FINNS ETNICITETSDRIVET FÖRETAGANDE - OCH I SÅ FALL VAD BETYDER DET? Norrköpings kommun, Näringslivskontoret Sandra Ahlstrand & Joakim Björkman Oktober 2004
FÖRORD En dag bestämde sig sagofiguren Pippi Långstrump för att hon skulle hitta en spunk. Hon visste inte vad det var, men hon visste att när hon väl hittade den, då skulle hon veta. Vad det än är så ska jag ta reda på det, sa hon. Kanske att, när allt kommer omkring, spunk är en sjukdom. Det blev en lång vandring gata upp och gata ner för att finna spunken. Hon frågade människor av alla färger och former om de hade någon spunk. Jag är rädd att jag har gått och fått spunk, sa Pippi till doktorn. Det kliar på hela kroppen och ögonen faller totalt ihop när jag sover. Men inte heller doktorn visste vad det var. En dag bestämde sig Norrköpings kommun för att de skulle hitta Etnicitetsdrivet företagande. I arbete sattes två unga sakletare som med ivriga ögon gjorde som Pippi Långstrump en gång gjort.
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 4 I början var förvirringen hög, och de första samtalen vi gjorde med potentiella informanter var nog inte överdrivet tydliga. Hejsan, jag ringer från Norrköpings Kommun, jag arbetar med ett projekt som heter Etnicitetsdrivet företagande, det handlar om hur man kan ta tillvara på kunskaper och bedriva näringsverksamhet och även finna tillväxt och det kan handla om alla olika former av etnicitet och företag, kanske behöver det inte vara så att man utåt har en etnisk verksamhet, utan i företaget, om ni till exempel Inte hade vi blivit förvånade om det hade hörts ett klick i örat. Men sanningen är att de flesta blev intresserade av vad det egentligen var vi ville prata om. Så vi släpptes in på stora företag och små företag. Gamla företag och nya företag. Och sakta men säkert föll bitarna på plats och vår alldeles egna spunk började växa fram. Ögonen har fallit ihop när vi sovit och det har kliat över hela kroppen. Men nu är jobbet klart, vi mår bra, och framför dig har du en första rapport kring en vinkel på etnicitet och företagande som inte är undersökt men som behöver lyftas i dagens samhälle. Vi hoppas att du som läser rapporten blir intresserad av detta fenomen, eller rättare sagt, den spunk som vi har valt att kalla Etnicitetsdrivet företagande. Vi vill avsluta förordet med att tacka de som hjälpt oss på vägens gång; Alla informanter, Monica Hjern på Norrköpings Kommun, Ragnar Andersson och Zoran Slavnic på Arbetslivsinstitutet och alla andra som gjort hårda stunder mindre hårda och glada stunder mera glada! Sandra Ahlstrand och Joakim Björkman Norrköping oktober 2004 Ps. En spunk är en skalbagge. Pippi hittade den.
SAMMANFATTNING Lek med tanken att lyfta bort alla verksamheter som drivs av personer med annan etnisk bakgrund än svensk eller som har en annan etnisk inriktning än svensk på Drottninggatan eller i centrum av Norrköping. Det skulle bli ganska tomt. För i Norrköping lever 20 000 människor med invandrarbakgrund. Dessa medborgare driver hundratals företag som omsätter miljoner. De ger arbetstillfällen till hundratals personer. Och de har en uppskattad köpkraft på 2,6 miljarder kronor. I Sverige lever 1,9 miljoner människor med invandrarbakgrund. Dessa medborgare bidrar dagligen till landets utveckling både som företagare och som konsumenter. De driver tusentals företag som omsätter miljarder. De ger arbetstillfällen till tusentals personer. Och de har en uppskattad köpkraft på 185 miljarder kronor.
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 6 Det finns en marknad av och för andra grupper än etniska svenskar. I denna marknad finns stor potential om vi bara tillåter oss att se och möta den. Du håller i din hand den första delen av projektet Etnicitetsdrivet företagande den pilotstudie som gjorts i vår och sommar 2004. Studien vill visa på hur etnicitet och mångfald bidrar till tillväxt och näringslivsutveckling i Norrköpings kommun. Det här är inte en studie kring invandrarföretagande utan en rapport som lyfter fram möjligheterna till Etnicitetsdrivet företagande det vill säga etniska affärsidéer som mycket väl kan vara svenska etniska affärsidéer. Studiens empiriska material består av djupintervjuer med tio informanter, vilka har berättat om sina liv och sina företag. Utöver dessa intervjuer presenteras resultatet från en enkät som gått ut till 110 företagare i Norrköping. Här finns också en kortfattad kontextbeskrivning över tidigare forskning i kringliggande områden och över aktörer som i dagsläget arbetar med liknande frågor. Genom materialinsamling och analysarbete har flera synvinklar på Etnicitetsdrivet företagande växt fram då vi förstod att det är ett för stort ämne för att analysera under ett tak. Vi presenterar här tre perspektiv på hur man kan tillvarata olika etniska gruppers resurser och behov i ett näringslivs- och tillväxtperspektiv. Vi visar vi även på hur den svenska etniciteten har betydelse och hur etniska svenskar kan ta tillvara denna marknad. Frågan Finns Etnicitetsdrivet företagande i Norrköping? kan alltså besvaras med JA! I Norrköping finns tre typer av verksamheter som, utifrån vår definition, kan betecknas som Etnicitetsdrivet företagande och vi har valt att benämna dem som Anammad etnicitet, Autentisk etnicitet samt Adresserad etnicitet. Anammad etnicitet är ett företag där etniciteten ger företaget en extra krydda för näring och tillväxt, och på så sätt verkar som en symbol. Detta företag har ett starkt kommersiellt intresse och vill helt enkelt hitta vägar för att göra företaget unikt och ge det ett mervärde. I detta företag är varan/tjänsten mer i fokus än företagaren. Konkret kan Anammad etnicitet skapa nya företag eller öka försäljning och utbud i befintliga företag. Anammad etnicitet kan ge konkurrensfördelar gentemot andra företag då den väcker extra intresse för företaget i fråga. Anammad etnicitet kan öka anställbarheten hos personer med annan etnisk bakgrund än svensk genom att deras kunskaper och kompetens efterfrågas.
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 7 Autentisk etnicitet är ett företag där företagaren som person är i fokus. Företagaren använder sin egen, eller sina anställdas etnicitet för att driva företag. Det är oftast företag som handlar med varor/tjänster från en viss etnisk grupp och företagaren tillhör den etniska gruppen. Det kan också vara företag som inte har någon speciell etnisk inriktning i sin verksamhet men där företagaren via sin etnicitet ingår i formella och informella etniska nätverk som ger möjligheter eller förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Konkret kan Autentisk etnicitet skapa nya företag, ge investeringar och etableringar. Autentisk etnicitet kan skapa etniska kommersiella nätverk, såväl formella och informella och såväl lokalt, nationellt som internationellt. Autentisk etnicitet kan verka som entreprenörsförebilder inom etniska grupper. Autentisk etnicitet kan ge och skapa kunskap om entreprenörskap i andra etniska grupper. Autentisk etnicitet kan öka anställbarheten hos personer med annan etnisk bakgrund än svensk genom att deras kunskaper och kompetens efterfrågas. Adresserad etnicitet är ett företag som har produkter varor och tjänster anpassade för eller riktade till en eller flera utvalda etniska grupper. Alla företagets varor/produkter kan vara adresserade till en utvald grupp men det kan också vara delar av verksamheten/produktutbudet. Här är produkten eller tjänsten mer i fokus än företagaren. Adresserad etnicitet kan skapa nya företag, nya marknader och nya produkter/tjänster. Befintliga företag som adresserar etnicitet kan vidga sin marknad och öka sitt utbud av varor och tjänster. Adresserad etnicitet kan bidra till att skapa fler arbetstillfällen och öka anställningsbarheten hos personer med annan etnisk bakgrund än svensk då kunskaper och kompetens efterfrågas för att öka företagets chanser att på bästa sätt nå den nya marknaden/nya kundsegmentet. De tre benämningarna/begreppen visar var och en på möjligheterna att tillvarata etniska kunskaper och kompetenser. Det finns skillnader som vi har analyserat, men det är viktigt att även se likheter och att en verksamhet ibland uppvisar kombinationer av alla tre begreppen. Men dessa begrepp Anammad etnicitet, Autentisk etnicitet och Adresserad etnicitet ger oss verktyg för hur Etnicitetsdrivet företagande kan förstås och därmed även ses ur ett näringslivs- och tillväxtperspektiv. I Norrköping finns idag ett antal företag, verksamheter och institutioner som arbetar med dessa perspektiv men det går att göra mer. Vi föreslår att Norrköpings kommun: - Innefattar etnicitetsperspektivet i alla de verksamheter som ingår i kommunens tillväxtagenda 2006 fler i jobb 2006, exempelvis FöretagsNära och Business Lab.
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 8 - Startar upp en liknande verksamhet eller lär av partnerskapet Towns Together för att öka tillväxten och integrationen - Bjuder in till diskussion om Etnicitetsdrivet företagande för att företagare ska utveckla och se de kommersiella möjligheterna med etnicitetsperspektiv i företagandet. Målgruppen bör vara förtroendevalda, företagare, företagsorganisationer, banker, nyföretagarverksamheter, med flera. - Skapar plattformar för vidare diskussioner och erfarenhetsutbyten företagare emellan, likaså forskare och företagare emellan samt utbildare och företagare emellan. På så sätt kan frågan hållas levande i ett längre perspektiv. Ytterligare forskning och studier behöver göras för att skapa större förståelse och mer kunskap om Etnicitetsdrivet företagande. Exempel på intressanta områden: - Fortsatt undersökning av förekomsten av Etnicitetsdrivet företagande i Norrköping, regionen och övriga Sverige. Detta bör innefatta en mer kvantitativ kartläggning och även jämförande studier med tidigare forskning. - Undersöka vilka andra effekter förutom ekonomiska som Etnicitetsdrivet företagande kan föra med sig. Här behövs reflekterande forskning som belyser detta ur exempelvis perspektiv kring segregation, integration, exkludering, och vidare. - Studier om etniska affärsnätverk såväl formella som informella. - Hur ser representationen ut mellan män och kvinnor inom Etnicitetsdrivet företagande? I denna rapport medverkar enbart män. - Denna studie har mestadels tittat på begreppet utifrån företag gentemot slutkund. Hur ser markanden ut gällande business to business? Vi vill att vår studie och rapport skall vara början och en del i en process där möjligheter och förutsättningar som Etnicitetsdrivet företagande kan bidra med i Norrköping tas tillvara bättre. På så sätt kan företagandet öka, fler arbetstillfällen skapas, samt ökad integration och ökad tillväxt uppnås. Det kan låta såväl naivt som enkelt och att lyckas i praktiken kan vara svårt. Men; - Om vi blir bättre på att uppmärksamma att medborgare/företagare i Norrköping som tillhör andra etniska grupper än den svenska samarbetar och samverkar med människor från sin etniska grupp över hela världen kan vi kanske få fler att starta och bygga upp starka företag i Norrköping.
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 9 - Om vi i högre grad uppmärksammar medborgare i Norrköping/regionen/Sverige med annan etnisk bakgrund är svensk som kundgrupper med särskilda behov kan nya företag startas och befintliga företag utvidgas och bli starkare. - Om vi blir bättre på att uppmärksamma att medborgare/företagare i Norrköping med annan bakgrund än etnisk svensk kan ge oss kunskap om företagandets villkor i andra etniska grupper kan vi nyttja det för att öka företagandet i Norrköping eller för att öka företags möjligheter att nå nya marknader. Så kanske vi startar en positiv spiral genom att ta vara på de förutsättningar som i praktiken finns.
INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 13 DISPOSITION... 14 UPPDRAGET... 14 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 15 METOD... 16 Urval... 17 Avgränsningar och definitioner... 17 Etiska överväganden och reflexiv positionering... 18 BAKGRUND... 19 TEORETISK KONTEXTBESKRIVNING... 19 Etnicitetsbegreppet... 19 Nätverk och globalisering... 21 Invandrarföretagande... 22 Multikulturell affärsverksamhet... 24 UR ETT NORRKÖPINGSPERSPEKTIV... 25 Norrköpings befolkning... 25 Köpkraft och företagande bland invandrare i Norrköping... 27 FÄLTBESKRIVNING... 30 Aktörer som i dagsläget arbetar med liknande frågor... 30 Djupintervjuer... 33 Enkäten... 34 ANALYS... 36 TRE PERSPEKTIV EN KORT BESKRIVNING... 37 ANAMMAD ETNICITET... 39 Hur uppstår affärsidéer kring anammad etnicitet?... 39 Möjligheter med och utveckling av anammad etnicitet... 40 Hur anammas etniciteten och hur etnisk är den?... 41 Resultat och sammanfattning av anammad etnicitet... 43 AUTENTISK ETNICITET... 43 Hur uppstår en affärsidé baserad på autentisk etnicitet?... 43 Att starta ett företag baserat på autentisk etnicitet... 44 Etniska nätverk... 46 Etnicitetsspecifika kunskaper... 50 Att skapa legitimitet... 52 Resultat och sammanfattning av autentisk etnicitet... 53 ADRESSERAD ETNICITET... 54 Hur uppstår adresserad etnicitet?... 54 Att hitta rätt adress... 55 Möjligheter med och utveckling av adresserad etnicitet... 58 Resultat och sammanfattning av adresserad etnicitet... 60 EN KOMBINATION AV PERSPEKTIVEN... 60 SLUTDISKUSSION... 63 KÄLLFÖRTECKNING... 67
BILAGOR BILAGA 1... 69 UTSKICK TILL INFORMANTER... 69 BILAGA 2... 70 INTERVJUGUIDE ETNICITETSDRIVET FÖRETAGANDE... 70 BILAGA 3... 72 SAMMANSTÄLLNING ENKÄTSVAR... 72
INLEDNING Det har gjorts många undersökningar kring invandrare och företagande, det stora flertalet fokuserar på svårigheter och problem för invandrare och olika grupper av människor som inte är etniska svenskar, att starta eller utvidga sina företag. I undersökningar lyfter man i synnerhet fram de särskilda svårigheter personer med annan etnisk bakgrund än svensk har vad det gäller systemkunskap om lagar, regler, kreditmöjligheter, etableringsprocesser och annat. Dessa studier är viktiga då de visar på faktiska problem som finns men trots alla tidigare utredningar finns det ännu vinklar att undersöka de som fokuserar kring möjligheter. Etnicitetsdrivet företagande är ett projekt som startades våren 2004 i Norrköping och där denna rapport är ett första steg. Projektet vill visa på hur etnicitet och mångfald bidrar till tillväxt och näringslivsutveckling i Norrköpings kommun. Vi vill här lyfta fram möjligheterna med Etnicitetsdrivet företagande det vill säga etniska affärsidéer som mycket väl kan vara svenska etniska affärsidéer.
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 14 DISPOSITION I detta kapitel presenteras en inledning till denna rapport, liksom syfte och frågeställningar. Kapitlet innehåller också metodologiska redogörelser där tillvägagångssätt beskrivs. Här finns även diskussion kring etiska överväganden och det görs en reflexiv positionering. I nästa kapitel, Bakgrund, görs en kontextbeskrivning, där fenomenet Etnicitetsdrivet företagande sätts in i ett norrköpingsperspektiv samt ett forskningsperspektiv och där några aktörer som i dagsläget arbetar med liknande frågor, såväl i Norrköping som i övriga landet presenteras. Här presenteras även studiens informanter och en kort redogörelse av den enkät som gått ut till ett antal företagare i Norrköping. Kapitlet därefter är rapportens analysavsnitt där vi utförligt diskuterar vad Etnicitetsdrivet företagande är med stöd i empiriska återgivelser från intervjuerna. Efter detta följer slutdiskussion och slutsatser, här presenterar vi även kortfattat några teoretiska och praktiska förslag för fortsatta studier och undersökningar kring Etnicitetsdrivet företagande. Rapportens sista sida är källförteckningen med referenser till använda rapporter, böcker och hemsidor på Internet. Efter detta följer rapportens bilagor. UPPDRAGET Uppdraget att utföra denna pilotstudie kring Etnicitetsdrivet företagande härstammar ur det av kommunfullmäktige antagna Näringslivsprogrammet för 2003-2006. Norrköpings kommun ska under programperioden; - Tillägna sig kunskap om klustrens struktur, att initiera klustersamverkan och vidareutveckla befintliga kluster samt att identifiera nya kluster. - identifiera nya branscher som kan utvecklas i Norrköping. - främja företagande/entreprenörskap ur ett miljö-, genus-, etnicitets- och hälsoperspektiv 1 Genom denna pilotstudie vill Norrköpings kommun undersöka förekomsten av Etnicitetsdrivet företagande och möjligheterna att kommersialisera etnicitet det vill säga etnisk kunskap och etnisk erfarenhet som affärsidé och affärsverksamhet. 1 Utdrag ur Norrköpings kommuns näringslivsprogram 2003-2006. Antaget 021112.
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 15 Det finns en referensgrupp som är att betrakta som intressenter för studien. I referensgruppen ingår företrädare från Näringslivskontoret i Norrköping, Arbetslivsinstitutet i Norrköping, Integrationsverket, Länsstyrelsen i Östergötland, Linköpings universitet, ALMI samt Equal Diversity Faces. Även IFS, Nyföretagarcentrum, Diskrimineringsbyrån och Arbetsförmedlingen har deltagit, men i mindre omfattning. Näringslivskontoret i Norrköping har varit uppdragsgivare och undersökningen har möjliggjorts genom ekonomiska bidrag från Ledningsgruppen för Samverkan mellan Linköpings universitet, Arbetsivsinstitutet och Norrköpings kommun; NUTEK och EUprojektet LEGS Local employment growth strategies. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med pilotstudien är att ge ett förslag till innehåll i begreppet Etnicitetsdrivet företagande. Utifrån detta skall även konkreta förslag på hur kommunen kan gå vidare med dessa frågor presenteras, då kommunens långsiktiga mål är att: - Få kunskap om Etnicitetsdrivet företagande, om och hur kommersialisering av etnicitet är möjlig och om hur etniska affärsidéer uppstår. - Underlätta och stödja personer som är bärare av etnisk kunskap och erfarenhet och som vill starta upp företag etnicitetsdrivna affärsidéer. - Bättre tillvarata den potential som etnicitet utgör i Norrköping. - Få en bredd av företag, små och stora inom olika branscher, som gör den lokala arbetsmarknaden starkare. Den övergripande frågeställning som denna rapport belyser är; Finns Etnicitetsdrivet företagande i Norrköping, och i så fall; Vad betyder det? Utifrån denna formas vidare frågor, såsom; Hur uppkommer etnicitetsdrivna affärsidéer? Vem eller vilka startar etnicitetsdrivna företag? Hur startar man? Vilken kundgrupp vänder man sig till? Hur marknadsför man sig? Vilken marknad har man? Hur finansierade man starten av verksamhet? Vilken utveckling ser man? Vilka nätverk ingår man i? Vilka kontakter har man i det land som den etniska affärsidén kommer ifrån riktar sig till? Hur ser organisationen ut? Vilken kompetens besitter man? Hur skiljer sig Etnicitetsdrivet företagande från annat företagande? Frågorna är många och i denna rapport hoppas vi kunna ge svar på några. Vi vill här skapa nya tankebanor samt ge förutsättningar för vidare studier i frågan. Målet är inte att göra en statistisk undersökning utan att generera data och frågeställningar för att gå vidare i utforskandet av Etnicitetsdrivet företagande.
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 16 METOD Denna pilotstudie bygger på två deltidsarbete, 60%, i fem månader, med start i mitten på maj och slut i mitten på oktober 2004. Den metod som använts är en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod där det förstnämnda varit av störst vikt. Djupintervjuer har genomförts med tio informanter. Tre av informanterna har intervjuats två gånger, då de ansågs ha ytterliggare intressant information att tillföra studien och de första intervjuerna genomfördes i ett mycket tidigt skede av projektet. Intervjuerna är transkriberade i sin helhet, det vill säga att det som tidigare endast var digitalt inspelade konversationer har bearbetats till att istället bli tolkningsbar text. De citat som används i denna rapport är redigerade till skriftspråk dels för att underlätta rapportläsningen, dels av etisk hänsyn gentemot informanterna. Alla informanter är avkodade. Då detta är en explorativ studie var valet att fokusera på kvalitativa intervjuer relativt givet. Den kvalitativa intervjun är en bra metod då informanten kan förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och med egna ord. 2 När man arbetar med kvalitativa intervjuer bör man emellertid vara medveten om att samspelet människorna emellan är av avgörande betydelse. Två intervjuer kommer aldrig att se likadana ut och det är vad som är syftet. För att få en grundläggande struktur för intervjuerna har en intervjuguide funnits med i bakgrunden, vilken finns i slutet av rapporten som bilaga 2. Utöver djupintervjuerna har ett antal kompletterande intervjuer genomförts. Detta med företrädare för företag och organisationer som till viss del arbetar med dessa frågor, men inte varit aktuella som djupinformanter. Alla informanter är män, vilket kan ha påverkat resultatet till viss del. En informant är intervjuad i Stockholm, då han representerar ledningen för en större kedja som har butik i Norrköping, men har huvudkontoret i Stockholm. Den kvantitativa metod som använts är i form av ett enkätutskick till 110 företag i Norrköping under juli månad 2004. Enkäten riktades till företag inom alla branscher, och gjordes i syfte att visa tendenser för om företag tänker på de ämnen som denna rapport fokuserar på. Av de utvalda företagen svarade 28 stycken. Detta är en låg svarsfrekvens, vilken bör tas i beaktande i generaliseringar. Anledningen till den låga svarsfrekvensen tror vi beror på att enkäten skickades ut i juli månad, och följaktligen då majoriteten av företagarna befann sig på semester. Dessutom finns en risk att frågorna inte kändes aktuella för många företag, och därför kan intresset för att svara varit lågt. Svarsfrekvensen på denna typ av enkäter är även generellt låg. 2 Steinar Kvale Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 1997), s 70.
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 17 Urval Urvalet till de kvalitativa intervjuerna inleddes med en genomgång av Gula Sidorna och Företagsfakta för Norrköping. På så sätt skapades en överblick för hur många företag som kan tänkas vara aktuella för djupintervju. I den första sammanställningen fanns 104 företag. Dessa företag undersöktes sedan, och 12 av dem valdes ut för att göras ett första utskick till. Detta finns med som bilaga 1. Företagen valdes ut efter bransch, geografisk spridning (såväl geografiskt ur synvinkeln vilken etnisk prägel de hade samt geografiskt sett i Norrköping), storlek på företag samt hur länge de varit verksamma. Urvalet var subjektivt och gjordes utifrån namn på företaget och namn på dess ägare. Åtta av de tolv var positiva till att ställa upp och intervjuerna med dessa företag utfördes i juni 2004, med återbesök hos tre under augusti. Under augusti gjordes även tre utskick till nya informanter, varav två ville medverka och intervjuer genomfördes. Dessa nya utskick gjordes till företag vi under arbetets gång blivit tipsade om att kontakta. Urvalet till den kvantitativa undersökningen gjordes även det utifrån namn, men även verksamhet. Primärt skickades de till företag som arbetar direkt gentemot slutkund, men även vissa business to business företag fick en enkät. Avgränsningar och definitioner Etnisk identitet och etnisk organisation kan ha en starkt varierande betydelse i olika samhällen, för olika personer och i olika situationer. 3 Olika etniska grupper kan således vara olika företagsamma beroende på vilket samhälle de lever i och beroende på om man tillhör en majoritetseller minoritetsgrupp. I denna rapport presenteras de uttryck som finns i Norrköping, hur olika etniska grupper verkar här, och vad de har för möjligheter. De slutsatser som dras kan till viss del brukas i en vidare kontext (regionalt/nationellt), de är dock inte generaliserbara. Begreppet etnisk grupp är inte heller enkelt att definiera. Och en etnisk grupp har i vardagliga sammanhang ofta kommit att betyda ungefär ett folk. Men vad är då ett folk? Är Sveriges befolkning ett folk? Problem kring att definiera etniska grupper uppstår när man skall bestämma dess avgränsning och det händer ofta att människor får en tillskriven etnicitet. Invandraren som driver en servicebutik kallas för turken på hörnet var han än kommer ifrån. Människor från forna Jugoslavien kallas ofta alla för jugoslaver vare sig de är bosnier, kroater, serber och så vidare. I denna rapport arbetar vi inte med att problematisera gränser mellan etniska grupper eller risker med tillskriven etnicitet, då tid och utrymme inte tillåter detta. Dock är det viktigt att ha i åtanke att definitioner kring vad som är en etnisk grupp aldrig är entydigt fastställbara och heller inte tjänar något syfte att vara det. 3 Hylland Eriksen, Etnicitet och Nationalism (Nora/Falun, 1993), s 23.
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 18 Den sista definitionen rör vad vi i denna rapport kallar Autentisk etnicitet. Detta är ett begrepp som inte avser att avgöra vad som är autentiskt eller inte, utan ett begrepp som enbart markerar att de som räknas som autentiska är uppväxta i den etniska grupp som de representerar i sin verksamhet. På så sätt särskiljs rapportens tre analysingångar. Vi hade gärna genomgående använt oss av citationstecken, men väljer att inte göra det, då det skulle försvåra läsningen. Men det är viktigt att ha i åtanke att begreppet autentisk i sig är ett begrepp som skulle behöva utredas än mer. Etiska överväganden och reflexiv positionering Rapporter, likt denna, där man diskuterar etniska skillnader väcker ofta frågor som; Men vi är väl alla människor?, Vad är etnicitet?, Kan man tala om etniska skillnader?, Kan man tala om etniska likheter? Varför pratar man om andras etnicitet och inte den svenska? och annat dyker upp. Detta är frågor som inte går att bortse från, men som det i denna studie inte finns plats att gräva djupare i. Att människor är olika råder inget tvivel om. Men varifrån dessa olikheter kommer om det beror på kultur, etnicitet, nation eller andra sociala konstruktioner lämnar vi i denna rapport därhän. Dock vill vi poängtera att när man talar om skillnader alltid riskerar att skapa förhållanden mellan vi och dem, vilket många gånger är problematiskt och i förlängningen kan skapa konflikter. En jämförelse kan vara när det diskuteras produkter som är skapade eller riktade till ett visst kön ett ständigt aktuellt ämne i samhällsdebatten. I denna studie visar vi vad det finns för möjligheter med att, i sitt företagande, tillhöra en etnisk grupp, eller med att vända sig mot en etnisk grupp i sitt företagande. Det här är en studie med ett näringslivsperspektiv, inte en studie med integrationsperspektiv. Dock vill vi gärna lämna vidare till andra intressenter att studera konsekvenserna av Etnicitetsdrivet företagande.
BAKGRUND För att få en bakgrund till de frågor som behandlas i analysen görs i detta kapitel en kortfattad kontextbeskrivning över närliggande forskningsområden. Därefter följer statistik som berör ämnet ur ett norrköpingsperspektiv. Till sist presenteras av de aktörer som intervjuats för denna studie samt en sammanfattning av enkätsvaren. TEORETISK KONTEXTBESKRIVNING Även om just begreppet Etnicitetsdrivet företagande inte är utrett i tidigare forskning så finns mycket forskning som verkar i gränsområdet för denna rapports problematik, av vilken några utdrag presenteras på de närmaste sidorna. Etnicitetsbegreppet I början av 1900-talet ansåg många samhällsvetare att etnicitet och nationalism skulle minska i betydelse och slutligen försvinna helt till följd av tilltagande modernisering, industrialisering och individualism. Men etnicitet och nationalism har tvärtom fått allt större betydelse i
Finns Etnicitetsdrivet företagande? 20 världen, i synnerhet sedan andra världskriget. 4 Begreppet har under senare år blivit ett modeord som väcker nyfikenhet och som många människor har en uppfattning om men ändå är etnicitet fortfarande någonting diffust och otydligt. Historiskt sett härstammar etnicitetsbegreppet från grekiskans ethnicos som i antiken betydde hedning eller vilde, och betecknade utanförstående människor eller kulturella främlingar 5 På senare tid förknippas termen ofta med immigration och migration. Ifråga om dess betydelse och innebörd tycks det ständigt pågå diskussioner om vad man egentligen menar när man säger etnicitet. Nya definitioner och innebörder verkar, med något sånär jämna mellanrum, göra sig hörda såväl inom som utom den akademiska världen i debatter och tidningsartiklar. Man kanske kan tala om att etnicitetsbegreppet flyter, det vill säga tycks kunna betyda lite olika saker bland annat beroende på i vilka sammanhang vi talar om det etcetera. Aleksandra Ålund, sociolog vid Linköpings Universitet påpekar i en text att; new realities require new concepts that reflect the changes in the world 6 I föreliggande text talar vi om etnicitet i samband med företagande och vad vi kallar för Etnicitetsdrivet företagande. En term som knappast är helt oviktig då den förhoppningsvis kommer att sätta fingret på någonting relativt nytt eller åtminstone någonting vi inte tidigare haft begrepp för. I rapporten utgår vi ifrån att etnicitet är identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp 7. Och således att en etnisk grupp är en namngiven grupp av människor med myter om ett gemensamt ursprung, en gemensam historia, någon eller några former av gemensam kultur (religion, språk, traditioner, etcetera) 8. Viktigt att poängtera gällande etnicitet är att etniska majoriteter är lika etniska som minoriteter. Ordet etnicitet väcker i vardagligt tal associationer till minoriteter, men egentligen betecknar det aspekter på relationer mellan grupper som betraktar sig själva och betraktas av andra som kulturellt särpräglade. 9 Om etnicitet sedan är givet eller skapat genom historiska eller sociala processer låter vi i denna rapport vara osagt. Dock vill vi poängtera att mycket av den forskning som görs kring etnicitet har en benägenhet att fokusera på konflikt. Vi ämnar här lyfta fram vilka möjligheter som etnicitet ger i relation till företagande och tillväxt. 4 Hylland Eriksen, Etnicitet och Nationalism (Nora/Falun, 1993), s 10. 5 Aleksandra Ålund, Etnicitetens mångfald och mångfaldens etniciteter, i (red.) Erik Olsson Etnicitetens gränser och mångfald (Stockholm, 1999), s 29. 6 Aleksandra Ålund, The Spectre of Ethnicity MERGE 1/02 (Linköping, 2002), s 3. 7 www.ne.se, sökord Etnicitet, 2004-05-28. 8 www.ne.se, sökord Etnisk grupp, 2004-05-28 9 Thomas Hylland Eriksen, Etnicitet och Nationalism (Nora/Falun, 1993), s 12-13.