utveckling i norr FriGeo har efter flera års Från forskningsprojekt till ett unikt företagande utveckling i norr

Aktuellt om utveckling och tillväxt i Norrbotten Juni 2010 utveckling i norr Cool, cold and creative. Det är Kirunaföretaget FriGeos slogan som kortfattat berättar om deras vision att genom frysmuddring ta upp organiska sediment från Östersjöns botten, och andra små och stora vattendrag, för att frigöra energireserven i materialet och till exempel kunna avlägsna kvicksilver och andra miljögifter ur ett förorenat sediment. utveckling i norr Verksamhetsplanen IUC 2015 IUC Norrbottens oberoende ställning som tillväxtmotor i näringslivet ska vidmakthållas SIDAN 2 IUC Norrbotten bytte delvis fokus under 2009 Nya program har startats för att på sikt kunna stärka företagens konkurrenskraft SIDAN 3 Design kan vara främsta utvecklingsverktyget Designers bör plockas med tidigt i processerna och design diskuteras i styrelserummet SIDAN 8 Susanne Rostmark, FriGeo. Från forskningsprojekt till ett unikt företagande FriGeo har efter flera års forskning kunnat utveckla en teknikintensiv process som de senaste åren har kunnat kommersialiseras. Vi har trott på det här och någon måste ju våga vara först. Nu gäller det att vi fortsätter att utveckla metoderna så att vi kan behålla försprånget, säger Susanne Rostmark, eldsjäl och delägare till företaget. Den unika frystekniken bygger på att genom frysning stabilisera och lyfta förorenat sediment. Frysningen påverkar materialet positivt på flera sätt effekter för miljö och ekonomi. Efter att FriGeo framgångsrikt lyckades bärga material på 130 meters djup från en havererad DC3:a i Östersjön har förfrågningar kommit från bland annat Storbritannien om avancerade tekniska högriskuppdrag. IUC Norrbotten har deltagit i processen att lotsa innovationen mot en kommersialisering. Vändpunkt 2010 blev en historisk mötesplats IUC Norrbottens ordförande är väldigt nöjd med konferensen som lyckades samla hela systemet SIDORNA 10-13 PEGIN ska stärka kommersialiseringen Traditionellt tänker vi mer problemlösning än produktlösning men det tankemönstret går att ändra SIDAN 15 Från den här arbetsplattformen utför FriGeo sina frysuppdrag. Luleå tekniska universitet vill göra samhällsnytta Samarbetet mellan universitetet och IUC Norrbotten med dess medlemsföretag lovordas av näringslivets företrädare SIDAN 18

utveckling i norr Verksamhetsplanen IUC 2015 En översyn av IUC Norrbottens verksamhet har resulterat i en ny verksamhetsplan, kallad IUC 2015 som blir ett styrdokument för de kommande årens verksamhet. Bakgrund Den snabba omvärldsförändring som sker med avsevärt skärpt internationell konkurrens, som följd av bland annat globaliseringen, kräver att de aktörer i regionen som arbetar i tillväxtfrämjande verksamheter förmås skapa en effektiv och verkningsfull samverkan. Utgångspunkten i arbetet med IUC:s verksamhetsplan har varit att utifrån en sedvanlig SWOTanalys (styrkor, svagheter, hotoch möjligheter) formulera framtidsinriktade komponenter i en uppdaterad verksamhetsplan. Vision och verksamhetsidé Med vår vision och våra verksamhetsidéer vill vi fortsätta att utveckla den företagsnära position som IUC Norrbotten har intagit under de senaste årens arbete. Den positionen är grunden för vår verksamhet, och den ska i hög grad vara behovsstyrd från de företag, branscher och andra partners som IUC samverkar med. Den ska dessutom initieras i en process av underifrån och upp karaktär. IUC Norrbottens oberoende ställning ska vidmakthållas. Det övergripande målet är att vara en effektiv kompletterande aktör i regionens tillväxtfrämjande system. samtidig hög kostnadseffektivitet, vilket ska åstadkommas genom att efter behov köpa in externa resurser för genomförande av de aktiviteter som IUC initierar och genomför. Samverkan med Luleå tekniska universitet är en nyckelfaktor för skapande av en långsiktig konkurrenskraftig tillväxt baserat på processer, tjänster och produkter med ett högt kunskapsinnehåll. Vår tidigare fastställda vision om att Norrbotten ska bli EU:s bästa tillväxtregion till år 2013 ligger fast. Strategier Genom regelbundna möten och förtroendefulla samtal med enskilda entreprenörer och företagare ska IUC skapa en bred och djup kunskap om företagen i allmänhet och om deras utvecklings- och tillväxtpotential i synnerhet. Härigenom kan vi tillhandahålla behovsstyrd utbildning, tillhandahålla erfarna och lämpliga mentorer, skapa mötesarenor samt initiera och driva nätverksprojekt. Allt med syftet att underlätta och främja tillväxt i befintligt näringsliv. Styrelse Styrelsen ska bestå av ledamöter från såväl tjänste- som tillverkningssektorn, samt representera olika delar av regionen. Operativa mål IUC Norrbotten ska: ständigt driva minst fem tillväxtfrämjande nätverksprojekt enligt Triple Helix, varav minst ett projekt per år ska leda till bildandet av ett bolag mer än fem utbildningar per år ska genomföras som främjar små och medelstora företags internationella konkurrenskraft mer än tio mentorsinsatser per år ska initieras och genomföras mer än fem årliga konferenser eller temamöten ska arrangeras Målgrupp IUC Norrbottens målgrupp är primärt små och medelstora företag, små företag med upp till 49 anställda och medelstora företag med 50-200 anställda. Partners IUC Norrbottens förhållningssätt är att söka effektiv och verkningsfull samverkan med olika partners i systemet. Organisation IUC Norrbotten ska upprätthålla en hög resursflexibilitet med Finansiella mål IUC Norrbotten har inga avkastningskrav från ägarna och delar således inte ut några vinster. Det finansiella målet är fastställt till att vara upprätthållande av det egna kapitalet. Värdegrund IUC Norrbotten har fastställt följande nyckelbegrepp och värderingar i vårt arbets- och förhållningssätt: ansvarstagande engagemang företagsnära industriell kompetens regional förankring och kännedom Styrelseordförande Erik Sandberg samt VD Anders Wäppling uppmanar alla som vill veta mer om verksamhetsplanen IUC 2015 att kontakta någon i organisationen eller bland medlemsföretagen i nätverket. tillväxt i länet Gemensamt arbete för rense n Vändpunkt 2010 i Kiruna a före konfe Följande debattinlägg lämnades till medi dare. na, Centek och Almi Nord som avsän tagar Före n, botte Norr IUC (17-18 mars) med mmans med ett 20-tal medartillsa n botte Norr IUC var n rense Initiativtagare till konfe n blev ande över näringslivet och konferense rangörer. Här samlades de som har inflyt xt. tillvä iktig långs på fokus med gsliv ett avstamp till ett livskraftigare närin Norrbotten kan bättre! r att investeras i Norrbotten de näröver 200 miljarder kronor komme Företagarna. Det handlar till exemandra maste åren visar uträkningar av bland sinvesteringar och gruvnäringen, järnväg gden, pel om vindkraftsparken i Markby men även om turism och byggsektorn. shopp för Norrbotten. Men för att det Det är naturligtvis bra och ger framtid jobb för regionen gäller det att tänka ska leda till långsiktig tillväxt och fler ringar och regional tillväxt har inte funnytt. Kopplingen mellan stora investe då. nits sedan Stålverk 80-tiden, om ens t har varit nästan uteslutande Forskning visar att tillväxten sedan 60-tale ättningen har huvudsakligen vuxit orienterad till urbana centra och syssels ökad produktion av el, malm och Trots tion. inom olika typer av tjänsteproduk befolkningsandel i Sverige minskat med trävaror har till exempel Norrbottens en femtedel under 50 år. ingen och undvika att Norrbottens Menar vi allvar med att vilja vända utflyttn flyger in arbetskraft för att utvinna man näringsliv ska likna en oljeplattform dit att vända utvecklingen. tillfälle råvaror för export har vi nu ett gyllene de enorma investeringarna som Även om lejonparten av vinsterna från som kan planeras hamnar utanför Norrbotten är det mycket pengar i omlopp exempel procent av 200 miljarder motsvarar till omvandlas till jobb och tillväxt här. En kommer inte att hända av sig självt. cirka 4 000 årsarbetstillfällen. Men, det ng av och några jättar. För att kunna få utväxli Norrbotten har gott om små företag ete. Det handlar till exempel om att kunna de planerade investeringarna krävs samarb i stora anbudsförfrågningar. i fråga formera sig i grupper som kan komma nya se nya affärsmöjligheter och utveckla träffas, r behöve Näringslivet i Norrbotten en arena. r. För detta krävs ett öppet sinne och konkurrenskraftiga varor och tjänste Norrbotav investeringsvågen som sköljer över Låt oss tillsammans se till att dra nytta långsiktig fördel för länet. ten och använda den till maximal och Anders Wäppling, VD IUC Norrbotten Norrbotten Kjell Hjelm, Regionchef Företagarna Gry Holmgren Hafskjold, VD Centek Sten-Anders Gustafsson, VD Almi Nord 2

L E D A R E utveckling i norr Under 2009 bytte vi delvis fokus för de nya program som startades Vi kan glädjande nog konstatera att finanskrisen inte drabbade Norrbotten lika hårt som många andra regioner i landet men en följd av krisen blev att marknaderna mattades av för många av våra SMF-företag, de små och medelstora företagen. Den årliga positiva tillväxtutveckling som vi upplevde före finanskrisen, i branscherna trä, verkstad, elektronik och IT, bromsades upp och backade för en del. Trots detta kan vi konstatera att som helhet verkar Norrbotten ha klarat sig relativt bra. Men förändringarna i omvärlden föranleder IUC Norrbottens styrelse att agera. Styrelsen och ledningen har tagit fram en ny strategiplan kallad IUC 2015 som delvis fokuserar på nya insatsområden. Nya program har redan startats som på sikt ska kunna stärka företagens konkurrenskraft. Den här strategiplanen och de nya programmen ser vi fram emot att kunna genomföra under de närmaste åren tillsammans med SMF, universitet och andra aktörer. Vi blickar framåt Styrelsen har tagit fram några grundförutsättningar, reflektioner, tankar och idéer som ska ligga till grund för IUC Norrbottens verksamhet under de närmaste åren: Tjänste- och varuproducerande företag i norra delen av vårt land har av kända skäl en ytterst begränsad hemmamarknad jämfört med sina konkurrenter. Kunderna för framför allt de varuproducerande företagen finns på ett stort avstånd. Lägg till det att den strukturomvandling som pågår kryddat av den senaste djupa finanskrisen blottlägger en allt hårdare internationell konkurrens. Det gäller inte minst för företag i perifera regioner som vår. Konsekvenser av en allt starkare centralisering ser vi tydligt där verksamheter flyttas till andra delar av Sverige och i något fall till andra delar av världen. Besluten tas i högre grad än tidigare långt ifrån oss vilket gäller såväl inom den offentliga som den privata sektorn. Det är uppenbart att de politiker - från alla partier - som representerar oss, och som lever i norra Sverige, får svårare att göra sina röster hörda. Det är de stora väljargrupperna i storstäderna som skall vinnas. Konsekvensen av rådande trenderna är att vi själva måste ta initiativ och agera med klokhet. Vi kan inte förlita oss på andra, det är vi själva som bor här som med skärpa måste skapa utveckling, tillväxt och välfärd i vår del av landet. Vad kan vi göra? Det finns en stor tillväxtpotential. Nu handlar det om att agera, i stället för att reagera. Det handlar om att ta initiativ, att vara handlingskraftig och därtill smarta. Till att börja med måste vi vara ärliga när vi objektivt analyserar vårt nuläge. Vi måste våga möta en tuff verklighet. Vi måste våga ifrågasätta om vårt nuläge är så bra som vi tror. Många av de företag som har lagt ner eller flyttat verksamheter kommer inte tillbaka. Det handlar om näringar som av tekniska eller strukturella skäl inte efterfrågas längre. Innovationssystemet, det vill säga alla som verkar för tillväxten i näringslivet, måste nu samlas för vårt gemensamma intresse. IUC Norrbotten kommer att agera öppet, ödmjukt och konstruktivt i samverkan med sina partners på en rad olika områden: Vi ska fortsätta samverka med regionens näringslivsorganisationer, kommuner, landstinget, länsstyrelsen och Tillväxtverket kring utvecklingsfrågor i SMF Vi ska fortsätta söka upp företagarna, inventera och analysera deras utvecklingsbehov samt uppmuntra och stödja deras expansionsplaner Vi ska fortsätta att initiera och genomföra program som stödjer företagen utifrån deras utvecklingsbehov Vi ska initiera och stödja att mer riskvilligt kapital vaskas fram i regionen Vi ska stödja Luleå tekniska universitet och andra forskningsinstitut så att än flera vetenskapliga upptäckter finner vägar ut i näringslivet för att skapa produkter och tjänster som kan kommersialiseras i befintliga och nya företag Vi ska stödja att näringslivsorganisationerna tar en aktivare roll för att uppmuntra och stödja offensivt riktad utveckling i företagen genom en uppsökan- de verksamhet i detta syfte Vi ska fortsätta med att skapa arenor där kontakter kan tas och affärer skapas. Styrelsen i IUC Norrbotten är överens om att den strukturella förändringen som pågår inom de offentliga och privata sektorerna, tillsammans med den pågående utflyttningen, endast kan hejdas genom att fler arbetstillfällen skapas i små och medelstora företag. De stora företagen är ovärderliga för regionen men vi måste hålla i minnet att de marginellt kommer att öka sysselsättningsgraden det närmaste decenniet. IUC Norrbotten kommer att jobba oförtrutet med att söka upp nya och gamla företagare, i små och medelstora företag, för att uppmuntra och stödja dem att ta tillvara sina fulla potentialer. Enligt en aktuell undersökning inom Företagarna jobbar sex av tio och nio av tio nya jobb skapas i de små och medelstora företagen. Anders Wäppling, VD, och Erik Sandberg, Styrelseordförande Styrelsen i IUC Norrbotten AB: Vi utvecklas bäst genom att agera, inte reagera Ordförande: Erik Sandberg, Comacon AB VD Anders Wäppling, Stefan Lindbäck, Lindbäcks AB Marie Laestander, ElectroTech AB Thomas Björnström, Softcenter i Kiruna AB Maud Spencer, Svalson AB 3

Näringslivet utvecklas bäst när beh Det finns ett stort utbildningsbehov inom träindustrin. Både företagsledare och producerande personal vill lära sig mer som förbättrar företagens position på marknaden, berättar John Sandström, ansvarig för ett kompetensutvecklingsprogram inom IUC Norrbotten med inriktning mot träindustrin. John Sandström Som stöd för IUC Norrbottens utbildningsinsatser har drygt 200 företag kartlagts för att inventera behoven, ett grundläggande arbete som under 2009 följdes upp av mer detaljerade kompetensinventeringar inom branscherna trä, elektronik och verkstad. Exempel på frågeställningar är: Vilka kompetenser finns? Vilka behov ser man de närmaste åren hos den egna personalen och vid nyrekryteringar? John Sandström gläds över träindustriföretagens positiva syn på kompetensutveckling för att utveckla sina verksamheter. Inom träindustrin är det framför allt kunskaper om smartare produktionslösningar och underhållssystem som efterfrågas. Det finns ett tydligt behov av att kunna effektivisera och rationalisera produktionen samtidigt med införandet av ny teknik i processerna. Vidare vill de förbättra företagets affärsutveckling mot nationell försäljning, kalkylering, marknadsföring och export. Stärka företagsledningen I första hand är det företagsledning och produktionsledare som är målgrupp för insatserna men stor vikt läggs också vid att all personal blir kunnigare och mer delaktiga i det som bygger företa- gens kvaliteter. Samtidigt är det ett stort ansvar att vara företagare och många småföretagare är ganska ensamma i sin vardag om viktiga beslut som påverkar utveckling och framtid. Det här är ett viktigt område, att stötta ägare och företagsledningar att fatta kloka beslut. Ett annat viktigt område är att utveckla resultat- och affärsinriktade processer från idéer till färdiga produkter, säger John Sandström. Det går oftast snabbare att vidareutveckla och förädla befintliga produkter än att innovativt hitta helt nya produkter. Nya säljmetoder IUC Norrbotten stödjer företagare som vill bli ägare av produkter, inte bara vara legoproducent åt andra. En intressant fråga är i det här sammanhanget vilka kompetenser och färdigheter som behövs för att skapa nästa generations produkter. Men det kanske viktigaste utvecklingsområdet är att ta till sig nya moderna metoder att marknadsföra och sälja på olika marknader, säger han. Ny informationsteknik kan bli helt avgörande för att lyckas, där e-handel och hemsidan har potential att utvecklas till viktiga säljinstrument. Först när man väljer att strategiskt lyfta upp nya IT-lösningar som en intäktskälla i affärsplanen, då har man omvärderat dess möjligheter. Kompetensutveckling stärker elektronikföretagens konkurrenskraft Baserat på kompetensutvecklingsbehovet inom elektronikindustrin genomförs utbildningsprojektet KEN (Kompetensutveckling Elektronik i Norr) som vänder sig till anställda inom elektronikbranschen i norra Sverige. Avsaknaden av utbildade och erfarna elektronikingenjörer ställer allt större krav på företagens förmåga att kompetensutveckla sin egen personal. KEN finansieras via ESFrådet och EUs socialfond och löper fram till halvåret 2011. Konkurrensen från omvärlden ställer allt hårdare krav på våra företags förmåga att effektivt konstruera och tillverka elektronik med bibehållen kvalitet, säger Anders Högström, Kalix Electropolis, som gomför satsningen i samarbete Jerry Lindblom med IUC-bolagen i regionen. De eftergymnasiala högskoleutbildningarna inom elektronikområdet har i Sverige halverats de senaste tre åren och där är Norrbotten och Västerbotten inget undantag, säger Jerry Lindblom, projektledare i Kalix Electropolis och ansvarig för utbildningar inom elektronik och inbyggda system. Utbildning behövs! Detta faktum är hämmande för utvecklingen eftersom elektronik har och kommer att få en ännu viktigare nyckelroll inom näringslivet för utveckling av framtidens produkter. Projektet KEN fokuserar på följande huvud områden: Konstruktion (av både hårdoch mjukvara) Tillverkning och produktion (produktionsteknik och flöden, lödteknik, tester, felsökning) Affärer (Affärsutveckling, marknadsföring, försäljning) Ledarskap (ledarutvecklingsprogram, projektledning, organisation, styrelsearbete) Kvinnor inom elektronikindustrin (ett riktat utvecklingsprogram) Strategiska utbildningar inom konstruktion och produktion har genomförts det senaste året och nu riktas insatserna mot ett paket av kompletterande konstruktionsutbildningar för att effektivisera konstruktion av elektroniska produkter så att de funktions- och produktionsmässigt bättre möter kundernas och marknadens krav. Allt i syfte att effektivisera konstruktionsprocessen och att effektivisera produktionen av produkterna, minimera produktionskostnaderna och optimera kvaliteten, förklarar Jerry Lindblom. 4

oven styr insatserna Möjligheter öppnar sig för regionala träförädlingen Vi ser flera positiva signaler till utveckling inom träförädlingsindustrin, säger Christer André och John Sandström på IUC Norrbotten. Den kanske viktigaste signalen är den positiva attityd till samverkan som blir mer och mer tydlig mellan företagen och som kommer att bana väg för branschens utveckling. Christer André Ett exempel på detta är ett gemensamt studiebesök till Gällivare där ett tiotal trähusbyggare krokade arm för att ta del av gruvortens investeringsplaner, både byggande av nya villor och flerfamiljshus när gruvområdet i Malmberget måste utrymmas och nybyggnationer vid Dundrets turistanläggning. Det här är ett unikt samarbete, att de åker upp tillsammans, öppet diskuterar affärsmöjligheter på orten och samverkansmöjligheter, säger Christer André och tillägger att de företag som var där fick möjlighet att presentera sina egna verksamheter. Förhoppningar finns om att som ett test få uppföra Norrbottenstillverkade småhus i trä i kommunen. Elektronikstyrning En annan intressant utveckling är ett påbörjat arbete för att utveckla trähusbyggandet med stöd av regionens elektronikindustri. Det finns mycket mer att göra kring styrning och reglering av energi i både egnahem, sommarstugor och flerbostadshus. Uppvärmningssystemen med fler förnybara energiproducenter som luftvärmepumpar och solenergianläggningar kommer att kunna styras betydligt mer effektivt i framtiden. Samverkansmöjligheter Ett tredje intressant utvecklingsspår är marknadsarbetet, där vi i norra Sverige kan bli betydligt vassare och lönsammare. En regional förebild är SSC, Skellefteå Snickericentral, som har en tidsenlig och över konjunkturerna stark organisation som nyligen firade 50-årsjubileum. Vi måste ständigt identifiera och uppdatera marknadsbehovet, för det är det arbetet som ger överlevnad och tillväxt, fortsätter Christer André. Träförädlingen i norra Sverige skiljer sig åt på det sättet att i Norrbottens län är man betydligt mer inriktade på trähusbyggande medan man i Västerbottens län inriktar sig på insatsvaror som fönster, dörrar, inredning, trappor mm. Detta ger samverkansfördelar, man kan komplettera varandra och utvecklas tillsammans. Cathrine på finsnickeriet vill samverka för att utvecklas Det är viktigt att småföretagen samverkar för att utvecklas. Det anser Cathrine Lindberg, ägare och vd till företaget Finsnickeri i Råneå, som brinner för att delta i IUC Norrbottens kompetensutvecklingsprogram. Alla vill utvecklas, bli duktigare på det man håller på med. För det krävs det ett brett kontaktnät med människor som är duktiga på teknik, produktion, marknadsföring och affärer. Det gäller att identifiera sina behov och att utifrån detta utbilda och kompetensutveckla sig själv som företagare och sina medarbetare. Självklart vill vi Cathrine Lindbäck hänga med i utvecklingen och då gäller det att vara minst lika duktiga som våra konkurrenter, helst lite duktigare. För det krävs det att vi kompetensutvecklar oss, ständigt, säger hon. För Finsnickeri i Råneå är det viktigt att ha både traditionella och unika produkter som efterfrågas och att ha en kostnadseffektiv produktion så att produkterna når marknaden. Olika IT-lösningar Det är en ständig jakt för att söka vägar till effektiviseringar. Det gör konkurrenterna, vilket innebär att om man stannar i ett nöjdläge blir man fort passerad. Vi har framför allt satsat på två områden att förbättra oss, att söka nya tekniska lösningar för kalkylering och att rita i CAD-system. Tidigare fick vi lägga ner betydligt mer tid på att ge kunderna priser på våra produkter, nu med våra nya kalkylmallar sparar vi betydligt mer tid än vi kunde ana innan systemet infördes. Det är viktigt att all personal kompetensutvecklas. Som liten aktör är det helt avgörande att vi kan anlita duk- tiga utbildare och att vi kan dela kostnader för utbildningsinsatser. Det är också viktigt för oss att kunna åka ut och träffa andra i branschen, som kanske har likartade frågeställningar och problem. Man både tipsar och råder varandra. 10-årsjubileum Det här sociala nätverkandet är guld värt. Man lär sig av experter på olika områden och man lär sig av varandra. Man får chans att lära sig saker som man inte visste att man borde veta mer om. Man får också bevis för att man är duktig på vissa områden. Det blir en kvittens på att man gör rätt saker, att man är på rätt väg. Det Råneåbaserade träförädlingsföretaget Finsnickeri, som har nischat in sig på snyggt designade fönster, ytter- och innerdörrar, firade i december sitt 10-årsjubileum. Företaget ingår i Levande rum, en sammanslutning av inredningsföretag i Norrbotten som utvecklar, producerar, marknadsför och säljer högklassiga finsnickerier och inredningar. Finsnickeri 5

Elektronikutveckling i testcenternätverk Elektronikinnehållet ökar hela tiden i våra vardagsprodukter. Vi omger oss dagligen med produkter som för sin funktion har ett inbyggt elektroniskt system, en inbyggd intelligens som tillför viktig funktionalitet för varje specifik produkt, säger Anders Högström, VD för Electropolis. Elektronikindustrin är viktig för vår industriella tillväxt. Det framgick med all tydlighet vid konferensen Vändpunkt 2010 i Kiruna där elektronikindustrin fanns med på många hörn, bland annat med ett gemensamt seminarium med ProcessIT samt ett fleral temaseminarier. I norra Sverige har vi många duktiga elektronikföretagare som i olika konstellationer med sina specialistkompetenser är med och utvecklar nästa generations produkter och tjänster. Han berömmer de elektronikföretag som är med Anders Högström och växlar upp våra traditionella industriprodukter till ibland oanade teknikhöjder. Anders Högström beskriver elektronikindustrin som en viktig part för att skapa tillväxt i regionen. Viktig FoU-koppling Som VD har han varit med om merparten av den utvecklingsresa som elektronikindustrin via Electropolis startade 2003, där ett 10-tal lokala elektronikföretag i Kalix formaliserade sitt samarbete. Detta har idag utvecklats till en elektronikplattform för hela norra Sverige, där länets elektronikföretagare har krokat arm med sina branschkollegor i Västerbottens län och med kollegor i norra Finland. Det är viktigt inte minst i ett internationellt perspektiv att vi samverkar för att bli starkare. När vi samverkar kring marknadsföring ger det bättre slagkraft och nya affärsmöjligheter skapas, säger han. Vill ligga i framkant En viktig nyckel till framgång är samverkan mellan elektronikföretag och företag i andra branscher. Vi har sedan flera år ett väl utvecklat samarbete med Luleå tekniska universitet inom områdena ProcessIT och vård och omsorg, med Umeå universitet och CMTF. För oss är det enormt viktiga samarbetspartners. Våra näraliggande och framträdande akademier blir mer och mer avgörande för hur vi inom elektronikindustrin kommer att utvecklas. Vi vill ligga i framkant för att möta framtida utmaningar i samhället. Verkstad + elektronik = nya förädlade produkter Automation + elektronik = nya tjänster inom processindustrin Trähusproduktion + elektronik = miljövänlig värme och energistyrning Anders Högström ser stora utvecklingsmöjligheter för korsvisa samarbeten mellan branscher, där elektroniken kan hjälpa till att ta utvecklingssteg tillsammans med experter inom till exempel automation och trähusbyggande. En stor del av verksamheten bedrivs idag genom projekten ESIS (regionalt innovationssystem inom elektronik och inbyggda system), Sensorband (tjänsteutveckling kring falldetektering inom äldreomsorgen), KEN (kompetensutveckling inom elektronikbranschen), Tjänste och resursdatabas (samverkan kring infrastruktur och kompetenser). IUC Norrbotten AB är till 60 procent huvudägare av Kalix Electropolis AB med Kalix kommun (25%) och Pajala Utveckling AB (15%) som delägare. CareTechs trygghetslarm CareCall. I projektet Sensorband har elektronikföretaget CareTech, tillsammans med universiteten i Luleå och Uleåborg, tagit fram den unika fallsensorn som är ett trygghetslarm inom äldre- och handikappomsorgen. Fallsensorn bärs av brukaren på kroppen och när personen ramlar eller faller sänds en signal till trygghetslarmet, som i sin tur larmar larmcentralen. Den här e- hälsoprodukten revolutionerar sjuk- och omsorgsvården, enligt CareTechs VD Arto Brushane. Skellefteåföretagen Optronic och Adopticum visade hur optroniktekniken fungerar, ett optiskt mätsystem för industrin som bygger på informationsöverföring via ljuspartiklar. Denna teknik har utvecklats i ett prototypprojekt inom ESIS, kallat Time-Of- Flight (TOF), där två testkameror har tagits fram med den nya 3D-kameratekniken. Det här är unikt så tillvida att det första försöket i Europa med den här typen av kamerautrustning, en teknik som kan utnyttjas i de flesta industribranscher. 6

Projekten ESIS och ProcessIT Innovations deltar i flera intressanta produktprocesser Inbyggda elektroniska system finns i många av våra vardagsprodukter som mobiltelefoner, betalkort, kameror, bilelektronik, datorer, musikspelare, navigationssystem, medicinsk utrustning, tevetjänster och mycket mera. Men det är framför allt inom den tunga industrin som vi nu regionalt ser en stor potential att utveckla näringslivet de närmaste åren, säger Anders OE Johansson, projektledare för ProcessIT Innovations och verksam vid Institutionen för systemteknik vid Luleå tekniska universitet. Vi är duktiga på att ta fram nya produkter men inte lika duktiga på att sälja dem utanför regionen, anser han, och här måste vi skärpa oss betydligt. Det är känt att verkstadsindustrierna är duktiga på att ta rygg på basindustrin och utvecklas tillsammans med dem men nu är det dags att automationsindustrin följer efter. Här har den industrin sin stora utvecklingspotential och i de processerna kan vi inom Process-IT Innovations vara med och bidra, säger Anders och tillägger att fokus ska ligga på de regionala aktörer som har ett uttalat mål att växa. Efter en inledande insamling av utvecklingsidéer kommer dessa att värderas och prioriteras för att se vilka som har bäst potential att kommersialiseras. Inbyggda kommunikatörer På liknande sätt arbetar projektet ESIS, som bygger på ett elektronikbaserat innovationssystem. Foto: Optronic De första 3D-TOF-kamerorna (Time Of Flight) med den unika CMOS-chiptekniken från Optronic är sedan ifjol tillgängliga på världsmarknaden. Det samverkande företaget Fotonic, som är specialiserade på standardhårdvaror för industrin, har bidragit med en kompakt och robust kamera för ändamålet som är tillförlitlig i både inomhus- och utomhusmiljöer. Både Optronic och Fotonicär företag som aktivt deltar i ESIS-projektet. Genom samarbete inom den egna branschen och mellan branscher samt med universitet och offentliga aktörer skapas goda förutsättningar för tillväxt i regionen. Med ESIS vill vi öka tillväxten i elektronikindustrin och speciellt i våra produktägande företag genom att etablera affärsinriktade produkt- och forskningsaktiviteter som är baserade på inbyggd kommunicerande elektronik, säger Jerker Delsing, professor i inbyggda system vid Luleå tekniska universitet. Behovsinventering har genomförts hos ett 60-tal företag i våra två nordliga län och närmare hälften av dem är med i någon form av projektsatsning. Ett viktigt arbete inom ESIS är också att stötta det interna utvecklingsarbetet i de tillverkande företagen där vi till exempel fokuserar på att effektivisera deras produktionsprocesser. Det sparar tid och ger dem i slutändan en ökad lönsamhet som de kan använda till att utveckla företagandet och satsa på egna produkter. Mikromakarna ett föredöme Här nämns Mikromakarna i Pajala som ett gott exempel, där ett välgenomtänkt analysarbete ligger till grund för kommande satsningar i företaget de närmaste åren. Projektet ESIS inleddes hösten 2008 och ska vid slutet av den första treårsperioden ha uppnått följande fem mål: 1 Minst sex nya kommersiella produkter på marknaden 2 Minst tre nya företag etablerade 3 Samtliga deltagande företags forsknings- och utvecklingsbehov kartlagda 4 Minst åtta nya prototyper klara eller under utveckling 5 Ett konkret affärssamarbete med elektronikföretag som en av parterna De projektansvariga i ESIS söker i både Norrbottens och Västerbottens län efter fler intresserade företagare i olika branscher som vill testa att utveckla antingen befintliga eller nya produktidéer och tjänster. Samarbetet utvidgas mellan IT-nätverket Internet Bay och elektronikprojekten ESIS och ProcessIT Innovations där Johan Hedlin, Internet Bay, Jerker Delsing och Anders OE Johansson, Luleå tekniska universitet (ESIS respektive ProcessIT Innovations) är ansvariga ledare. Internet Bay, med huvudkontoret i Luleå, är en försäljnings- och marknadsorganisation inom IT-sektorn som ägs och förvaltas av klustrets drygt 100 svenska och finska medlemmar. Företaget Oryx Simulations i Umeå har i samarbete med den finska skogsindustrikoncernen Valmet tagit fram en simultananläggning med den högintressanta VR-tekniken (Virtual Reality) som tidigare använts i flygsimulatorer. Ett bevis för att simulatorn är verklighetsnära är att en elev vid en av landets skogsbruksskolor för ett par år sedan vann Skogs-SM i en riktig skogsmaskin trots att han bara kunnat träna på simulatorn. Enligt Anders OE Johansson är konceptet Algoryx det hittills mest framgångsrika som har utvecklats i samverkan med ProcessIT Innovations. 7

Låt designers vara med från starten av processerna Centeks VD Gry Holmgren Hafskjold är övertygad om att industridesign är viktigt för länets företagande. Det kan till och med vara det främsta framtida verktyget när vi ska utveckla bättre och mer intressanta produkter och tjänster, säger hon. Gry Holmgren Hafskjold Kunskaper om design blir en allt viktigare framgångsfaktor när något ska utvecklas eller vidareutvecklas för en större marknad, när det riktigt unika, särpräglade, ska tydliggöras. Om vi har två likvärdiga produkter till kvalitet och pris så väljer vi som kunder den mer estetiskt tilltalande, till färg och form, konstaterar hon. I Luleå på Aurorum Science Park driver Centek projektet Designarena Nord på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Syftet är att öka intresset för industriell design som ett verktyg att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Det ska öka tillväxten i länet och det synsättet överensstämmer med IUC Norrbottens vision för utveckling av länets små och medelstora företag. Vill bygga hela vägen Geofysikern Gry Holmgren Hafskjold kom redan 1991 till Centek från den norska oljeindustrin och efter femton års projektarbete utnämndes hon 2006 till företagets VD. Hon har under två årtionden kunnat följa företag som valt att investera i design och varumärkesbyggande, och sett dem växa oberoende om de tillverkat industrirobotar, IT- och andra tekniklösningar eller turistprodukter. De som väljer att satsa på design har samtidigt som de utvecklat sina produkter även utvecklat sig själva som entreprenörer och innovatörer. Design är ett processverktyg. Därför vill vi komma in tidigt i processerna, inte plockas in i slutskedet för att fixa till utseendet. Design är så mycket mera, säger hon. Fyra utvecklingsben Design är ett av fyra utvecklingsben för Centek, de övriga är internationalisering, utbildning och projektverksamhet. De fyra benen kompletterar varandra och ger Centeks samverkanspartners tillgång till livskraftiga och framåtsyftande nätverk, där närliggande Luleå tekniska universitets forskarresurser bidrar till att kvalitetssäkra insatserna. Det gäller i all utveckling att sätta människan och marknadssituationen före tekniken. Både dagens och morgondagens produkter och tjänster säljer sina Gunnar Liljedahl, medlem i styrgruppen för Designarena Nord Industridesign lyfte Liko Gunnar Liljedahl, entreprenören bakom miljardbygget Liko, lyckades förverkliga sin företagsdröm genom att tidigt ta med designers i företagets produktutveckling. Företaget, som utvecklar och tillverkar produkter inom vård- budskap till våra sinnen. En produkt ska liksom kunna prata till oss som kunder. Detta gäller även utseendet av en turistanläggning eller en stadsdel. När kunderna kommer till anläggningen ska den vara tilltalande, på både håll och när besökarna kommer närmare. Synintryck efter synintryck ska sälja anläggningen med dess innehåll. Och man planerar inte att flytta stadsdelar i vare sig Kiruna eller Malmberget på grund av gruvbrytningens följder, man flyttar människor, avslutar Gry. sektorn, är ett lysande exempel på när design blev en god affär. Liko s utveckling, från en produktidé till ett företagande i olika tillväxtfaser, bör studeras av alla som vill påbörja en mental resa som kan sluta var som helst. Tidigt insåg jag att design är ett viktigt verktyg i det strategiska tänket, i varumärkesbyggandet och definitivt en fråga som hör hemma i styrelsearbetet. Design är en viktig nyckel till Liko s framgångar på en internationell marknad. LIKO Designprocessen Så här kan man enligt SVID stegvis utvecklas tillsammans med designers. Processen bidrar till att man medvetet och innovativt med både funktionella och estetiska krav tillmötesgår brukarens krav. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer. 1 Utgångspunkter En nulägesanalys av vår samtid och historia, kompletterad med tankar om hur design som ett kraftfullt verktyg skulle kunna påverka, förmedla nytänkande och omtanke. Definiera arbetet med stöd av tekniska, ekonomiska och personella resurser. 2 Användarstudier Behovs- och funktionsanalys genomförs genom omvärldsstudier (kvantitativa och kvalitativa) samt samtal och tester med berörda användare. Även kontakter med berörda nätverk och media. 3 Koncept och visualisering Med analyserna som plattform utvecklas ett eller flera konceptförslag som presenteras och testas. Arbetet bör ske i nära samarbete med kompetenser utifrån ett produktions/marknadsperspektiv. 5 Justering och genomförande Det valda förslagen vidareutvecklas och förankras hos nyckelpersoner. Det slutliga förslaget presenteras, testas och utvärderas. Arbetet kräver samarbete med kompetenser för t ex framtagning av produktionsunderlag. När eventuella osäkerheter eliminerats kan produktionsprocessen påbörjas. 6 Uppföljning och utvärdering Efter produktionsstart utvärderas alla parametrar för att optimera framtida förbättringar. Uppföljningsarbetet inkluderar även nya användarstudier och tester som styr identitet. Marknadsföringens argumentation anpassas till resultaten så att designarbetets fördelar framhävs. 4 Utvärdering och konceptval Utvärdering sker genom olika prioriteringar, beräkningar, marknadsvärderingar och tekniska avgöranden. Alternativa förslag ställs mot varandra. Ett eller flera koncept väljs att arbeta vidare på. Förberedande aktiviteter inför presentationer påbörjas. 8

CPD Center AB i Kalix ska utveckla Cuptronictekniken Produktions- och forskningslabbet CPD Center AB startades i juni 2009 i Kalix. Syftet är att utveckla tillämpningen av Cuptronics världsunika teknik att belägga metaller på plast, papper och andra material. Grundare till bolaget är Cuptronic AB och IUC Norrbotten. Avsikten är att ge företag och forskare en resursplattform där de kostnadseffektivt ska kunna utveckla idéer, som initialt kan bedömas vara oöverstigliga investeringar om företaget eller forskaren själv ska finansiera utvecklingen. Eftersom forskning är mångåriga projekt, från idé till prototyp eller färdig producerbar produkt, inklusive metallisering, blir framtagningskostnaderna stora. CPD Center är öppet för alla industrisegment. Verksamheten har sin bas i en unik patenterad teknologi, The Cuptronic Technology, för metallers vidhäftning mot olika material. Bedöms vara tekniksprång Den här nya teknologin gör det till exempel möjligt att mer kostnadseffektivt än med dagens metoder bygga elektronikmönsterkort och liknande applikationer på traditionell epoxy såväl som på material som tidigare inte kunnat användas, till exempel plaster, papper, keramer och glas. Teknologin lämpar sig vidare för alla produkter eller applikationer där en metall ska appliceras på en icke metallisk yta. Patenten bedöms inom branschen vara ett tekniksprång som utvecklats av innovatören Karl- Gunnar Larsson från Kalix. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med Kungliga tek niska högskolan i Stockholm, Luleå tekniska universitet och internationella samarbetspartners. Verksamheten är lokaliserad till Elektropolis område i Kalix, där Cuptronic Product Development AB, förkortat CPD Center, har börjat att bygga upp en verksamhet med avancerad utrustning för yt- och materialanalys samt bearbetning. Inspirationsexempel CPD Centers slogan metallize is easy förkunnar att det finns många utvecklingsspår för tekniken här ges tre exempel: Fordon Markanta kostnadsbesparingar kan åstadkommas genom att exempelvis ledningsdragning kan ske i ett fordons befintliga struktur av plastkåpor och paneler. Vidare kan metoden användas vid metallisering där skärmning/ reflektion av elektromagnetisk strålning, värme och ljus eftersträvas. I den traditionella fordonselektroniken ökas produkternas hållbarhet och livslängd. Medicinteknik Egenskaper som ges i kombinationen av stark vidhäftning och möjligheten att bygga mycket väldefinierade miniatyriserade mönster, ger kraftfulla möjligheter inom medicintekniska tilllämpningar. Hållbara sensorer med möjlighet att flytta intelligens i sensorerna närmare källan. Möjligheten att utnyttja nya material öppnar också helt nya applikationsmöjligheter. Energi Miniatyriserade bränsleceller är fullt realiserbara med teknologin. Kostnadseffektiviteten i produktionen medför stora möjligheter att göra solenergitillämpningar konkurrenskraftiga mot fossil energiutvinning. Värmeisolation kan utvecklas på nya material och med nya metoder. Oryx Simultations 9

Vi summerar Vändpu Den kontrastrika staden Kiruna är en intressant och Det är ingen slump att konferensen Vändpunkt 2010 arrangerades i Kiruna. Det säger Anders Wäppling, VD för IUC i Norrbotten. Kiruna är en mycket intressant ort som präglas av framtidsinriktade investeringar och en stark tro på framtiden. Vi ser att konjunkturen håller på att vända och vi kan ana att den regionala näringslivsstrukturen är på väg att förändras. Det är ett mycket gynnsamt läge där hundratals miljarder investeras i regionen och det bidrar givetvis till tillväxtmöjligheterna, inledde Anders den välbesökta konferensen. Det är drygt ett år sedan IUC inledde förberedelserna för konferensen och då anade man inte hur väl tajmad den skulle bli i förhållande till vändpunkten. Lite tur ska man väl ha, fortsatte han nöjt. Kiruna kan liknas vid en smältdegel som blandar klassiska och nya näringar. Den världsledande malmbrytningen och pelletförädlingen samsas med ishotellet, rymdindustrin och en globalt spännande stadsomvandling. Lägg till det att Kiruna är ett Anders Wäppling naturligt centrum i Barentsregionen, med absolut närhet till norska, finska och nordvästryska marknaderna. Vändpunkt 2010 blev kontrasternas konferens på många sätt. Den här typen av konferenser är viktiga mötesplatser för oss alla. Den fungerar som en arena för fortsatt utveckling och tillväxt. Här kan alla samverka akademi, företag, offentliga och finansiärer. Besökarna får insikt om framtiden och ser nya möjligheter. Vändpunkt 2010 en mötesplats som skapar relationer och affärer Tillsammans blir vi starka Samarbete och samverkan är viktiga nycklar till framgång. Det är här utmaningen ligger om vi ska kunna utvecklas med hjälp av de stora pengar vi hör talas om. Det är speciellt viktigt för småföretagare som till allra största delen är ensamma eller små aktörer, säger Anders Wäppling, VD för IUC Norrbotten. Samarbeten inleds oftast när man träffas. Då hittar man varandra, det byggs relationer och kontakter knyts kors och tvärs; mellan länder, mellan branscher, mellan företag och inte minst mellan människor. Vändpunkt 2010 blev för många deltagare ett andningshål. Man kom bort sitt skrivbord och det vardagliga slitet, kunde varva föreläsningar med byten av visitkort. En viktig insikt för många småföretagare är att lära sig att förstå var man har sina verkliga konkurrenter. De finns oftast längre bort än man tror så därför är det viktigt att kunna samverka kring branschgemensamma frågor och att dela på kostnader för till exempel utbildningar, marknadsföring och säljkontakter. De som förstår detta utvecklas oftast fortare än andra. Gigantiska investeringar planeras i Barentsregionen Ulf Nilsén på Utviklingssentret i Tromsö har kartlagt investeringarna på Barentsområdet. Det är gigantiska belopp som investeras men alla ska ha i åtanke att den här typen av siffermaterial är dagsfärska. Det händer hela tiden så mycket, inledde han sitt anförande. Det investeras framför allt inom verkstadsindustri, energi, gruvor, besöksverksamhet bygg- och anläggning samt infrastruktur. Han presenterade följande siffror för åren 2008-2010: Norrbottens län 180 miljarder SEK (gruvor/industri 60-80, vind 80, infrastruktur 10) Finska Lappland 44 miljarder SEK (gruvor 23, besöksnäring 9, infrastruktur 8) Nordnorge 185 miljarder SEK (olja/gas 110, vind/vatten 30, infrastruktur 7) NV Ryssland 500 miljarder SEK (olja/gas/infrastruktur) Det är hisnande summor, sammanlagt närmare 1000 miljarder kronor, varav drygt 400 är säkra investeringar i Sverige, Norge och Finland. Tyvärr går merparten av jobben kring investeringarna i Nordnorge det regionala näringslivet förbi. Det är stora företag från södra Norge som kniper dem, de har större kompetens, får bästa avtalen och därmed största vinsterna. Av tradition går handeln i nordsydlig riktning även om det finns möjligheter att bygga östvästliga affärsförbindelser. Av någon anledning sker en begränsad kunskapsöverföring i östvästlig riktning och det bidrar till att affärspartners på Nordkalotten för sällan hittar varandra. Om vi på Nordkalotten ska finnas med som leverantörer till de stora investerarna så måste vi bli bättre på att samverka, knyta gränslösa kontakter inom det små- och medelstora företagandet. Där ligger utmaningen, hävdar han. Ulf Nielsen 10

nkt 2010 naturlig mötesplats Stort medialt intresse kring stora investerare De kapitalintensiva investeringar som presenterades på Vändpunkt 2010 fick ett stort medialt intresse, där både dagstidningar, lokalradio och teve närvarade. Det är en underbar känsla och jag oerhört stolt att få verka i ett företag som är så offensivt, sa Anders Lundgren, chef för anläggningsprojekt hos LKAB, med anledning av att gruvföretaget de senaste åren har investerat närmare fem miljarder varje år och kommer fortsätta att göra det de närmaste åren. Vi investerar med egna pengar och det är en trygghet. Den som inte är satt i skuld är fri, fortsatte han och erkände att företagsledningen drog lite i handbromsen när finanskrisens följder påverkade Anders Lundgren intervjuas av industrins avsättningsförmåga. Sveriges Radio Vi senarelade investeringar som vi kunde skjuta på framtiden samtidigt som vi arbetade med ett kassaflödesprogram för att ha koll på likviditeten. Från i september ifjol har LKAB visat positiva resultat. Även Boliden De omfattande investeringar som LKAB och Boliden genomför medför att de båda gruvföretagen kan ståta med epitetet världsklass på sina miljöförbättrande processer och produkter som tas fram. Vi ser varandra mer som samverkanspartners än konkurrenter, sa Peter Richardsson, Bolidens områdeschef i Aitik och syftade på Anders Lundgren och LKAB. Vi samverkar en hel del kring forskning och utveckling i de nätverk vi har tillsammans med Luleå tekniska universitet. Många av de problemställningar vi söker svar på är mer branschspecifika än affärsmässiga för våra företag. Aitik är redan idag Europas största koppardagbrott med en eftertraktad låghaltig kopparkismalm och de investeringar som genomförs kommer att fördubbla årsproduktionen till 36 miljoner ton malm. LKAB Sprängskiss över Kirunas berggrund och gruvbrytningen Peter Richardsson Vinnova vill prioritera näringslivsinriktad forskning Av världens befolkning på cirka åtta miljarder bor 61 procent i Asien och endast 6,5 procent inom EU-området med sina 27 länder. Då förstår väl alla var den stora marknadspotentialen finns, säger Charlotte Broman, generaldirektören för Vinnova. Dessutom är 35 procent av befolkningen inom EU 60 år och äldre. Det finns alltid avsättning för produkter och tjänster men det gäller att fokusera på rätt marknader och rätt målgrupper. Befolkningen ökar och i takt med att befolkningstäta områden som de forna sovjetiska staterna och BRIC-länderna Indien och Brasilien förbättrar sin levnadsstandard ökar efterfrågan. Summan av all produktion väntas bli fördubblad fram till 2025. Gruvdriften i Pajala-Kolari skapar Klondyke stämning Bara för några år sedan var det fullständigt otänkbart att inbilla sig att det som händer i Pajala-Kolariområdet skulle bli verklighet inom några år. Niclas Dahlström, informationsansvarig vid Northland Resources, håller med om det inte hör till vanligheterna att starta en ny gruvverksamhet där det inte har funnits någon gruva tidigare. Han berömde konferensen som fantastiskt välorganiserad och intressant. Det bolag Dahlström representerar har satt färg på regionkartan när det gäller investeringar, framtidstro och möjligheter att lösa frågor kring infrastruktur och Charlotte Brogren Vi kan tycka att Sverige är en framstående forskarnation men vi svarar för mindre än en procent av världens samlade forskning och utveckling. Därför är det viktigt att satsa pengar på rätt typ av forskning, och då menar jag att den ska vara näringslivsinriktad och snar att få ut som produkter och tjänster på marknaden. Tyvärr utvecklas en del av vår forskning åt fel håll, man forskar för forskandets egen skull i stället för att den är efterfrågad och behovsanpassad. Niclas Dahlström kommande personalbehov i en del av länet som höll på att somna in. Vi har satt ner foten på några fyndigheter och jobbar idag envetet för att realisera våra affärsplaner men visst blev vi lite kallsvettiga när finanskrisen slog till. Vi tvingades att dra ner lite på investeringstakten, vi behövde tänka efter ett varv till med tanke på riskerna med de stora investeringar vi hade framför oss. Idag vet vi att det var klokt för nu känner vi oss ordentligt trygga i vår planering. Redan från sensommaren kommer det att märkas att Northland Resources växlar upp takten, personal kommer att anställas och leverantörer av varor och tjänster får möjlighet att delta i uppbyggnaden av gruvindustrin. Northland Resources är ett finansiellt stabilt företag som investerar med egna medel. För ett par år sedan fick bolaget in 1,5 miljarder kronor i ett aktieägartillskott och det är från dessa pengar det idag investeras. 11

Vi summerar Vändpu Lightversion av Draknästet Den unga entreprenören Emil Svanberg från Boden ställdes i ett rollspel inför ett gäng drakar där han sökte finansiering för en utveckling av Storklintens skidanläggning. Emil driver den, och Bodens Camping, tillsammans med några av sina kompanjoner. Emil Svanberg Enkäten ger svar en viktig mötesplats! Den enkät som följde på konferensen visar klart och tydligt att konferensen var efterfrågad. Målet överträffat Åsa Tjärnberg, som ans varade för stora delar av konferens arr an gemanget, är glad över den mycket positiva utvärderingen som gjor- Vi vet att vi har bra anläggningar men givetvis kan de bli ännu bättre. Bodens Camping är Sveriges största stadsnära camping men den stora utvecklingspotentialen ser vi ligger i Storklinten där vi vill utveckla anläggningen med både boende och aktiviteter. Vår vision är en skicamp i två steg, där vi söker finansiering med 10 respektive 20 miljoner men även kompetensförstärkning, sa han sammanfattat. De fem drakarna som representerade finansiärer, affärsutvecklare, skidanläggningsansvariga och exportindustrin ifrågasatte ägarförhållanden i bolaget som består av sammanlagt 17 delägare, styrelsens sammansättning, den höga skuldsättningen som är förenat med risker, trovärdigheten i de beräknade besökssiffrorna och lönsamheten. Emil Svanberg var duktig på att besvara frågorna även om han inte alltid var överens med drakarna. Han gratulerades dock till en fantastisk vision men ombads att se över projektet en gång till framför allt när det gäller lönsamhetsfokus för de båda anläggningarna. Så stor andel som 80 procent av deltagarna sade sig ha fått kontakter, kunskaper eller insikter som de trodde sig kunna ha nytta av i sitt framtida arbete. Drygt 95 procent av deltagarna vill att IUC Norrbotten anordnar en liknande konferens om antingen 12 eller 18 månader. Bland kommentarerna står att läsa: ett viktigt initiativ, bra plats för en konferens och att IUC Norrbotten har en långt viktigare roll som tillväxtmotor än vad många politiker och beslutsfattare förstår. Det som saknades på konferensen var just beslutsfattare och representanter för många av våra kommuner, frågan om besöksnäringens tillväxtmöjligheter och mer tid för matchmaking. Kiruna är det samiska ordet för fjällripa des i samband med Vändpunkt 2010. IUC Norrbotten mål var att samla 250 deltagare. Hela 270 personer fanns på plats i Kiruna. Erik Sandberg (tv) samtalar med Exportrådets Erik Hagenrud. IUC Norrbottens ordförande: Vi är väldigt nöjda! Det är en nöjd Erik Sandberg, styrelseordförande i IUC Norrbotten, som summerar konferensen. Vi lyckades samla hela systemet, säger han och tänker på allt från företagare och entreprenörer till finansiärer, forskare, offentliga och privata näringslivsföreträdare. Jag tycker det är speciellt roligt att så många kustbor lockades upp till Kiruna. Av tradition är vi sämre på att delta i möten och konferenser i inlandet än vad de är på att åka till kusten. Det blev också tydligt vilka motorer de stora företagen är med sina gigantiska investeringar. Företag som LKAB, Boliden, SSAB och Vattenfall är viktiga för regionens utveckling. Vi blir också varse att sysselsättningsgraden inte ökar nämnvärt trots investeringarna. De stora företagen rationaliserar för att kunna vidmakthålla sin konkurrenskraft, för att överleva på marknaden. Undvik att prata om lågkonjunkturen Erik Sandberg fick också höra talas om att det slöts mindre affärsavtal vid några kaffebord. Det är det som i förlängningen en sådan här konferens syftar till. Studiebesök och technical visits I samband med konferensen genomfördes även studiebesök vid LKAB:s visningsgruva samt technical visits vid ICEHOTEL och IRF-institutet för rymdfysik samt en informationsstund i samband med en middag i Kiruna stadshus där kommunalrådet Kenneth Stålnacke berättade om staden och den kommande stadsflytten som förändrar infrastrukturen i form av järnvägar, vägar och el samt placeringen av stadshuset, handels- och bostadsområden. Folk är mer optimistiska idag, konstaterade Maud Spencer, VD för verkstadsindustrin Svalson AB i Öjebyn och styrelseledamot i IUC Norrbotten. Så fort det blir tal om lågkonjunktur så slutar folk att investera. Därför är det bra om vi kan undvika att prata om det och i stället fokusera på framtiden, berätta om vad vi kan göra oberoende av vilken konjunktur det är. Maud är förhoppningsfull och ser att marknaden ljusnar. Det är bra för vi har stått stilla nog länge. Maud Spencer 12

nkt 2010 Forskning och innovation för europeisk processindustri Planerna på ett ProcessIT Europe är på väg att förverkligas. Vi vill redan hösten 2010 ha klart med ett nytt europeiskt gemensamt kompetenscentrum för automationsfrågor inom processindustrin, säger Jerker Delsing, professor vid Luleå tekniska universitet och ledamot av styrelsen inom ProcessIT Innovations. Framgångskonceptet ProcessIT Innovations är på väg ut i Europa på initiativ från Luleå tekniska universitet, som har den ledande forskningskompetensen inom informationsteknologi för processindustrin och inbäddade Internetsystem. Vi är övertygade om att ProcessIT Europe kommer att locka forskare av världsklass som vill vara Jerker Delsing med och stärka Europas ställning som världsledande forskningsregion, fortsätter Delsing. Det här centrat för forskning, innovation och kompetens inriktar sig mot processindustrins automation inom gruvor och mineral, massa och papper, metalller, olja och gas, energi, kemikalier, läkemedel och infrastruktur. Många av dessa industrier har likartade problem vilket innebär att det finns en grund för branschövergripande lösningar. ProcessIT Europe bildas som ett Centre of Innovation Excellence inom EU-initiativet ARTEMIS där leverantörer, processindustrier, forskare och den offentliga sektorn sammanförs för att lösa industrins behov av nya produkter och tjänster. En viktig bas för den kommande världsledande forskningen blir ett regionalt samarbete mellan de svenska och finska processindustrierna LKAB, Boliden, SCA, Stora Enso och Outokumpu Stainless. Seppo Saari är utvecklingsdirektör för Digipolis, som är den fiska motsvarigheten till ProcessIT Innovations. Digipolis består av ett 40-tal företag och organisationer som fokuserar på att utveckla produkter och tjänster till den finska bas- och processindustrin. Eftersom verksamheterna är snarlika har man nu inlett ett samarbete kring några gemensamma projekt som enligt Seppo Saari förhoppningsvis ska leda till att Mer och mer elektronik i morgondagens processindustri. Seppo Saari nya produkter och tjänster blir verklighet som vi båda var för sig eller tillsammans hittar affärsmöjligheter för. Tacton vill ha ordning och reda Tacton är grekiska och betyder ordning och reda. Det är viktigt för att vi ska bli effektiva i våra kundrelationer, säger företagets VD och delägare Christer Wallberg. Han möter ofta företagare som glömmer bort att det är kunderna som avgör om företaget är lönsamt eller inte. De fokuserar på fel saker och agerar därefter. Wallberg höll en intressant föreläsning under konferensen där han berättade om sitt företags strategiska arbete att lägga tyngdpunkten på rätt ställe, i det ansvarsfulla arbetet att hitta marknader och ta hand om kunderna. Jag kan sammanfattningsvis ge er fyra råd på vägen. Skaffa bra referenskunder som i sin tur säljer era produkter eller tjänster, planera för att sälja det mesta direkt utan mellanhänder och komplettera detta med att skaffa partners som säljer på provision och till sist utnyttja maximalt ny teknik i marknadsförings- och säljkontakterna. Hans råd är ute slutande inriktade mot försäljning, den absolut viktigaste faktorn i affärsplanen. Det gäller ock så att tänka långsiktigt, att inte förbruka kundernas förtroende. Det är svårt och dyrt att återerövra gamla kunder eller att skaffa sig nya Christer Wallberg kunder. Därför är det viktigt att värna om närmarknaden, den ger företaget trygghet innan man söker sig längre ut. Eftersträva en extrem unikitet, det ger säljfördelar. SSAB 13

EPN Partners utvecklas som affärspartner Det senaste året har EPN Partners AB bearbetat den nordiska entreprenadmarknaden med stor framgång. Det resulterade i många förfrågningar som det unga entreprenadbolaget har kunnat lämna offerter på. Enligt VD Bosse Hedman, som tillträdde sin tjänst ifjol höstas i september, räknas det som ett erkännande att få vara med och lämna offerter på stora entreprenadjobb, oftast åt stora basindustrier och koncerner. Vi känner ett förtroende när vi samtalar med de potentiella kunderna och det stärker oss i vår strävan att utveckla bolaget och affärerna, säger han. EPN Partners vill göra det enkelt för kunderna. De erbjuder sig att ta ansvar från idé till färdig produkt, om kunden så önskar, där kunden bara kan vrida om nyckeln och starta anläggningen. Att leverera en så kallad IKEA-bil i tusen detaljer som kunden får sätta ihop, det är inte intressant. Bo Hedman Enkelt för kunderna EPN Partners består av 24 teknikföretag med olika spetskompetenser som samverkar i olika konstellationer när jobben erbjuds. Under hösten utvecklades fem tydliga affärsområden inom bolaget: Mining, Steel, Energy, Pulp&Paper och Service. Affärsspråket övergår successivt till engelska. Det är naturligt, våra kundkontakter blir mer och mer internationella, förklarar Bosse som har mångårig erfarenhet av internationella affärsrelationer. Han förespråkar att det ska vara enkelt för kunderna att göra affärer. Kanske en studie först I EPN Partners har vi kompetens att ta ansvar för hela affären, från tidiga idéer till att anläggningar tas i drift. Det gillar kunderna. Vi lägger också stor vikt vid att utveckla resultatet av de investeringar som ska göras tillsammans med våra kunder, fortsätter han. Av den anledningen kan det vara en fördel att inleda med en studie, som i sin tur leder till ett pilotprojekt eller direkt till ett riktigt projekt. EPN Partners erbjuder sig också att ta hand om eftermarknaden, drift och underhåll samt reservdelar, akuta reparationer och reinvesteringar. - Tack vare vår flexibla organisation så är vi speciellt starka på att ta fram behovsanpassade unika lösningar, där inte standardlösningar är lämpliga, säger han. Energieffektiva lösningar Tillsammans med kunderna och ibland utomstående expertis, till exempel forskare från våra akademiska lärosäten, söker man så kallade optimala lösningar. Det görs med stor kreativitet, flexibilitet, lyhördhet och lokalkännedom. Jag tycker att vi är riktigt duktiga på att erbjuda våra kunder energieffektiva lösningar med långsiktiga kloka kalkyler för deras energianvändning och framtida energisparpotentialer. Bosse Hedman berömmer medlemsföretagens kompetens när det gäller applikationskunskaper som inledningsvis vid affärskontakterna intresserar kunderna och sedan blir styrkan i de fortsatta affärsrelationerna. Vid Ovako Bars anläggning i Smedjebacken hanteras dagligen stora mängder glödande slagg från en ljusbågsugn och här inför EPN Partners förarlösa lastningar i gruvmiljöer som kraftigt reducerar företagets arbetsmiljöproblem. Det handlar om att minimera riskerna för de anställda där temperatur, ljus och luftkvalitet har extrema värden. I förarhytten på bandlastaren kan temperaturen idag överstiga 70 grader och utanför hytten kan temperaturen ligga kring 285 grader. Slitaget på maskinerna är kostsamt för företaget, normalt står två av fem maskiner på verkstaden. EPN Partners introducerar nu förarlösa miljöer liknande den som LKAB har för gruvdriften där föraren sitter vid en dator i kontorsmiljö. 14

Traditionellt tänker vi mer problemlösning än produktlösning Länets små och medelstora företag är duktiga på att lösa kundernas problem, både inom basindustri och övrig industri, men vi är inte lika duktiga på att utveckla egna produkter för en större marknad utifrån de lösningar som tas fram. Det här vill vi vara med och förändra, säger Wigert Engström och Håkan Karlsson, ansvariga för projektet PEGIN som från våren 2010 går in i en intensivare fas. Projektet PEGIN drivs av IUC Norrbotten AB med syftet att stärka kommersialiseringen av befintliga och nya verkstadsrelaterade produkter, framför allt med målet att fler ska bli ägare till produkter. Målgruppen är små och medelstora industriföretag inom verksamheterna process, energi och gruvor. Vi söker samarbetspartners som har produktidéer med en potential att kommersialiseras för större marknader, säger Håkan Karlsson som sedan mars är ny projektledare inom IUC Norrbotten. Håkan Karlsson Utvecklingsarbetet kommer att bedrivas i nära samarbete med samverkande företag, kunder, forskare, finansiella organ och offentliga aktörer. Under våren togs de inledande kontakterna med intresserade och potentiella partners, dels för att berätta om projektets möjligheter och dels för att få igång en process i de enskilda företagen att identifiera och tydliggöra möjliga utvecklingsprodukter. Strategiskt utvecklingsarbete Vi träffar företagens representanter under ett par timmar för att diskutera deras utvecklingsmöjligheter, och då ska vi förhoppningsvis ha kommit fram till en topp 3-prioiritering över deras största behov, fortsätter Håkan som har mångårig erfarenhet från eget företagande och senare affärsutveckling inom LIKO, både nationellt och internationellt. Vid besöken använder Wigert och Håkan den erkända TBN-metoden för att analysera och konkretisera behoven, identifiera det som kräver vidare forskning och utveckling, kanske en referensinstallation, samt insatser för affärsutveckling, kommersialisering och strategisk utveckling för att komma ut på olika marknader. PEGINs målsättning Tio samverkande företag som tillsammans genererar 100 miljoner extra under projektperioden. Kompetensstöd till basindustrin En framgångsfaktor för basindustrierna kommer vara ett utvecklat samarbete med det regionalt kompetensstarka småföretagandet, som hjälper den tunga industrin att kvalitetssäkra utvecklingen av produktionen och produkterna. Den här samverkan tjänar båda parter på, den bidrar till att göra verksamheterna mindre konjunkturkänsliga. De små företagen kommer många gånger fram till kluriga lösningar som har potential för en betydligt större marknad, hävdar Wigert Engström och Håkan Karlsson. Av tradition är vi inte vana att utveckla egna produkter utan går vidare till att lösa nästa problem, och nästa problem. Att det kanske är embryot till en ny produkt, den tanken vidareförädlas inte. Ett företags värde bedöms mer av vilka egna produkter, vilken marknad och vilket kundregister företaget har, mindre av vilka hårda tillgångar som finns. Wigert Engström Storleken har betydelse Ett annat utvecklingsscenario som länets småföretag bör ta ställning till är att uppnå ett jämviktsförhållande i en förhandlingssitua- tion. Vare sig man vill eller inte så upphandlas de flesta stora uppdrag mellan två stora parter, där anläggningar blir nyckelfärdiga eller där idrifttagning kan ske på något sätt. Att göra affärer med många små företag som drar sina strån till stacken, och där inköparen måste svara för samordningen, blir mindre och mindre vanligt. Här bör verkstadsindustriföretagen öka sitt samarbete och samverkan för att kanske i framtiden bilda ett gemensamt försäljningsbolag för att vara den partner som basindustrin kan vända sig till. En nyckel till framgång är mer samarbete. Det gör att man hittar varandra som affärspartners, kan samnyttja maskiner och dela på kostnader för investeringar, utbildningar, mässor och mycket mera. Dessutom måste vi bli bättre på att kalkylera, att räkna på uppdragen. Vi är duktiga men inte tillräckligt duktiga, anser Wigert och Håkan. Verkstadsföretaget Erlandssons i Luleå nämns som ett föredöme med ett uttalat mål att successivt öka andelen egna produkter av kvalificerade konstruktioner i högpresterande stål. Ovan ser vi vridbara mål i stål ur varumärket Smith of Odin. Enligt VD Peter Norman har man under produktutvecklingsprocessen kompletterat det egna företagets mekanikkompetens med elektronikkompetens inom ESIS-projektet. Resultatet är ett helt störningsfritt elektriskt system, att jämföras med de traditionella tryckluftsdrivna systemen. På liknande sätt kan PegIN-projektet bidra till att utveckla produkter inom process- och gruvindustrin. Erlandssons 15

Industriell träbyggande kräver mod och långsiktighet I Norrbotten finns två av landets mest effektiva och lönsamma industriella träbyggföretag, Lindbäcks och Älvsbyhus. Företagen utnyttjar prefabricering hårt och deras framgångar visar att det är möjligt att bygga industriellt, både högt och lågt, säger Lars Stehn, professor i träbyggnad på Luleå tekniska universitet som är projektägare till TräIN-projektet. Vad är då receptet för dessa framgångar? För mig handlar det om två saker, att våga ta kontroll och därmed risker, och att prioritera långsiktighet som innebär att man sprider riskerna, förklarar Lars Stehn. Motorn i industriellt byggande är fabriken, vilken naturligt också kommer att stå för det största investeringsbehovet. För att åstadkomma full beläggning krävs att två viktiga arbeten prioriteras; ständig kostnadsreducering och en aktiv marknadsnärvaro. Fokus måste läggas på att effektivisera tillverkningen och att ha en aktiv marknadsnärvaro, baserad på hög beredskap och öppenhet att utveckla nya produkter. Viktigt få kontroll över verksamheten Vår forskning visar på att de företag som lyckas ta kontroll över effektiviseringen, leverantörskedjan och byggprocessen tar kontroll över lönsamheten, fortsätter Stehn. Ett framgångsrikt företagande bygger på långsiktiga relationer och affärsuppgörelser samt behovsanpassade satsningar på forskning och utveckling. Ska man vara långsiktig är det kontraproduktivt att göra affärer med armslängds avstånd. Lars Stehn Andra framgångsfaktorer är samarbete med befintliga och nya underleverantörer för produktutveckling samarbete med universitet för kvalitetssäkring av produkter och tjänster skapande av helhetslösningar som innebär att man levererar funktioner att tänka energilösningar när produkter förädlas Enligt Lars Stehn leder ett långsiktigt tänkande ofta till att man tar marknadsandelar, som leder till förbättrade resultat där lönsamheten kan omsättas i nya effektiviseringsmetoder, affärslösningar och samarbetsformer. TräIN, som är ett träinnovationsnätverk, hjälper företagare att ta kontroll över byggprocessen och därmed företagets lönsamhet. Det är viktigt att veta varför man ska nätverka På SSC Lindvalls i Kalix är man van att samarbeta. Vårt snickeri har alltid verkat i samverkan, säger vd Mats som är tredje generationens Lindvall i träförädlingsföretaget. Han tycker det är viktigt att som enskild företagare tänka igenom i vilka konstellationer man ska finnas. Man ska avsätta dyrbar tid så därför gäller det att försöka förstå hur det kan gagna ens företagande och kanske i förlängningen den bransch man tillhör. Det handlar om att hitta värdeskapande samverkansfördelar, resonerar han. Och när man väl är med, då gäller det att vara aktiv och målmedveten. Det anrika företaget Lindvalls snickeri valde att bli ett av spetsföretagen i Skellefteå Snickericentral, med ansvar för inredningssnickerier. Det är ett 50-årigt starkt nätverk som vi känner oss hemma i. Vi har en gemensam nämnare som leder oss framåt och det känns bra. Vi samverkar av två skäl, vill vi utveckla vår produktionsprocess och vara med i snickericentralens marknadsorganisation. Det avgörande för valet av samverkan är enligt Mats i vilken ut- vecklingsfas bolaget är. Det som är bra för det ena bolaget, kanske inte alls är det för ett annat. Han tycker det är viktigt att branschen syns ute i skolorna för att berätta om det man gör. Vi har hittills inte haft några problem att skaffa personal men långsiktigt tror jag det är viktigt för alla industriföretag om man ska lyckas rekrytera ungdomar. Jag tror att det finns en okunskap om hur det är att jobba inom industrin, vilken typ av jobb det är. När de väl får se våra moderna arbetsplatser så borde det attrahera de yngre. Skellefteå snickericentral (SSC Group) Ett anrikt och unikt nätverk av möbelsnickare, med 50 års erfarenhet av samverkan mellan producerande enheter och en försäljningsorganisation. Säljkontoret ligger i Skellefteå, antalet produ- SSC Lindvalls är ett snart 90-årigt familjeföretag som är specialiserat på inrednings- och möbelsnickerier till framför allt bibliotek, hotell, kontor och andra offentliga miljöer. Dessa oftast stora kunder ställer speciella krav på möblernas utseende och design, storlek och stryktålighet samt förvaringsmöjligheter, egenskaper som triggar de anställdas kompetens och innovativa tänkande att tillgodose kundernas önskemål. centföretag är 13 med sammanlagt 550 anställda. Omsättningen 2009 blev 530 miljoner. Förutom hemmamarknaden är Norge, Danmark, Tyskland, Ryssland och Asien de viktigaste exportmarknaderna. 16

Nya samverkande företag söks till nästa fas av Produktion Botnia Produktion Botnia är på väg in i en ny programperiod från årsskiftet 2010/2011. Vi söker just nu finansiering för ett nytt regionalt projekt, med IUC Botnia som ny samverkanspartner, säger forskaren Kjell Rask på Luleå tekniska universitet. Arbetsmetodiken kommer att läggas upp i fyra delar, en företags- och en forskningsplattform med var sin nätverksplattform. De medverkande företagen får under 18-24 månader genomgå en målstyrd översyn och förändring av verksamheten, där det förutsätts att företaget avsätter tid och resurser för deltagandet. Av de företag som har deltagit de senaste åren är Part AB i Kalix på väg att avsluta sin period, medan bygghisstillverkaren Alimak i Skellefteå blir ny samverkanspartner. Vårt mål är att få in ytterligare ett företag under 2010 och 2-3 företag under 2011, och då pratar vi om tillverkande företag företrädesvis över 50 anställda från Norrbottens eller Västerbottens län, fortsätter Kjell. Alla ska vara delaktiga Parallellt med det regionala projektet Produktion Botnia driver universitetet den regionala delen av det nationella projektet Produktionslyftet. Från och med i år har Luleå tekniska universitet Forskaren Kjell Rask, avdelningschef för Industriell produktionsmiljö på Luleå tekniska universitet och projektledare för Produktion Botnia, med två publikationer som starkt bidragit till utvecklingen av Smart Produktion, internationellt benämnt Lean Produktion eller Toyota-modellen. I början av 1990-talet kom boken The Machine that changed the world av författarna James Womack, Daniel Jones och Daniel Roos, som senare har följts upp med rapporten Staying Lean av Sverigebekante Peter Hines, professor i företagsekonomi vid Cardiff Univercity. fått ett större ekonomiskt ansvar att driva verksamheten i Produktionslyftet i egen regi. Det finns många likheter mellan projekten där vi kan utnyttja varandras erfarenheter. En gemensam nämnare är att en anställd ska ha som sitt huvudansvar att driva projektet på sin arbetsplats, tillsammans med företagsledningen och de anställda. Våra partners får välja en egen ledningsgrupp för uppdraget som skriftligt ska redovisa företagets värderingar och principer för produktionen. Ett annat krav är att alla anställda ska genomgå en dags utbildning i smart produktion, förklarar Kjell Rask den tydligt resultatbaserade målbeskrivningen. Projektet blir process Produktion Botnia kommer i nästa programperiod att erbjuda tre varianter för samverkan: ett 18-månadersprojekt för företag med 30-50 eller plus 50 anställda, och ett 24-månadersprojekt för företag med 10-30 anställda. En guru som nämns kring Lean Production är Oxfordprofessorn Peter Hines som besökte konferensen Vändpunkt 2010. En inspirerande föreläsning som visade på vikten av långsiktighet och bra tålamod. För att lyckas ska företaget se till att förändringsarbetet blir en ständigt pågående process. Mål och handlingsplaner ska följas av nya mål och handlingsplaner. Lindbäcks Med den inställningen sätter sig förändringsarbetet i väggarna. Det handlar mycket om att ändra tänket, enligt entreprenören Stefan Lindbäck från byggföretaget Lindbäcks i Öjebyn. Han berättade vid IUC Norrbottens seminarium Ledarskap för Lean i november 2009 Stefan 17 Lindbäck att han inledningsvis var tveksam till Lean Production, att de förändringar det var tal om skulle kunna påverka företagets lönsamhet som det antyddes, men när han väl satt sig in i metoden konstaterade han att nu vet jag vad det här är och sedan dess har han målmedvetet skapat en levande Lean-process tillsammans med sin personal. Sunda material Glommershus AB startades så sent som 2007 och inlandsföretaget på gränsen mellan Norrbottens och Västerbottens län har uppmärksammats för sina nyckelfärdiga lågenergiförbrukande norrländska trähus, som konsekvent jobbar med sunda material. Ett exempel på detta är den träull som entreprenören Anders Eriksson håller i sin hand, ett isoleringsmaterial som inte eller i Anders Eriksson mycket låga halter avger kemikalier, dessutom är träullen återvinnings- och förnyelsebar. HT Wood De fyra företagen Uteträ, Lundbergs Trä, Fjällbonäs Trävaru (Arvidsjaur) och Stenvalls Trä (Sikfors) har under 2009 investerat i en dansk anläggning för att värmebehandla trä. Verksamheten har lagts i ett gemensamägt bolag, HT Wood, och företagen samarbetar med forskarresurser från Luleå tekniska universitet i Skellefteå och Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Enligt Knut Grahn på Fjällbonäs Trä är den danska tekniken en energieffektiv process för att träet ska nå sina optimala värden för efterfrågade egenskaper. Enklare att effektivisera än man tror Produktionsutveckling är i grunden ganska enkelt. Det handlar om att lära sig att producera smart och att minimera slöseriet för att kunna skapa lönsamhet och tillväxt, säger Anders Sörqvist, projektledare för produktionsutveckling inom IUC Norrbotten. När man förstår det och förändrar verksamheten, då utvecklas företaget samtidigt som de anställda växer. Produktionsutveckling är ett prioriterat område för norrbottniska företag i den behovsinventering som IUC Norrbotten har genomfört med 220 företag. Vart tredje företag lyfter fram produktion som den enskilt viktigaste förbättringsåtgärden. För att åtgärda behoven har projektet Produktion Botnia skapats som syftar till att effektivisera produktionen hos små och medelstora företag i samverkan mellan näringslivet, lärosäten och samhället. Sparad krona mer värd Om varje anställd kan sysselsättas sex minuter mer per timme i det som ökar värdet i produktionen, nås Anders Sörqvist en 10-procentig produktionsökning. Med tio anställda innebär det att företaget sparar in en anställd, vilket är detsamma som en kostnadsminskning ca 350 000 kronor. Genom att spara genom att effektivisera motsvarar det vanligen värdet av en försäljningsökning på närmare fem miljoner. I praktiken fungerar det så att varje sparad krona förbättrar vinsten med en krona, medan en ökad försäljning med en krona endast lämnar efter sig en vinst på 5-10 öre. Därför är en sparad krona mer värd än en såld krona.

LTU vill göra samhällsnytta som näringslivets universitet Luleå tekniska universitet är det universitet i Sverige som har flest företagssamarbeten inom forskning och grundutbildning av alla konkurrerande lärosäten. Det är vi mäkta stolta över och det försprånget vill vi behålla, säger rektorn Johan Sterte som under åren 1994 till 2003 var professor i kemisk teknologi vid universitet. Johan Sterte Han tror mycket på den näringslivsmodell som IUC Norrbotten representerar, där akademiska kompetenser och forskning knyts nära stora industriella projekt i ett Triple Helix-förhållande. Vi vill vara ett tekniskt universitet som gör nytta i samhället och det får vi möjlighet till genom den samverkan som sker, med basindustrin och branschsamverkan där småföretagen gemensamt söker lösningar på sina problemställningar. Våra viktigaste produkter är våra studenter som vi årligen försörjer industrin och samhället med. Luleå tekniska universitet är näringslivets universitet och är det universitet i landet som har överlägset störst andel forskingsfinansiering från näringslivet. På senare år har detta uppmärksammats när flera stora industriledare har talat väl om universitetet i olika marknadsföringskampanjer. LTU har idag ett nära samarbete med företrädare för gruvor, stål, process- och verkstadsindustrin, fordon, elektronik, trä och samhällsbyggnad inklusive infrastruktur. Dessutom blir vi mer och mer framträdande på mjukare områden som e-hälsa, design, musik, medier, upplevelseindustri och arbetsvetenskap, säger Johan Sterte och menar att den här bredden och den kompletterande konstnärliga verksamheten stärker universitets profil som ett ledande tekniskt universitet. Anders Wäppling IUC guidar småföretagare in i universitets forskning IUC Norrbotten har under åren fått många indikationer på att det inte är helt enkelt som småföretagare att veta hur och med vilka frågeställningar man kan få hjälp av universitetet. Detta vill både universitetet och IUC Norrbotten ändra på. En bra samverkan mellan näringslivet och universitetet är en mycket viktig framgångsfaktor för att skapa regional tillväxt. Småföretagen vill ha snabba resultat och lösningar på aktuella problem medan ett samarbete kring forskning och utveckling är ett betydligt mer långsiktigt arbete. Detta kräver dialog där företagare och forskare lär sig att förstå varandras roller och identifiera de möjligheter som finns till samarbete, säger Anders Wäppling, VD för IUC Norrbotten. Innan småföretagaren söker kontakt med samhällets forskningsresurser är det viktigt att man klart definierar och konkretiserar sina behov, och att man i nästa skede tar reda på vem på universitetet man ska söka samarbete med. Det är här som vi från IUC Norrbotten kan hjälpa till. Vi kan tydliggöra företagets behov och inventera om det finns ett gemensamt inom branschen som kan bli föremål för ett forskningssamarbete. Detta följs upp av en dialog med universitetet där vi kan fungera som både diskussionspartner och som länk till olika projekt, fortsätter Wäppling. Utdrag ur IUC Norrbottens reviderade verksamhetsplan IUC 2015 : Samverkan med Luleå tekniska universitet är en nyckelfaktor för skapande av en långsiktig konkurrenskraftig tillväxt baserat på processer, tjänster och produkter med ett högt kunskapsinnehåll. 18

Fint IT-pris från EU till Luleåföretag För Outinens Potatis blev elektronisk handel lyckosamt Det finns många fördelar med att införa elektroniska system för att effektivisera sin affärskommunikation. Det kan företaget Outinens Potatis i Haparanda intyga som på kort tid effektiviserade sin verksamhet för att tillmötesgå kunderna. Vi blev mer eller mindre tvingade till det men det var mer lyckosamt än vi kunde ana, berättar Karl-Johan Outinen, vd och delägare till företaget. Tornedalsföretaget Outinens Potatis är ett välskött familjeföretag som i generationer har vidareutvecklat sin råvara och successivt ökat förädlingen. I år firar företaget 60-årsjubileum. Vi har idag närmare 200 olika potatisprodukter och det ställer stora administrativa krav för att den logistiska kedjan ska fungera till belåtenhet för alla, säger Karl-Johan och förklarar att införandet av EDIsystemet blev en nödvändighet. EDI handlar kort och gott om en automatisk elektronisk överföring av alla affärsdokument till ett övergripande affärssystem. Håller koll på potatisarna Vi riskerade att tappa en av våra stora kunder som svarade för ungefär 30 procent av vår omsättning. De skulle lägga ner sin egen logistikenhet och för att vi skulle kunna behålla den kunden var vi tvungna att investera i affärssystemet och det är vi glada för idag, medger han. Genom kontakter med IUC Norrbotten och projektet IT-Pilote, som syftar till att effektivisera småföretagens affärskommunikation, blev Outinens hjälpta. IUC samverkade i sin tur med företaget Respond System i Luleå som utvecklat en unik EDI lösning, benämnd Redic, som håller koll på potatisarna från att de tas upp till produktionen och senare leveranser ut till kunderna. Kostnadseffektivt Outinens Potatis tjänar idag två dagar i ledtid från fabrik till kunder. Produktionen kopplas också tydligare till efterfrågan och det rationaliserar planeringen och sparar tid samtidigt som det automatiskt kopplar faktureringen till fakturabelåning och en samlingsfaktura per arbetsdag. Det här är mycket kostnadseffektivt för oss. Vi beräknar att systemet sparar uppemot 80 000 Tillväxtfrämjande ljus 95 procent av den potatis som Outinens Potatis använder är odlad norr om 63e breddgraden, vilket höjer kvaliteten på råvaran. På tre månader växer den nordliga potatisen lika mycket som den gör i södra Sverige på fyra månader, tack vare midnattssolen. De ljusa sommardygnen medför att potatisen blir godare eftersom den innehåller mindre cellulosa än sina konkurrenter. kronor netto på årsbasis, fortsätter Karl-Johan. Outinens Potatis omsätter drygt 30 miljoner kronor, har drygt tio anställda och en marknad som fördelar sig till 90 procent i Sverige och resterande i Finland. Nu använder vi den elektroniska handeln som ett viktigt säljargument för oss, och märker att fler och fler kräver det för att underlätta affärskommunikationen. Matproducenter Christer André, som är ansvarig från IUC Norrbotten för projektet IT-Pilote, har kunnat följa förvandlingen för Outinens Potatis till ett modernt logistiskt affärsföretag. Det är ett mycket bra exempel på hur man lyckas ställa om till dagens krav. Vi utgår i IT-Pilote från företagens behov och önskemål, som kartläggs vid intervjuer och besök, och det leder till uttalade kravspecifikationer från företagen som ska vara med och investera både tid och pengar, säger han. Outinens Potatis är en av norra Sveriges matproducenter som på senare tid har inlett ett samarbete med IUC Norrbotten och här kan man utnyttja erfarenheter från liknande projekt inom träoch basindustrinära företag som IUC Norrbotten varit projektansvariga för. Den här typen av tillväxtfrämjande investeringar är viktiga och dessutom relativt enkla att snabbt införa i företagens affärssystem, summerar Christer André. Mjukvaruföretaget Agency 9 i Luleå, som drivs av före detta studenter vid Luleå tekniska universitets civilingenjörsutbildning datateknik, har belönats med utmärkelsen European Seal of e-excellence. Priset delas ut av EU till ledande IT-företag vars produkter bedöms ha stor potential att bli framgångsrika på marknaden. Agency 9 startades för sju år sedan av studenter vid Luleå tekniska universitet och sex av dem arbetar Khashayar Farmanbar idag i företaget som utvecklar och licensierar mjukvaruteknologi för 3D visualisering i realtid. Vi har bland annat utvecklat 3D-kartor till hitta.se och ett antal svenska kommuner. Allt utvecklingsarbete sker fortfarande i Luleå på Aurorum Science Park men för att komma närmare marknaden har man även ett försäljningskontor i Stockholm. Det är stort att få ett sådant här pris så vi känner oss hedrade. Det ökar ytterligare vår motivation att ta fram nya 3Dkartlösningar, som bidrar till att förbättra demokratin i den offentliga sektorn, säger Khashayar Farmanbar, vd och en av grundarna av Agency 9. Priset European Seal of e-excellence delas ut en gång per år till ledande europeiska IT- och mediaföretag som utmärker sig för innovativ marknadsföring av attraktiva produkter och tjänster. Agency 9 tilldelades priset inom platinanivån, den högsta nivån av Seal of Excellence. 19

B PORTO BETALT IUC Norrbotten AB Storgatan 11. 972 38 Luleå 0920-141 25 Utveckling i Norr ges ut inom ramen för TM1-projektet. Ansvarig utgivare: Anders Wäppling, IUC Norrbotten. Text: Reinhold Andefors. Form och layout: Erik Svanberg Enterprise. utveckling i norr Alla kan ta lärdom av hur de sociala medierna når sina användare En möbeltillverkare kan sätta ut sin unika, färgglada eller roliga stol på Facebook, Twitter eller i en blogg och vips är den massproducerad i cybervärlden. Det kan leda till ett oväntat stort intresse att få veta mer om stolen eller till rena köpreflexer. Vi hämtar mer och mer information på nätet innan vi köper något, säger marknadsföraren Fredrik Kallioniemi, Cloud Consulting Våra medier förändras ständigt. Och vare sig vi vill det eller inte så ökar handeln via nätet. Det gäller i stället för oss att hänga med för att finnas med på de nya marknaderna. De senaste åren har sociala medier verkligen hamnat i ropet. De har kommit över oss som ett askmoln. Många har hört talas om dem, vet vad de heter men det är än så länge relativt få i de traditionella näringarna som har lärt sig att använda dem som ett stöd i företagets marknadsförings- och säljarbete för att nå kunderna. Sociala medier passar inte alla lika bra men vi kan lära oss oerhört mycket av dem, hur de fungerar, hur de når sina kunder och vilken typ av information som går hem, säger han. I cybervågens väg Sociala medier är en framgångssaga så det måste ju vara ett verkligt behov som sighterna tillfredsställer. På kort tid har till exempel Facebook fått obegripligt många användare. Idag anges de ha 3,2 miljoner användare i Sverige och i världen drygt 400 miljoner. Alla siffror är egentligen inaktuella när de skrivs, varje minut tillkommer tusentals användare. Jag sitter på Aurorum Science Fredrik Kallioniemi Park i Luleå och småpratar med Fredrik Kallioniemi om kombinationen sociala medier och småföretagare. Den kombinationen är inte klockren, det är än så länge en kunskapslucka som begränsar användandet och synen på dess möjligheter. Den klassiska frågan What s in it for me? måste besvaras. Morgondagens kunder Användandet är en generationsfråga. 40 procent av befolkningen mellan 16-85 år har någon gång använt sociala medier, inklusive mejl, enligt en undersökning från Göteborgs universitet. Det ska ställas mot att varannan svensk i åldersgruppen 16-29 år dagligen använder sociala medier, och att så många som nio av tio av våra tonåringar gör det. Det är dessa ungdomar och unga medelålders svenskar som är morgondagens kunder. En viktig trend är också att kunderna söker information på nätet om det man har tänkt köpa, även om man planerar att handla i närområdet, speciellt när det gäller sällanköpsvaror. Man söker och jämför, vill veta mer, jämför design och funderar innan man slår till eller lämnar köptanken. En kund köper sällan något direkt men när de bestämmer sig för att göra det, då återvänder de till den plats där de har fått mervärden kring produkten. Paketera budskapen Ett sätt att bygga en relation till kunder kan vara att som ett dataföretag gör överföra kunskap till sina besökare på hemsidan där de svarar på frågan vad är en router eller där möbelskapare ger skötselråd för hur möbler av värmebehandlat virke ska skötas. Vad skulle du göra om du fick ansvar för marknadsföringen i ett mindre verkstads- eller träföretag? Jag skulle först analysera företagets marknads- och säljarbete och skapa mig en bild av vilken relation de har till sina kunder. Träffar de överhuvudtaget sina kunder? Vet de hur kunderna ser ut? Långsiktigt måste det byggas en relation till dem som bygger på ömsesidigt förtroende. Sedan skulle jag träffa personalen och bygga en relation till dem, för de är företagets ambassadörer. Sedan börjar det externa marknadsarbetet som måste planeras och målstyras för att bli effektivt. Budskap måste paketeras så att de effektivt når sina intressenter. Och så måste man bestämma sig på vilka arenor man vill möta sina nuvarande och potentiella kunder.