Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund
Uppdraget Syftet är att 1. öka tillgången till närodlade livsmedelsprodukter i Södertälje för lokal konsumtion 2. optimalt utnyttja marker med förutsättningar för produktion av närodlade livsmedel 3. skapa arbetstillfällen i Södertälje Landsbygd.
Uppdraget forts Målgrupperna är jordägare och jordbruksarrendatorer i Södertälje Landsbygd och andra potentiella entreprenörer inom livsmedelskedjan offentliga och privata måltidsverksamheter som efterfrågar produkter från lokal livsmedelsproduktion.
Frågeställningar Vilka produkter finns idag? Vilka skulle kunna finnas i framtiden? Vilka hinder finns för mer närproducerat? Hur kan kommunen stödja ökad lokal produktion och anbud? Vad gör andra kommuner för att lyckas köpa närodlat? Hur kan jordbruksmarken i kommunen användas på bästa sätt?
Vad är närproducerat? Definition hos projektet Miljösmart Mat (LivsmedelsSverige): mat där såväl produktion, förädling och distribution till konsument sker inom ett visst avgränsat område. Det avgränsade området kan vara olika stort beroende på vilken produkt eller perspektiv man utgår ifrån.
Olika syn på närproducerat Den egna kommunen och eventuellt intilliggande kommuner. Det egna länet/landskapet. och eventuellt intilliggande län/landskap. Max 5-10 mils avstånd eller 15, 25, 50 mils avstånd från centralorten. Max 2 timmars transporttid (transportsätt ej angett) Mälardalen, de fyra nordligaste länen, Sverige eller annan geografisk region.
Kommunens kostpolicy Diet for a clean Baltic God och hälsosam mat Mer ekologiskt odlat Mer lokalt producerat Mer säsongsanpassat Mindre kött, mer grönsaker och fullkorn Mindre svinn
Lantbruksföretagen 150 aktiva lantbruks företag år 2010 9.500 hektar jordbruksmark 1.150 hektar betsmark 8 mjölkgårdar, 500 kor Endast en slaktsvinsproducent En gård med mjölkgetter Ett flertal gårdar med får eller nötboskap
Trägårdsföretagen 6 diversifierade grönsaksproducenter varav 4 med växthus. 1 specialiserat växthus med salladsodling 5 bär- och fruktodlare.
Förädlingsföretag Cerealia Saltå Kvarn Scandinavian Bulgur Svenska Lantchips Grekiska Kolgrillbaren Järna Mejeri Järnaglass DeVilda
Produktgrupper Mejeriprodukter Arla levererar till kommunen Järna Mejeri har stor efterfrågan och behöver investera. Stort konsumentintresse. Sörbro getgård planerar eget mejeri
Produktgrupper Ägg Finns ingen kommersiell produktion idag Mycket stor efterfrågan Stor potential för nya företagare Finns goda förebilder i Haninge kommun
Produktgrupper Spannmål och oljeväxter Lokal spannmålsodling finns, men skiljs inte ut i kvarnanläggningarna. Cerealia, havreprodukter och pasta. Saltå Kvarn, alla produkter av svenska sädesslag 9 bagerier i Södertälje och 4 i Järna Lokala rapsoljepressar på två gårdar
Produktgrupper Potatis och grönsaker Efterfrågan mycket större än produktionen. Nuvarande odlare har avsättning ordnad. Nya odlare är intresserade av att starta. Lantbruk och kommun kan arrendera ut till trädgårdsmästare. Grossistinitiativ för näroldat startar i vår. Förebild producentsamarbeten finns i Sörmland.
Produktgrupper Kött Köttproduktion finns i kommunen. En mindre del säljs lokalt, särskilt lammkött. Svårigheter att slakta och förädla lokalt, hårda regler. Distribution och logistik kräver samarbete. Stort intresse från djuruppfödarna.
Kommunens mark Kommunen har visat intresse för att bryta ut arrenden för lämpliga grönsaksodlingar. Två nya initiativ är på gång på kommunmark. Kontraktsodling har diskuterats Viktigt att kommunens kommunikation med arrendatorer förbättras, för att de ska våga satsa.
Upphandling Dålig konkurrens, de stora grossisterna Servera och Menigo dominerar. Lokala producenter lämnar inga anbud. Oklart rättsläge, motsatta domar på olika orter. Vilka kvalitetskrav får ställas och hur kontrollerar man att de uppfylls? Utbildning av leverantörer och utveckling av anbudsförfarandet behövs.
Upphandling forts Ingen producent kan basera sin verksamhet enbart på kommunen. Ska kommunen handla direkt av odlare eller gå via grossist? Grossistfunktionen finns alltid kvar, men kan utföras av odlaren eller av kommunen. 5 större livsmedelgrossister finns i kommunen, samt en som ska starta.
Andra kommuners arbete Avesta (6) har brutit ut produkter där lokala producenter finns. Bollnäs/Gävleborg (10) gemensam studie och strategi för närproducerat framför allt genom uppdelad upphandling. Borlänge (6) har delad upphandling för livsmedel och distribution. Haninge (2) har avtal på ägg med Sanda hönseri och har fått sin grönsaksgrossist att ta in lokalt odlat Rättvik/Siljangruppen (5) djurskyddskriterier för animalieprodukter, intensivt arbete i Rättvik med Återtaget från naturbruksgymnasium. Trollhättan/Vänersborg (7) delad upphandling för livsmedel och distribution, grossisten måste ta in lokala produkter. Trosa (4) har avtal med lokala Rheum på köttfärs och vitkål. Har delat upp upphandlingen så att man kan lämna anbud på enstaka produkter, bara för en del av kommunen och/eller bara för en viss mängd eller viss tid av året. Växjö (8) har ny distributionscentral i Växjö
Sammanfattning Svårighet att LOU inte tillåter geografiska krav. Oklart rättsläge om vilka kvalitetskrav som får ställas. Lokala producenter tycker att offentliga anbud är svårt. Både utbildning kring och utveckling av anbudsprocessen behövs.
Sammanfattning forts Försäljning av lokalt kött har stor potential att öka. Produktion finns. Grönsaker och potatis har också stor potential, men nya odlingar måste till. Äggproduktion finns inte idag. Stor efterfrågan. Nya entreprenörer välkomnas! Stort konsumentintresse för lokala mejerivaror. Investeringar behövs.
Slutsats Det finns möjligheter att öka konsumtion av närproducerade livsmedel i Södertälje. Ekologiska produkter har ett bättre konkurrensläge än konventionella. Nya arbetstillfällen kan skapas, särskilt inom produktion av ägg och grönsaker samt distribution och förädling av kött. Kommunens upphandling bör utvecklas.