Förtroendet för polisen skadas Publicerad 2016-01-21 Efter DN:s avslöjande. Polisledningen prioriterar myndighetens varumärke framför att ge korrekt information. Det hävdar kritiker efter DN:s uppgifter om att polisen sekretessbelagt sitt flyktingarbete. Allt handlar om att måla en snygg bild, säger polisforskaren Stefan Holgersson. Reaktionerna är starka efter onsdagens artikel där DN berättade att polisen beslutat hemlighålla information som rör brottsbekämpning, säkerhet och annat med koppling till asylmottagandet. Kritik kommer inte minst från poliser på fältet. Flera tror att beslutet bottnar i en ovilja att redovisa hur ordinarie polisarbete drabbas av spänningarna på Migrationsverkets boenden för asylsökande. Helt ärligt så är man nog ifrån ledning rädd att öppet redovisa hur ansträngd verksamheten är. Vissa dagar har vi i Dalarna gott och väl 20 30 procent av ärendena förlagda till flyktingboenden, skriver en polisman i ett mejl till DN. Du kan nog fråga vilken polis som helst på gatan, alla har nog bilden av att vi inte räcker till i vardagen, hävdar en annan.
Tolkkostnaderna skenar och balanshögarna växer. Yttre personal vittnar om att de nästan varje pass åker till psykakuten med flyktingar som mår dåligt, skriver en tredje källa. Förutom utryckningar till akuta bråk samt utredning i efterhand av våld, hot och andra brott kräver gränskontrollerna i Skåne stora resurser. Enligt poliskällorna drabbar detta även arbetsledningen. För att jämna ut skickar man även ner stationsbefäl och förundersökningsledare som står och kollar pass på övertid. Man kan ju gissa deras löner, samtidigt som avdelningarna saknar viktiga chefer. Också bland de presskommunikatörer som sedan i höstas måste neka massmedia uppgifter om flyktingrelaterat arbete hörs irritation. Att ingen information får lämnas kopplas samman med den nya kommunikationspolicy som beslutades av rikspolischef Dan Eliasson den 11 november ifjol. Det som väcker särskild irritation är policydokumentets inledande mening: Polisens kommunikation ska bidra till att upprätthålla och stärka förtroendet för polismyndigheten. Det handlar alltså inte främst om att lämna korrekta uppgifter, utan det viktigaste är hur uppgifterna påverkar myndighetens varumärke. Det säger sig självt att det inte kan vara bra, säger en erfaren kommunikatör som av rädsla för att uppfattas som illojal inte vågar gå ut med sitt namn. Kritiken får stöd av polisforskaren Stefan Holgersson vid Linköpings universitet. Frågan är större än att bara omfatta flyktinginsatserna, allt handlar om att måla en snygg bild. Och i det korta perspektivet stämmer det säkert att det kan skada
förtroendet om man redovisar hur stora problem som finns och hur lite man annars hinner, säger han. Samtidigt varnar Stefan Holgersson för att polisen slagit in på en riskabel bana. I det längre perspektivet finns en uppenbar risk att förtroendet för polisen skadas ännu mer ifall allmänheten uppfattar att det som sägs bara är en förskönande partsinlaga. Enligt min uppfattning borde policyn i stället säga att polisens kommunikation ska syfta till att medborgarna får rättvisande samhällsinformation. Inrikesminister Anders Ygeman (s) säger till DN att han inte kände till att polisen beslutat sekretessbelägga det flyktingrelaterade arbetet. Det är första gången jag hör den diskussionen och jag måste naturligtvis fråga polisen varför de gjort den här bedömningen. Får du själv bra redovisningar? Jag hoppas det, svarar Ygeman. Efter DN:s artikel publicerade polismyndigheten i går ett pressmeddelande där man annonserade att de hemliga uppgifterna kan komma att redovisas inom en månad. Kommenderingen och den särskilda händelsen går mot sitt slut, fakta och information sammanställs och kommer utifrån en sekretessprövning att offentliggöras. Så här förklarar en av DN:s källor inom polisens kommunikationsavdelning hur man resonerat:
Ledningen inser att loppet är kört. Sekretessbeslutet skulle inte hålla i förvaltningsrätten och det här är ett sätt att försöka komma ur problemet. Lasse Wieruplasse.wierup@dn.se Fakta. Våld mellan migranter under senaste veckan 20 januari, Halmstad Grupper av asylsökande attackerar varandra med knivar på Migrationsverkets ankomstboende. Två personer förs till sjukhus varav den ena blöder och är medvetslös. En person grips för dråpförsök. 20 januari, Sundsvall En asylsökande larmar polis och anmäler att han blivit utsatt för hot och misshandel av en annan boende. Ingen gripen. 19 januari, Enköping Larm om våldsamt bråk mellan två pojkar på ett HVB-hem i Härkeberga. En av pojkarna förs medvetslös till sjukhus, den andre omhändertas av polis och överlämnas socialtjänsten eftersom han är under 15 år. 18 januari, Örebro Patruller skickas till två asylboenden efter uppgifter om bråk. I det ena fallet grips tre personer misstänkta för försök till grov misshandel. Väktare kallas in för att trygga säkerheten. 18 januari, Skara
Två familjer börjar bråka på boende för asylsökande och polis tillkallas. Enligt vittnesmål ska våld ha förekommit men ingen grips. 17 januari, Malmö Väktare begär polishjälp efter slagsmål mellan asylsökande på ett ankomstboende. I samband med att de inblandade omhändertas angrips en polisman. 17 januari, Boden Larm om bråk på boende för ensamkommande ungdomar. En ung man anmäls för försök till grov misshandel mot en 15-årig pojke. 17 januari, Kramfors Polis ingriper mot två asylsökande som attackerat varandra med våld på ett boende. Även en anmälan om skadegörelse upprättas. 15 januari, Vuollerim En gravid kvinna flyr från ett flyktingboende och uppger för polis att hon och två män blivit angripna av en annan asylsökande. Den misstänkte grips aldrig utan omplaceras till ett annat boende. 15 januari, Varberg En anställd vid ett asylboende i Skällinge larmar polisen och uppger att han blivit misshandlad. Ambulans tillkallas och en asylsökande grips. 14 januari, Kramfors
En asylsökande slår en annan i ansiktet efter bråk om en mobiltelefon. Även en stol ska ha använts som tillhygge. Oklart om någon gripits.