att möta de nya behoven. På grundval av denna analys tar nämnden beslut om prioritering- 6

ar redovisade under avsnittet Prioriterade områden. Efter detta beslut konkretiseras uppdrag, resurser och uppföljning i avtal med vårdverksamheten. Beslut om dessa avtal tas av nämnden i oktober. I olika processer sker därefter uppföljning av uppdrag och avtal. Prioriteringens grundvalar De etiska principerna för prioritering som lagts fast av riksdagen bildar utgångspunkten för landstingets arbete med att utveckla tillämpbara metoder för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. 1. Människovärdesprincipen. Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 2. Behovs- och solidaritetsprincipen. Resurserna bör fördelas efter behov. 3. Kostnadseffektivitetsprincipen. Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. Utöver dessa principer finns den enskildes egenansvar. Denna princip ges som ett fortsatt uppdrag att ytterligare utveckla inför nästkommande års prioriteringar. I avsnittet Viktiga frågor för framtiden och i bilaga 1 anges några frågeställningar och skisseras hur man inom detta område skulle kunna få en tydligare struktur av begreppen. Dessutom anges krav som ställs på vården för att patientens ställning ska kunna stärkas. Kriterier i prioriteringsprocessen I prioriteringsarbetet är det viktigt att analysera behov som inte är tillgodosedda. Det kan vara nya grupper eller grupper som fått ett förändrat vårdbehov. Det kan också vara patienter där vården nu har nya möjligheter att ge vård eller behandlingar där gränserna för indikationer kan förskjutas t.ex. i högre åldrar. Vid genomgången av verksamhetens åtagandebeskrivningar har följande struktur gjorts i den första analysen: 1. Behov av förändrade arbetssätt för att uppnå likvärdig vård i länet och tydlig ansvarsfördelning 2. Konsekvenser av utbudsbegränsning 3. Behov av ökade resurser 4. Behov av förtydligat egenansvar för åtgärder som är möjliga för den enskilda individen att bedöma nyttan av och att finansiera, där risken med åtgärden är liten och tjänsten finns tillgänglig i samhället 7

Hälso- och sjukvårdsnämndens budget år 2007 Inför år 2007 har Landstingsstyrelsen beslutat om en budget för hälso- och sjukvårdsnämnden på 7,2 miljarder kronor. Härutöver har regeringen beslutat om statsbidrag inom tre riktade områden. Dessa statsbidrag innehåller olika villkor och beloppen är beräknade för landstingets del enligt nuvarande kunskap. I nedanstående tabell specificeras bidragen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Bidragsform Tusen kronor Landstingsbidrag enligt finansplan 2006-2008 7 100 500 Utökat landstingsbidrag 99 500 Summa landstingsbidrag 7 200 000 Statsbidrag äldrevård (uppskattat belopp) 24 000 Statsbidrag barn- och ungdomspsykiatriområdet (uppsk. belopp) 12 000 Statsbidrag minskad sjukfrånvaro (uppskattat belopp) 12 000 Summa statsbidrag 48 000 För år 2007 finns således cirka 150 miljoner kronor att fördela utöver befintligt landstingsbidrag på 7,15 miljarder kronor. De riktade statsbidragen möjliggör fortsatta satsningar inom områden som lyfts som högt prioriterade, både under årets prioriteringsprocess och i samband med tidigare prioriteringar. Statsbidraget för äldrevård ger förutsättningar att fortsätta det förändringsarbete kring äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov som under år 2006 har finansierats med 30 miljoner i projektmedel. De områden som särskilt fokuserats har varit säkerställande av vårdplanering och rehabilitering samt förbättrad tillgänglighet. Eftersom förutsättningarna kring statsbidraget för äldrevård ännu inte är helt kända kan anpassningar komma att behöva göras. Inom barn- och ungdomspsykiatriområdet råder en osäkerhet kring hur villkoren för statsbidraget kommer att se ut. Det pågående nationella arbetet inom psykiatrisamordningen lyfter dock flera av de områden som i detta ärende beskrivs inom Ungdomars hälsovård och Psykisk ohälsa. Inom dessa områden finns behov av utökad tillgänglighet men också behov av förändrade arbetssätt genom samorganisering och samarbete samt i vissa fall samlokalisering. Statsbidragen avseende minskad sjukfrånvaro kommer inte att följas av specifika direktiv. Sedan tidigare har detta statsbidrag kunnat initiera både stöd- och utbildningsinsatser för att utveckla arbetssätt inom hälso- och sjukvården och i samverkan med Försäkringskassan för att möjliggöra tidiga och samordna insatser till sjukskrivna. Statsbidragets omfattning relaterar till de resultat som länet kan redovisa och dessa förväntas ligga på en hög nivå. 8

Prioriterade områden I detta avsnitt görs en fördjupad analys av de områden som hälso- och sjukvårdsnämnden har prioriterat för år 2007. Efter behovsgruppen ungdomars hälsovård redovisas sjukdomsgrupperna i bokstavsordning och med beslut om ökade resurser för år 2007. Beloppen fastställs i avtalen med verksamheten och beslutas av hälso- och sjukvårdsnämnden i oktober 2006. För området rehabilitering gjordes under år 2005 en särskild behovsanalys och identifierade behov har fått genomslag i årets prioriteringar. Inom t.ex. sjukdomsgrupperna nervsystemets sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar har behovet av rehabilitering i samband med långvariga tillstånd prioriterats. Via avtalen kommer behoven av rehabilitering särkskilt att uppmärksammas. I detta sammanhang kan särskilt nämnas behov av psykosocialt stöd i samband med långvariga sjukdomstillstånd t.ex. för patienter med mag-tarmsjukdom. Vidare ska patienter med behov av rehabilitering tillförsäkras en rehabiliteringsplan och samverkan ska utvecklas med patientföreningar och friskvårdsenheter. Ungdomars hälsovård BESLUT att öka resurserna för: Utveckling av ungdomsmottagning/ungdomshälsa Tillgänglighet vid behandling och diagnostik av sexuellt överförbara sjukdomar De flesta barn och ungdomar mår bra i Sverige idag även mätt i internationella jämförelser. Samtidigt ökar utsattheten och ohälsan hos vissa grupper av ungdomar. Ett ökande antal ungdomar vittnar om olika former av psykosomatiska besvär såsom huvudvärk, ångest, sömnproblem och svårigheter att klara vardagen, vilket kan utgöra ett allvarligt hinder för deras möjligheter till hälsa och välfärd. Diskriminering på grund av kön, etnisk bakgrund eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller eventuella funktionshinder leder till att många ungdomar mår dåligt. Många flickor och kvinnor utsätts för sexuella trakasserier och våld av såväl äldre som yngre män. Även pojkar och unga män trakasseras, och då vanligtvis av andra pojkar och män. Ungdomsmottagning För ungdomar och unga vuxna (15-25 år) behöver det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet stärkas i flera avseenden och för att tidigt kunna stödja ungdomars hälsoutveckling behöver nya former av hälsovård för ungdomar utvecklas. Genom att ge förutsättningar att samorganisera, samlokalisera och samarbeta i högre utsträckning är förväntningen att det förebyggande arbetet för unga kan utvecklas. En ungdomshälsa kan innehålla nuvarande ungdomsmottagning samt primärvård och vissa specialistfunktioner för att ta emot patienter med psykisk ohälsa samt socialtjänst. Den specialiserade psykiatrin ska finnas tillgänglig och bistå med konsultation och handledning. Arbets- 9

förmedling och Försäkringskassa är viktiga samverkanspartners. (Se vidare under rubriken Psykisk ohälsa.) Sexuellt överförbara sjukdomar Ungdomar och unga vuxnas möjlighet att bli föräldrar påverkas av ändrade sexualvanor och ökande antal sexuellt överförda infektioner. Det är angeläget att nå de just nu ökande ungdomskullarna med rådgivning och information kring sex och samlevnad, liksom att stödja ungdomar som på olika sätt har det svårt i dessa avseenden. Särskilt angeläget är att nå ut till pojkar och unga män. Den pågående klamydiaepidemin och fortsatt relativt höga aborttal förstärker detta behov. Ungdomar behöver få tillgång till dagens medicinskt betydligt bättre preventivmedel, vilka ger mindre komplikationer och förbättrad säkerhet. Vidare bör riktlinjerna för provtagning i samband med sexuellt överförda infektioner bli lika över länet. Cancersjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Diagnostisering av patienter med okänd primärtumör Ökat behov av operationer av lungor och prostata Nya effektiva cancerläkemedel Diagnostisering av patienter med okänd primärtumör Förekomsten av cancersjukdomar ökar med stigande ålder i befolkningen och även överlevnadstiden med dessa sjukdomar har ökat. Detta har medfört ökade krav på korrekt och snabb och säker diagnostik, som är en förutsättning för en fortsatt god handläggning. Även då utredningen visar godartad förändring har uteslutandet av cancersjukdom ett mycket stort värde för den enskilde patienten. För att kunna garantera en snabb och korrekt diagnos krävs väl utvecklad och effektiv samverkan mellan berörda specialister men också ett ökad användning av avancerade undersökningsmetoder som exempelvis datortomografi och magnetröntgen. Ökat behov av operationer av lungor och prostata Operation utgör nästan alltid enda hoppet till bot för patienter med lungcancer och då ofta kombinerat med cytostatika och/eller strålbehandling. För operabel lungcancer finns inget adekvat alternativ till operation. Utan operation dör i princip alla patienter men med operation ökar chansen till överlevnad och för tidigt upptäckt cancer är femårsöverlevnad nästan 50 procent. En successiv ökning av patienter med operabel lungcancer har konstaterats och för länet beräknas en ökning av lungoperationer från cirka 70 till knappt 90. Som en följd av PSA-testning har antalet diagnostiserade tumörer i prostata ökat kraftigt under senare delen av 90-talet. PSA är ett ämne som normalt produceras i prostatakörteln och kan mätas i vanligt blodprov. Alla sjukdomar i prostata kan leda till att halten av PSA i blodet ökar. PSA är alltså inte ett specifikt cancerprov och för vissa män leder hälsokontroller med PSA enbart till ytterligare undersökningar och oro, trots att de är helt friska. För en del män blir följden behandlingar som inte hade behövts men som kan ge bestående biverkningar. Å andra sidan kan kontrollerna leda till att några botas från en allvarlig cancer. Bara mannen själv kan värdera dessa chanser och risker. 10

Andelen av PSA-upptäckta cancrar är låg i Östergötland jämfört med övriga storstadsregioner i Sverige. Bedömningen är att det under de närmaste åren kommer att ske en kraftig ökning av antalet PSA-upptäckta cancrar. Detta kommer att påverka hela vårdkedjan med behov av resursförstärkning för öppenvårdsbesök, ultraljudsundersökning, biopsi, radikalt syftande kirurgi alternativt strålbehandling. Under år 2005 gjordes i Östergötland 75 radikala operationer av prostata och för år 2007 beräknas behovet vara 150. Området kommer ytterligare att fokuseras utifrån arbetet med de nationella riktlinjerna, vilka kommer att presenteras under senhösten 2006. Nya effektiva cancerläkemedel Läkemedel som avsevärt minskar dödligheten i cancer utvecklas alltmer. Livshotande tillstånd kan riskreduceras med skyddande behandling och kan ge möjlighet till avsevärt förlängd överlevnad för patienter med ej botbar cancer. Nya tumörläkemedel, läkemedel som används i samband med nedsatt immunförsvar samt behandling med dyrbara antibiotika står sannolikt för de största kostnadsökningarna. Ett eftersatt område inom cancervården i Östergötland är hantering av nutritionssvårigheter hos cancersjuka. Många har stora problem med avmagring, illamående och tarmskador orsakade av sjukdomen och behandlingen. Vid dessa allvarliga tillstånd har upprätthållande av god nutritionsbalans stor betydelse, även för överlevnad,. Hjärtsjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Behandling av förmaksflimmer Pacemakerbehandling vid svår hjärtsvikt Inom området hjärtsjukdomar sker en omfattande metodutveckling och behov av ökade resurser finns inom flera delområden. Nedan beskrivs två av dessa områden. Behandling av förmaksflimmer Förmaksflimmer är ett tillstånd som orsakar patienten stort lidande och ger såväl ökad sjuklighet som dödlighet. Patienter som inte behandlas kommer att behöva leva med sina besvär och vara hänvisade till tung läkemedelsbehandling, löpa ökad risk för stroke och kan förväntas kräva upprepade vård inneliggande på sjukhus. För patienter där farmakologisk behandling är otillräcklig har tidigare inte funnits andra behandlingsalternativ än öppen kirurgi. Kateterablationer kan erbjuda effektiv behandling med mindre risker för patienten och till lägre kostnad. Under år 2007 beräknas cirka 55 patienter vara aktuella för behandling och för de närmaste åren uppskattas behovet vara cirka 150 behandlingar per år. Ett år efter behandlingen har 70-80 procent av patienterna normal hjärtrytm, att jämföra med 25-30 procent för konventionell behandling med läkemedel. Pacemakerbehandling vid svår hjärtsvikt Patienter som trots optimal läkemedelsbehandling har måttlig till svår hjärtsvikt har en stor risk för förtida död och permanent skada. De har också ett stort behov av symtomlindring och därmed sammanhängande stor påverkan på livskvaliteten. Denna form av pacemakerbehandling har påvisats minska risken för förtida död och permanent skada, och medför minst måttlig symtomlindring och ökar klart livskvaliteten. Sannolikt kan i några fall hjärttransplantation undvikas eller i varje fall skjutas upp. 11

Infektionssjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Behandling vid svåra infektionssjukdomar hos små barn Influensavaccinering av riskgrupper Minimerad spridning av multiresistenta bakterier Infektionssjukdomar hos små barn Infektioner av olika slag drabbar ofta små barn. Ibland blir barnen mycket sjuka i dessa infektionssjukdomar. Det kan dels handla om att sjukdomen i sig ger svåra symptom dels om att barn som har andra sjukdomar som astma och hjärtsjukdom får svåra komplikationer till infektionen. Varje år vårdas ett stort antal barn med infektionssjukdomar på sjukhus. Infektionerna kommer ofta som epidemier där många är sjuka samtidigt, vilket ställer mycket stora krav på hälso- och sjukvården. Under de senaste åren har dessa epidemier sträckt sig över längre tid och med ett ökat antal insjuknade barn. För att kunna möta dessa behov utan att riskera den medicinska säkerheten krävs utökade resurser inom området. Influensa och riskgrupper Med stigande ålder ökar riskerna med influensa och dess följdverkningar. Socialstyrelsen rekommenderar att personer över 65 års ålder och patienter med kronisk hjärtoch/eller lungsjukdom, i synnerhet patienter med hjärtsvikt och nedsatt lungfunktion influensavaccineras årligen. Studier visar att vaccination av målgruppen minskar risken för allvarliga komplikationer och död i samband med influensa. Genom vaccination kan lidande och dödsfall undvikas och belastningen på sjukvården i samband med influensautbrott minskas. För den enskilde handlar det om att behålla sin hälsa och inte utsätta sig för onödiga risker. Under år 2005 infördes kostnadsfri influensavaccination för alla som fyller 65 år eller mer och för hjärt-lungsjuka. Målsättningen har varit att nå en vaccinationsfrekvens på 55 procent och resultat uppgick till 58 procent vaccinerade inom riskgrupperna. Under år 2006 är målet att 65 procent ska vaccinera sig och för att möjliggöra denna målsättning krävs ytterligare informationsinsatser. Minimerad spridning av multiresistenta bakterier Östergötland har, tillsammans med Stockholm och Skåne, under det första halvåret 2006 haft den högsta incidensen av MRSA i landet. Det akuta utbrottet är nu under god kontroll men fortsatta insatser för att minimera spridning har hög prioritet. Behovet av information och en fortsatt omfattande provtagning samt uppföljning av följsamhet avseende hygienregler krävs för att förhindra en fortsatt spridning. Kvinnors hälsa BESLUT att öka resurserna för: Utökad diagnostik, övervakning och behandlig av riskgraviditeter Vård och behandling av för tidigt födda och sjuka små barn Sverige har idag världens lägsta mödra- och barnadödlighet. Förlossningsvård och neonatalvård är resurskrävande och samtidigt mycket högt prioriterade verksamheter. Den 12

utveckling och förbättring av vården som skett under senare år har inneburit ökade kostnader men också förbättrade resultat. Riskgraviditeter Flera olika faktorer i samhället gör att antalet riskgraviditeter ökar. Hit hör att kvinnor som föder barn idag är äldre än tidigare generationers mödrar. Allt fler blivande mödrar lider också av sjukdomar såsom fetma, diabetes och andra kroniska sjukdomar, vilket innebär en riskökning för såväl modern som barnet. Övervikt och fetma samt därtill hörande risker är det i särklass snabbast ökande hälsoproblemet hos gravida liksom i befolkningen. Riskerna för komplikationer i denna grupp omfattar bl.a. ökad risk för missbildningar hos fostret, ökade risker för diabetes, havandeskapsförgiftning och blodpropp hos den gravida kvinnan samt dessutom ökade risker för allvarliga förlossningskomplikationer för mor och barn. Nyfödda barn till kvinnor med fetma löper ökad risk för syrebrist samt medföljande skador under förlossningen och behöver i ökad utsträckning vårdas på neonatalavdelning. För att i viss mån kunna förebygga dessa komplikationer krävs stora insatser under graviditeten, framför allt i form av förbättrad diagnostik, ökad övervakning och beteendemodifierande samtalsstöd. Även under förlossningen krävs ökad övervakning samt i ökad utsträckning instrumentella förlossningar. Härtill tillkommer en ökande psykosocial problematik, som t.ex. en ökande grad av psykisk ohälsa och förändrade alkoholvanor, vilket starkt påverkar graviditet, förlossning och föräldraskap och ställer allt större krav på mödrahälsovård, förlossning och vård vid BB. Tidigt födda och sjuka små barn Vården av för tidigt födda barn och av sjuka nyfödda barn har utvecklats mycket under de senaste åren. Med adekvat vård kan allt fler barn överleva och majoriteten av barnen kan efter den initiala vården på sjukhus leva ett helt friskt liv. Samtidigt överlever också barn i större utsträckning med sjukdom/handikapp som kräver fortsatta sjukvårdsinsatser. Denna barngrupp växer av flera skäl. Andelen riskgraviditeter ökar (se ovan), bättre medicinska metoder har gjort att fler extremt för tidigt födda barn kan räddas och att det numera också går att behandla nyfödda barn med svårare sjukdomar där barnen tidigare avled strax efter födelsen. Kärlsjukdom BESLUT att öka resurserna för: Screening och förebyggande behandling av aortasjukdom. Screening och förebyggande behandling av aortasjukdom. Risken för kroppspulsåderbråck, bukaortaaneurysm, ökar med stigande ålder. Män drabbas oftare än kvinnor. Det väsentliga problemet med bråck på kroppspulsådern är risken för bristning. Utan behandling dör alla som drabbas av ett brustet bråck och närmare hälften når inte till sjukhus innan döden inträffar. Eftersom pulsåderbråck i ett tidigt skede i regel inte ger några symtom krävs riktad undersökning, screening med hjälp av ultraljud, för att upptäcka förstoringen och kunna erbjuda ett förebyggande ingrepp. Med ett program riktat till den grupp av män som fyller 65 år skulle totalt 1500 män i Östergötland inbjudas till screening varje år, varav 1200 beräknas delta. Av dessa be- 13

räknas fem procent ha en förstorad kroppspulsåder och erbjudas operation direkt eller vara i behov av fortsatta kontroller. Att bli erbjuden och delta i screeningen kommer att leda till att några personer som tidigare betraktat sig som fullt friska blir medvetna om att de har en sjukdom eller befinner sig i en riskzon. Nervsystemets sjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet. Multiprofessionella insatser vid långvarig neurologisk sjukdom Utökad neurokirurgisk behandling till neurologiskt sjuka Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet Personer som fått bestående funktionshinder redan från födelsen eller tidigt i livet är oftast i behov av habiliteringsinsatser under hela sitt liv. Vanliga diagnoser är cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, förvärvade hjärnskador, utvecklingsstörning, autism och Asberger. Ungdomar som vid cirka 18 års ålder lämnar Barnoch ungdomshabiliteringen har inte alltid en självklar samverkanspartner som kan fortsätta att tillgodose deras behov av samlade insatser inom ramen för hälso- och sjukvårdens ansvar. Förekomsten av ungdomar och unga vuxna med behov av fortsatta habiliteringsinsatser i länet är för närvarande cirka 300. En mindre grupp har tillgång till Rehabiliteringsmedicinska klinikens vuxenhabiliteringsteam och de personer som får råd och stöd insatser enligt LSS får vissa behov tillgodosedda, men möjlighet till återkommande träning eller behandling finns inte inom denna verksamhet. Många av dem som är aktuella för en vuxenhabilitering har en mängd olika medicinska problem. Stor kunskap behövs kring hur dessa problem yttrar sig hos patientgrupperna och hur problemen ska behandlas med tanke på funktionshindret. Dessutom finns hos många av patienterna kommunikationssvårigheter vilket ytterligare försvårar bedömningen. För att möta de behov som personer med bestående funktionshinder har krävs ofta en multidisciplinär handläggning dvs. ett bemötande ur medicinskt, psykologiskt, pedagogiskt och socialt perspektiv av ett team med flera olika professionella kompetenser. Ett förslag finns nu utarbetat för att i varje länsdel successivt skapa en vuxenhabilitering genom samordning av landstingets resurser. Gruppen består av nuvarande råd och stödorganisationen inom LSS och de som idag arbetar med patientgruppen inom närsjukvården. Multiprofessionella insatser vid långvarig neurologisk sjukdom I behovsanalysen om rehabilitering framkommer att det idag fokuseras i hög grad på de akuta rehabiliteringsbehoven. Detta medför att de långsiktiga och återkommande behoven av rehabiliteringsinsatser riskerar att prioriteras bort. Bland dem finns patienter med långvarig neurologisk sjukdom (ungefärligt antal): 650 personer med Parkinsons sjukdom, 400 personer med MS och 5000 personer som drabbats av stroke. Vidare drabbas 700 personer varje år av traumatisk hjärnskada varav cirka 30 procent får svårare problem. Tio personer per år nyinsjuknar med ryggmärgsskada och 800 personer har resttillstånd efter polio. Behov finns framför allt av att säkra uppbyggnaden av multiprofessionella team i alla länsdelar. 14

Utökad neurokirurgisk behandling till neurologiskt sjuka Unga patienter med svår rörelserubbningssjukdom, främst Parkinsons sjukdom, kan vara svårbehandlade och kräva läkemedel med biverkningar men ändå utan fullgod sjukdomskontroll. I selekterade fall kan elektrisk stimulering av områden i hjärnan via pump, så kallad intratekal farmaka behandling, ge mycket god sjukdomskontroll och ha en starkt höjande effekt av livskvaliteten. Andra patientgrupper som är aktuella för intratekal farmaka behandling är patienter med ryggmärgsskador, multipel skleros, cerebral pares och anoxisk eller traumatisk hjärnskada. I underlaget finns inte gruppen stroke inräknad där osäkerheten är mycket stor kring hur många patienter som kan vara aktuella. Vid Universitetssjukhuset i Linköping handläggs för närvarande 50 patienter med pumpar, men patientgruppen behöver utökas. Verksamhet med intratekal pumpbehandling finns vid samtliga universitetssjukhus i Sverige. Psykisk ohälsa BESLUT att öka resurserna för: Förbättrad tillgänglighet för barn, ungdomar och unga vuxna med lätta till medelsvåra psykiska besvär Fortsatt uppbyggnad av länsdelsteam inom neuropsykiatrin Förbättrad tillgänglighet för barn, ungdomar och unga vuxna med lätta till medelsvåra psykiska besvär Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar kan få allvarliga och långsiktiga konsekvenser för både de drabbade och samhället. Forskningen visar att psykiska besvär som ängslan, oro, sömnproblem och nedstämdhet har samband med förhållanden i samhället som berör den enskildes livssituation. Besvären kan variera beroende på ålder, kön, etnicitet, geografiskt hemvist, funktionshinder, sexuell läggning, sociala nätverk, social position och materiella resurser. Det är inte klarlagt om detta verkligen speglar att psykiatriska sjukdomstillstånd har ökat eller om det mer handlar om att det är svårt att vara ung i dagens samhälle och att ungdomar idag är mer benägna att tala om sitt psykiska välbefinnande. Oavsett om det handlar om psykisk sjukdom, kriser eller svårigheter att hantera sin livssituation så behöver ungdomar lättillgängliga insatser. Genom att lyfta fram hela området tidiga insatser till barn och unga istället för att enbart fokusera på barn- och ungdomspsykiatriska insatser är förväntningen att på sikt förbättra den psykiska hälsan i samhället och livssituationen för de personer som riskerar att utveckla psykiska funktionshinder. Efterfrågan på samtalsbehandling ökar, särskilt bland yngre, och idag finns evidens för denna metod. För att tidigt kunna stötta personer som drabbas av kris behöver nya former av samtalsverksamhet utvecklas. Att de tidiga insatserna är väl samordnade och lättillgängliga är en förutsättning för att nå dessa grupper. Samverkan med kommunerna är av stor betydelse och en viktig förutsättning. Arbetsförmedling, Försäkringskassa och intresseorganisationerna kan även ha en viktig roll i detta sammanhang. Fortsatt uppbyggnad av länsdelsteam inom neuropsykiatrin Neuropsykiatriska funktionshinder har idag blivit en samlingsbeteckning för diagnoserna/diagnosgrupperna AD/HD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. Under senare år har det uppmärksammats att dessa tillstånd inte bara förekommer bland barn utan i hög utsträckning finns kvar även i vuxen ålder. I och med att kunskapen om neu- 15

ropsykiatriska funktionshinder hos vuxna har ökat har också kraven på specialistvård skärpts. Eftersom kunskapen om utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionshinder är relativt ny, har många som nu uppnått vuxen ålder inte blivit utredda och därmed inte fått rätt diagnos och behandling. Bland vuxna räknar man med att två procent av befolkningen uppfyller kriterierna för AD/HD-diagnos. För Östergötlands del betyder det cirka 1900 personer i åldern 18-35 år. Hälften av dessa beräknas ha stora sociala problem. Personer inom målgruppen kommer i kontakt med många verksamheter varför områdets utveckling måste gälla många instanser inom sjukvården liksom samverkan mellan sjukvården och andra sektorer i samhället. Högt prioriterade områden är möjligheten att komma till utredning vid misstanke om förekomst av neuropsykiatriska funktionshinder och utveckling av vårdprogram som tryggar kontinuiteten i omhändertagandet för individer som utretts och fått diagnos i barndomen. Rörelseorganens sjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Uppfylla vårdgarantin Likvärdig rehabilitering över länet Fler äldre leder till ökande behov inom sjukdomsgruppen som helhet. Det ökade behovet av exempelvis höft- och knäledsplastik har kunnat mötas genom en ökad produktivitet. Inom ett flertal områden krävs dock ökade resurser för att med nuvarande indikationsnivåer uppfylla vårdgarantin. För patienter med fotbesvär, instabilitet i axel, diskbråck, karpaltunnelsyndrom och tumbasartros behöver tillgängligheten för behandling avsevärt förbättras. Även för patienter med reumatisk artrit finns ett omfattande behov av operativa insatser. I behovsanalysen om rehabilitering framkommer att verksamheten i hög grad fokuserar på de akuta rehabiliteringsbehoven, varför det behöver säkerställas att insatserna vid långvariga sjukdomstillstånd tillgodoses. Ögonsjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Vidgade indikationer för gråstarrkirurgi Vidgade indikationer för gråstarrkirurgi Östergötland hör till de landsting som tillämpar hårdare indikationer för gråstarrskirurgi än landet i övrigt. Endast ett annat landsting opererar i dagsläget med lägre frekvens. Indikationsnivån för operation har medfört att komplikationer uppträder i ökande grad. Det behövs en varaktig höjning med 900 operationer årligen för att gråstarrskirurgin i Östergötland skall komma till den nationellt genomsnittliga operationsfrekvensen per 100 000 invånare. 16

Hjälpmedel som en integrerad del av hälsooch sjukvården Hjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården och en del i helhetsbedömningen av den enskildes behov. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att erbjuda förebyggande insatser, vård, rehabilitering och habilitering utifrån behov och förväntad nytta. Hjälpmedelsförskrivning kan därför aldrig utgöra en isolerad insats, den kan inte heller ersätta andra insatser inom hälso- och sjukvården. Den grundläggande inställningen är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett oberoende liv som medborgare med samma rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som andra i samhället. Hjälpmedelsverksamheten ska utgå från en humanistisk grundsyn där den funktionshindrade är delaktig och jämlik men också har ett eget ansvar. Sjukvårdshuvudmännen, d v s landstingen och kommunerna, har enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder och därigenom bidra till möjligheten till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Det är varje sjukvårdshuvudmans ansvar att besluta om vad som kan förskrivas som hjälpmedel och vad som kan tillhandahållas. Enligt HSL finns inga formella möjligheter att överklaga beslut vid avslag på begäran om visst hjälpmedel. Nya riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning har utarbetats på uppdrag av hjälpmedelsrådet av länets hjälpmedelskonsulter och föreslås träda i kraft från årsskiftet 2007. Grundtanken med riktlinjerna är att de ska vara ett verktyg för att säkerställa att personer med funktionshinder får en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. Riktlinjerna för hjälpmedelsförskrivning ska i första hand ge vägledning åt medarbetare inom hälso- och sjukvården som arbetar med hjälpmedelsförsörjningen, men de ska också tjäna som allmän informationsskrift till brukare, deras anhöriga, intresseorganisationer m fl. I de nya riktlinjerna föreslås, i linje med prioriteringsbeslutet, ett utökat egenansvar och förändringar avseende avgifter i samband med förskrivning av hjälpmedel. Avgifterna fastställs årligen av Landstingsfullmäktige. Riktlinjerna för hjälpmedelsförskrivning fastställs årligen av Hälso- och sjukvårdsdirektören. 17

Viktiga frågor för framtiden Förändrat arbetssätt Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade bedömning är att behovet av insatser från hälso- och sjukvårdssystemet ökar, beroende på demografiska faktorer men framförallt genom ökade medicinska möjligheter. Detta i kombination med att de ekonomiska förutsättningarna för hälso- och sjukvården inte förbättras i motsvarande grad, innebär att det även fortsättningsvis kommer att behövas fortsatt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Samtidigt är det mycket angeläget att säkerställa en god och likvärdig vård till de mest behövande; de med de svåraste, ofta långvariga sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet med hög tillgänglighet och fungera på sådant sätt att östgötarna känner förtroende och trygghet. Hälso- och sjukvårdinsatserna och vårdinnehållet ska vara likvärdigt över hela länet och utgå ifrån en helhetssyn på patientens hälsotillstånd. Det är viktigt att vårdgivarna särskilt beaktar behoven av hälso- och sjukvård för grupper med behov av särskilda insatser: Barn och ungdomar med långvarig kroppslig sjukdom och/eller funktionshinder Långtidssjukskrivna i behov av samordnade insatser Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov. Psykiskt och fysiskt funktionshindrade i behov av särkskilda insatser Patienter i behov av palliativ vård i livets slutskede Behoven kan kräva att nya arbetssätt utvecklas så att tillgänglighet kan säkerställas och insatserna ges med god kvalitet. I takt med att forskningen och kunskap om komplementära medicinska metoder ökar ska det ske en integration med konventionella metoder. Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva. Effektiva processer kännetecknas av att de innefattar samtliga aktörer som är engagerade i vården. Detta innefattar såväl samverkan kring den enskilde patienten, inom och mellan yrkesgrupper och vårdenheter som samverkan med kommunal vård och med försäkringskassan. Effektiva och främjande processer inkluderar även förebyggande arbete både på individ- och gruppnivå och ur ett folkhälsoperspektiv. Hälso- och sjukvården ska bygga på metoder som är kunskapsstyrda och baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Nationella riktlinjer, SBU-rekommendationer och vårdprogram ska tillämpas när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar samt läkemedelskommitténs och sjukskrivningskommitténs rekommendationer ska uppmärksammas. Uppföljning av den medicinska kvaliteten ska vara underlag för ständiga förbättringar. Nedanstående aktiviteter är väsentliga för utveckling av den professionella vårdorganisationen. Samverkan inom organisationen och med andra aktörer för patientens bästa Uppföljning av resultat Krav på system för kvalitet, säkerhet och evidensbaserad vård Krav på patientinformation avseende egenansvar Utveckling av huvudprocessägare 18

Utveckling av rangordningslistor Utveckling av vårdprocessprogram/vårdprogram Under årets prioriteringsprocess har följande områden avseende förändrade arbetssätt identifierats som särskilt angelägna att lyfta fram i avtalen och systematiskt följa upp. Behov av psykosocialt stöd Inom flera sjukdomsgrupper har behovsanalyserna uppmärksammat patientgrupper med stora behov av psykosocialt stöd. Att möjliggöra ett ökat psykosocialt stöd handlar i stor utsträckning om arbetssätt men även om det förhållningssätt patienten möter. För att kunna möta dessa behov behöver verksamheten utveckla nya arbetssätt men även säkerställa de kompetenser som är nödvändiga för att möta behoven. Detta bör särkilt prioriteras inom sjukdomsgrupperna cancersjukdomar, mag-tarmsjukdomar, nervsystemets sjukdomar och för barn och ungdomar med långvariga sjukdomstillstånd. Säkerställd och likvärdig rehabilitering i samband med långvariga sjukdomstillstånd I behovsanalysen om rehabilitering framkommer att de akuta rehabiliteringsbehoven prioriteras. Det behöver därför säkerställas att insatserna vid långvariga sjukdomstillstånd tillgodoses. För att säkerställa att rehabiliteringen är likvärdig i länet och att ansvarsfördelningen är tydlig mellan vårdgivarna krävs ett fortsatt utvecklingsarbete inom i första hand nervsystemets sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar. Nationella riktlinjer för Astma/KOL Under år 2006 har ett länsövergripande arbete kring de nationella riktlinjerna för Astma/KOL pågått. De kartläggningar av vården vid astma/kol som redovisats pekar på att kraven uppfylls avseende vårdens struktur och organisation. Däremot pekar resultaten på stora variationer i länet när det gäller flera viktiga processvariabler. Exempelvis är skillnaderna stora när det gäller tid avsatt för astma/kol- mottagning, kompetensnivå hos astmasköterskorna och behovstäckning i relation till förväntad förekomst av sjukdomarna. Skillnader finns dessutom vid utredning av tobaksbruk, utnyttjande av sjukgymnast och dietist samt medicinering Förbättringar behöver ske för att landstinget ska kunna erbjuda en evidensbaserad vård likvärdigt i hela länet. Utveckling av den enskildes egenansvar Den nya ohälsan i samhället ställer delvis nya krav på hälso- och sjukvården och på mötet mellan personal och patient. Landstinget i Östergötland har en tydlig målsättning att verksamheten ska gå mot en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälsooch sjukvård. Ett hälsofrämjande perspektiv innebär en strävan efter att förbättra individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet och utgår från en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Det innebär en perspektivförskjutning från det operativt tänkande synsättet, där vi ger vård till en inriktning att samtidigt stödja patienter i att öka kontrollen över och ta ansvar för den egna hälsoutvecklingen. Det grundläggande synsättet är att stärka patientens ställning genom en utökad och reell delaktighet. Egenansvaret kan också innebära att mer etiska frågeställningar ställs på sin spets. Det gäller framförallt riktade hälsokontroller där man måste avväga nytta mot risker och att 19

den enskilde måste ta aktiv ställning till fortsatta åtgärder. Sådana områden är provtagning (PSA) för att upptäcka cancer i prostata och fosterdiagnostik. Egenansvaret innehåller också en finansiell dimension. Ett antal åtgärder utförs idag av landstinget som ligger utanför sjukvårdsansvaret och där patienten betalar en avgift som motsvarar landstingets självkostnad. Egenansvaret ställer krav på vården och det finns många hinder på vägen. Några frågeställningar kring utvecklingsarbetet att öka den enskildes egenansvar för sin hälsa och vård är: Hur mycket präglar vårdmiljön rollerna för personal och patienten så att omställningen försvåras? Hur kan man ändra på maktförhållande, revir och integritet? Hur förmögen är den enskilde att göra värderingar och fatta beslut? Vill man det? Hur kan sjukvården designa system som bygger på att alla människor inte har samma förmåga? Coaching. Personligt stöd i för varje berörd patient så att denne kan hitta rätt information, göra ett aktivt val och stimuleras till uthållighet. Ska man som enskild kunna betala för och få en riktad hälsokontroll utförd för att stilla sin oro, d.v.s när undersökningen inte är medicinskt motiverad? Vad är en rimlig högsta kostnad som man kan tänka sig betala själv för en behandling och att alla kan betala? Vård som inte utförs inom landstinget. Hitta fungerande rutiner för att vägleda patienten till en privat/alternativ vårdgivare. Hjälpmedel. Kan fler hjälpmedel än idag vara egenfinansierade? 20

Bilaga 1 - Den enskildes egenansvar Vad menar vi egentligen med den enskildes egenansvar för sin hälsa och vård? Att sluta röka, motionera och äta sunt? Gå på hälsokontroller för att minska sin oro? Söka information så att man klarar basal egenvård? Själv beställa tid för återbesök? Betala för behandlingar som inte ingår i landstingets sjukvårdsansvar? Syftet med denna bilaga till dokumentet Prioriteringar för 2007 är att försöka hitta en struktur för vad som kan rymmas inom begreppet egenansvar och skissera på några frågeställningar som kan vara vägledning i ett fortsatt utvecklingsarbete. De underlag som har använts är bland annat hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, syntes av diskussioner i hälso- och sjukvårdsnämndens beredning samt genomgång med företrädare för prioriteringscentrum i Linköping. Modell för egenansvaret När man söker begreppet Egenansvar + vård på Internet får man upp 902 svenska sidor. De tre första har sitt ursprung från Landstinget i Östergötland och är kopplade till prioriteringar. Begreppet innehåller flera frågeställningar och dimensioner som etiska, ansvarsmässiga, finansiella och praktiska. Egenansvaret innebär att det är åtgärder som är möjliga för den enskilde individen att bedöma nyttan av och att även finansiera där det är aktuellt. Risken med åtgärden ska vara liten och tjänsten ska finnas tillgänglig i samhället. I nedanstående figur skisseras en modell med begrepp och struktur för den enskildes egenansvar. INDIVIDENS EGENANSVAR För sin egen hälsa. Hålla sig vid god hälsa, även efter sjukdom/skada -Söka information (massmedia, Internet, apotek) -Ändra beteende och livsstil Sluta röka, motionera, äta sunt -Kontrollera sin hälsa Egen (bröstpalpation) Allmänna (allmän hälsokontroll, vaccinationer av barn och äldre) Riktade (mammografi, gynekologisk cellprovskontroll) För sin egen vård. När man behöver kontakt med vården och har behov av vård -Söka information och vård (sjukvårdsrådgivning, Internet, väntetider) -Egenvård (kontakt för återbesök, egenbehandling, träning, medicinering, symtomkontroll) -Egenfinansiering Behandling som vården betalar delvis eller inte alls (t.ex.omskärelse av pojkar, IVF, borttagande av tatueringar, enklare hjälpmedel) I figuren görs en huvuduppdelning mellan egenansvar för sin hälsa och för sin vård. I den första gruppen är det i första hand individer som inte söker vård så ofta och de som haft vårdkontakt men där behandlingen är avslutad. I den andra gruppen finns både individer som behöver kontakt med vården och de som har sjukdomar av mer kronisk 21