Södervångskolans mål i SO



Relevanta dokument
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Målkriterier Beskrivning Exempel

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

SO-ämnen mål och kriterier

namnge de tre största kommunerna/städerna i Östergötland Östergötlands landskapsblomma och landskapsdjur

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Samhällskunskap. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Geografi Analys och reflektion

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Södervångskolans mål i bild

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

3.13 Historia. Centralt innehåll

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

DET CENTRALA INNEHÅLLET

Planering Religionskunskap

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Uppgift 1. Uppgift 2.

Kravnivåer som eleven skall ha uppnått vid avslutad årskurs. Eleven. 1 skall känna till sin närmiljö skall kunna förstå och använda en enkel karta

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa:

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi...

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Förslag den 25 september Geografi

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Mål för tema Makt och demokrati år 6-7

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

Tro - från Oden till Jesus

Judendomen. Abraham judarnas stamfader

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Tolknings övning Markusevangeliet 2: Bröllopsgästerna fastar inte

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Basfrågor: En delad värld

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Förslag den 25 september Historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

LPP Vikingatiden Årskurs 4

Röda tråden. SO Åk 1 Åk 2 Åk 3 Att leva tillsammans

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Samhällskunskap Demokrati

Transkript:

Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några berättelser ur gamla respektive nya testamentet känna till de vanligaste högtiderna och varför vi firar dem Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det andra skolåret känna till barns rätt i samhället ha kunskap om sitt närområde känna till några berättelser ur gamla respektive nya testamentet känna till jordens uppkommelse utifrån den vetenskapliga och religiösa aspekten känna till förhistoriska djur och växter och teorierna kring dessa ha kunskap om de vanligaste högtiderna och varför vi firar dem Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret känna till Vellinge kommuns demokrati och uppbyggnad ha kunskap om och förstå varför människor har skapat regler och lagar i familj, skola och samhälle känna till hur en kartbok är uppbyggd känna till de vanligaste karttecknen ha grundläggande kunskaper om landskapet Skåne känna till forntiden, med avstamp i istiden känna till vilka spår som historien lämnat i närområdet kunna redogöra för de vanligaste högtiderna och varför vi firar dem Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till Vellinge kommuns demokrati och uppbyggnad ha kunskap om och förstå varför människor har skapat regler och lagar i familj, skola och samhälle ha kunskap om hur en kartbok är uppbyggd och kunna använda den

ha kunskap om de vanligaste karttecknen och geografiska begreppen ha kunskap om Sveriges position på världskartan ha kunskap om Sveriges landskap, de största tätorterna, vattendrag, sjöar och berg känna till de viktigaste fornnordiska gudarna och gudasagorna ha kunskap om hur människor levde i Norden under vikingatiden känna till några orsaker till att vikingatiden i Norden upphörde känna till hur människor i Europa levde under vår vikingatid känna till hur samhället förändrades från vikingatid till medeltid känna till hur kristendomen infördes i Sverige kunna redogöra för de vanligaste högtiderna och varför vi firar dem ha kunskap om de viktigaste inslagen i judendomen och islam Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret hunna delta aktivt i olika diskussioner exempelvis klassråd kring människors lika värde känna till människans livsvillkor i olika länder med olika statskick, med tyngdpunkt på Sveriges statsskick ha kunskap om de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna för invånare i Sverige känna till Europas länder och huvudstäder känna till olika klimattyper i Europa och områdenas lägen i förhållande till varandra känna till hur olika naturkrafter påverkar jordens utformning kunna reflektera över hur människan påverkar sin miljö kunna avläsa och tolka olika tematiska kartor känna till de förändringar i Sverige som ledde fram till Vasatiden känna till världsbildens förändring i samband med de stora upptäckterna ha kunskap om de vanligaste högtiderna och varför vi firar dem känna till skillnaderna mellan protestantism och katolicism känna till protestantismens innebörd för Sveriges fortsatta utveckling känna till reformationen Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret kring människors lika värde ha kunskap om begreppen demokrati och diktatur känna till hur riksdag och regering fungerar känna till hur ett riksdagsval går till känna till hur den enskilde kan påverka ha kunskap om de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna för invånare i Sverige känna till en tidnings uppbyggnad ha kunskap om utbudet av olika medier och hur de kan användas ha kunskap om var de olika världsdelarna ligger i förhållande till varandra, samt Sveriges läge i världen känna till jordens klimat och vegetationstyper känna till den svenska stormaktstiden

ha kunskap om de olika världsreligionerna och kunna dra paralleller dem emellan ha kunskap om de vanligaste högtiderna inom världsreligionerna och varför de firas Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret ha kännedom om de stora revolutionerna under 1700-och 1800-talen: amerikanska revolutionen, franska revolutionen och den industriella revolutionen, känna till hur vetenskapen utvecklades under 1800-talet, ha kunskap om samhällsutvecklingen i Sverige under 1800-talet, ha kunskap om utvandringen till Amerika under 1800-talet och 1900-talets början. ha kunskap om hur kristendomen växte fram och blev den världsreligion den är idag, ha kännedom om hur kristen tro utövas i och utanför Sverige, känna till hur samhälle och religion påverkat varandra under historiens gång, veta vad etik och moral innebär, kunna göra egna etiska ställningstaganden utifrån religiösa och andra frågor. ha kunskap om att jordens lutning och rörelse påverkar oss (dag-natt, årstider och tidszoner), ha kunskap om jordens historia och uppbyggnad, känna till mekanismer bakom vulkaner och jordbävningar, känna till vegetationszoner, klimat och väderförändringar, ha kännedom om världskartan. ha kännedom om hur rättsystemet fungerar i Sverige, känna till hur rättstänkandet har utvecklats och förändrats i Sverige och världen, förstå orsaker till och konsekvenser av brottslighet, ha kännedom om straffvärde och påföljder för olika brott, kunna ta egna ställningstaganden i frågor som rör brott och straff, ha kännedom om några olika konflikter i världen samt orsaker till dessa, ha en övergripande bild över hur FN är uppbyggt och fungerar. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret känna till grundläggande fakta om nationalismen, imperialismen, första världskriget, ryska revolutionen, mellankrigstiden och andra världskriget, kunna redogöra för orsaker till och konsekvenser av de båda världskrigen, känna till hur det svenska samhället såg ut under samma period och hur vi påverkades av den internationella utvecklingen. ha kunskap om var hinduismen och buddhismen finns i världen, känna till den historiska utvecklingen om hinduismen och buddhismen,

ha kunskap om grunderna i utövandet av tron inom hinduismen och buddhismen, veta vilka livsmål och frälsningsvägar som finns inom hinduismen och buddhismen. veta vilka de olika världsdelarna är, kunna berätta om några framträdande länder i olika världsdelar, ha kunskap om att det finns rikare och fattigare länder samt att det finns olika orsaker till detta: historiska, geografiska, politiska, sociala och ekonomiska, känna till att det finns olika åsikter kring hur man ska fördela jordens resurser och biståndsfrågor. känna till några av de viktiga frågorna i svensk politik, ha kännedom om några politiska partiers ståndpunkter, ha kunskap om hur det svenska valsystemet fungerar, ha kunskap om riksdagen och regeringen, kunna förklara skillnaderna mellan demokrati och diktatur. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ha kunskap om orsaker, förlopp och konsekvenser av förintelsen, kunna redogöra för några av de viktiga händelserna under efterkrigstiden och kalla kriget, veta hur kalla kriget och supermakterna USA och Sovjet påverkade världen under andra halvan av 1900-talet, känna till utvecklingen i Sverige under efterkrigstiden. kunna förklara begreppet religiös fundamentalism samt på vilka sätt det kan ta sig uttryck, veta vad terrorism är och ha kunskap om historiken. kunna förklara begreppet hållbar utveckling, kunna redogöra för några av de stora miljöproblemen på vår jord. känna till de viktigaste begreppen inom samhällsekonomin, kunna beskriva de olika ekonomiska systemen, ha kännedom om hur världshandeln fungerar och vad globalisering är, ha kunskap grunderna inom EU, ha kunskap om massmediernas roll i samhället.