KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 A1 A2 X X A2 B1 X B1 B2 B2 C1 X C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs C1. = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidan 4) Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högt betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget beror av sparnivån, dvs nyckeltal H1, som faller mycket snabbt från hög nivå. Finansiella risker: Utöver en tydlig tendens till investeringsrisk, se nyckeltal R1, indikeras inga finansiella krisutlösande risker. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1 till M3 visar att tillräckliga medel kan frigöras för att förbättra delbetygen kommunskuld, finansiell hälsa och risker till A1. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren 2000-2004 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 OK AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 OK Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 Svag SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 Bra RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 Dålig KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 OK Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 OK SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 OK SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Bra Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistruktur? L1 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Hjo kommun

Allmän information Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Allmän information Hur skall jag tänka? Finansiella betyg i sammanfattning Betygsskalan Finansiell elitlicens Kommunskuld Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Nyckeltalen för kommunskuld Finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking Ledningsförmåga - uppgiften Ledningsförmåga - bedömning Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Ledningsförmåga - specialisering och roller KommunDiagnosens fyra faser Utvärdering Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Om kommunen En analys i fem frågor Kommunen finansiella betyg Delbetygens olika normativa typfall Estraden för finansiellt skötsamma kommuner? Delbetygets förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Nyckeltalen S1-S2 Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen R1-R6 Delbetyget Spanade BenchMarking Nyckeltalen M1-M3 Bedömning av potentialer för prioriteringar Balans i kommunens ekonomi år 2006 Betygskommitténs underlag Nyckeltalen L1-L3 Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Denna vecka genomföres presentationsfasen Accepteras analysen? Betydelsen av att spara denna analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer. 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9-10 11 12 13 14-18 19 20-25 26 27-31 32 33 34 35-37 38 39 39 40 40 Hjo kommun Bokslutsprognosen för år 2005 baseras på en tidig prognos under år 2006 och åren därefter på budget och planer. Hjo ligger i Västra Götalands län och tillhör kategorien 'Övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare' (det finns 9 st kommuntyper) och är nummer 235 i storlek av 290 kommuner. Hjo kommun är medlem i KommunInvest. Befolkning 31 dec 2004 var 8 822 invånare och minskningen var -22 personer under år 2004. Befolkningsförändringen var -4,6 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1995-2004 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2005 är 22,00, vilket är 1,16 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2004 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 12,9 % och deras kassaflöde 5,6 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer År 2004 2005 2006 2007 En kronas skattehöjning ger i Mkr 11,3 12,0 12,5 13,0 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 3,0 3,0 3,1 3,1 % En procent av totala intäkter i Mkr 3,8 4,0 4,0 4,2 Mkr Uppgifter lämnade 10 januari 2006 inför konferens den 30 januari 2006 i Hjo kommun. Sidan 2

Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Denne externa analytiker kan ses som en second opinion till kommunens egen ekonomiska expertis. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 4. På sidorna 33-38 bedöms ledningsrisk och effektiv styrning. Finansiell elitlicens Många önskar ett koncept för att kunna jobba mer långsiktigt med kommunens ekonomi och nu är också långsiktiga finansiella mål ett krav enligt lag. Finansiell målstyrning är möjlig med öppen rating då det finns tydliga betyg, betygsmatriser och en åttagradig normativ betygsskala med begripliga typfall. Den blir effektiv genom att mätning utförs av ett fristående och oberoende värderingsinstitut. Kommuner använder detta i styrkort. Vid analys används ett begränsat antal noga utvalda finansiella nyckeltal med mätstandarder i fem analyssteg lika konsekvent som läkare använder medicinska nyckeltal. 1 Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 2 Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Xxx kommun 3 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? Gul nivå eller betygen A1 eller A2 motsvarar kriterier för finanserna, som när de uppfylls av en kommun, trendmässigt förstärker kommunens finansiella läge. Kommuner på denna nivå uppfyller kraven för Svensk Kommun- Ratings elitlicens. 4 Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Nyckeltalen 3, 4 och 17 Nyckeltalen 1-5 och 12 Nyckeltalen 12-17 Nyckeltalen 6-8 En analys i fem frågor y Betygs- och styrkommitté 5 Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? Nyckeltalen 9-11 Sidan 3

Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Balansera kommunens ekonomi (sid 33) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 33). Hjo kommuns totala gap är på nivån 24 Mkr för år 2007. Det beror på kommunskuldshantering (5 Mkr), finansiella obalanser (17 Mkr) och finansiell riskhantering (1 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (1 Mkr, jmf sid 33 och 38). De finansiella möjligheterna bedöms så goda, även när det totala gapet ovan beaktas, att utrymme finns för årliga skattesänkningar med 0,20 kr per år under 10 år eller med 3 Mkr per år. Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 27 Mkr. Detta finansieras med nedpressade kostnader på 23 Mkr och höjda avgifter på 4 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i schemat (sid 33) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 33). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 33) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt betygsskalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 33) i tillräcklig omfattning för att sluta det Totala gapet. Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall B1 Hjo kommuns nettoförpliktelsebelopp med planeringsperiodens ökade upplåning inräknad blir 38 989 kr per invånare och överstiger därmed 35 300 kr per invånare Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 A1 A2 X X A2 B1 X B1 B2 B2 C1 X C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Hjo kommun som utgör gränsen mellan A- och B-nivån. Betyget sätts till B1 men A2 kan diskuteras vid en mycket lägre investerings- och upplåningsnivå, jämför sidorna 7-10 och speciellt nyckeltal S1. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall C1 Hjo kommuns finansiella hälsa avhandlas på sidorna 11-18. Sparandet (nyckeltal H1, sid 14) uppvisar en markerad trendmässig nedgång över en längre period. Av diagrammet i intäktanalysen (sid 13) framgår att kostnaderna pressats ner mer än intäktstappet under år 2004 men att utvecklingen varit den motsatta under år 2005, varvid det erforderliga sparandet överkonsumerats. I kostnadsanalysen (sid 13) bedöms om en budget är tuff eller mjuk. Från och med år 2006 växer kostnaderna i den ekonomiska kalkylen i takt med intäkterna och det saknas utrymme för ny verksamhet. Men det konserverar en för låg sparnivå för framtiden. Skuldnivån växer i takt med den höga investeringstakten. Den trendmässiga nedgången med lätt svacka åren 2002 och 2003 och markerad svacka 2006 innebär att delbetyget sätts till C1. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall A2 Finansiella risker avhandlas på sidorna 19-25. Inga krisutlösande risker indikeras. Möjligtvis skulle en klar tendens till investeringsrisk motivera delbetyget A2. Delbetyget sätts till A2. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A2 Det finns stora potentialer, jmf sidorna 26-32, att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av verksamhetens kostnader. Delbetyget sätts till A2. Det sammanvägda finansiella betyget - C1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Hjo kommun C1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Finansiell elitlicens och utsikter Om de nedgående tendenserna i sparnivån bryts i en uppgång år 2007 kan Hjo kommun nå statusen finansiell elitlicens inom fyra till sex år. Sidan 4

Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Finansiell Elitlicensnivå Meriterande nivå Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 35 300 kr/inv, 90 % av Basbel.). Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under 35 300 kr/inv). Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 45 300 kr/inv, grundnivån +10 000 kr). God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under 45 300 kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under 60 300 kr/inv, + 15 000 kr) Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under 60 300 kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över 60 300 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över 60 300 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

Estraden för finansiellt skötsamma kommuner Finansiell Elitlicens Definition av Finansiell Elitlicens En Finansiell Elitlicens är ett intyg att en kommun för en tid av ett år från och med den tidpunkt betygskommitté fastställt betyget har uthålliga finanser. Den åttagradiga finansiella betygsskalan (A1, A2, B1,., D1, D2) finns på sidan 5. Kommuner på A-nivån (gul färg) är meriterade för en Finansiell Elitlicens. Annonser i riksmedia Innehavare av en Finansiell Elitlicens uppmärksammas genom annonser i riksmedia. Estraden är Sveriges ledande affärstidning Dagens Industri. Varje fredag jämn vecka på FINANS-uppslagets högra sida presenteras vilka kommuner som innehar en Finansiell Elitlicens. Under rating med utsikt att få lägst B1 är man under meritering. Även dessa kommuner med positiv tendens kommer att finnas med i annonsen. I annonsen finns således kommuner med utsikten att få betyget B1 och högre. Finns man med i annonsen är man bland de bästa. Ett generationssolidariskt perspektiv Elitlicensen bygger på ett generationssolidariskt perspektiv på kommunernas ekonomi i våra analyser. Det betyder att kommunernas verksamhet och finanser ska vara långsiktigt uthålliga. Varje generation ska finansiera sin egen kommunala konsumtion och inte vältra över en större låneskuld till nästa generation. Värnar det kommunala självstyret Den nya estraden värnar det kommunala självstyret. Det betyder ett ökat intresse för att kommunerna ska kunna stärka sitt självbestämmande genom att ha uthålliga finanser som de själva behärskar. Försvårar överbudspolitik Elitlicensen stärker ledningen och tyglar kortsiktig överbudspolitik ute i nämnderna. Denna publika estrad ger de som argumenterar mot överkonsumtion och överskridanden nya skäl som biter. De som äventyrar ekonomin kommer direkt att utpekas genom att kommunen förlorar sin licens. Både de som tar och de som missbrukar ansvar får tydligare ansikten. Det stärker en skötsam lednings ekonomiska styrning. Elitlicensens värde för kommunen Värdet för kommunen bör främst vara lika med den kvalitet en erhållen elitlicensen innebär i ökad attraktivitet för företag, invånare och kommunal personal. Dessutom kan det finnas ett värde för den politiska majoriteten att kunna dokumentera sin handlingskraft. Värdet för kommunens personal De som är eller har varit anställda av kommunen bör vara angelägna om sina framtida pensioner. En elitlicens garanterar att finanserna är i ett skick så att pensioner kan betalas ut. En bortspelad licens bör öka personalens oro för sina pensioner. Personalens värdering torde i viss mån bero på hur facken vill argumentera. Men ju fler kommunanställda kommunen har, ju högre värde borde licensen ha för kommunen som attraktiv arbetsgivare. Kommunens ledning sätter standarden En ledning, som uppvisar goda och uthålliga finanser utvecklar en motsvarande anda i hela organisationen. Men estrader för bra kommunledningar att visa upp sin finansiella skötsamhet har saknats. Nu fyller den Finansiella Elitlicensen detta vakuum. Märke utan datum används av Svensk KommunRating l7 6 05 l7 6 06 Märke med datum används av meriterad kommun Varje kommun som tilldelats en Finansiell Elitlicens har rätt att för den tid kommunens Finansiella Elitlicens gäller använda märket med datum. Kommunen får använda denna logo i tryck och elektroniskt såväl internt inom kommunen som externt i alla sammanhang, såsom avseende information till allmänhet och företag, såväl i annonser, på sin hemsida som i andra sammanhang. Speciellt i platsannonser och information till näringslivet torde detta vara värdefullt. Sidan 6

Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig i ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett mycket högt över 60 000 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 35 300 A1-A2 Lågt 35 300-45 300 B1-B2 Lite högt 45 300-60 300 C1-C2 Mycket högt över 60 300 D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90 % av basbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget 10 000 kr ger nästa nivå 45 300 kr och ytterligare 15 000 kr resulterar i 60 300 kr. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 130 000 kr per invånare, vilket framgår av S1. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 33) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2, dvs under 35 300 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 35 300 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värderingen av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2, dvs under 35 300 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 35 300 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 35 300 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 33, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp, se sidan 4. Sidan 7

Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp 2004 Antal invånare år 2004 Bruttoförpliktelsebelopp Värdet av säljbara tillgångar* Hjo Energi AB inklusive döttrar går med liten förlust men uppvisar normalt vinst. Med ca 3 400 abonnenter och värderingen 4 000 kr per abonnent åsätts ett värde för nätdelen till: Höjs fjärrvärmetaxorna vid en försäljning torde vinsten snart bli ca 10 Mkr även i ett utsatt läge. Under dessa förutsättningar har substans- och avkastningsvärderingar genomförts. Här sätts försiktigtvis* värdet till: När bolagen övergår till köparen medföljer skulder vilket innebär en minskad borgen på: Hjo BostäderAB Åsatt värde Skuldminskning Nyupplåning Nya långfristiga lån år 2005 Nya långfristiga lån år 2006 Nya långfristiga lån år 2007 Nya långfristiga lån år 2008 Kortfristiga lån år 2005 Kortfristiga lån år 2006 Kortfristiga lån år 2007 Kortfristiga lån år 2008 35 928 kr / inv 8 822 st 317 Mkr 14 Mkr 50 Mkr 40 Mkr 0 Mkr 0 Mkr -40 Mkr -26 Mkr -8 Mkr 0 Mkr -14 Mkr -14 Mkr -19 Mkr -10 Mkr Säljbara tillgångar* mm totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: -27 Mkr -3 061 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: 38 989 kr/inv Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 33) blir: Detta motsvarar: Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar i 10 år: Vilket är under miniminivån med marginal: 10 år 5 Mkr 5 Mkr 5 668 kr/inv 33 321 kr / inv 35 300 kr / inv Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet med god marginal under 45 300 (jmf sid 5) och delbetyget sätts till B1 med utrymme för justeringar. Sannolikt finns ännu inga större konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts varje år 5 Mkr till extra amorteringar (se Skuld Gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda värderingen; dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? 1 Anser du att nu levande generation med hänsyn till det utsatta offentliga skuldläget i EUs stater skall bringa ner en hög kommunskuld genom extra amorteringar? * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge 2 Anser du att kommunen kan positionera sig bättre för framtida åtaganden för kommande generationer mot bakgrund av ev skuldkris i kommunsektorn, statsskuldkris, stora avtalspensionsskulder, kris i Kommuninvest, sårbarhet i penningplaceringar, framtida äldrepuckel, etc? Sidan 8

Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Hjo kommun Viktigaste skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? 140 000 120 000 Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar, dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion, dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Sidan 9 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0-20 000 0 50 100 150 200 250 Kritisk nivå 1, 35 300 kr/inv Kritisk nivå 3, 60 300 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 300 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 35 300 kr / inv Ja Nettoförpliktelsebeloppet över 45 300 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 60 300 kr / inv - En belastning för låg förmögenhet vid hög skuld* Ja * Dvs bristande förmåga att genom extra amorteringar minska framtida åtaganden --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 2002 2003 2004 Bruttoförpliktelsebelopp 26 456 34 282 35 928 Värdet enligt gjord värdering -3 061 Nettoförpliktelsebelopp för Hjo kommun 38 989 Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde överstiger 5 procent av deras omsättning, Ja 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent, Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; och vinsten i de kommunala företagen är positiv. Nej Kommuner i fallande rangordning 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden, som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 10 000 kr och för nivå 3 ytterligare 15 000 kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' <= Skuldnyckeltal OK De 'högförmögna ' får en kompensation 1 050 000 Kr / inv 950 000 850 000 750 000 650 000 550 000 450 000 350 000 250 000 150 000 Kr / inv Antal i fallande ordning 0 4 8 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 260 000 240 000 220 000 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 Beskattningsbara inkomster 2003 Kr / inv Antal i fallande ordning 0 50 100 150 200 250 Beskattningsbar förmögenheter 2003. De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. Kr / inv De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Antal i fallande ordning 95 115 135 155 175 195 215 235 255 275 Antal i fallande ordning 13 23 33 43 53 63 73 83 93 Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Hjo kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 60 50 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. Sidan 10 40 30 20 10 0 Krav: Under kritiska nivåer 1,8 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 20 år Hjo kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Hjo kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2002 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Skuldnyckeltal => Potentialkrav för år 2004 (3 st för S2). Även över kritisk nivå 3: - OK Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande 0,0 % 0,0 % 0,0 % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kommunens förvaltningar 0,56 0,79 2,14 4,65 2,42 10,33 50,00 31,75 Medelvärde alla kommuner 4,64 5,10 7,06 7,19 6,54 Boksl progn Budget Budget År 2004 är marginalen 6,7 Mkr över balanskravet och sparnivån är 116 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 2004. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2004 (jmf M1, M2 och M3).

Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 11, fig 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 13). Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ----------> Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 11 viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL, kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Förskingring och belåning Av Modellen (sid 12, fig 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna, som bygger den kommun som framtida generationer skall finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet så kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare geneationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning. Justeringar Ett resurshushållande synsätt börjar således med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle. Av de resurser man förfogar över avsätter man först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan man konsumera och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Men de många små logiska och förnuftiga delbeslutens samlade finansiella vansinne driver ofta de lokalt ansvariga politikerna från den representativa demokratins positioner till förskingrarnas och belånarnas. Det uppstår hela tiden kortsiktiga behov som betraktas så ange-

Figur 2 Modellen Figur 3 Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring lägna att de motiverar överkonsumtion och belåning. Och så sker, ty generationsegoismen är stark och ofödda och döda har svaga röster i vår representativa demokrati. Hur man organiserar en kommun för att hantera den långa och korta sikten diskuteras på sid 38. Kommunstyrelsens uppgift är att ha en vision och sträva mot att förverkliga den. Den innehåller en önskad finansiell framtid. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa För att hantera hushållningskravet behövs således en uttalad uppfattning om vad uthålliga finanser är i ett framtidsperspektiv. Uthålliga finanser är garanten för uthållig verksamhet. De servicevolymer och kvaliteter kommunen har i dag säkras (ekonomiskt) för framtiden om dagens finansiella läge redan uppfyller dessa önskade framtida krav. Kommunen har då finansiell hälsa och uppfyller kommunallagens hushållningskrav. Med fem nyckeltal bestäms den finansiella hälsan och hur det sker i en analys som omsluter många år bakåt och framåt i tiden försöker figur 3 här intill spegla. De fem aktuella nyckeltalen är: H1 H2-H3 H4 H5 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå Rörelsekapital Kapitalbildning Det går att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionen. De kritiska nivåerna i H1 fixeras således utifrån en analys över tiotalet historiska år med hjälp av H2-H5. Sidan 12 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2006 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Kvar till hushållningskravet, se H1 Krav på kostnadspress 2006 Krav på kostnadspress 2007 Sannolikt styrglapp 2004 Finansiellt Hälso-Gap (sid 33) 17 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 17 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller H1 typfallet lätt finansiell svacka (jmf sid 5) för åren 2002 och 2003 och delbetyget sätts till B2 med utrymme för uppjustering. I denna ligger en omedelbar ombudgetering av år 2006. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 17 Mkr år 2006 (se Finansiellt hälso-gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Ovan finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. Kan du tänka dig ett läge då sparandet får vara negativt i din kommun? 2 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? Under vilka förutsättningar betalar nu levande generationen? 3 Har ni tilläggsanslag? Och i så fall varför? Vem betalar ett tilläggsanslag om det finansieras av rörelsekapitalet (då anslaget oförutsedda utgifter tagit slut)? 4 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller en intern nämndakut (sid 38)?

Sidan 13 120 115 110 105 100 95 90 85 80 Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår 2004 Index i proc 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Intäktindex (dec) Kostnadsindex (dec) Mkr Bokslut 2002 Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Uppföljn. 2006 Förslag 2007 Förslag 2008 Förslag 2009 Skatteintäkter 227,1 243,3 248,9 265,0 274,0 285,0 296,0 307,8 Generella statsbidrag 65,7 72,9 68,9 75,0 66,0 69,0 74,0 77,0 Specialdestinerade statsbidrag 11,5 11,3 11,2 11,0 11,0 11,0 11,0 11,4 Avgifter mm 54,0 51,0 46,7 47,0 50,0 50,0 50,0 52,0 Totala intäkter 358,3 378,5 375,7 398,0 401,0 415,0 431,0 448,2 Förändring i procent Skatteintäkter 7,1 2,3 6,5 3,4 4,0 3,9 4,0 Generella statsbidrag 11,0-5,5 8,9-12,0 4,5 7,2 4,0 Specialdestinerade statsbidrag -1,7-0,8-1,8 0,0 0,0 0,0 4,0 Avgifter mm -5,6-8,5 0,7 6,4 0,0 0,0 4,0 Totala intäkter 5,6-0,8 5,9 0,8 3,5 3,9 4,0 Verksamhetens kostnader 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 i Mkr 349,8 369,1 352,6 387,0 396,0 407,0 421,0 437,8 i förändring i procent 5,5-4,5 9,8 2,3 2,8 3,4 4,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Intäktindex (dec) 90,0 95,1 94,4 100,0 100,8 104,3 108,3 112,6 Kostnadsindex (dec) 90,4 95,4 91,1 100,0 102,3 105,2 108,8 113,1 År Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2004 dec Bokslut för år 2005 2005 dec Verksamhetens Kostnader: 353 Mkr 9,6 % 34,0 Mkr 387 Mkr 387 Mkr Kostnader: Personalandel: 64 % Personal 64 % 226 Mkr 9,7 % 22,0 Mkr 248 Mkr Övrigt 36 % 127 Mkr 9,5 % 12,0 Mkr 139 Mkr Summa: 353 Mkr 387 Mkr Till ny verksamhet år 2005 fanns: 27 Mkr 2005 dec Genomförandeår 2006 2006 dec Verksamhetens Kostnader: 387 Mkr 2,3 % 9,0 Mkr 396 Mkr 396 Mkr Kostnader: Personalandel: 64 % Personal 64 % 248 Mkr 3,0 % 7,4 Mkr 255 Mkr Övrigt 36 % 139 Mkr 1,0 % 1,4 Mkr 141 Mkr Summa: 387 Mkr 396 Mkr Krav på kostnadspress år 2006 är: 0Mkr 2006 dec Budgetår 2007 2007 dec Verksamhetens Kostnader: 396 Mkr 2,8 % 11,0 Mkr 407 Mkr 407 Mkr Kostnader: Personalandel: 64 % Personal 64 % 253 Mkr 3,2 % 8,1 Mkr 262 Mkr Övrigt 36 % 143 Mkr 2,0 % 2,9 Mkr 145 Mkr Summa: 396 Mkr 407 Mkr Krav på kostnadspress år 2007 är: 0 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2007 Styrglapp 2004 (avvikelse till budget*): 0,4 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2006 är: 0,0 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2007 är: 0,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: -12,7 ==> 12,5 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -4,2 ==> 4,5 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 17,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse nettokostnader enl bokslut Styrglappet år 2004 är proxy för styrglappet år 2005 så här tidigt på året. Intäkts- och kostnadsbedömningar

Sidan 14 Nyckeltal H1: Sparnivå för Hjo kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är S2 d v s 'Amorteringsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal H1: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 8% Omsättning 35% justerat Krav: poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i procent =Balanskravet av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Över pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s =Hushållningskravet 30% Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga 7% kritiska skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala nivåer Det mäter om det penningmässiga överskottet från 25% amorteringar och investeringar. verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och 6% 20% Kritiska investeringar. nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. 15% Kritiska nivåer och trender enligt Svensk 5% För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 10% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är 1998. eljest 9 %. 1,95 För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 4% 5% Värden kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. Kritisk tillräcklig nivå förmåga 1 är eljest att avsätta 9 %. för pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 2 0% indikerar Värden över också kritisk förmåga nivå att amortera 1 innebär lån. tillräcklig Värden över förmåga kritisk att nivå 2 3% 00 01 02 03 04 innebär avsätta förmåga pensioner, att avsätta ny- för och reinvesteringar. och avtalspensioner En bestående Koncern Förvaltning men trend ej över nyinvesteringar. nivå 1 indikerar Värden också under förmåga kritisk nivå att 3 amortera innebär oftast lån. att Företag Trend, konc driftkostnader Värden över lånefinansieras. kritisk nivå 2 innebär Det behövs förmåga långsiktigt att avsätta i standardfallet för 2% minst reinvesteringar 4 % kapacitet och i avsättning avtalspensioner för avtalspensioner. men ej nyinvesteringar. Vid en snabbt Resultat 3 / Intäkter fallande Värden trend under över kritisk 1 % per nivå år 3 sker innebär en belastning. oftast att driftkostnader (Balans- och hushållningskrav) 1% 4,0 % lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst Information 3,0 % 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid snabbt Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) fallande trend över 1 % per år sker en belastning. 2,0 % 0% finns för år 1997-2001 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år 1,0 % innebär att uppgifter saknas. 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Information Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" 0,0 % Information Data om kommunkoncernens finns också Resultat kassaflöde 3, d v s förändringen (koncernsparnivå) av eget Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Hjo kommun -1,0 % kfinns i lf för år f 2000-2004 l i för de d flesta k åd kommuner. b l Obefintlig k Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden -2,0 % stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Trend för Hjo kommun Balanskravet med ing.nivån 5,5 % 98 99 00 01 02 03 04 05 Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 1,9 % i snitt per år 1997-2004 Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,0* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,50* %: - Finansiell hälsa => År 2000 2001 2002 2003 2004 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0* %: - Svag Skattehöjningskrav 0,00 0,16 0,87 0,94 0,00 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. 3,1% 0,5% -0,9% -1,2% 1,7% *Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 4,4% 4,0% 3,4% 3,4% 4,1% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Hjo kommun 7,54% 4,49% 2,41% 2,25% 5,79% 2,26% 0,50% 0,96% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 5,49% 4,79% 3,58% 3,83% 3,93% Boksl progn Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 2004 är marginalen 6,7 Mkr över balanskravet och sparnivån är 116 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år.

Sidan 15 Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Hjo kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Hjo kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Bra 1,98 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 140% Växande trend 2,13 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr 2001 2002 2003 2004 Korta skulder 70 70 70 70 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 10 20 40 50 Skuldflödesgrad 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Pensionsförpliktelser 120 120 120 120 Hjo kommun 4 % 4 % 5 % 10 % 14 % 23 % 30 % 31 % Summa skulder 200 200 230 240 Medelvärde alla kommuner 25 % 24 % 25 % 28 % 26 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån 0 0 0 0 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 00 01 02 03 04 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

Sidan 16 Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad för Hjo kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H3: Skulder/Tillgångar 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Hjo kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner Krav: Under kritiska nivåer 110% 100% 90% 80% 70% 2,15 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Koncernen: Skulder / Tillgångar 00 01 02 03 04 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf H1. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 48,8 % av genomsnittetsvärdet för riket Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr 2000 2001 2002 2003 2004 Växande trend 2,67 % per år: - Omsättning 357 377 404 434 432 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 28 29 14 10 25 Förändring eget kapital 11 5-2 -6 6 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 243 259 261 295 320 Skuldbalansgrad 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Skulder 109 123 126 163 183 Hjo kommun 43% 45% 47% 54% 55% 66% 73% 79% Eget kapital 134 136 135 132 137 Medelvärde alla kommuner 43% 42% 44% 45% 45% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen 114 117 117 120 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Nyckeltal H3 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

Sidan 17 Nyckeltal H4: Rörelsekapital för Hjo kommun Finansiell hälsa Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 0% -5% -10% -15% -20% -25% -30% Nyckeltal H4: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend -4 000 2,15 Finansnetto i Kr/Inv 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Kritisk nivå 1 Är kostnaderna för skulderna så tunga att de Kritisk nivå 2 Hjo kommun Hjo Maxvärde tränger ut annan verksamhet? Trend för Hjo kommun Medelvärde alla kommuner Minvärde Medelvärden Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Medelvärdena är befolkningsvägda. Värden under kritisk nivå 2: Ja Tendensnyckeltal Fallande trend (-2,05 % ): Ja Dålig Snabbt fallande trend: Ja Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 2000 2001 2002 2003 2004 -------------------------Mätperiod--------------------------- - - - - - Diagramvärden ovan 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Hjo kommun -4,3 % -4,2 % -5,5 % -11,9 % -13,3 % -15,5 % -18,7 % -22,9 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Hjo kommun -2,7 % -5,3 % -7,8 % -10,4 % -13,0 % 2000 2001 2002 2003 2004 Medelvärde alla kommuner -3,2 % -1,8 % -3,8 % -4,3 % -6,4 % Boksl progn Budget Budget 128 127 159 268 332 Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2004 var -1,41 milj kr ( -0,37 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) 6 000 4 000 2 000 0-2 000-6 000-8 000 96 98 00 02 04 06 08 10 Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Nyckeltal H4 - Rörelsekapital

Sidan 18 Nyckeltal H5: Kapitalbildning för Hjo kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren 1996-2004 den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 17% 16% 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 4,81% Nyckeltal H5: Investeringar/Intäkter 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Hjo kommun Medelvärde alla kommuner Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Sparnivån 96-04 Uthållig investeringsnivå Investeringsnivå 96-04 4,48% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1: Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 1 % högre än sparnivån - Finansiell hälsa Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 2 % högre än sparsnivån - OK -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Sparandet åren 1996-2004 var 4,48% per år och Hjo kommun 4,0 % 3,2 % 5,9 % 11,5 % 8,7 % 15,6 % 10,5 % 7,5 % investeringssnittet 4,81% (Lånebehovet per år var alltså 0,32%). Medelvärde alla kommuner 5,0 % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Boksl progn Budget Budget 2 Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet änvänds, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som det rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar således varför skuldnivå, H2 och H3, och rörelsekapital, H4, utvecklas som de gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5, som följer utvecklingen över nio historiska år, antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "Uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet re- och nyinvesteringar mot bakrund av befolkningsutvecklingen. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2005 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 påförs en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent (1 %). Överskrids även kritisk nivå 3 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent (2 %). Nyckeltal H5 - Kapitalbildning

Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen R1-R6. R1 Investeringsrisk R2 Skattebasrisk - skattekraft R3 Skattebasrisk - befolkning R4 Skattebasrisk - sysselsättning R5 Förpliktelserisk - tomma lägenheter R6 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Men i den mån risker kan hanteras bör de inte ärvas av kommande generationer. Riskaversion - attityden till risk Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Det beror dels på vilka personliga attityder vi har till risk, dels vår ansvarskänsla för förvaltning av andras medel. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter går att gardera sig mot men en gardering inför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Bedömning För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres 1 Mkr. Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen. Nyckeltalen R1 - R6 Ingen krisutlösande risk indikeras. R1 Viss investeringsrisk finns Det finns en stor investeringspuckel åren 2003-2007 som motiverar delbetyget A2. Möjligtvis innebär nya driftkostnader i färdigställda tillgångar att sparnivån temporärt skjunker innan effektiviserande åtgärder hinner få effekt. Intern risk R1 Investeringsrisk R2 Skattekraftsrisk R3 Befolkningsrisk R4 Sysselsättningsrisk R5 Tomma lägenhetsrisk R6 Borgensrisk Risk-Gap (sid 33) 1 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 1 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet inga externt indikerbara risker (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A2 med utrymme för uppjustering. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 1 Mkr år 2007 (se Risk-Gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Anser du att nu levande generation skall ta på sig att hantera risker? Sidan 19

Nyckeltal R1: Investeringar för Hjo kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 17% 16% 15% 14% Nyckeltal R1: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). Sidan 20 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Hjo kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner 2 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 10-årsperioden). 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt Nyckeltal R1 - Investeringsrisk Trend för Hjo kommun Uthållig investeringsnivå BNP-snitt 1990-04 är 1,61 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år)... - 0 Kompensation Även över kritisk nivå 2: Ja Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år)... Ja 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - OK Växande (> 5% på 10 år)... - 2 Kompensationer -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Hjo kommun 4,0 % 3,2 % 5,9 % 11,5 % 8,7 % 15,6 % 10,5 % 7,5 % Medelvärde alla kommuner 5,0 % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Boksl progn Budget Budget Befolkningsförändringenen sista 10 åren var -4,6 proc.