Stockholms Handelskammare februari 2004. Hinder vid handel. - Exemplet Norge

Stockholms Handelskammare februari 2004 Hinder vid handel - Exemplet Norge

Förord 99 % av Sveriges alla företag är småföretag som har färre än 50 anställda. Dessa sysselsätter 1,4 miljoner människor, dvs. mer än hälften av den privata sysselsättningen, och det råder inga tvivel om att småföretagen är viktiga för tillväxten i Sverige. Sverige har sedan lång tid tillbaka varit beroende av utrikeshandeln, vilket innebär att en stor del av dessa småföretag är engagerade i affärer med utlandet. Men enbart tullhanteringen kostar i dag företagen mer än 2,5 miljarder kronor per år och omfattar då endast själva administrationen, såsom personal- och materialkostnader och alltså inte tullavgifter, skatt, m.m. För framförallt småföretagare som börjar expandera sin verksamhet till nya marknader blir kostnaden för dessa administrativa bördor oproportionerligt höga i förhållande till intäkterna. På grund av detta låter en del företag till och med bli att expandera eftersom vinsten äts upp av administrationskostnaderna. Genom förenklingar i tullhanteringen kan företagen minska sina administrativa kostnader. Inte minst har Tullverket visat prov på detta genom de företag som har anslutit sig till Servicetrappan och som har kunnat förenkla sina tullrutiner och på så sätt sänka sina kostnader med upp till 55 %. Dock kan inte alla företag ta del av förenklingarna inom Servicetrappan eftersom samarbetet mellan Tullverket och företagen är behäftad med förhållandevis stora investeringskostnader för de mindre företagen. I denna rapport redovisas några av de hinder som finns vid handeln över gränserna. Konkret underlag har hämtats från en undersökning om handeln mellan Sverige och Norge. Förslag framförs om hur kvarvarande hinder kan tas bort eller minskas. Tack också till Catharina Lindstedt, studerande vid Göteborgs Universitet, som har bidragit till stora delar av rapporten. Peter Egardt VD, Stockholms Handelskammare

1. INLEDNING 2 2. UPPLEVELSER AV HINDER VID HANDEL MED NORGE 4 2.1 ENHETSDOKUMENTET...4 2.2 STATISTISKT NUMMER...6 2.3 TULL...7 2.4 MOMS...7 2.5 FAKTUROR...8 2.6 SYNEN PÅ TIDEN FÖR TULLHANTERINGEN....10 2.7 SYNEN PÅ TULLTJÄNSTEMÄNNEN...11 2.8 TILLGÅNG TILL INFORMATION...12 2.9 KOSTNADER FÖR FÖRETAGEN VID ANVÄNDANDET AV OMBUD...12 3. SLUTSATS 14 4. HANDELSKAMMAREN ANSER ATT 17 1

1. Inledning I Sverige är ca 99 procent av företagen småföretag, dvs. har färre än 50 anställda. Dessa sysselsätter närmare 1,4 miljoner människor, vilket är nära en tredjedel av den totala sysselsättningen och mer än hälften av den privata sysselsättningen. Dessa siffror talar för sig själv och det är självklart att småföretagen är betydelsefulla för tillväxten i Sverige. Även för små företag är den svenska marknaden oftast otillräcklig på sikt. För att skapa kontinuerlig tillväxt måste företagen därför, förr eller senare, expandera utomlands. För ett litet företag som skall börja expandera är det naturligt att i första hand vända sig till närliggande marknader, i första hand våra grannländer, innan man expanderar till mer okända områden. Fördelarna är snarlika språk, kulturer och konsumtionsmönster och lägre transportkostnader. Det svenska näringslivets kostnader, enbart för tullhanteringen, beräknades redan 1999 uppgå till 2,5 miljarder kronor! De administrativa kostnaderna innefattar exempelvis kostnader för egen personal och materialkostnader och således inte själva tullavgiften eller momsen. Om andra administrativa delar (transport, försäkring, m.m.) tas med i beräkningarna stiger den totala kostnaden för handelsproceduren till mer än 36 miljarder kronor, enligt beräkningar baserat på svensk import och export under 2001 1. Förenklingar i tullhanteringen och en smidigare gränspassage skulle för de svenska småföretagen kunna innebära enorma besparingar. Det största problemet med administrativa bördor är att just små företag drabbas hårdare än större eftersom de har knappare resurser och de administrativa arbetsuppgifterna ofta blir oproportionerligt höga i förhållande till intäkterna. Det är bekymmersamt när en del företag låter bli att expandera sin verksamhet pga. att vinsterna äts upp eller att företagets tillväxt hämmas eftersom utlandssatsningen är behäftad med så många komplexa problem. Många företag väljer att anlita speditörer för att slippa problemen, vilket leder till att kostnaderna för tullhanteringen ökar för företaget. Norge är Sveriges tredje största exportmarknad och Sveriges andra största importland. Det är därför självfallet viktigt att handeln mellan Sverige och Norge fungerar smidigt. Rapporten är därför fokuserad på handelshinder som svenska företag upplever vid handeln med Norge. 100 företag har besvarat en enkät om handelshinder och eftersom många företag använder sig av ombud har dessutom ombudens syn på handeln med Norge undersökts. De 11 speditörernas svar 2 kompletterar företagarnas svar. Rapporten är fokuserad på svenska företag, men andra undersökningsresultat visar att även många av de norska företagen upplever svårigheter vid handel över gränsen mellan Norge och Sverige. 3 Företagens problem vid handel är av ganska grundläggande natur. Först och främst tar hela tullhanteringen alldeles för lång tid. Tid är pengar och detta leder följaktligen till ökade kostnader men även irritation och, i vissa fall, till att aktörer avstår från affärer. I andra hand upplevs hanteringen och ifyllandet av enhetsdokumentet, dvs. själva deklareringen av varor, som försvårande. Speciellt upplever företagen att det statistiska numret vållar problem eftersom det 1 Kommerskollegium, SWEPRO, Trade Facilitation Impact and Potential Gains (2002) 2 Speditörerna har besvarat samma enkät som företagen 3 Forsberg. E & Nordh. M, Undersökning av små nordiska företags erfarenheter av gränsbarriärer (2003) 2

kan vara svårt att klassificera sin vara rätt. Vissa företag uppger till och med att man upplever att tulltjänstemännen försvårar företagens deklarering. Tullverket har bl.a. infört Servicetrappan och TID (Tullens Internet Deklaration) för att underlätta för företagen. Det finns även ett pågående projekt mellan norska och svenska tullen som syftar till att hitta förenklingar för de företag som är certifierade i Servicetrappan eller i den norska motsvarigheten. Samarbetsprojektet mellan de svenska och norska tullverken kommer troligen att resultera i flera betydande förenklingar. Det skall till exempel bli möjligt att lämna periodiska deklarationer, vilket innebär att företaget deklarerar samtliga leveranser under en period en gång per kalendermånad istället för vid varje sändning. Detta skulle naturligtvis innebära en administrativ besparing i såväl tid som pengar för företagen och ombuden. Problemet med majoriteten av dessa samarbeten och förslag är att de i stort sätt endast gynnar våra storföretag. För att företagen skall kunna komma i åtnjutande av förenklingar som periodiska deklarationer måste de vara kvalitetssäkrade i Servicetrappan. I Sverige har, fram till oktober månad 2003, endast 74 företag kvalitetssäkrats i Servicetrappan. Dessa 74 företag är framför allt storföretag och ombud. Elektronisk hantering, som bl.a. är ett krav för att kunna bli certifierad, är en investeringskostnad på ca. 60 000 100 000 skr som främst storföretag och speditörer har råd med. Tullverkets arbete har underlättats avsevärt eftersom de får in närmare 90 % av alla deklarationer elektroniskt. Bland småföretagen är det dock en klar majoritet som fortfarande deklarerar manuellt. För små- och medelstora företag som står i färd med att expandera sin verksamhet är det, åtminstone till en början, inte ekonomiskt försvarbart att investera i dyra tulldataprogram eller att investera minst 6 månaders arbete, effektiv tid, i att kvalitetssäkra sina tullrutiner så att de kan få utnyttja en förenklad tullhantering. På detta sätt hindras i praktiken små och medelstora företag att expandera eller får sina möjligheter till expansion kraftigt försenade. Tullverket är inte lika intresserad av att hjälpa dessa företag eftersom de svarar för en så liten andel av det totala antalet deklarationer när Tullen redan får in 90 % elektroniskt. Tanken med Servicetrappan är alltså god men räcker inte hela vägen fram eftersom man missar en viktig grupp av företag för svensk tillväxt. GD för svenska Tullverket, Kjell Jansson, har sagt; "Tullverket är en kompetenslänk i den internationella handelskedjan och skall ha lösningarna redan innan näringslivet och medborgarna efterfrågar dessa. När kraven på myndigheterna ökar från uppdragsgivare och kunder så skall vi möta detta med en systematisk utvecklingsverksamhet i världsklass. Därför är det viktigt att Tullverkets utvecklingsarbete utgår från företagens behov när vi effektiviserar och förenklar. Företagens behov är fler förenklingar som alla företag kan utnyttja! 3

2. Upplevelser av hinder vid handel med Norge När en vara kommer till Sverige från tredjeland måste den anmälas till tullen för att deklareras och stå under tullens kontroll tills alla importavgifter är betalda och eventuella importvillkor är uppfyllda. Detta görs genom att importören lämnar in en importdeklaration, ett s.k. enhetsdokument (ED), till tullen. I likhet med importen skall en tulldeklaration lämnas till tullen även vid export. Uppgiftskraven är dock färre vid export jämfört med import. Exempel på uppgiftskrav är avsändare, mottagare, kollital, transportsätt, ursprungsland, procedurkoder, statistiskt nummer, förmånskoder, varuvärde, m.m. 2.1 Enhetsdokumentet Enhetsdokumentet (ED) är ett blankettset om 4 blad som används för att tulldeklarera varor. ED är ett gemensamt dokument för alla EU-länderna som skall täcka de olika medlemsländernas krav på uppgiftslämnande. Detta medför att blanketten är mycket detaljerad och varje sida består av ett 50-tal fält, dock behöver inte alla fält eller blad fyllas i. Till uppgiftslämnandet, som även kan göras elektroniskt, finns handledningsböcker för hur ED, elektroniskt eller manuellt, skall fyllas i. I vilken grad anser du att enhetsdokumentet har resulterat i svårigheter för ditt företag? % 50 40 30 20 10 0 I hög grad I någon grad I mindre grad Inte alls Företag som använder speditör Företag som mycket sällan handlar med Norge Företag som handlar med Norge och inte använder speditör Om man ser till hela enhetsdokumentet, dvs. själva deklarerandet, är det närmare 60 procent av företagarna som på något sätt upplever svårigheter med enhetsdokumentet. 21 procent av företagen anser dessutom att det resulterar i hög grad av svårigheter. Av de företag som vi har intervjuat är det nästan 56 procent som deklarerar manuellt, dvs. fyller i pappersdeklarationer för hand. 40 procent använder sig av speditör som får sköta hanteringen av enhetsdokumentet. 3 procent har uppgivit att de deklarerar både manuellt och elektroniskt. 1 procent låter sitt dotterbolag sköta hanteringen av enhetsdokumentet och kan således inte besvara 4

frågan om deklarationen sker manuellt eller elektroniskt. Följaktligen har inga av de företag som vi intervjuat valt att investera i elektroniska datasystem, som alltså innebär att man deklarerar elektroniskt i stället för på pappersdeklarationer, och som skulle ha underlättat en del av svårigheterna med enhetsdokumentet. Dataprogrammen kostar ca 60-100 000 skr. Sedan februari 2003 erbjuder Tullverket ytterliggare ett elektroniskt alternativ, TID, Tullens Internet Deklaration. Företag måste ansöka om tillstånd att utnyttja internetdeklarationen. Dock underlättar denna elektroniska variant av deklarering inte lika mycket som ett tulldataprogram. Bl.a. kan inga uppgifter lagras till nästföljande gång en likadan eller liknande sändning skall skickas. Fördelen med TID är att företagen inte behöver investera i kostsamma dataprogram för att kommunicera elektroniskt med Tullverket. I stapeln inte alls visas att 25 procent använder sig av speditör, dvs. speditören sköter all hantering av enhetsdokumentet, vilket innebär att företaget aldrig behöver hantera dokumentet och kan således inte uppleva några problem. Speditörernas åsikter blir följaktligen mer intressanta för att utröna vad de 25 procenten egentligen står för. Åtta av de elva tillfrågade speditörerna, dvs. en klar majoritet, anser att enhetsdokumentet innebär någon grad problem. Dessutom är det 10 procent som handlar väldigt lite och som inte anser sig kunna precisera sina problem. Följaktligen återstår endast 6 procent som inte alls anser sig ha några svårigheter med enhetsdokumentet. Flera företag påpekar att enhetsdokumentet tar lång tid att fylla i och att tid kostar företagen pengar. Många av företagarna har en önskan av någon slags förenkling av enhetsdokumentet för att spara företaget tid och pengar. Detta tidskrävande moment påverkar företagen negativt genom att det resulterar i extra kostnader eftersom det tar andra uppgifters tid. Det är också anmärkningsvärt att flertalet av speditörerna, som alltså är experter på området, upplever att hanteringen av enhetsdokumentet är för komplext. Komplexiteten med tullproceduren resulterar i att företagen inte har någon möjlighet att ha mer än en person som kan sköta exempelvis enhetsdokumentet. Det tar för lång tid att lära upp fler, vilket gör att företagen hamnar i en svår situation när personen som utför dessa uppgifter är frånvarande. Detta berör naturligtvis främst de små och medelstora företagen. Frågan är då om det är rimligt att kraven är så pass högt ställda att en företagare inte kan göra en deklaration med tillhörande styrkande dokument utan att nyttja specialistkompetens. Eftersom ca 99 procent av alla företag har färre än 50 anställda och dessa företag sysselsätter närmare 1,4 miljoner personer blir detta naturligtvis ett stort problem. Flertalet av ombuden påpekar att det största handelshindret och därmed det största problemet är själva gränsförtullningen/passeringen. Det nämns också att gränspasseringen och förtullningen försvårar en miljöekonomisk lastplanering. Förslag ges att tullen i Norge och Sverige borde kunna lägga över ett större ansvar på speditörerna att i efterhand sköta all tullhantering för att på så sätt underlätta handeln och gränspassagen. Med förenklade procedurer möjliggör man kortare ledtider och ger transportörer och kunder större flexibilitet. 5

2.2 Statistiskt nummer Det är mycket viktigt att en vara klassificeras rätt eftersom tullavgifter och ev. införsel- eller utförselbestämmelser är knutna till det statistiska numret. Företagen kan bli uppdebiterade i efterhand om de inte använt sig av det korrekta numret. Därutöver används det statistiska numret även för att sammanställa handelsstatistik. 30 procent anser att det statistiska numret i någon eller hög grad innebär problem för företaget och 25 procent anser sig i mindre grad ha problem. Totalt har alltså 55 procent av företagen problem med det statistiska numret. Kommentarerna från företagen innefattar ofta att det är komplicerat att få fram rätt nummer vilket också gör att det också blir tidskrävande. I vilken grad anser du att det statistiska numret har resulterat i svårigheter för ditt företag? % 50 40 30 20 10 0 I hög grad I någon grad I mindre grad Inte alls Företag som använder speditör Företag som mycket sällan handlar med Norge Företag som handlar med Norge och inte använder speditör Av dem som uppgivit att de inte har några problem är det 21 procent som använder sig av speditör. Mer än hälften av ombuden uppger att de i någon form upplever problem med det statistiska numret och de flesta anser att en reducering av antalet nummer skulle underlätta arbetet avsevärt. 10 procent av dem som inte har några problem handlar väldigt lite med Norge och kan därför inte precisera huruvida de upplever problem eller inte. Den totala andelen som inte upplever problem med det statistiska numret minskar följaktligen kraftigt. Vi vet även från andra källor att det ibland kan vara svårt att fastställa det korrekta statistiska numret. En reduktion skulle innebära att fler likartade varor kan klassificeras på samma sätt. Behovet av ett reducerat antal nummer är således stort. Om tullar elimineras på vissa produktgrupper så försvinner oftast behovet av en detaljerad indelning. Ett lyckat exempel är ITA-avtalet (Information Technology Agreement) från 1997 som medförde tullfrihet för en mängd varor inom elektroniksektorn, vilket i sin tur bidrog till att 6

antalet statistiska nummer kunde reduceras eftersom behovet av den detaljerade indelningen försvann. Avskaffandet av textilkvoter till 1 januari 2005 bör kunna ge utrymme för en liknande reducering av antalet statistiska nummer. Dock krävs det fler åtgärder från den svenska regeringen: Beslutet om de statistiska numren är en fråga för EU. På det övergripande planet bör Sverige fortsätta att arbeta för att EU tar bort s.k. krångeltullar, varor belagda med låga tullsatser. Genom en reducering av antalet varor som är belagda med tull skulle behovet av den detaljerade indelningen minska och därmed minska antalet statistiska nummer. En god start, ur svenskt näringslivs synvinkel, är varor inom verkstadssektor, dvs. kapitel 84-85 i tulltaxan, eftersom det är Sveriges viktigaste import- och exportsektor. Sverige bör även agera inom den underkommitté till tullkodexkommittéen som beslutar om de statistiska numren för att tillse att de förenklingar som kan göras genomförs. Det krävs en avvägning mellan vad företag måste rapportera och hur pass noggrann handelsstatistik som är nödvändig. Statistiken är inget självändamål. Ett färre antal nummer skulle i förlängningen även innebära en enklare behandling av BKB, bindande klassificeringsbesked (skriftligt besked om det statistiska numret för en viss vara och som utfärdas av tullmyndigheterna i EU), eftersom tolkningsutrymmet naturligt minskas. Detta skulle i sin tur även leda till en enhetligare behandling av BKB oavsett medlemsstat. 2.3 Tull 45 procent av de intervjuade företagen säger sig uppleva problem i mer eller mindre grad med tullavgifterna. Dock reagerar många av företagen inte på tullavgiften eftersom den vanligen är förhållandevis låg, en s.k. krångeltull som endast skapar byråkrati och administration. Exempelvis består kapitel 84-85 (verkstads- och elektronikvaror) i tulltaxan till ca 90 procent av tullar som är lägre än 5 procent. Om den låga tullen eliminerades skulle det leda till en minskad administrativ börda för företagen i form av tid snarare än pengar. Krångeltullar ger varken intäkter eller skyddar marknader. Detta skulle bespara såväl näringslivet men framför allt Tullverket resurser som skulle kunna ägna sig åt viktigare uppgifter. 2.4 Moms Flertalet av företagen pekar på de importavgifter som måste betalas vid gränsen när företaget tillfälligt skall verka i Norge. 40 procent anser att momsen i någon form innebär svårigheter för företaget. 7

80 I vilken grad anser du att momsen har resulterat i svårigheter för ditt företag? 60 % 40 20 0 I hög grad I någon grad I mindre grad Inte alls Företag som använder speditör Företag som mycket sällan handlar med Norge Företag som handlar med Norge och inte använder speditör Problem som påpekas är att momsen innebär en kostnad för företaget eftersom de får ligga ute med pengar under en längre tid. Dessutom uppger några företag som har produkter som måste hålla en viss temperatur, att varorna kan bli förstörda när tullen i Norge skall ta in momsen eftersom tullen kan stoppa sändningen tills momsen är betald. I stapeln inte alls framkommer att det är 30 procent som använder sig av speditör. Speditörernas åsikter visar att åtta av elva ombud anser momsen innebär någon grad av problem. Lägger man dessutom till de 10 procent som handlar väldigt lite med Norge till stapeln inte alls framkommer det att det är förhållandevis många som har problem med momshanteringen. 2.5 Fakturor Till tulldeklarationen skall det alltid bifogas vissa styrkande handlingar beroende på vilken vara det handlas med. Oavsett typ av vara måste dock alltid en faktura bifogas. Därtill finns krav på vad en faktura skall innehålla för sorts uppgifter. Uppgiftskravet kan variera beroende på land men skall vara detsamma i Sverige och Norge. Om deklarationen lämnas elektroniskt till tullverken behöver man inte lämna några styrkande handlingar, utan dessa skall förvaras hos den tullskyldige i ett visst antal år. Fakturan måste innehålla uppgifter om säljarens namn och adress, köparens namn och adress, dag då fakturan utfärdats, antal kolli, typ av kolli, kollits bruttovikt, hur kollit är märkt och ev. nummer, varubeskrivning för varje produkt, ursprungsland, nettovikt, annan kvantitet (t.ex. antal), pris för varje varuslag och totalsumma, eventuella rabatter och uppgifter om rabatternas art, leveransvillkor och slutligen betalningsvillkor. Det kan även finnas ytterligare krav på uppgiftslämnande beroende av varans natur. 8

En proformafaktura kan användas för leveranser som inte betalas, exempel på detta är ersättnings- och garantivaror, prover, reklamföremål, gåvor, returvaror, reklamtryckalster. För proformafakturan gäller samma krav på uppgiftslämnade förutom kravet om betalningsvillkor. Mer än hälften av alla företag har uppgett att de upplever problem med fakturorna i mer eller mindre grad. Det är totalt 54 procent av företagen som anser sig ha svårigheter med fakturan. Flertalet av företagarna har påpekat att fakturorna medför en massa merarbete på grund av mängden uppgiftskrav som skall uppfyllas. Vidare är det många som anser att tiden med alla papper kostar företaget pengar eftersom tiden skulle ha kunnat utnyttjas till annat. Det framkommer också av vissa företag att det saknas klara regler för vad proformafakturorna skall innehålla och att det därför blir väldigt svårt att veta vad som skall fyllas i eftersom det tycks ändra sig beroende från gång till gång. Proformafaktura skall alltid fyllas i oavsett värde. En vara med 1 kronas värde skall alltså ha en proformafaktura, vilket kritiseras av företagen som anser att ett enklare alternativ borde kunna införas istället. Pappersarbetet anses vara stressbetingat och tidskrävande hos de flesta av företagen och ett flertal företag framhåller att det bidrar till att affärerna med den norska sidan blir ineffektiva. 50 40 I vilken grad anser du att uppgiftskraven på fakturan har resulterat i svårigheter för ditt företag? % 30 20 10 0 I hög grad I någon grad I mindre grad Inte alls Företag som mycket sällan handlar med Norge Företag som handlar med Norge och inte använder speditör Stora problem har även redogjorts för när gods skall skickas som är garantiutbyte. Kunden skall i det fallet inte betala eftersom det är en garanti, men företaget måste ändå skriva en proformafaktura för att få det genom tullen. Problem har också påpekats när kunden skall skicka tillbaka den utbytta garantidelen. Varan skall då kunna härledas till någon faktura från företaget. Problemet kan då vara att varan kanske ingår som en del i en stor leverans där företaget fakturerat 9

för hela leveransen. Företagen upplever det som svårt att alltid kunna svara på i vilken leverans den återsända delen kommer ifrån. Företag som deklarerar elektroniskt kan bevara styrkande handlingar såsom fakturor på företaget, men eftersom en majoritet av alla företag inte deklarerar elektroniskt upplever företagen svårigheter med fakturahanteringen. Ståndpunkterna bland företagen i undersökningen går tydligt samman. För mycket pappersarbete är det största problemet och speciellt är kritiken riktad mot allt pappersarbete som måste utföras för att föra ut/in varor. Pappersarbetet anses inte stå i proportion till mängden varor. Mängden papper och tid resulterar i extra kostnader för företaget vilket i vissa fall leder till uteblivna affärer. Flertalet av speditörerna anser att en förenkling av allt pappersarbete med fakturorna är av stor vikt som skulle spara mycket tid. 2.6 Synen på tiden för tullhanteringen 56 procent av företagen anser att tiden som tullhanteringen tar vållar problem. Mer än hälften av företagen har specifikt kommenterat den långa tiden och påpekat att det resulterar i att kunden får vänta onödigt länge vilket även leder till irritation. Ofta har företagen kommenterat att tiden kostar företaget pengar och några företag nämner t.o.m. att dessa negativa effekter kan resultera i uteblivna affärer med Norge. Kommentarer som framkommit är bland annat: tillbakaskickandet av alla papper i stället för att kunna lösa vissa saker över telefon gör att tulltiden blir väldigt lång, mycket byråkrati som gör att tiden blir längre än den behöver vara samt att den långa tulltiden inte är bra ur ett försäljningsperspektiv. 80 60 I vilken grad anser du att tiden för tullhanteringen har resulterat i svårigheter för ditt företag? % 40 20 0 I hög grad I någon grad I mindre grad Inte alls Företag som använder speditör Företag som mycket sällan handlar med Norge Företag som handlar med Norge och inte använder speditör Många företag, närmare bestämt 19 procent, använder sig också av speditör för att transportera varorna och märker följaktligen inte heller av tiden för tullhantering på samma sätt. Resultatet av speditörernas svar visar att drygt hälften anser att tullhanteringen i någon form medför problem. Många av speditörerna nämner att tiden påverkar affärsverksamheten på grund av all väntan. I 10

slutänden skulle förmodligen exempelvis en resa till ha kunnat göras om all väntetid slogs samman. Vidare är det 10 procent som handlar väldigt lite och på det viset har svårt att precisera sig. Detta visar att stapeln med dem som ansett sig inte ha några problem minskar betydligt. 2.7 Synen på tulltjänstemännen Det är 23 procent av företagen som anser att det i någon grad innebär svårigheter med de svenska tulltjänstemännen. En större andel av företagen anser att de norska tulltjänstemännen resulterar i problem för företaget. 34 procent anser att de norska tulltjänstemännen orsakar svårigheter för företaget. Därtill är det 37 procent av företagen som uppgett att de inte har några problem beträffande de svenska tulltjänstemännen som använder sig av speditör, dvs. de möter inte tulltjänstemännen. Dessutom är det 10 procent handlar väldigt lite med Norge och därför inte kam precisera huruvida de upplever problem eller inte med tulltjänstemännen. Vad gäller de norska tulltjänstemännen är det 34 procent som uppgivit att de använder sig av speditör samt 10 procent som handlar väldigt lite. Speditörerna har, likt företagen, en bättre syn av de svenska tulltjänstemännen än av de norska. Fem av elva speditörer har uppgett att de svenska tulltjänstemännen resulterat i någon form av problem till skillnad mot sju för de norska. Den norska mentaliteten benämns som ett irritationsmoment hos vissa av speditörerna. Det innefattar ofta mycket byråkrati, vilket resulterar i sen fakturering och dålig eller inga underhandsbesked. 80 60 % 40 20 I vilken grad anser du de svenska tulltjänstemännen har resulterat i svårigheter för ditt företag? 0 I hög grad I någon grad I mindre grad Inte alls Företag som använder speditör Företag som mycket sällan handlar med Norge Företag som handlar med Norge och inte använder speditör Många av företagen som anser sig ha svårigheter med tulltjänstemännen hänvisar till att de bl.a. upplevs som inflexibla och byråkratiska när det gäller tullhanteringen och det resulterar i trög handel länderna emellan. Viljan hos tulltjänstemännen att lösa problemen på det smidigaste sättet 11

saknas, såsom att det sällan går att lösa problem över telefon utan att papper måste skickas fram och tillbaka. Tullhanteringen tycks, enligt företagen, dessutom skötas på flera olika sätt och variera från gång till gång. Ibland krävs att en ruta fylls i fast inte gången därefter trots att varan är densamma. Vissa av företagen anser att det verkar som om att tullen i Norge skapar lite egna regler och att det tar väldigt lång tid med diskussioner och pappersarbetet vilket leder till att det tar extra lång tid innan varorna kommer fram till kunden. 80 I vilken grad anser du att de norska tulltjänstemännen har resulterat i svårigheter för ditt företag? 60 % 40 20 0 I hög grad I någon grad I mindre grad Inte alls Företag som använder speditör Företag som mycket sällan handlar med Norge Företag som handlar med Norge och inte använder 2.8 Tillgång till information 70 procent anser sig få bra information angående sina frågor. En del företag anser att det är lätt att komma fram per telefon med sina frågor och även att Tullverkets hemsida innehåller relevant och behjälplig information. 21 procent anser att tillgången till information är mindre tillfredställande. Det är 9 procent som inte anser sig få bra information och de hänvisar i stort sett till detsamma som de som ansåg sig få bra information, dvs. svår hemsida och inte riktigt klara besked om vad det är som gäller när frågor ställs per telefon. 2.9 Kostnader för företagen vid användandet av ombud I en undersökning gjord av Tullverket 1999 framkommer att skattad totalkostnad för att använda ombud uppgår till cirka 1,3 miljarder. En slutsats i undersökningen är att många företag saknar kännedom om kostnaderna. De verkar inte veta hur stor kostnad de kan tänkas ha för tullproceduren och de har angivit att det är svårt att vara säker på vad det är man betalar för. 4 4 Tullverket, Näringslivets kostnader för tullproceduren (1999) 12

I vår undersökning är det totalt 45 stycken av de 100 företag som besvarat enkäten som använder sig av speditör antingen för tullhanteringen och/eller transporten. Av dessa är det 27 procent som poängterar kostnaderna för företaget som blir eftersom speditör måste anlitas. Flertalet av dem understyrker att irritation uppkommer pga. att företaget måste betala för att slippa tullhanteringen. En förenkling av reglerna vid handel till Norge hade inneburit en minskning av kostnaderna och att handeln skulle kännas betydligt mer lönsam. I slutänden skulle handeln mellan Norge och Sverige kunna öka. 13

3. Slutsats I en undersökning av Tullverket från 1999 framkommer det att tullproceduren kostar enskilda företag stora summor. Medelvärdet av kostnaden för tullhanteringen för företagen uppskattades till 135 000 skr. Medianen är betydligt lägre, 17 000 skr, vilket beror på att majoriteten av alla företag i Sverige är småföretag med förhållandevis få sändningar per år. Totalkostnaderna ligger på 2,5 miljarder skr per år och omfattar såväl företagens egna kostnader för tullarbetet samt eventuella kostnader för ombud. 5 Svenska Tullverket har de senaste åren satsat mycket på förenklingar och då främst för företag som är certifierade i Servicetrappan. För kunna införa förenklingar krävs elektronisk hantering. Tullen i Sverige har i vissa delar gjort en pionjärinsats inom EU genom Servicetrappan och genom att skapa möjligheter för företagen att lämna tulldeklarationer elektroniskt och via internet. Tullverket har skapat ett system för större användare, TDS (tulldatasystemet) via EDIFACT. Detta system möjliggör en långtgående integration av tulldeklareringen i företagens interna affärssystem. Endast företag med stora volymer kan dock bära de förhållandevis höga kostnaderna att ansluta sig till TDS. För att underlätta för företag som inte lämnar elektroniska deklarationer via egeninköpta dataprogram har Tullverket satsat på TID som ett alternativ för småföretag med få transaktioner. Nackdelen med TID är att detta inte på något sätt kan integreras i företagens dataprogram. I princip rör det sig till stor del om en blankett som fylls i på bildskärmen. Detta är ett bra system för företag med några fåtal deklarationer. Vi tror att det finns ett behov av ett elektroniskt stöd även för företag med förhållandevis frekventa tulldeklarationer men med små volymer och begränsade ekonomiska möjligheter att utnyttja TDS, dock via en billigare lösning än EDIFACT. En möjlighet är att en betrodd tredje part skapar säkra kopplingar mellan tullens system och företagens enkla affärssystem. Vidare arbetar det svenska Tullverket med Kommissionens förslag om att reducera dagens elva tullprocedurer (dvs. vanlig import och export, temporär import, passiv förädling, aktiv förädling, osv.) till tre stycken. Tullverket stödjer även förändringarna av enhetsdokumentet som has för avsikt att implementeras 2006. Svenska Tullverkets ambitioner och ansträngningar av förbättrad tulldeklarering och tullprocedurer är mycket bra. Handelskammarens undersökning visar att företagen har problem med just dessa områden men också att det finns problem på andra områden. Framförallt visar undersökningen att våra småföretag inte klarar den tunga belastningen utan behöver förenklingar och förbättringar snarast för att kunna växa och inte fastna i en fälla där expansion blir en omöjlighet. Tyvärr visar undersökningen också att småföretagen inte alltid kan ta del av de förenklingar som redan finns. 5 Tullverket, Näringslivets kostnader för tullproceduren (1999) 14

För att företagen skall kunna åtnjuta förenklingarna måste de vara kvalitetssäkrade i Servicetrappan. I Sverige är det, fram till oktober månad, 74 företag som är certifierade i Servicetrappan. För att ett företag skall bli kvalitetssäkrad i Servicetrappan krävs ca 6-7 månaders arbete, effektiv tid, för att gå igenom företagets tullrutiner för ett förfarande, t.ex. export. Vidare måste företagen deklarera elektroniskt. Kostnaden för tulldatasystemen (60 000 100 00 skr) och tiden för kvalitetssäkring gör att det inte finns så stora möjligheter för de små och medelstora företagen att utnyttja förenklingarna. Grunden för det moderniseringsarbete som sker i dag för att förenkla tulladministrationerna i EU är att servicetrappelösningar skall eftersträvas liksom ökad användning av IT i tullhanteringen. Flertalet av företagen i vår undersökning, närmare 56 procent, har uppgett att de inte deklarerar elektroniskt utan gör det manuellt. 90 procent av alla deklarationer i Sverige lämnas elektroniskt till Tullverket, dock är den totala andelen företag som deklarerar elektroniskt avsevärt lägre. Ca 700 företag och ombud/speditörer har tillstånd att lämna deklarationerna elektroniskt. Ur tullens synvinkel är det självfallet andelen elektroniska deklarationer som är det intressanta eftersom detta påverkar deras arbetsbörda och därmed effektivitet. Ur näringslivets synvinkel är det dock mer intressant att se till andelen företag som deklarerar elektroniskt eftersom siffran tydligt visar att majoriteten av alla företag inte investerar i ett tulldatasystem för ca 60 000-100 000 kr. Inte heller utnyttjas möjligheten att deklarera över nätet via TID. Sveriges näringsliv består till ca 99 procent av småföretag som inte har råd med en så omfattande investering och som därmed måste lägga mycket resurser på tullhanteringen. En kostnad som i förlängningen kan innebära att de vinster som skulle genereras via en utlandssatsning ytterligare minskas. En del av företagen i vår undersökning har påpekat att affärer uteblivit eftersom vinstmarginalerna har ätits upp av tullhanteringen. För att ett företag skall kunna växa krävs vanligen en utlandssatsning eftersom den inhemska marknaden är alldeles för liten. Sverige är ett av de länder i världen som är mest utrikeshandelsberoende. Det svenska välståndet har delvis byggts på handel med utlandet. En smidig handel, en handel fri från hinder och gränsbarriärer, är en av de viktigaste förutsättningarna för ekonomisk utveckling, tillväxt och sysselsättning. Hanteringen av enhetsdokumentet, och då speciellt det statistiska numret, kontakten med de norska tulltjänstemännen och att tullhanteringen tar lång tid är det som är mest svårhanterligt vid handeln med Norge. Cirka hälften av de intervjuade företagen har dessutom valt att ytterligare trycka på hur den långa tiden för pappershanteringen påverkar företaget. Återkommande kommentarer var: Den långa tiden tär på intresset för handeln med Norge, Kostar extra mycket eftersom tid är pengar, Dåligt för företaget, ekonomiskt och kundmässigt sett, att det tar så lång tid, Måste anlita speditör eftersom det tar så lång tid, Den långa tiden tar kraften och lusten med själva jobbet dit, Handlar i stort sett inte med Norge längre eftersom det är för krångligt. Alla problem är inte unika för just handeln med Norge utan kan även uppstå vid handel med andra icke EU-länder. Ett första steg i rätt riktning för att reducera problemen för våra småföretag borde vara att starta med en av våra absolut viktigaste handelspartner, Norge. Småföretagens expansion startar med export eller import till/från närbelägna marknader. Av just denna enkla anledning bör handeln med Norge underlättas. Det vill säga, av samma anledning som man väljer 15

att ingå regionala handelsavtal med länder som är fördelaktiga ur en handelssynpunkt och som leder till ökad handel och, i sin tur, ökat välstånd. Det finns ett pågående samarbete i Norden med representanter från företag, myndigheter och departement för att undanröja gränshinder. Under näringslivskonferensen den 20 maj 2003 6 framkom förslag till lösningar i form av att skapa regelförenklingar nationellt och minska den administrativa bördan för företagen. 7 Periodiska deklarationer är en bra och redan befintlig förenkling som borde kunna inbegripa småföretagen och som skulle kunna vara starten på fler förenklingar som skulle kunna komma småföretagen till del. Det är inte rimligt att småföretag som genomgå lika rigorösa krav som större företag. Kraven på småföretagen bör vara mindre i så mått att de kan uppfylla dem utan att deras vinst skall försvinna i kostnader för tullhanteringen. 6 Konferensen föranleddes av Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Syftet med konferensen var att kartlägga och diskutera gränshinder inom Norden. 7 Nordiska Ministerrådet, Norden som hemmamarknad - Integration av det nordiska näringslivet (2003) 16

4. Handelskammaren anser att småföretag, som inte är kvalitetssäkrade i Servicetrappan, skall inkluderas i norska och svenska tullverkens pågående projekt för internationell kvalitetssäkring, så att småföretagen även kan få ta del av de redan befintliga förenklingarna. förenklingen periodiska deklarationer skulle kunna vara ett s.k. pilotförslag på befintlig förenkling som borde kunna inbegripa småföretagen utan att tullverkets brottsbekämpande ansträngningar äventyras. tiden för tullhanteringen måste reduceras, exempelvis måste uppgiftskraven för tulldeklarationen förenklas och tulltjänstemännen vid gränsen vara mer samarbetsbenägna, så att en smidig handel med Norge kan bidra till en ökad tillväxt i såväl Stockholmsregionen som andra svenska regioner. svenska regeringen måste verka kraftigare inom EU för att antalet statistiska nummer skall reduceras. Genom bl.a. eliminering av tullar skulle behovet av en detaljerad indelning försvinna och antalet statistiska nummer minskas. alla tullar skall bort! Framför allt s.k. krångeltullar, låga tullsatser som varken ger intäkter eller skyddar den inhemska marknaden utan endast skapar onödig byråkrati och administration för såväl tullverken som näringslivet. småföretagare, som har begränsade ekonomiska möjligheter och frekventa tulldeklarationer men små volymer, erbjuds en elektronisk lösning där en betrodd tredje part skapar säkra kopplingar mellan tullens system och företagens enkla affärssystem. 17