RAPPORT Samhällsekonomiska effekter av en utökad produktion och användning av biogas i Västerbottens län, Västernorrlands län och Österbottens landskap. Slutrapport 2013-12-06
RAPPORT Samhällsekonomiska effekter av en utökad produktion och användning av biogas i Västerbottens län, Västernorrlands län och Österbottens landskap. Kund Ab Stormossen Oy Stormossvägen 56 66 530 KVEVLAX Finland Projektledare: Telefon: +46 70-302 02 19 julia.pettersson@biofuelregion.se Konsult WSP Sverige AB Aronsgatan 5 941 21 Piteå Kontaktpersoner Ulrika Nilsson Telefon: 010-722 60 13 ulrika.nilsson@wspgroup.se Uppdragsnummer: 10180020
Förord Biogas Botnia är ett projekt där erfarenheter om biogas ska utbytas mellan norra Sverige och mellersta Finland för att skapa en ökad produktion av fordonsgas, en effektivare användning och en stabil bransch med hög tillgänglighet. Projekt Biogas Botnia pågår mellan 2013-04-01 och 2014-04-30 och ägs av Ab Stormossen Oy och drivs av BioFuel Region och Stormossen tillsammans. Denna studie har tagits fram av WSP på uppdrag av Ab Stormossen Oy och Biofuel Region AB där Julia Pettersson varit kontaktperson. Ulrika Nilsson på WSP i Piteå har varit uppdragsledare. Christer Anderstig och Martin Lagnerö på WSP Analys & Strategi i Stockholm har genomfört effektberäkningar med hjälp av input-output analys samt en analys av marknadspotential för gasbilar. Erik Ronnle på WSP Environmental i Malmö har genomfört en värdering av miljöeffekter. Biofuel Region har bistått med statistik och bakgrundsunderlag. Underlag har även hämtats från myndigheter. Projektet har pågått under oktober-november 2013.
Sammanfattning I denna rapport analyseras samhällsekonomiska effekter av en ökad produktion av biogas i Botniaregionen, från dagens nivå till ett fullt utnyttjande av beräknad potential, som uppgår till ca 1200 GWh per år i hela regionen. Vidare görs en kompletterande analys av förutsättningarna för att använda biogas som drivmedel för personbilar, med en uppskattning av hur stor del av potentialen i Västerbotten och Västernorrland som denna kalkylerade efterfrågan motsvarar. I analysen av de samhällsekonomiska effekterna görs även en värdering av de miljöeffekter som en satsning på biogas skulle medföra för Botniaregionen. För att beräkna effekterna av en ökad biogasproduktion genomförs en input-output analys. För Västerbotten och Västernorrland används det regionala analys- och prognossystemet raps. I Finland finns det inte någon direkt motsvarighet till raps och i stället används regionala och nationella input-output tabeller för Österbotten. Metoderna är i stort sett densamma men en skillnad är att effekterna på konsumtion och skatteintäkter i Österbotten inte beräknas vilket innebär att resultatet för effekten på bruttoregionprodukten, BRP, bedöms vara något underskattad för Österbotten. Vissa skillnader finns även för hur uppgifter för branschdata återges. Beräkningarna har utförts för ett huvudscenario då fullt utnyttjad potential uppnås år 2030 samt ett alternativscenario där fullt utnyttjande nås år 2020. För beräkningarna har ett antal antaganden gjorts avseende bland annat försäljningspris för biogas, produktionskostnad, lön per sysselsatt mm. Med antagandet att förädlingsvärdets andel av produktionsvärdet är 35 procent ger en fullt utnyttjad biogaspotential en BRP-effekt år 2030 på 516 MSEK, fördelat med 240 i Österbotten, 149 i Västerbotten och 130 i Västernorrland. Den totala sysselsättningseffekten beräknas vid ett fullt utnyttjande av biogaspotentialen år 2030 uppgå till 178 personer i Österbotten, 111 personer i Västerbotten och 91 personer i Västernborrland, totalt 380 personer i Botniaregionen. Alternativscenariot då full biogasproduktion istället uppnås år 2020 beräknas sysselsättningseffekten bli något högre, 480 personer, beroende på antagandet att arbetsproduktiviteten ökas med åren. Både avseende BRPeffekten och sysselsättningseffekten beräknas de indirekta effekterna bli något större än de direkta. En separat uppskattning görs för effekten på inkomster. För Västerbotten och Västernorrland har andelen personbilar som drivs med biogas i en kalkyl beräknats uppgå till omkring 8,8 procent år 2030. Enligt denna kalkyl motsvarar de gasdrivna personbilarnas drivmedelsförbrukning mellan 45 och 48 procent av produktionspotentialen i de båda länen. En ökad användning av biogas påverkar inte bara arbetsmarknaden utan ger även en rad miljöeffekter. I denna studie har det samhällsekonomiska värdet av de största effekterna vid användning av biogas istället för fossila drivmedel beräknats. Antagen produktion av biogas kan genom att ersätta fossila bränslen i transportsektorn minska utsläppen med en mängd som år 2030 kan värderas till 68 MSEK vid potential enligt marknadsanalysen och 72 MSEK med en fullt utnyttjad potential. 3
Innehåll 1 INLEDNING... 1 2 METOD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2.1 Input-output analys... 4 2.2 Förutsättningar och data... 7 3 RESULTAT AV INPUT-OUTPUT ANALYSEN... 8 3.1 Beräkning av regionala effekter... 8 3.2 Effekt på BRP och inkomster i Botniaregionen... 9 3.3 Effekt på sysselsättningen i Botniaregionen...11 4 MARKNADSPOTENTIAL FÖR GASBILAR...12 4.1 Bakgrund...12 4.2 Förutsättningar och metod...13 4.3 Resultat...14 4.4 Avslutande kommentarer...15 5 VÄRDERING AV MILJÖFÖRBÄTTRINGAR...16 5.1 Värdering av utsläpp till luft...16 5.2 Värdering av koldioxidutsläpp...17 5.3 Sammanställning av resultat...18 6 SLUTSATS...21 REFERENSER...23 5
1 Inledning Med samhällsekonomiska effekter avses här dels direkta och indirekta effekter på regionens produktion, dels de effekter på miljön som uppstår genom minskade utsläpp vid ersättning av fossila bränslen med biogas. Båda dessa effekter representerar samhällsekonomiska intäkter. Värdet av minskade utsläpp kan direkt uppskattas med etablerade priser per kilo utsläpp (koldioxid, partiklar, kväveoxider, kolväten och svaveldioxider). Och en ökad biogasproduktion sker inte på bekostnad av annan produktion utan representerar ett tillskott till regionens produktion och sysselsättning. Vad gäller biogasproduktionens kostnader kan vi här bara göra en grov och ungefärlig uppskattning av produktionskostnaden. Huvuddelen (65 procent) av regionens beräknade potential baseras på gödsel och odling av energigröda. Börjesson et al. (2013) uppskattar att produktionskostnaden i dessa fall, med viss osäkerhet, varierar mellan 6,20 och 8,40 kr per liter bensinekvivalent. Därtill kommer distributionskostnader och investeringskostnader, som varierar avsevärt med transportförhållanden och typ av biogasanläggning. Svaret på frågan hur stor del av potentialen som kan bedömas vara ekonomiskt realiserbar, dvs. lönsam, beror bland annat på vilka förutsättningar och antaganden man gör avseende priset på fossila bränslen, ekonomisk tillväxt, teknikutveckling, styrmedel, energiskatt, koldioxidskatt mm. Det illustreras på ett tydligt sätt i den scenarioanalys som presenteras i WSP (2013), där den bedömda lönsamheten för olika typer av biogasanläggningar är starkt beroende av vilka antaganden som görs i dessa avseenden. Men, svaret på frågan om vad som är lönsam produktion är inte detsamma om den bedöms ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den potential som kan bedömas vara ekonomiskt realiserbar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är större än vad som framgår av en företagsekonomisk kalkyl, eftersom de samhällsekonomiska intäkterna av större produktion och minskade utsläpp tillkommer. 1.1 Bakgrund Biogas Botnia är ett svenskt- finskt projekt för att utbyta erfarenheter kring biogas mellan norra Sverige och mellersta Finland. Projektet ägs av Ab Stormossen Oy och drivs av BioFuel Region och Stormossen tillsammans. Genom samverkan och förankring ska det skapas en tydlig färdplan för ökad produktion av fordonsgas, en effektivare användning samt en stabil bransch med hög tillgänglighet i regionen. Botniaregionen består av Västerbottens och Västernorrlands län i Sverige samt Österbottens landskap i Finland, se Figur 1. Inom projektet Biogas Botnia har nyligen tagits fram en rapport som utreder regionens potential för att producera biogas, Stormossen (2013a), och en annan rap- 1
port som utreder regionens potentiella marknad för att använda biogas som drivmedel i transportsektorn, Stormossen (2013b). Figur 1 Region Biogas Botnia, Västerbotten och Västernorrlands län i Sverige och Österbottens landskap i Finland. 2
1.2 Syfte I denna rapport analyseras samhällsekonomiska effekter av en ökad produktion av biogas i Botniaregionen, från dagens nivå till ett fullt utnyttjande av beräknad potential, som uppgår till ca 1200 GWh per år i hela regionen. Vidare görs en kompletterande analys av förutsättningarna för att använda biogas som drivmedel för personbilar, med en uppskattning av hur stor del av potentialen i Västerbotten och Västernorrland som denna kalkylerade efterfrågan motsvarar. I analysen av de samhällsekonomiska effekterna görs även en värdering av de miljöeffekter som en satsning på biogas skulle medföra. Utredningen kommer att utgöra ett underlag i arbetet med att skapa en färdplan för biogasanvändningen i regionen och tydliggöra de samhällsvinster som biogas ger i dialogen med politiker och beslutsfattare. 1.3 Nuläge och potential för biogasproduktion För regionen har råvarumängder för biogasproduktion inventerats samt biogaspotentialen bedömts och utgör ett viktigt underlag för analys av samhällsekonomiska effekter. På den svenska sidan av Botniaregionen finns idag ett bra underlag och en tydlig bild av tillgänglig råvarumängd och realisering av biogaspotential. Finland har däremot inte kommit lika långt med studierna kring biogaspotentialen. Bedömningarna kring biogaspotentialen i Österbotten och även nationellt ger därför inte en lika tydlig bild som i Sverige. 2011 producerades cirka 160 GWh biogas per år i Botniaregionen varav 142 GWh på den svenska sidan och 19 GWh på den finska. Totalt finns 21 biogasanläggningar, varav 17 i Sverige och 4 i Finland, som till största delen är lokaliserade till kustområdena. Begreppsförklaring Biogas Gas som produceras genom rötning av organiskt material, ca 65 % metan och 35 % koldioxid. Användningsområden är produktion av el, uppvärmning eller uppgradering till fordonsgas. Fordonsgas Biogas som uppgraderats till fordonsbränsle. Koldioxiden har reducerats, så att metanhalten överstiger 97 %. Fordonsgas är ett fordonsbränsle som driver gasdrivna fordon. I Västerbotten och Västernorrland står industrin för en betydande del av biogasproduktionen, 72 procent, medan 86 procent av produktionen i Österbotten sker vid samrötninganläggning. I norra Sverige uppgraderas endast en mindre andel av biogas till fordonsgas, 4 procent, medan uppgraderingen på nationell nivå i Sverige är cirka 50 procent. I Österbotten uppgraderas ingen biogas till fordonsgas och I Finland produceras nationellt endast en mycket liten mängd fordonsgas. 3
Inom Botniaregionen pågår dessutom flera biogasprojekt som innebär en ökad biogasproduktion på ytterligare 110 GWh per år. Potentialen inom regionen beräknas uppgå till cirka 1200 GWh fördelat med 334 GWh i Västerbotten, 349 GWh i Västernorrland och 525 GWh i Österbotten. Då nyttjandegrad, drygt 20 % av biogaspotentialen, är låg i länen bedöms förutsättningarna för en utökad biogasproduktion som goda. GWh 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Biogasproduktion Västerbotten Västernorrland Österbotten Totalt region Botnia Producerat 2011 Planerat Potential Figur 2 Biogasproduktionen 2011 samt biogaspotentialen i region Botnia. Källa: Råvaruanalys inom projektet Biogas Botnia.Beskrivning av raps regionala modell 2 Metod och förutsättningar 2.1 Input-output analys För att beräkna effekter av ökad biogasproduktion genomförs en input-output analys. Vad en sådan analys går ut på kan beskrivas med följande exempel: Anta att biogasproduktionen ökar med 100 MSEK. Detta ökade produktionsvärde består av två delar; den ena delen är kostnader för inköp av råvaror och övriga varor och tjänster som tillsammans utgör insatsförbrukningen, den andra delen är förädlingsvärdet som består av arbetskrafts- och kapitalkostnader (löner, avskrivningar mm). Anta vidare att insatsförbrukningen uppgår till 60 procent av det ökade produktionsvärdet, dvs. insatsförbrukningen ökar med 60 MSEK. Detta är således ett ökat produktionsvärde med 60 MSEK för leverantörerna av de varor och tjänster som utgör insatsförbrukningen i biogasproduktionen. Låt oss anta att också detta produktionsvärde på 60 MSEK till 60 procent utgörs av insatsförbrukning, dvs. 36 MSEK. Om vi antar att insatsförbrukningen uppgår till 60 procent av produktionsvärdet också för leverantörerna i följande led blir de uppskattade produktionseffekterna i tre led: 100 + 60 + 36 + 21,6 = 218 4
Vid en uppskattning av produktionseffekterna i alla led blir den totala produktionseffekten 250, dvs. en ökad biogasproduktion på 100 MSEK ger upphov till indirekta produktionseffekter som uppgår till 150 MSEK. Kvoten mellan den totala effekten och den direkta effekten blir 250/100 = 2.5, vilket i detta exempel är biogasproduktionens produktionsmultiplikator. På motsvarande sätt kan man beräkna den totala sysselsättningseffekten av den ökade biogasproduktionen. Det gör man med ledning av antalet sysselsatta per MSEK produktionsvärde, i biogasproduktionen och alla led av leverantörer. Detta förenklade exempel illustrerar essensen i en input-output analys. Den metod som används utgår från skattade modeller av alla leverantörssamband i ekonomin. Dessa modeller är baserade på input-output tabeller. Västernorrland och Västerbotten, input-output analys med raps För analysen av en ökad biogasproduktion i Västernorrland och Västerbotten används det regionala analys- och prognossystemet raps. Denna regionala modell är mer omfattande än den input-output modell som beskrevs ovan. Den regionala modellen i raps innehåller förutom en input-output modell även delmodeller för regionens befolkning, arbetsmarknad, bostadsmarknad samt en så kallad eftermodell som bryter ned resultaten från regional nivå till kommuner i regionen. Vid en analys av effekterna av en ökad biogasproduktion med raps inkluderas exempelvis även effekter via den ökade konsumtion som genereras av ökade inkomster, och effekter på kommunernas skatteintäkter. I Figur 3 nedan beskrivs hur de olika delmodellerna i raps hänger samman. Prod X = AX+C(X)+I+Ex-Im(X) Förädlingsvärde Disponibel inkomst Syss L D = L D (X) L S = L D In- och utpendling, Arbetslöshet (3) Regionalekonomi Hushåll Bostadsbyggande Småhuspris --> Flyttning(*) Utbud L S =L S (Bef) In- och utpendling, prel. (2) Arbetsmarknad (4) Bostadsmarknad --> Flyttning(*) Bostäder, befolkning Bef (t) = Bef (t-1) + födda döda + infl(*) - utfl Utbildade (1) Befolkning (5) Eftermodell kommun Sysselsättning,pendling Inkomster Transfereringar, Välfärdstjänster Komm. Inkomster & Kostn. Figur 3 Beskrivning av raps regionala modell 5
Input-output modellen i raps är kärnan i delmodell (3), Regionalekonomi. I försörjningsbalansen för respektive bransch i regionen är produktionen (X) lika stor som summan av användningen i produktionssystemet AX, konsumtionen C(X), investeringarna I, exporten Ex minus Importen Im(X) 1. En ökad biogasproduktion läggs i modellen in som en specifik aktivitet med antaganden om biogasproduktionens fördelning på förädlingsvärde och insatsförbrukning (input-outputsamband med övriga 49 branscher i regionen). En del av förädlingsvärdet består av lönekostnader, som baseras på antaganden om antal sysselsatta per MSEK produktionsvärde och deras genomsnittslön. Den ökade biogasproduktionen motsvarar den direkta produktionseffekten. Insatsleveranserna från övriga branscher genererar indirekta produktionseffekter (spridningseffekter) i flera led på det sätt som beskrivits ovan. Därtill kommer indirekta effekter via den ökade inkomsten som leder till ökad konsumtion, C(X). En del av effekterna uppstår utanför regionen, dvs. en ökad import Im(X). Den ökade produktionen innebär ökad arbetskraftsefterfrågan L D (X) (labour demand). Denna ökade arbetskraftsefterfrågan tillgodoses genom en lika stor ökning av utbudet på arbetskraft L S (X) (labour supply). Denna matchning illustreras i figuren av det ömsesidiga sambandet mellan delmodell (3) och delmodell (2), Arbetsmarknad. Utbudet på arbetskraft ökar genom att fler personer i regionen deltar i arbetskraften, och genom ökad inpendling av arbetskraft. I figuren återger pilen från delmodell (3) till delmodell (5) sambandet mellan ökad produktion ökade inkomster ökade skatteinkomster. Österbotten, analys med regionala och nationella input-output tabeller I Finland finns det inte någon direkt motsvarighet till raps. För analysen används i stället regionala input-output tabeller för Österbotten. Också nationella inputoutput tabeller används. Dessa tabeller kan laddas ned från Statistikcentralens hemsida 2. Bland dessa tabeller ingår både inversa matriser och motsvarande arbetskraftsåtgång. Den inversa matrisen ger den uppskattade direkta och indirekta produktionsökningen vid en ökad produktion i respektive bransch; motsvarande direkta och indirekta arbetskraftsåtgång finns också redovisad. I stort sett är metoden för att analysera effekterna av en ökad biogasproduktion i Österbotten densamma som analysmetoden för Västernorrland och Västerbotten. En skillnad är att effekten på inkomster i Österbotten uppskattas separat. En annan 1 A betecknar input-output koefficienterna a ij, dvs. förbrukningen av vara från bransch (i) vid produktion av en enhet av vara i bransch (j). C(X) och Im (X) betecknar att konsumtionen och importen endogent påverkas av X. 2 Regionala tabeller (på finska): http://193.166.171.75/database/statfin/kan/apt/apt_fi.asp; Nationella tabeller (på svenska): http://193.166.171.75/database/statfin/kan/pt/pt_sv.asp 6
MSEK skillnad är att insatsförbrukningen vid en ökad biogasproduktion i Österbotten återges med stöd av genomsnittliga branschdata, medan den i Västernorrland och Västerbotten återges med en specifik aktivitet. 2.2 Förutsättningar och data Ökad biogasproduktion, produktionsvärde per region och år Som nämndes ovan har den totala biogaspotentialen i Botniaregionen beräknats uppgå till ca 1200 GWh per år, Stormossen (2013a). I vilken takt det är möjligt att realisera denna potential är svårt att bedöma. I effektberäkningen har vi därför antagit två alternativa scenarier. I huvudscenariot uppnås ett fullt utnyttjande av potentialen under 14-årsperioden 2017-2030; i alternativscenariot uppnås ett fullt utnyttjande redan under 4-årsperioden 2017-2020. Dagens försäljningspris för biogas, 13.39 kr/nm 3 = 1.38 kr/kwh, har antagits gälla för hela kalkylperioden. Med stöd av Börjesson et al. (2013) och WSP (2013) har antagits att produktionskostnaden uppgår till 0.7 kr/kwh, dvs. drygt hälften av gaspriset. Utgående från SCB:s ekonomiska statistik (Basfakta Företag) har antagits att produktionskostnaden fördelas på insatsförbrukning 65 procent och förädlingsvärde 35 procent och att antalet direkt sysselsatta i biogasproduktionen är 0,22 per MSEK produktionsvärde. Vidare har antagits att lön per sysselsatt i biogasproduktion det första beräkningsåret är 0.36 MSEK och att reallönen ökar med 1,1 procent per år; att arbetsproduktiviteten i biogasproduktionen, mätt som produktionsvärde per sysselsatt, ökar med 1,2 procent per år. 400 350 300 250 200 150 Österbotten Västerbotten Västernorrland 100 50 0 Figur 4 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Ökad biogasproduktion i Västernorrlands län, Västerbottens län och Österbotten 2017-2030. MSEK. 7
I Figur 4 visas det ökade produktionsvärdet under antagandet att ett fullt utnyttjande av potentialen i respektive region successivt uppnås 2017-2030. Ökad biogasproduktion, insatsförbrukning fördelad på bransch I den svenska ekonomiska statistiken återfinns dagens biogasproduktion, inom företag som klassificeras inom bransch SNI 2007=35210 Biogas, framställning, i syfte att producera gas av t.ex. avfall och biprodukter från jordbruket och bransch SNI 2007=38210 Biogas, framställning, som biprodukt från avfallshantering. I nationalräkenskaperna och input-output tabellerna ingår dessa verksamheter i de större branschaggregaten SNI 2007=35 Försörjning av el, gas, värme och kyla respektive SNI 2007= 38 Avfallshantering; återvinning. Enligt den ekonomiska statistiken 3 svarar bransch 35210 år 2011 för endast ca 0,2 procent av produktionsvärdet för bransch 35, och bransch 38210 svarar för ca 10 procent av produktionsvärdet för bransch 38. Därmed blir det mycket osäkert att utgå från input-output tabellen för något enskilt branschaggregat för att uppskatta hur biogasproduktionens insatsförbrukning fördelas på levererande branscher. Vi har istället valt att uppskatta biogasproduktionens insatsförbrukning genom att väga samman input-output tabellens koefficienter för branschaggregaten med produktionsvärdet på detaljerad branschnivå som vikter. Motsvarande sammanvägning har också tillämpats på input-output tabellen för Österbotten. Förutom den delen av insatsförbrukningen som avser utlandsimport har vi antagit att övriga leveranser till biogasproduktionen avser varor och tjänster som producerats inom respektive region. För de efterföljande leverantörsleden har den del som avser regionala inköp bestämts av sedan tidigare skattade parametrar. 3 Resultat av input-output analysen 3.1 Beräkning av regionala effekter Vid analysen med raps för Västernorrland och Västerbotten beräknas effekterna med ledning av resultatet från två modellkörningar. I modellkörning 1 görs en framskrivning av utvecklingen i respektive region under antagandet att det inte sker någon ökad produktion av biogas 4. I modellkörning 2 läggs en ökad biogasproduktion in som en specifik aktivitet, på det sätt och med de förutsättningar som redovisats ovan. I övrigt antas samma förutsättningar som i den första körningen. 3 SCB: Basfakta företag enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2007 4 Förutsättningarna för denna framskrivning har hämtats från Anderstig (2012) 8
Effekterna av en ökad biogasproduktion beräknas som skillnaden mellan resultatet för modellkörning 2 och resultatet för modellkörning 1, avseende produktion, inkomst, sysselsättning etc. Vid denna typ av effektberäkning har det egentligen ingen betydelse om framskrivningen i modellkörning 1 är en bra prognos eller inte 5. Vid analysen för Österbotten genomförs effektberäkningen, som nämndes ovan, utgående från den inversa matris som ger den uppskattade direkta och indirekta produktionsökningen vid en ökad biogasproduktion, och på motsvarande beräknas sysselsättningseffekten. 3.2 Effekt på BRP och inkomster i Botniaregionen Den ökade biogasproduktionens effekt på regionernas Bruttoregionprodukt, BRP, ger ett sammanfattande mått på den samhällsekonomiska intäkt som genereras via den ökade produktionen 6. (Den samhällsekonomiska intäkt som uppstår genom minskade utsläpp, vid ersättning av fossila bränslen med biogas, behandlas i kapitel 5 nedan.) Den direkta BRP-effekten motsvaras alltså av förädlingsvärdet i den ökade biogasproduktionen, och vi har antagit att förädlingsvärdets andel av produktionsvärdet är 35 procent. Om vi utgår från att det fulla utnyttjandet av produktionspotentialen sker år 2030, se Figur 5, kan den direkta BRP-effekten (MSEK) år 2030 beräknas till drygt 122 i Österbotten, drygt 70 i Västerbotten och drygt 60 i Västernorrland. Den indirekta BRP-effekten är summan av förädlingsvärdet för alla led av regionala underleverantörer till följd av den ökade biogasproduktionen; i Västernorrland och Västerbotten bidrar även förädlingsvärdet för de regionala leverantörerna av varor och tjänster till hushållens konsumtion. Denna konsumtion beräknas öka till följd av att en del av det ökade förädlingsvärdet är arbetsinkomster. I Figur 5 illustreras den direkta och indirekta BRP-effekten i Botniaregionen. I Västernorrland och Västerbotten beräknas den indirekta effekten bli något större än den direkta effekten. Multiplikatorn, som anger kvoten mellan total effekt (direkt + indirekt) och direkt effekt blir i dessa regioner drygt 2,1. I Österbotten beräknas multiplikatorn bli något lägre, knappt 2,0. Den huvudsakliga orsaken till detta är att de indirekta effekterna via hushållens konsumtion inte beräknas för Österbotten; i detta avseende kan BRP-effekten i Österbotten bedömas vara något underskattad. 5 Om däremot effekten beräknas i relativa tal (procentuell ökning av produktion, sysselsättning etc.) har förstås basen för denna beräkning, dvs. nivån på motsvarande variabel i den första modellkörningen, betydelse för effektens storlek i relativa tal. 6 BRP är regionens samlade förädlingsvärde, motsvarigheten till BNP på nationell nivå. 9
2020 2030 Västerbotten Västernorrland Direkt effekt Indirekt effekt Österbotten 0 30 60 90 120 0 30 60 90 120 MSEK Figur 5 Ökad biogasproduktion, direkt och indirekt effekt på BRP i Västernorrlands län, Västerbottens län och Österbotten år 2020 alt. år 2030. MSEK. Den totala BRP-effekten i miljoner svenska kronor, MSEK, beräknas för slutåret 2030 uppgå till 240 i Österbotten, 149 i Västerbotten och 130 i Västernorrland 7 och en samlad BRP-effekt för Botniaregionen på 519 MSEK vilket motsvarar ett värde i Euro på ungefär 57,7 M. I relation till senast publicerade data för regionernas totala BRP, som avser år 2010, beräknas den ökade biogasproduktionens effekt på BRP uppgå till 0,2 procent i både Västernorrland och Västerbotten. I Österbotten beräknas den relativa BRP-effekten, i förhållande till BRP för år 2010, bli dubbelt så stor, 0,4 procent 8. Modellberäkningarna med raps visar även hur BRP-effekten för Västernorrland och Västerbotten fördelas på inkomsteffekter av olika slag. T ex, effekten på förvärvsinkomsten år 2030 beräknas uppgå till 34 MSEK i Västernorrland och 40 MSEK i Västerbotten; effekten på disponibel inkomst beräknas uppgå till 21 MSEK i Västernorrland och 25 MSEK i Västerbotten. Skillnaden mellan effekt på förvärvsinkomst och effekt på disponibel inkomst återger i huvudsak den positiva effekten på kommunernas skatteintäkter. Motsvarande uppgifter för Österbotten baseras på separata uppskattningar, bland annat med ledning av Statistikcentralens uppgifter om inkomster och skatter. I Österbotten beräknas år 2030 effekten på förvärvsinkomster uppgå till 66 MSEK (ca 7,3 M ), och effekten på disponibel inkomst uppskattas till 42 MSEK (ca 4,6 M ). 7 Den direkta effekten är uttryckt i dagens priser, medan de indirekta effekterna egentligen avser prisnivån några år tillbaka. Detta bedöms dock försumbart påverka resultatet. 8 Beräkningen baseras på den finska Statistikcentralens uppgifter för Österbottens samlade förädlingsvärde för år 2010, med 2010 års genomsnittliga valutakurs 9.54 kr/euro. 10
3.3 Effekt på sysselsättningen i Botniaregionen I Figur 6 illustreras hur den ökade biogasproduktionen ger upphov till direkta och indirekta sysselsättningseffekter i Botniaregionen. Vid ett fullt utnyttjande av biogaspotentialen år 2030 beräknas antalet direkt sysselsatta i biogasproduktionen uppgå till 66 personer i Österbotten, 38 personer i Västerbotten och 33 personer i Västernorrland. Denna direkta effekt följer av förutsättningarna att antalet sysselsatta per MSEK produktionsvärde antas vara 0,22 det första året och att arbetsproduktiviteten (produktionsvärde per sysselsatt) ökar med 1,2 procent per år 9. 2020 2030 Västerbotten Västernorrland Direkt effekt Indirekt effekt Österbotten Figur 6 0 30 60 90 120 0 30 60 90 120 Antal sysselsatta Ökad biogasproduktion, direkt och indirekt effekt på antal sysselsatta i Västernorrlands län, Västerbottens län och Österbotten år 2020 alt. år 2030. År 2030 beräknas antalet indirekt sysselsatta uppgå till 112 personer i Österbotten, 73 personer i Västerbotten och 58 personer i Västernorrland. Sysselsättningsmultiplikatorn, kvoten mellan total och direkt sysselsättningseffekt, blir därmed mellan 2,7 och 2,9. Att denna multiplikator blir större än multiplikatorn med avseende på BRP beror på att i biogasproduktionen är antalet sysselsatta per MSEK produktionsvärde betydligt lägre än genomsnittet för övriga branscher 10. Huvuddelen av de indirekta effekterna beräknas uppstå i tjänsteproducerande branscher. 9 Den årliga produktivitetstillväxten som antagits, inte bara för biogasproduktionen, är förklaringen till att sysselsättningseffekten är något lägre med 2030 som slutår, jämfört med 2020 som slutår. 10 I biogasproduktionen är även förädlingsvärdets andel av produktionsvärdet, enligt våra antaganden, lägre än genomsnittet för övriga branscher, men denna skillnad är förhållandevis mindre. 11
4 Marknadspotential för gasbilar I Stormossen (2013b) utreds Botniaregionens potentiella marknad för att använda biogas som drivmedel i transportsektorn. De indikativa resultat som redovisas i rapporten innebär att transportsektorn totalt skulle kunna efterfråga omkring 550 GWh av den beräknade produktionspotentialen på 1200 GWh. Transportsektorn avser Personbilar, Taxi, Lätta lastbilar, Tunga lastbilar, Bussar, samt Färjetrafik. I detta avsnitt redovisas en kompletterande analys av förutsättningarna för att använda biogas som drivmedel för personbilar, med en uppskattning av hur stor del av produktionspotentialen i Västerbotten och Västernorrland som denna kalkylerade efterfrågan motsvarar. Att avgränsa analysen till personbilar motiveras bland annat av att personbilar svarar för huvuddelen (58 procent) av transportsektorns uppskattade drivmedelsbehov i Botniaregionen, som uppgår till totalt 6 TWh per år 11. 4.1 Bakgrund Av alla personbilar i trafik i Sverige vid årsskiftet 2012/2013, drygt 4,4 miljoner, var antalet gasbilar drygt 35 000, ca 0,8 procent 12. I Västernorrlands län är motsvarande siffror drygt 127 000 personbilar, varav 234 gasbilar, ca 0,2 procent, och i Västerbottens län drygt 126 000 personbilar, varav 208 gasbilar, ca 0,2 procent. Andelen gasbilar är låg av flera skäl. Ett skäl är att mer än hälften av alla personbilar i trafik är äldre än 10 år. I Figur 7 och Figur 8 visas andelen gasbilar (och andelen El, Elhybrider/Laddhybrider) per årsmodell i Västernorrland och Västerbotten. 5% 4% 3% 2% El/-hybrid Gas 1% 0% -2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 7 Personbilar i trafik per årsmodell och drivmedel, andel av totalt antal personbilar i Västernorrlands län vid årsskiftet 2012/2013. Källa: SCB 11 Stormossen (2013b). Här ingår inte Färjetrafik i transportsektorn. 12 Källa: SCB 12
5% 4% 3% 2% El/-hybrid Gas 1% 0% -2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 8 Personbilar i trafik per årsmodell och drivmedel, andel av totalt antal personbilar i Västerbottens län vid årsskiftet 2012/2013. Källa: SCB Som framgår av dessa figurer har andelen gasbilar av senare årsmodeller varierat en hel del, med ett genomsnitt på något mindre än 1 procent 13. För att öka användningen av biogas som drivmedel måste förstås andelen gasdrivna personbilar öka avsevärt från dagens nivå, och vi ska här med ett räkneexempel visa förutsättningarna för och konsekvenserna av en sådan ökad andel. 4.2 Förutsättningar och metod På motsvarande sätt som vid beräkningen av produktionspotentialen för biogas analyseras ett scenario med slutår 2030. Analysen av marknadspotentialen för gasdrivna personbilar genomförs i följande 6 steg: 1 2 3 Befolkning Bilinnehav Andel gasbilar 6 KWh biogas 5 KWh per km 4 Körsträcka I steg (1) gör vi en befolkningsframskrivning (prognos) för regionens befolkning, fördelad på kommun. I steg (2) prognoseras bilinnehavet, dvs. antalet personbilar per 1000 invånare, i respektive kommun. Prognosen görs på kommunnivå av två 13 Av alla drivmedel har andelen dieselbilar ökat mycket kraftigt, från mindre än 10 procent av årsmodell 2001 till omkring 70 procent av årsmodell 2012. Etanolbilar ökade till drygt 20 procent av alla personbilarbilar av årsmodell 2008, men har sedan minskat till en andel som för årsmodell 2012 är lägre än för gasbilar. 13
skäl; dels pga. att bilinnehavet varierar inomregionalt mellan kommunerna, dels pga. att den prognoserade befolkningsförändringen varierar mellan kommunerna. I steg (3) beräknas andelen gasbilar av det totala antalet personbilar i regionen enligt olika alternativ. Givet denna andel kan vi i steg (4) uppskatta den totala körsträckan för gasbilar, med uppgifter om genomsnittlig körsträcka per personbil i regionen. I steg (5) används data om KWh förbrukning biogas per km för att i steg (6) beräkna total åtgång KWh biogas. Resultatet påverkas förstås av vilka anataganden som görs i respektive steg; den största osäkerheten gäller steg (3), antagandet angående andelen gasbilar. 4.3 Resultat (1) Befolkning Vi utgår från de framskrivningar (prognoser) för år 2030 som ligger till grund för Trafikverkets aktuella åtgärdsplanering. Dessa prognoser innebär att befolkningen i Västernorrland minskar från 242 000 år 2012 till 233 000 år 2030, medan befolkningen i Västerbotten beräknas öka från 260 000 år 2012 till 266 000 år 2030. (2) Bilinnehav och antalet nya bilar Med hänsyn till befolkningsprognosen för kommunerna i respektive län, bilinnehavet i kommunerna år 2012, och hur bilinnehavet per 1000 invånare beräknas öka fram till år 2030 (med utnyttjande av Trafikverkets bilinnehavsmodell) innebär det prognoserade antalet personbilar år 2030 en ökning från 127 000 till 139 000 i Västernorrland och en ökning från 126 000 till 144 000 i Västerbotten. Nettotillskottet av antalet personbilar under 2013-2030 blir därmed i genomsnitt drygt 700 per år i Västernorrland och drygt 1000 per år i Västerbotten. Men för att uppnå det prognoserade antalet bilar år 2030 blir det årliga bruttotillskottet av nya bilar betydligt större, i genomsnitt omkring 6 900 i Västernorrland och 7 400 i Västerbotten. Vid denna beräkning har det antagits av avgångsfrekvenserna för bilar av äldre årsmodell är samma som under åren 2010-2012 14. (3) Andel gasdrivna personbilar Andelen gasbilar av alla personbilar i trafik år 2030 beräknas som en växande andel av det årliga bruttotillskottet. Som nämndes ovan är andelen år 2012 i både Västernorrland och Västerbotten 0,2 procent. Vi ansätter två alternativ för en tänkbar ökning av andelen gasbilar: I det första alternativet antas andelen öka med 0,5 procentenheter varje år, i det andra alternativet antas att andelen ökar med 1,0 pro- 14 Avgångsfrekvenserna beräknas med data från Trafikanalys. 14
centenheter varje år. Andelen gasbilar av alla nya bilar slutåret 2030 blir i det första alternativet 10 procent, och i det andra alternativet drygt 18 procent 15. Andelen gasdrivna bilar av det totala antalet personbilar i trafik i båda länen år 2030 blir i det första alternativet ca 5 procent och i det andra alternativet omkring 8,8 procent. Det innebär att det totala antalet gasbilar i respektive län ökar från idag omkring 200 till mellan 7 000 och drygt 12 000. (4) Körsträcka för gasbilar Årlig genomsnittlig körsträcka för personbilar i både Västernorrland och Västerbotten de senaste fyra åren uppskattas till knappt 1 200 mil per år för fysiska personer, vilket ligger mycket nära riksgenomsnittet 16. Av statistiken framgår att den genomsnittliga körsträckan för gasbilar är 50 procent större än körsträckan för alla personbilar som ägs av fysiska personer. Denna uppgift på riksnivå kan, utan annan information, antas gälla även på regional nivå. (5) Förbrukning KWh biogas per km Enligt aktuella data för gasbilars drivmedelsförbrukning kan ett genomsnitt, med hänsyn till olika bilmärkens marknadsandelar, beräknas uppgå till 7,3 Nm3 biogas per 100 km 17. Omräkning med 9,77 KWh per Nm3 innebär att en förväntad framtida förbrukning kan uppskattas till 7,1 KWh Drivmedel biogas per 10 km 18. (6) Förbrukning GWh biogas Med förutsättningar enligt ovan kan de personbilar i Västernorrland och Västerbotten som drivs med biogas år 2030 i respektive län beräknas förbruka omkring 90 GWh biogas i det första alternativet och omkring 160 GWh i det andra alternativet. 4.4 Avslutande kommentarer I den kalkyl som redovisats ovan motsvarar de gasdrivna personbilarnas drivmedelsförbrukning i det första alternativet omkring en fjärdedel, och i det andra alternativet mellan 45 och 48 procent, av den produktionspotential för Västernorrland och Västerbotten som redovisas i Stormossen (2013 a). I det högre alternativet beräknas andelen personbilar som drivs med biogas uppgå till omkring 8,8 procent av det totala antalet personbilar år 2030. Denna andel är marginellt högre den andel gasdrivna personbilar, 8 procent, som antas för Väster- 15 Det kan nämnas att av alla nya personbilar av 2008 års modell var andelen etanolbilar drygt 20 procent. 16 Källa: Trafikanalys 17 Källa: Miljöfordon.se, Biogas årsmodell 2014, 22 fordon. 18 Källa: Energimyndigheten "Värden för bränslen på den svenska marknaden". 15
norrland och Västerbotten i Stormossen (2013b), medan skillnaden i beräknad förbrukning GWh biogas uppgår till mer än 50 procent. Om vi i steg (4) antar att den genomsnittliga körsträckan för gasbilar inte är högre än genomsnittet för alla personbilar hamnar de gasdrivna personbilarnas förbrukning på ungefär samma nivå. 5 Värdering av miljöförbättringar En satsning på biogas kommer inte enbart att påverka arbetsmarknaden utan också luftkvaliteten i de tätorter där biogasen används. Förbränningsmotorer som drivs med biogas släpper ut betydligt renare avgaser än motorer som drivs på bensin och diesel vilket leder till reducerad påverkan på miljö och hälsa. I detta kapitel görs en genomgång av de lokala och regionala effekter på luftkvaliteten som åstadkoms när biogas ersätter fossila drivmedel. Värderad effekt har beräknats för år 2030. En sammanställning görs också av det samhällsekonomiska värdet av detta. Värdena redovisas som årliga värden för 2030 och har därför inte diskonterats. För samhällsekonomiska kalkyler föreslår Heatco en diskonteringsränta på 3%. Det går också att tänka sig en rad andra positiva miljöeffekter till följd av biogasproduktion. Exempelvis minskar utsläppen av metan från jordbruket och en återföring av näringsämnen till jordbruksmark möjliggörs vilket minskar användningen av konstgödsel. Därutöver har ökad biogasanvändning positiva miljöeffekter som inte är kvantifierbara såsom påverkan på miljökvalitetsmålen med bidrag till en levande landsbygd och bättre odlingsföljd. Dessa andra effekter värderas inte i denna studie. Inte heller försörjningstryggheten till följd av lokal produktion värderas. 5.1 Värdering av utsläpp till luft För att standardisera hur stora utsläpp som respektive fordonskategori i transportsektorn orsakar har Trafikverket tagit fram kalkylvärden i beräkningshandledningen ASEK 5 (Trafikverket, 2012). För Västernorrland och Västerbotten har dessa siffror använts. I Finland har trafikforskningsinstitutet VTT tagit fram motsvarande siffror inom ett projekt som heter LIPASTO (2009). Dessa har använts för Österbottens del. För att sedan värdera den ekonomiska skada som utsläppen orsakar har kalkylvärden från det Europeiska projektet Heatco (2006) använts. Dessa siffror värderar utsläpp baserat på skadekostnader på människors hälsa och miljö och har separata kalkylvärden för de olika EU-länderna. Påverkan av luftföroreningar är inte linjär utan stiger kraftigt med koncentration och antal drabbade människor. Därför är värdet av utsläpp större i städer än på landsbygden. Av den anledningen har utsläppen delats upp mellan de olika städerna och respektive län/landskap baserat på hur bränsleanvändningen fördelas. De utsläpp som värderas är kväveoxider, svaveloxider och partiklar som alla har skadliga effekter på människors hälsa. För att uppskatta hur stor minskningen av utsläpp blir har två scenarier använts. Det ena utgår från rapporten Fordonsgas inom projektet Biogas Botnia, analys av 16
potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i Västerbotten, Västernorrland och Österbotten (Stormossen, 2013a) och den andra utgår ifrån att den fulla produktionspotentialen realiseras inom områdena. Produktionspotentialen är tagen från studien Råvaruanalys inom projektet Biogas Botnia - biogaspotentialen i Västerbotten, Västernorrland och Österbotten (Stormossen, 2013b). Hur scenarierna skiljer sig mellan de tre områdena redovisas i tabellerna 1, 2 och 3. Den procentsiffra som anges är hur stor del av den nuvarande bränslekonsumtionen (mätt som energimängd) som ersätts med biogas. Tabell 1. Uppskattad andel av bränslekonsumtionen som ersätts med biogas i Västerbotten. Västerbotten Marknadspotentialstudien 2030 Full potential 2030 Personbilar 8 % 12 % Taxi 90 % 100 % Lätt lastbil 8 % 8 % Tung lastbil 2 % 2 % Buss 50 % 100 % Tabell 2. Uppskattad andel av bränslekonsumtionen som ersätts med biogas i Västernorrland. Västernorrland Marknadspotentialstudien 2030 Full potential 2030 Personbilar 8 % 9 % Taxi 90 % 100 % Lätt lastbil 8 % 8 % Tung lastbil 2 % 2 % Buss 50 % 100 % Tabell 3. Uppskattad andel av bränslekonsumtionen som ersätts med biogas i Österbotten. Österbotten Marknadspotentialstudien 2030 Full potential 2030 Personbilar 4 % 10 % Taxi 90 % 100 % Lätt lastbil 4 % 4 % Tung lastbil 1 % 1 % Buss 50 % 100 % 5.2 Värdering av koldioxidutsläpp Koldioxidutsläpp har precis som övriga luftföroreningar värderats enligt Heatco vilket innebär ett värde av koldioxid på 0,42 kr per kg. Detta värde är framräknat baserat på de politiska mål som satts för energisektorn och den beräknade åtgärds- 17
kostnaden. Ett projekt som minskar koldioxidutsläppen får således tillgodoräkna sig att det bidrar till samhällets strävan att uppnå målet. Hur koldioxidutsläpp ska kvantifieras är omstritt och Heatco:s värde är inte det enda. I Sverige föreslår Trafikverket ett värde på 1,45 kr per kg baserat på åtgärdskostnader för att nå målen inom den svenska transportsektorn. Värderingen av koldioxidutsläpp har gjorts utgående från att hela produktionspotentialen utnyttjas för att ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Även om detta inte sker lokalt är miljöeffekten densamma eftersom koldioxid är ett globalt miljöproblem. Respektive län/landskap får därför tillgodoräkna sig den minskningen här. 5.3 Sammanställning av resultat Värdet av utsläppsminskningarna som detta scenario för biogasutbyggnad ger upphov till redovisas i tabellerna nedan. De beräknade värdena av miljöeffekterna är en tillkommande effekt utöver den beräknade ökningen av bruttoregionalprodukten som en utveckling av biogasproduktionen skulle ge för regionen. Värdena redovisas som årliga värden för 2030. Luftföroreningar Utsläpp till luft har värderats utifrån uppskattad bränslekonsumtion som ersätts med biogas med en fördelning enligt Tabell 1, Tabell 2 och Tabell 3. Resultatet av beräkningarna redovisas i Tabell 4 med scenariot som baseras på marknadspotentialstudien och i Tabell 7 för scenariot där hela produktionspotentialen används. Tabell 4 Värdering enligt marknadspotentialstudiens användning för Västerbotten Västerbotten Värdering av Luftföroreningar (MSEK) Värde i Euro M Umeå 1,2 0,134 Skellefteå 1,2 0,134 Övriga Västerbotten 1,3 0,145 Summa 3,7 0,413 Tabell 5 Värdering enligt marknadspotentialstudiens biogasanvändning för Västernorrland Västernorrland Värdering av Luftföroreningar (MSEK) Värde i Euro M Örnsköldsvik 1,0 0,115 Sundsvall 1,0 0,115 Övriga Västernorrland 0,4 0,044 Summa 2,4 0,274 18
Tabell 6 Värdering enligt marknadspotentialstudiens biogasanvändning för Österbotten Österbotten Värdering av Luftföroreningar (MSEK) Värde i Euro M Vaasa 1,0 0,120 Övriga Österbotten 1,6 0,180 Summa 2,6 0,300 Tabell 7 Värdering för scenariot att hela produktionspotentialen används lokalt för Västerbotten Västerbotten Värdering av Luftföroreningar (MSEK) Värde i Euro M Umeå 1,7 0,189 Skellefteå 1,7 0,189 Övriga Västerbotten 1,8 0,203 Summa 5,2 0,581 Tabell 8 Värdering för scenariot att hela produktionspotentialen används lokalt för Västernorrland Västernorrland Värdering av Luftföroreningar (MSEK) Värde i Euro M Örnsköldsvik 1,4 0,158 Sundsvall 1,4 0,158 Övriga Västernorrland 0,5 0,054 Summa 3,3 0,370 Tabell 9 Värdering för scenariot att hela produktionspotentialen används lokalt för Österbotten. Österbotten Värdering av Luftföroreningar (MSEK) Värde i Euro M Vaasa 1,8 0,210 Övriga Österbotten 2,7 0,310 Summa 4,5 0,520 19
Koldioxid Värdering av utsläppsminskningen för koldioxidutsläpp har enbart beräknats för scenariot då hela produktionspotentialen utnyttjas då miljöeffekten är densamma oavsett var minskningen av koldioxidutsläppet sker. Resultatet redovisas i Tabell 10. Tabell 10 Värdering av koldioxidutsläpp, CO 2 Värdering minskning CO 2 Värde i Euro kton MSEK M Västerbotten 46 19,3 2,2 Västernorrland 42 18,0 2,1 Österbotten 51 21,7 1,61 Botniaregionen 139 59 5,91 Sammanställning av värderade miljöeffekter I Tabell 11 och Tabell 12 summeras det samhällsekonomiska värdet för de miljöeffekter som utsläppsminskningar i regionen kommer bidra med när biogasproduktionen används inom transportsektorn enligt beräknade scenarier för luftföroreningar i Tabell 4 till Tabell 7 samt för koldioxid i Tabell 10. Tabell 11 Summering av värdet av utsläppsminskningar år 2030, användning enligt marknadspotentialstudien Marknadspotential Värdering miljöeffekter Värde i Euro MSEK M Västerbotten 23,0 2,61 Västernorrland 20,4 2,37 Österbotten 24,3 1,91 Botniaregionen 67,7 6,90 Tabell 12 Summering av värdet av utsläppsminskningar år 2030, hela produktionspotentialen används lokalt. Full potential Värdering miljöeffekter Värde i Euro MSEK M Västerbotten 24,5 2,78 Västernorrland 21,3 2,47 Österbotten 26,2 2,13 Botniaregionen 72,0 7,38 20
6 Slutsats Effekterna på bruttoregionprodukten och sysselsättning, vid en fullt utbyggd biogasproduktion, har beräknats utifrån idag känd biogaspotential i Västerbottens och Västernorrlands län samt Österbottens landskap, Botniaregionen. Fullt utnyttjande av potentialen beräkna uppnås för ett huvudscenario, år 2030, samt ett alternativscenario, år 2020. Miljöeffekterna har värderats för år 2030 utifrån två olika scenarier, dels den kartläggning som genomförts i en marknadspotentialstudie för fordonsgas i Botniaregionen och dels för den fulla produktionspotentialen. Beräknade effekter sammanfattas i Tabell 13. Tabell 13 Sammanställning av värderade effekter av produktion och användning av biogas år 2030 i Botniaregionen. Effekt vid fullt utbyggd potential År 2020 År 2030 BRP, totalt (miljoner SEK) 519 519 Värdering miljöeffekt, totalt (miljoner SEK): Marknadspotential Full potential Antal sysselsatta, totalt (personer) 430 380 - - 68 72 I Tabell 12 redovisas de kvantifierade effekterna i denna studie. Förutom de kvantifierade effekterna finns ett flertal positiva effekter som inte kunnat kvantifieras i denna studie såsom marknadsföring och goodwill för regionen, möjlighet till framtida teknikexport och påverkan på miljökvalitetsmålen med bidrag till en levande landsbygd och bättre odlingsföljd. Med antagandet att förädlingsvärdets andel av produktionsvärdet är 35 procent och fullt utnyttjande av produktionspotentialen, 1200 GWh, ger biogasproduktionens en total BRP-effekt på 519 MSEK i Botniaregionen vilket motsvarar ungefär ett värde i Euro på 57,7 M. I förhållande till år 2010 uppgår BRP ökningen till 0,2 procent i Västerbotten och i Västernorrland medan den i Österbotten blir dubbelt så stor, 0,4 procent. Effekten på BRP i Österbotten bedöms vara något underskattad då de indirekta effekterna via hushållens konsumtion inte beräknas för Österbotten. 21
BRP-effekten ger inkomsteffekter och en positiv effekt på kommunernas skatteintäkter. Effekten på förvärvsinkomsten beräknas för Västerbotten och Västernorrland bli 74 MSEK och effekten på den disponibla inkomsten beräknas uppgå till 46 MSEK. I Österbotten baseras uppgifterna på separata uppskattningar och år 2030 beräknas effekten på förvärvsinkomster uppgå till 66 MSEK (ca 7,3 M ), och effekten på disponibel inkomst uppskattas till 42 MSEK (ca 4,6 M ). En fullt utnyttjad biogasproduktion år 2030 beräknas ge upphov till direkta och indirekta sysselsättningseffekter i Botniaregionen. Totalt i regionen beräknas 380 personer bli sysselsatta fördelat med 178 personer i Österbotten, 111 personer i Västerbotten och 91 personer i Västerbotten. Sysselsättningseffekten är något högre med år 2020 som slutår än med år 2030 som slutår beroende på antagandet att arbetsproduktiviteten ökar med åren. För Västerbotten och Västernorrland har andelen personbilar som drivs med biogas i en kalkyl beräknats uppgå till omkring 8,8 procent år 2030. Enligt denna kalkyl motsvarar de gasdrivna personbilarnas drivmedelsförbrukning mellan 45 och 48 procent av produktionspotentialen i de båda länen. Utöver effekter på BRP kommer de värderade miljöeffekterna av en biogasproduktion att ge betydande samhällsekonomiska värden då biogas ersätter fossila bränslen i transportsektorn. Den effekt som enskilt ger störst effekt av de som har kvantifierats är reduktionen av växthusgasutsläpp. Den totala miljöeffekten av att fossila bränslen, som ersätts i transportsektorn kan år 2030, med potential enligt marknadsanalysen för fordonsgas, samhällsekonomiskt värderas till ca 68 MSEK och med en full utnyttjad potential ökar värdet till 72 MSEK. En satsning på biogas ger en rad andra miljöeffekter med positiv följd som inte värderas i denna studie såsom reducering av metan och lustgas, minskad utsläpp av växthusgaser och reducering av kväveläckage då användning av mineralgödsel kan minskas samt även reducerade bullernivåer, försörjningstrygghet och bränslediversiering. 22
Referenser Anderstig (2012), Försörjningskvoten i olika delar av Sverige - scenarier till år 2050, WSP på uppdrag av Framtidskommissionen, http://www.regeringen.se/sb/d/16541/a/219106 Börjesson et al. (2013), Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel, Underlagsrapport från f3 till utredningen om FossilFri Fordonstrafik Stormossen (2013a), Fordonsgas inom projektet Biogas Botnia, analys av potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i Västerbotten, Västernorrland och Österbotten Stormossen (2013b), Råvaruanalys inom projektet Biogas Botnia - biogaspotentialen i Västerbotten, Västernorrland och Österbotten WSP (2013), Realiserbar biogaspotential i Sverige år 2030 genom rötning och förgasning Trafikverket (2012), Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 kapitel 11 http://www.trafikverket.se/pagefiles/73641/samhallsekonomiska_principer_och_k alkylvarden_for_transportsektorn_asek5_kapitel_11_.pdf, hämtad 2013-11-21 Heatco (2006), Harmonised Guidelines for Project Assessment, http://heatco.ier.uni-stuttgart.de/, hämtad 2013-11-21 LIPASTO (2009),Unit emissions passenger traffic road traffic, http://lipasto.vtt.fi/yksikkopaastot/henkiloliikennee/tieliikennee/henkilo_tiee.htm, hämtad 2013-11-21 23