Välkommen till Författarlinjen En broschyr från Sörängens folkhögskola
Sörängens folkhögskola Foto: Bengt Ljunggren, Grafica
Författarlinjen Författarlinjen passar dig som känner att du har talang för professionellt skrivande och med lust och nyfikenhet vill utveckla dina färdigheter. Kursen ger grunderna i en mångfald av genrer.
Sörängens Folkhögskola Naturnära miljö och stark kulturprofil Sörängens Folkhögskola är placerad i en naturskön miljö i utkanten av Nässjö. Skolområdet för tankarna till Astrid Lindgrens Bullerbyn och ligger cirka 20 minuters gångväg från Nässjö centrum. Det går regelbunden busstrafik till och från skolan. Kursutbudet på Sörängen har en utpräglad kultur profil med undervisning i skrivande, bildestetik, foto grafi, måleri, keramik, animation, illustration, grafik och konsthistoria. Det finns även en global biståndskurs med praktik i Latin amerika, allmänna kurser, samt ett naturvetenskapligt basår. På skolan finns cirka 70 internatboenden. Frukost, lunch och middag serveras normala veckodagar.
Sörängens matsal med takmålning av Simon Gate. Skolbiblioteket. Elevernas hus Gläntan. Elevboende i Matängen. Gymnastiksalen. Ett av två elevkök i Gläntan.
Grundkurs med bredd Författarlinjen är en bred grundkurs där du får du möta yrkesförfattare som är experter inom sina olika uttrycksformer. Undervisningen är lagd i block, så att man arbetar med en uttrycksform i taget: prosa, lyrik, journalistiskt skrivande eller drama. Du får pröva på att skriva roman, novell, deckare, kåseri, poesi, prosalyrik, barnbok, reportage och manus för TV, film och scen. På linjen undervisar författaren Jan Sigurd, journalisten och reportern Anders Sundelin, poeten Niklas Törnlund, Anders Nyman, dramatiker och barnboksförfattare, Hans Carstensen, författare, komiker och textcoach, samt Linda Wolf författare.
Textsamtal utvecklar En väsentlig del av utbildningen består av textsamtal, där dina texter diskuteras med kurskamraterna och läraren. Du lär dig att använda de andras konstruktiva kritik för att utvecklas i ditt skrivande, och kommer även att ha en betydelsefull roll som läsare av de andras texter. Under läsåret får du möta gästande författare som läser ur sina egna verk och berättar hur det är att ha skrivandet som yrke.
Antologi och tidning Författarlinjen på Sörängens folkhögskola innehåller ett grafiskt moment som ger grundläggande kunskaper i layout och boktryckeri. Tanken är att du ska förstå hur en bok produceras och formges. Under våren framställer kursdeltagarna en gemensam antologi där textproduktion och formgivning är integrerade delar. Boken trycks på tryckeri och erbjuds sedan till försäljning. Under läsåret ansvarar Författarlinjens elever för utgivningen av Sörängens nya magasin Quercus. Härigenom får du en kunskapsplattform för redaktionellt arbete i framtiden.
Studieresor Utbildningen rymmer även en orientering i viktiga klassiska och samtida litterära verk. Under hösten besöker vi bokmässan i Göteborg, vidare görs utflykter till bland annat Albert Engströmsavdelningen på Eksjö museum, Astrid Lindgrens Vimmerby, Sture Dahlströms Huskvarna, Pär Lagerkvists Växjö, Fritiof Nilsson Piratens Tranås och Mian Lodalens Jönköping. Till Majgull Axelssons Nässjö är det mycket nära, och Sörängens egen poet Ulla Olin var verksam på själva skolan i många år. Varje år gör vi internationella studieresor till Köpenhamn och någon annan europeisk stad. De senaste åren har vi varit på Henry Millerseminarium i Paris och på besök i James Joyces Dublin. Sörängens folkhögskola har kulturprofil och vi erbjuder kulturupplevelser på skolan eller i samarbete med Nässjös kulturhus Pigalle där eleverna vintern 2014 inspirerades av Bruno K Öijers poesisoaré.
En skola med kulturprofil Sörängens folkhögskola drivs av Region Jönköpings län. Bredvid Allmän kurs och Naturvetenskapligt basår finns på skolan många estetiska linjer, exempelvis för skrivande, animation och keramik. Kulturprofilen innebär att alla skolans kursdeltagare några gånger per termin ska möta olika kulturuttryck. Undervisningen bryts då för att vi gemensamt ska lyssna på musik eller föredrag, eller ta del av teater eller ett författarbesök. Men kulturprofilen bygger vi inte minst själva, genom egna aktiviteter som utställningar, julfest, skoltidning och utbyten med andra linjer. I år läser alla på Sörängen personal och studerande samma roman, Enhet av Ninni Holmqvist. Boken blir gemensam utgångspunkt för lärande, skapande och diskussion. Till detta kommer studiebesök, föreläsningar och utflykter med anknytning till de ämnen du läser. Kom gärna med egna idéer!
Fritiden på Sörängens folkhögskola Som studerande på Sörängens folkhögskola har du rätt att använda skolans lokaler dygnet runt. Här finns ett litet, välsorterat bibliotek med många tidskrifter. En engagerad bibliotekarie håller utbudet av böcker aktuellt. I skolans stora gymnastiksal finns gymutrustning för egen träning och idrott som frivillig kurs. De skogrika omgivningarna har motionsslingor och elljusspår. En kväll i veckan kommer musikläraren som stöd för dem som vill spela och sjunga i band. Kursdeltagarna uppmuntras att själv forma en intressant och omväxlande fritid. Fotoklubb, filmklubb, teatergrupp och bokcirklar kan startas på de studerandes egna initiativ. I elevernas hus (Gläntan) finns två nya moderna kök, trevlig matsal, storbilds-tv med DVD och biljardbord.
Upphovsmannen Jan Sigurd När jag var nyfödd brukade min pappa kombinera barnpassning med matinéfilm. Han rullade in barnvagnen med mig i salongen och slog sig ned bredvid i biomörkret. På det viset kom Bröderna Marx in i mitt liv. Jag kan ännu minnas ljudet av Grouchos smattrande röst, Chickos snubblande pianolöpningar och Harpos svävande harpklanger. Och skratten som kom att förknippas med den varma känslan av att vara i pappas och brödernas omsorg. Jag sov gott där. På Telefunkens rullbandspelare hemma hade pappa inspelningar från radion med Mose Allisons sånger till ackompanjemang av hans bluesiga pianojazz. Det fanns instrument i hörnen och mina föräldrar spelade och diskuterade ivrigt Bach, Ravel, Ellington och Thelonius Monk. Deras intresse för musik och språk har tidigt ingraverats i mitt DNA. Pappas far min farfar hette Sigurd Sigurd. Han var, som dubbelnamnet antyder, en tvetydig person med lätt bisarra drag. Arbetade vid tullen men odlade konstnärliga ambitioner vid sidan av; han skrev en skönlitterär novell, snidade ett rökbord, målade en oljemålning och så vidare. En sak av allt. Provade han och tröttnade när han var färdig med något? Eller var det bara för att testa och se hur svårt det var? Vet inte. Jag lärde aldrig känna honom. Han dog två år innan jag föddes på Lunds BB 1955. Men jag tror att jag med honom delar en glupsk nyfikenhet på alla människans konstnärliga uttrycksformer. Ovanför pappas skrivbord hängde en röd affisch av föreställande en tecknad faun med flöjt. Spil Selv stod det med stora bokstäver under faunen. Om jag visade intresse för något i min barndom sa alltid pappa: ta reda på hur det är gjort så kan du göra något lika intressant själv.
Mamma var språkläraren med litteraturen som passion. Hennes kärlek till Frankrike smittade av sig på mig. Hennes släkt kom också att prägla mig mycket som ung. Främst morbror Torsten, som 1936 åkte till Olympiaden i Berlin med sin far Frans (min morfar) för att se fotboll och där fick se Hitler som snart skulle förvandlas till 1900-talets största rovdjur. Morbror Torsten kom att arbeta som advokat i Lund och lärde känna den mytomspunne författaren Fritiof Nilsson Piraten som han gärna talade om och i vars författarskap och liv han på så sätt tidigt invigde mig i. I släkten ingick också Lars Gårding, matematikern som mött Einstein i Princeton, och så mina underbara mostrar Karin och Eva Karin speciallärarinnan som var vacker som Greta Garbo (som vi för övrigt tillsammans mötte på stranden i Domsten) och Eva som en kort tid arbetade på ambassaden i Budapest där Wallenberg figurerade dock ej samtidigt, reste tåg genom Tyskland under brinnande krig 1942. Hon tog sig till och med till koncentrationslägret Dachaus grindar för att med egna ögon se vad som pågick. Kanske släcktes tron på samhällspolitik där, för trots ett journalistiskt sinnelag valde hon sedermera fonetiken. Sådana levnadsöden fascinerade en pojke full av wanderlust. Tanken, drömmen och fantasin fick många möjligheter att svinga sig lös. Sällan var alla överens och volymen påfallande hög men tonen alltid hjärtlig. Soundtracket till min barndom består av uppsluppna röster, teoribeströdd argumentering, egensinniga idiotförklaringar, historier, humor, skratt och musik. Någon klok man har sagt att vetenskapen är intresserad av sanning och fakta. Litteraturen och konsten finns för att ge mening. Dessa bägge hållningar forskarens och berättarens ryms inom mig. Ibland turas de om att ta min energi i anspråk, ibland finns de där på en och samma gång. Under några år under slutet av sextiotalet bodde min pappa, mamma, min syster och jag i USA. Pappa hade fått anställning som gästlingvist vid Universitetet i Bloomington, Indiana. Min syster och jag gick i skolan och pratade till och från engelska hemma. Den amerikanska populärkulturen blev därmed en tidig inspirationskälla i mitt liv. Film, TV, show, musik, humor allt det som amerikanerna är bäst på fångade mig och greppet har aldrig släppt. Redan som tonåring började jag skriva små pjäser, sketcher, texter och musik. Specialarbetet i högsta ring blev en film med titeln Glas. Jag brukade smyga in i aulan på lunchrasterna för att spela på flygeln. Men en dag meddelade musikfröken mig att kollegiet bestämt att det inte fick spelas jazz på den flygeln. Efter det bestämde jag mig. Jag lämnade Spyken efter gymnasiet fast besluten att ingen någonsin skulle få sätta staket runt min nyfikenhet, ta död på mina lustar eller stäcka mina drömmar. Ingen jantelag skulle hålla mig tillbaka, inget prat om skomakare som ska hålla sig vid sin läst. Jag ville famna världen. Efter gymnasiet läste jag in en Fil Kand i psykologi vid Lunds universitet något jag aldrig kom att praktisera professionellt men väl haft användning för i praktiskt taget alla sammanhang som gällt mänskliga relationer, i verkligheten såväl som i fiktionen. Ett starkt uttrycksbehov förde mig samtidigt till Lilla Teatern i Lund och där deltog jag i flera pjäser och cabaréer. Skrev och uppträdde. Till exempel i Dario Fos Det våras för revolutionen, Woody Allens Död och Tom Stoppards Efter Magritte. Den fria gruppteatern blev plantskola. Från den fria gruppteatern kom jag till radion. Först barnradio, därefter ungdomsserier. Därifrån var steget inte långt till Radioteatern. En intensiv radioteaterperiod följde interfolierad av två år på Dramatiska Institutets radiolinje (1979-81). Under två år i Stockholm kom jag i kontakt med andra kulturinstitutioner, Sveriges Television och teatrar. Översätta, skriva, uppträda och regissera blev sysselsättningarna framöver. Jag arbetade outtröttligt men hade också en väldig tur. Många idéer föll i god jord, tillräckligt ofta för att jobba vidare. Folkhögskolan som begrepp kom tidigt in i mitt liv. Min mormor Maja var uppvuxen på landet hennes mor var spettk aksbakerska från Snälleröd mitt i Skåne och ensamförsörjare efter att fadern dött tidigt. Maja ansågs ha läshuvud och fick genom försynen möjlighet att skrivas in på Fridhems folkhögskola som en av de allra första flickorna att erhålla utbildning. Detta var för hundra år sedan. Alltså ett tiotal år innan kvinnor tilläts rösta. Folkhögskoletiden förändrade hela hennes liv. Hon blev folkskollärarinna och tillbringade de första åren som gift med att hjälpa sin make (min morfar Frans) att skriva korrekt svenska när han som nyinflyttad i Landskrona skulle klättra på den sociala stegen och göra sig ett namn. Från springschas i lanthandeln i Forestad till disponent i Landskrona är en lång väg. Det blev hans liv. Min mormor talade alltid gott om folkhögskolan. Den hade förändrat hennes liv och hjälpt henne ur hennes enkla omständigheter. Att jag nu fullföljer hennes uppgift att sprida kunskaper om språket och skrivandet känns som ett hedersuppdrag. Jag tror på folkbildning som ett sätt att hålla civilisationen levande. Och lutar mig mot Evert Taubes credo: Slå ner som en örn på den som försimplar det glada, brännmärk den som prostituerar det sköna. Lyft folkets själ med ord, med toner, med bilder!
Kontakt Jan Sigurd kontakt@jansigurd.com Niklas Törnlund niklas@tornlund.net Terminsstart nästa läsår är måndag 15 augusti Ansök senast 1 maj Sista ansökan är 1 maj. Senare inkommen ansökan beaktas i mån av ledig plats. Du måste bifoga personbevis, kopior på tidigare genomförda studier och eventuella arbetsintyg. Att studera på folkhögskola är kostnadsfritt. Det du betalar för är läromedel, mat och förbrukningsmaterial. Författarlinjen på Sörängens folkhögskola går att följa via skolans blogg. http://www.rjl.se/sorangensfolkhogskola/om-skolan/ Bloggar/ För mer information om Sörängens Folkhögskola: http://www.rjl.se/sorangensfolkhogskola/om-skolan/