Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa

Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Illustratör: Anna Carlénius Anna Carlénius Handledare Inger Kyösti AUG 2008 Reviderad nov 2008

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING TABELLFÖRTECKNING KAPITEL 1. 4 INLEDNING 1.1 Bakgrund.. 4 1.2 Uppdraget. 5 1.3 Syfte.. 5 1.4 Metod 5 1.5 Avgränsning. 5 KAPITEL 2 6 RESURSER 2.1 Vård och behandlingsresurser i kommunerna. 6 KAPITEL 3 9 PLACERINGARNA 3.1 Resultat 9 KAPITEL 4 16 PLACERINGSKOSTNADER 4.1 Nationellt. 16 4.2 Kommunerna i Norrbottens län 17 KAPITEL 5 19 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER LITTERATURLISTA 21 BILAGA 1 ENKÄT TILL KOMMUNERNA BILAGA 2 RAPPORT BARNUPPDRAGET I NORRBOTTENS LÄN 2006-2007, Länsstyrelsen Norrbotten. 3

TABELLFÖRTECKNING Tabell 2.1 I vilken kommun i Norrbottens län är barn och ungdomar placerad i familjehem? 7 Tabell 2.2 Totalt antal förstärkta familjehem i Norrbottens län år 2008.. 7 Tabell 2.3 HVB-hem och SiS-hem i Norrbottens län år 2008.. 8 Tabell 3.1 Antal barn/unga 10-18 år i Norrbottens län med psykosociala problem som var placerade för vård utanför det egna hemmet. I diagrammet visas även medelålder, folkmängd och procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. År 2007 9 Tabell 3.2 Placeringar för barn/unga 10-18 år.. 10 Tabell 3.3 Antal placerade barn och unga i Norrbottens län fördelat efter kommun och placeringsform, samt antal placeringar utanför länet 11 Tabell 3.4 Var geografiskt har placeringen skett? 11 Tabell 3.5 Social problematik vid tidpunkten för placeringen. 12 Tabell 3.6 Social problematik på grund av brist hos föräldrar. 12 Tabell 3.7 Social problematik på grund av eget beteende 13 Tabell 3.8 Lagstöd under placeringstiden..... 13 Tabell 3.9 Anledningen till placeringen.. 14 Tabell 3.10 Har familjen innan placeringen varit aktuell hos socialtjänsten?.. 14 Tabell 3.11 Har kommunen vänt sig till landstinget för samverkan?.. 15 Tabell 4.1 Placeringskostnader i Norrbottens län år 2007.. 18 Tabell 4.2 Placeringskostnader fördelat efter kommuner i Norrbottens län år 2007. 18 Tabell 4.3 Placeringskostnader inom länet och utanför länet år 2007 18 Rapporten är reviderad november 2008. 4

Kapitel 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd tillgodoses i första hand av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänstens barn- och ungdomsvård har ett långtgående ansvar för att erbjuda insatser och ingripa då barn och unga far illa eller riskerar att fara illa. Denna rapport är den andra kartläggningen av vårdoch behandlings insatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa. Den första genomfördes år 2006 och detta är en uppföljning till den tidigare. Norrbottens läns kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för att stödja barn och ungdomars psykosociala hälsa. I den tidigare kartläggningen år 2006 blev det allt tydligare att det fanns ett växande behov av att ta ett samlat grepp för att utreda framtida vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med sammansatt problematik. I kartläggningen som genomfördes år 2006 kom man fram till att kommunerna i Norrbottens län och Landstinget skulle arbeta fram förslag till gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov. Efter kartläggningen år 2006 har en arbetsgrupp arbetat fram riktlinjer för målgruppen, NORRBUS. Målet för arbetet kring barn och unga i Norrbottens län är att alla barn och unga har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör 1. Kostnaderna för barn- och ungdomsvården fortsätter att öka, skillnaderna mellan kommuner är stora, även med hänsyn till befolkningsstrukturen. Kostnaden per invånare för barn och unga varierar i Norrbottens län mellan 46 och 1 280 kronor, detta gäller för barn 0-18. Merparten går till dygnsvård, på institution eller i familjehem. Kostnaderna för Norrbottens kommuners institutionsplaceringar har ökat på senare år. Efter den tidigare kartläggningen 2006 har kostnaderna ökat med 22 794 143 kr (33 %). Mest ökade kostnaderna för HVB placeringar. 1 Rapport NORRBUS Förslag till riktlinjer. http://www.bd.komforb.se/download/18.3e83d5cb11a7a503c1d800045/f%c3%b6rslag+till+gemensamma+riktl injer+f%c3%b6r+samverkan+20080611.doc 5

1.2 Uppdraget Kommunförbundet Norrbotten har genomfört en faktainsamling av vård- och behandlings insatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa. Detta är en uppföljning av den tidigare kartläggningen som genomfördes 2006. Uppföljningen kommer att ligga till grund för en fördjupad studie av möjliga stöd, vård och behandlingsinsatser i Norrbotten, genom ett uppdrag från Kommunförbundets styrelse. 1.3 Syfte Syftet med uppföljningen är att kartlägga kostnadsutvecklingen och antalet placeringar under år 2007 i jämförelse med år 2005. Uppföljningen kommer att följas av en fördjupad studie i syfte att verka för att motsvarande/bättre stöd, vård och behandlingsinsatser kan erbjudas i länet för barn och ungdomar med psykosociala problem. 1.4 Metod Undersökningen bygger på ifyllda enkäter 2, enkäterna har fyllts i med hjälp av socialförvaltningarna i Norrbottens alla 14 kommuner. Under arbetets gång har vi haft hjälp av verksamhetschefer/enhetschefer på socialförvaltningarna. Därutöver har data och faktauppgifter inhämtats från kommunerna i Norrbotten. Data och faktainsamling har även skett genom internet och facklitteratur. 1.5 Avgränsning Målgruppen för uppföljningen är placerade barn och ungdomar födda mellan åren 1989-1997 (10-18 år) i Norrbottens län med egna svårigheter och i riskzon för att fara illa som bedöms vara i behov av insatser från kommunernas socialtjänst året 2007. Kommunerna i Norrbottens län har rapporterat in barn och unga som var placerade för vård utanför det egna hemmet året 2007. Kartläggningen innehåller dessutom socialtjänstens kostnader för barn och unga som varit föremål för placering utanför det egna hemmet, i hemkommunen, inom länet eller utanför länsgränsen, enligt SoL och LVU under året 2007. 2 Se bilaga 1 (enkät till kommunerna). 6

Kapitel 2 RESURSER Kartläggning av befintliga vård och behandlingsresurser inom kommunerna i Norrbottens län år 2008, i avsnittet förekommer även jämförelser med tidigare undersökning år 2006.. 2.1 Vård och behandlingsresurser i kommunerna Länets 14 kommuner har olika förutsättningar för att ge vård och behandling till barn/unga och deras familjer. Nedan följer en schematisk beskrivning av de vård och behandlingsresurser som finns i länet. Sammanfattningsvis kan insatserna beskrivas som: Öppenvårdsinsatser Kommunens egna verksamheter ex Hemterapeut Köpta tjänster ex Kontaktfamilj Heldygnsinsatser Köpta tjänster ex Familjehem, HVB-hem, SiS- institution De flesta insatserna bygger på frivillighet, socialtjänstlagen (SoL). I annat fall är tvångslagstiftning aktuell, i denna kartläggning var 31 % av placeringarna genomförda med hjälp av tvångslagstiftning (LVU). Motsvarande siffra var 26 % i kartläggningen år 2005. I rapporten Barn och unga insatser år 2007 gjord av Socialstyrelsen, visar den också på att av de barn och unga i Sverige som berördes av någon insats den 1 november 2007 hade knappt 70 % SoL-vård och 30 % LVU-vård. Öppenvårdsinsatser i Norrbottens län år 2008 3 Öppenvårdsinsatser är viktiga för att barn och unga i ett tidigt stadium ska motverka att problemen utvecklas till en allvarlig situation där massiva insatser blir nödvändiga. Kartläggningen av öppenvården är en del av ett omfattande barnuppdrag som rör socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Barnuppdraget är ett nationellt regeringsuppdrag som gått till samtliga Länsstyrelser och har pågått under 2006 och 2007. En sammanställning över öppenvården i Norrbottens län har kommit ut under våren 2008 från Länsstyrelsen. Rapporten heter Barnuppdraget i Norrbottens län 2006-2007 och redovisar bland annat den tillsyn som är genomförd över samtliga enskilda och offentliga verksamheter som tillhandahåller vård- och 3 På sidan 18 i kartläggningen visas vilka biståndsinsatser som familjen/barnet/ungdomen haft innan placeringen. 7

behandlingsinsatser för barn och unga. Uppdraget har även redovisats i en gemensam rapport till regeringen i slutet på mars 2008 4. Tabell 2.2 I vilken kommun i Norrbottens län är barn och unga placerade i familjehem? (Placeringsbeslut av egna kommunen eller av annan kommun i Norrbottens län 5 ). Alltså i exempelvis Haparanda var 3 barn placerade, 1 barn var placerat via Haparanda kommun och 2 barn var placerade av annan kommun i länet. (Uppföljningen innehåller inte uppgifter för 2005). (Antal placerade barn i familjehem se tabell 3.2). Kommun Placeringar i familjehem, 2007 Arjeplog 1 Arvidsjaur 0 Boden 43 Gällivare 10 Haparanda 3 Jokkmokk 7 Kalix 13 Kiruna 3 Luleå 38 Pajala 4 Piteå 25 Älvsbyn 9 Överkalix 0 Övertorneå 2 Norrbottens län 158 Tabell 2.3 Totalt antal förstärkta familjehem i Norrbottens län år 2008 och år 2006. Organisation Antal (stycken) år 2008 Antal (stycken) år 2006 Familjehemsprojektet, FoU Norrbotten 11 8 Familjevårdskonsulenterna (FVK) 0 0 AC omsorg 1 - HS AB 2 - Nåjden 10 Lämnade ej ut uppgifter Totalt antal förstärkta familjehem i BD län 24 8+? I den tidigare kartläggningen från 2006 fanns det 8 stycken förstärkta familjehem, till år 2008 hade totala antalet förstärkta familjehem ökat till 24 stycken. 4 Se bilaga 2. 5 I tabellen visas inte placeringsbeslut från kommuner utanför länet, dvs. en kommun i Stockholm kan ha placerade barn i exempelvis ett familjehem i Boden. 8

Tabell 2.4 HVB-hem och SiS-hem för barn och ungdomar i Norrbottens län år 2008 HVB-hem/SiShem Aspungdomscenter Ort Målgrupp Platsantal Boden Ungdomar i åldern 15-20 år med diagnosen Aspergerssyndrom, autism, ADHD/Damp, relations- och social problematik 8 platser Hemmabergets HVB-hem Lappträsk (Haparanda) Flickor och pojkar 13-20 år med sociala problem. Ej ungdomar med allvarliga drog- eller psykiska problem. 6 platser Selberg s behandlingshem Kalix Flickor och pojkar 13-18 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Ej ungdom med missbruk och kriminalitet. 6 platser Den blå hästens HVB AB Altersbruk (Piteå) Pojkar 13-19 år med social problematik, kriminalitet och missbruk- främst alkoholmissbruk. 4 platser Vårudden AB Karungi (Haparanda) Pojkar 13-19 år med social problem, missbruk och kriminalitet. 7 platser HVB-hemmet Villa Rosa Växthuset Slagnäs (Arjeplog) Kalix Kommun Pojkar 12-19 år med social, psykosocial problematik. Ej pojkar med grava psykoemotionella störningar. Flickor och pojkar 13-21 år med beteendeproblematik. Växthuset skall även akut kunna ta emot yngre barn (under 13 år) under en utredningsperiod av 4 månader. Växthuset har dygnet runt bemanning. 4 platser 7 platser Johannisbergs ungdomshem (SiS-hem) Sävastgården (SiS-hem) Norrbottens län Kalix Boden Pojkar mellan 15-20 år med tung psykosocial problematik samt pågående kriminalitet och missbruk. Hemmet vårdar enligt LVU och LSU. Upptagningsområdet är Norrland och i mån av plats övriga landet. Akut- och utredningsavd. Pojkar och flickor mellan 12-16 år med psykosocial problematik samt inslag av kriminalitet och missbruk. Behandlingsavd. Flickor med psykosocial problematik med inslag av kriminalitet och missbruk, samt flickor med psykiska störningar. 15 platser varav 6 platser är avsedda för LSU 12 platser (låsbara) 69 platser I den tidigare kartläggningen från 2006 fanns det 88 platser på HVB hem och SiS hem, till år 2008 hade totala antalet platser minskat till 69 vilket är en minskning med 21,5 %. 9

Kapitel 3 PLACERINGAR I detta kapitel redogörs kartläggningen av barn och unga som är placerade för vård utanför det egna hemmet (antal/kön/ålder/problembild). Avsnittet visar även placeringsform, var geografiskt placeringen har skett, den sociala problematiken, lagstödet under placeringstiden etc. Parallellt visas också jämförelser med tidigare undersökning år 2006. 3.1 Resultat Under våren 2008 gjordes enkätundersökningen. Enkäten har besvarats av arbetsledare eller socialsekreterare inom socialtjänsten i Norrbottens samtliga kommuner. I Arjeplogs kommun fanns vid kartläggningstillfället inte några placerade barn/ungdomar som tillhörde målgruppen. 3.2 Kommunerna i Norrbottens län Tabell 3.1 Antal barn/unga 10-18 år i Norrbottens län som var placerade för vård utanför det egna hemmet. I diagrammet visas även medelålder, folkmängd och procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. År 2007. Kommun Antal barn/unga samt andel (%) år År 2007 Antal barn/unga År 2005 Medelålder (födelseår) År 2007 Folkmängd (totalt) År 2007 Arjeplog 0 0% 0 --- 3 089 14,0 Arvidsjaur 4 2 % 3 1990,5 6 751 15,7 Boden 39 15 % 43 1991,7 27 838 17,4 Gällivare 14 6 % 29 1992,1 18 860 15,6 Haparanda 8 3 % 8 1992,0 10 192 16,3 Jokkmokk 2 1 % 5 1989,5 5 406 15,0 Kalix 18 7 % 17 1991,6 17 283 16,4 Kiruna 5 2 % 7 1992,2 23 122 17,9 Luleå 85 34 % 96 1991,9 73 146 17,0 Pajala 5 2 % 2 1992,6 6 522 15,2 Piteå 54 21 % 38 1992,4 40 961 17,8 Älvsbyn 16 6 % 11 1991,4 8 545 17,0 Överkalix 1 0,5 % 1 1990,0 3 795 13,6 Övertorneå 1 0,5 % 1 1990,0 5 092 16,0 Norrbottens 252 100% 261 1991,9 250 602 16,9 län Procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. (%) Vid undersökningstillfället rapporterades sammanlagt 252 barn och unga som tillhörde målgruppen; barn och unga födda mellan åren 1989-1997 (10-18 år) som var placerade för 10

vård utanför det egna hemmet år 2007. År 2005 var det 261 placerade barn. Som framgår rapporterades 34 % från Luleå kommun, 21 % från Piteå, 15 % från Boden och 7 % från Kalix och betydligt lägre andelar från länets övriga kommuner. Av de lämnade uppgifterna framgick även kön och ålder på de placerade barnen. Totalt i länet år 2007 var det 52 % flickor och 48 % pojkar. I den tidigare kartläggningen var det 48 % flickor och 52 % pojkar. Andelen flickor har alltså ökat. Medelåldern för studien var personer födda 1992, således 15 år under undersökningsåret, detta var samma som i den tidigare kartläggningen. Totalt var det år 2007 130 flickor och 122 pojkar, medelåldern för flickorna var 14 år och medelåldern för pojkarna var 15 år. År 2005 var det 126 flickor och 135 pojkar, medelåldern för flickorna var 16 år och medelåldern för pojkarna var 15 år. Flickorna har blivit yngre. Andelen barn 0-15 år i Norrbottens län är 16,9 procent av befolkningen. Högsta andelen barn i befolkningen återfinns i Kiruna kommun 17,9 procent. Lägsta andelen, 13,6 procent finns i Överkalix kommun. Genomsnittet för riket är 18,2 procent. Tabell 3.2 Placeringar för barn/unga 10-18 år. Placeringsform Antal år 2007 Andel (%) år 2007 Antal år 2005 Andel (%) år 2005 Familjehem 185 60% 206 63% Förstärkta familjehem 6 26 7 8% 34 10% HVB-hem, SiS-hem 100 32% 90 27% Totalt 311 100% 330 100% Enligt tabell 3.2 ovan var majoriteten av barnen/ungdomarna placerade vid ett familjehem (60 %). 32 % var placerade vid ett HVB/SiS-hem och 8 % var placerade på ett förstärkt familjehem. Vid en jämförelse med tidigare studie så har totala antalet placeringar minskat med 19 placeringar, däremot har Hvb/SiS hems placeringarna ökat med 10 placeringar, motsvarande 5 %. Sammanfattningsvis kan man säga att familjehemsplaceringarna har minskat, de förstärkta familjehemsplaceringarna har minskat och Hvb/SiS placeringarna har ökat. 6 Skillnaden mellan familjehem och ett förstärkt familjehem är att i de förstärka familjehemmen finns ett extra stöd av tillgängliga familjekonsulenter. Vissa förstärkta familjehem har också andra resurser för utredning och behandling. 7 15 av 26 förstärkta familjehem var i Norrbottens län, resterande 11 är utspridda i hela landet, placeringarna av barnen/ungdomarna har gått via FVK, HS AB, Nåjden, AC omsorg och Familjehemsprojektet FoU Norrbotten. 11

Tabell 3.3 Antal placerade barn och unga i Norrbottens län fördelat efter kommun och placeringsform, samt antal placeringar utanför länet. Kommun Familjehem Förstärkt familjehem HVB-hem Placeringar utanför länet Arjeplog 0 0 0 0 Arvidsjaur 0 0 5 5 Boden 34 5 11 12 Gällivare 14 0 0 2 Haparanda 6 0 4 1 Jokkmokk 0 1 1 2 Kalix 8 1 15 8 Kiruna 3 2 2 4 Luleå 61 6 38 30 Pajala 4 0 0 0 Piteå 45 10 16 30 Älvsbyn 10 1 5 4 Överkalix 0 0 1 1 Övertorneå 0 0 2 0 Norrbottens län 185 placeringar i 26 placeringar i 100 placeringar i 99 Placeringar utanför länet familjehem 24 familjehem 11 förstärkta familjehem förstärkt familjehem HVB-hem 64 HVB-hem Totalt 99 placeringar utanför länet I tabellen 3.3 ovan visas antal placerade barn och unga fördelat efter kommun och placeringsform. Tabellen visar även placeringar utanför länet fördelat efter kommun, totalt var det 99 placeringar utanför länet år 2007 (av totalen 311). De kommuner som hade flest placeringar utanför länet är de tre största, följt av Kalix och Arvidsjaur. Tabellen visar också placeringar utanför länet fördelat efter placeringsform, och där kan man tydligt se att HVBhem är den placeringsform som till största del sker utanför länet. Av totalt 100 placeringar i HVB-hem var 64 av dem utanför länet, vilket motsvarar 64 %. Av de förstärkta familjehemmen så skedde 11 placeringar utanför länet, vilket motsvarar 42 %. Av familjehemmen skedde mer parten av placeringarna inom länet. Tabell 3.4 Var geografiskt har placeringen skett? Placeringar Antal år 2007 Andel (%) år 2007 Antal år 2005 Andel (%) år 2005 Inom kommunen 100 32% 130 39% Inom länet 112 36% 117 35% Utanför länet 99 32% 83 25% Totalt 311 100% 330 100% Det inlämnade materialet visar att av de 99 placeringarna som var gjorda utanför länet var ca 25 placeringar i Västerbottens län, de resterande 74 placeringarna var spridda över hela Sverige. Av totalt 311 placeringar är 99 utanför länet, så i själva verket är det en tredjedel av 12

placeringar som görs utanför länet. I den tidigare undersökningen 2005 var 83 placeringar utanför länet och 16 placeringar gjorda i Västerbotten, detta innebär en ökning med 9 placeringar i grannlänet. Vidare kan tänkas att Piteå kommun har fler placeringar i Västerbotten på grund av närheten till grannlänet, och så var även fallet. Piteå kommun hade 15 placeringar i Västerbotten vilket är något mer än övriga kommuner i Norrbottens län. Tabell 3.5 Social problematik vid tidpunkten för placeringen. Social problematik Antal år 2007 Andel (%) år 2007 Antal år 2005 Andel (%) år 2005 Brist hos föräldrar 136 54% 140 54% Eget beteende 51 20% 35 13% Brist hos föräldrar & eget beteende 65 26% 86 33% Totalt 252 100% 261 100% I undersökningen tillfrågades också om barnen och ungdomarnas sociala problematik vid tidpunkten för placering. Här framgick det att för det stora flertalet av ungdomarna handlade det om brist hos föräldrarna (54 %). Även en kombination av brist hos föräldrar och eget beteende registrerades för 26 % av barnen. 20 % av barnen uppvisade social problematik pga. eget beteende. Vid en jämförelse med tidigare kartläggningen så har eget beteende ökat mest, från 35 till 51 motsvarande 7 %. Brist hos föräldrar och eget beteende har också ökat med 6 %. För mer detaljerad information kring vilken typ av social problematik pga. brist hos föräldrar och eget beteende se tabell 3.6 och tabell 3.7 nedan. Tabell 3.6 Social problematik på grund av brist hos föräldrar (flera svarsalternativ var möjliga) Social problematik pga. brist hos föräldrar År 2007 År 2007 År 2005 År 2005 Orsak Antal Andel (%) Antal Andel (%) Missbruk 70 28% 81 28% Kriminalitet 6 3% 22 7% Övergrepp 10 4% 14 5% Misshandel 15 6% 25 8% Annan problembild 8 147 59% 153 52% Totalt 248 100% 295 100% 8 Av de som uppgav annan problembild svarade bland annat att det berodde på: bristande omsorgs/ föräldraförmåga, psykisk sjukdom/ohälsa, relationssvårigheter/problem/konflikter, avlidna föräldrar, misär och andra uppgav inget svar. 13

Tabell 3.7 Social problematik på grund av eget beteende (flera svarsalternativ var möjliga) Social problematik pga. eget beteende År 2007 År 2007 År 2005 År 2005 Orsak Antal Andel (%) Antal Andel (%) Bokstavsdiagnoser 29 17% 30 16% Psykiska sjukdomar 35 20% 31 16% Missbruk 36 21% 39 20% Kriminalitet 33 19% 35 18% Annan problembild 9 38 22% 58 30% Totalt 171 99% 193 100% Tabell 3.8 Lagstöd under placeringstiden Lagstöd under placeringstiden Antal år 2007 Andel (%) år 2007 Antal år 2005 Andel (%) år 2005 LVU 78 31% 67 26% SoL 149 59% 168 64% Inget svar 15 6% 10 4% Både LVU & SoL 10 4% 16 6% Totalt 252 barn 100% 261barn 100% /////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// ////////////// ///////////////// Placering i HVB/SiS-hem Antal Andel (%) Antal Andel (%) LVU 54 54% 29 32% SoL 35 35% 31 34% Inget svar 0 0% 1 1% LVU & SoL under placeringstiden 11 11% 29 32% Totalt 100 placeringar 100% 90 placeringar 100% /////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// ////////////// ///////////////// Placering i familjehem Antal Andel (%) Antal Andel (%) LVU 44 24% 51 25% SoL 122 66% 135 66% Inget svar 13 7% 10 4% LVU & SoL under placeringstiden 6 3% 10 4% Totalt 185 placeringar 100% 206 placeringar 100% /////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// ////////////// ///////////////// Placering i förstärkt familjehem Antal Andel (%) Antal Andel (%) LVU 8 31% 11 32% SoL 14 54% 17 50% Inget svar 3 12% 1 3% LVU & SoL under placeirngstiden 1 3% 5 15% Totalt 26 placeringar 100% 34 placeringar 100% Placeringar med stöd av LVU har ökat sen föregående undersökning och uppgår nu till en tredjedel av alla placeringar. SoL placeringar har minskat totalt sett. När det gäller LVU 9 Av dem som uppgav annan problembild svarade att det berodde på: relations/sociala problem, skolproblem/avvikande beteende, utagerande aggressivitet, rymning, begåvnings/förstånds handikapp, gränsdragningsproblem, sedan fanns det några barn/unga med destruktivt beteende, överaktiv och koncentrationssvårigheter samt några som inte uppgav något svar. 14

placeringar vid Hvb/SiS hem så har de ökat med 22 %, för familjehemmen och förstärkta familjehemmen har ingen större förändring skett från föregående undersökning. Undersökningen visar att 14 ungdomar befann sig någon gång under 2007 på behandlingshem med Statens Institutionsstyrelse (SiS) som huvudman och därav var 13 av 14 placerade med stöd av LVU. Tabell 3.9 Anledningen till placeringen Anledningen till placeringen Antal Andel (%) HVB/SiS Familjehem Förstärkt familjehem Utredning 64 17% 35 23 6 Vård & Behandling 262 72% 96 142 24 Annat 40 11% 2 36 2 Totalt 366 100% 133 201 32 I tabell 3.9 visas anledningen till placeringen, i många ärenden finns en komplex problembild vilket innebär att flera orsaker kan finnas till en placering. Exempelvis kan ett familjehemsplacerat barn ha ett behov av kompletterande behandlings- och stöd insatser. Av undersökningen visade det sig att anledningen till de flesta placeringarna var vård och behandling 72 % därefter var det utredning 17 %. 11 % hade annan anledning till placeringen, annan anledning kunde vara exempelvis boende, frånvaro av förälder och bristande omsorgsförmåga. Tabell 3.10 Har familjen innan placeringen varit aktuell hos socialtjänsten? Har familjen eller barnet varit aktuell Antal Andel (%) Antal Andel (%) hos socialtjänsten innan placeringen? 2007 2007 2005 2005 JA 195 77% 208 80% NEJ 44 17% 42 16% Ja, men i annan kommun 12 5% 7 2,7% Ej svar 1 1% 4 1,5% Totalt 252 100% 261 100% I undersökningen ville vi veta om de barn/unga som var aktuella vid undersökningstillfället hade varit aktuella hos socialtjänsten före placeringen i vård utanför det egna hemmet. I flertalet fall, 195 fall, motsvarade 77 % uppgav uppgiftslämnarna att barnet/ungdomen hade varit aktuell tidigare. Detta kan jämföras med den tidigare kartläggningen där 80 % hade varit aktuella hos socialtjänsten innan placeringen, en minskning med 3 %. Knappt 5 procent uppgav att de varit aktuella i annan kommun innan placeringen. 15

Om JA: vilka biståndsinsatser har familjen/barnet/ungdomen haft innan placeringen Stöd till föräldrar Stödkontakt Kontaktfamilj Kontaktperson Hemma-hos/hemterapeut insats Råd och stöd Familjepedagog Samtalsstöd/kontakt Familjebehandling Öppenvård Synq Avlastningsfamilj Ungdomsbehandlare Våga vilja Hemtjänst insats Intensiv stöd Konsekvens program Behandlingspedagog Insatser för syskon Familjehem Förstärkt familjehem HVB-hem (inkl SiS) Jourplacering Ungdomsstödjare Behandlingshem Missbruksbehandling Missbruksvård Utredningar Utredningsplaceringar Yttrande ungdom Övergångslägenhet Råd och stöd familjerätt Samarbetssamtal Daghemsplacering Ekonomiskt bistånd Sanering av lägenhet Tabell 3.11 Har kommunen vänt sig till landstinget för samverkan? Har kommunen vänt sig till landstinget för utredning/samverkan i samband med placeringen? Antal 2007 Andel (%) 2007 Antal 2005 Andel (%) 2005 JA 67 27% 79 30% NEJ 185 73% 182 70% Totalt 252 100% 261 100% Om JA: tillhandahöll landstinget utredning/samverkan? JA 60 90% 68 86% NEJ 7 10% 11 14% Totalt 67 100% 67 100% I undersökningen var vi också intresserade av att få reda på i vilken utsträckning kommunerna har vänt sig till landstinget för utredning eller samverkan i samband med placeringen. Enligt tabell 3.11 framgick det att i 27 % (67 personer) av fallen hade socialtjänsten vänt sig till landstinget för samverkan. Av dessa 67 personer tillhandahöll landstinget utredning eller samverkan till 90 % (60 personer). Vid jämförelse mot 2005 års siffror har 3 % färre vänt sig till landstinget i samband med placeringen, vid 2005 års kartläggning tillhandahöll landstinget samverkan eller utredning till 86 %, vilket var 4 % lägre än för år 2007. Sammanfattningsvis kan man säga kommunerna vänt sig till landstinget i färre ärenden men att landstinget och kommunerna då samverkat i högre grad. 16

Kapitel 4 PLACERINGSKOSTNADER I denna del beskrivs socialtjänstens kostnader för barn och unga, placerade för vård utanför det egna hemmet, i hemkommunen, inom länet eller utanför länsgränsen, enligt SoL och LVU under år 2007. 4.1 Nationellt Enligt socialstyrelsen är bilden av individ- och familjeomsorgen (IFO) nationellt mångfasetterad. Resurserna, kompetensen, lösningarna och kostnaderna varierar mycket. Kostnaderna per invånare är tio gånger större i kommunen med de högsta kostnaderna jämfört med den med de lägsta. Kostnadsskillnaderna har i huvudsak strukturella orsaker, men kan också bero på skillnader i ambitioner och effektivitet. Kommunernas totala kostnader för barn- och ungdomsvården fortsätter att öka. Kostnaderna för barn- och ungdomsvården har ökat med ca 18 % under 2000-talet. Mest ökade kostnaderna för öppna insatser, både individuellt behovsprövade och övriga öppna insatser, som sammantaget ökade med 40 procent under 2000-talet. Kostnaderna för IFO: s insatser till barn och unga år 2006 var cirka 11,2 miljarder kronor. Merparten går till dygnsvård, på institution eller i familjehem. Kostnaden var i genomsnitt (vägt medlevärde) 4 960 kronor per invånare 0-20 år. Storstäderna har den högsta kostnaden, med i genomsnitt 6 000 kronor per barn i befolkningen, medan glesbygdskommuner har den lägsta, 3 200 kronor. Kostnaderna per vårddygn var i genomsnitt 3 370 kronor på HVB (en ökning med 2 % under perioden 2000-2005) och 840 kronor i familjehem (en ökning med nästan 10 %) (Socialstyrelsen, 2008). Varje enskild kostnad får större utslag i en liten totalbudget och de slumpvisa variationerna är större från ett år till ett annat. Kostnaden för två placeringar av barn i familjehem kan till exempel motsvara halva IFO-budgeten. Kostnaden per invånare för barn och unga varierar mellan 46 och 2 806 kronor (ibid.). Rikssnittet för kostnad per invånare är 1 254 kr (vägt medelvärde), snittet för Norrbottens län är 999 kr per invånare (vägt medelvärde). Nedan några kommuner i Norrbottens län med högst respektive lägst vägt medelvärde. Boden 1 280 kr/inv Pajala 421 kr/inv Luleå 1 243 kr/inv Arvidsjaur 367 kr/inv Kalix 1 231 kr/inv Övertorneå 140 kr/inv Piteå 1 131 kr/inv Arjeplog 46 kr/inv Överkalix 1 094 kr/inv 17

4.2 Kommunerna i Norrbottens län Kostnaderna i Norrbottens län för placerade barn och unga i åldern 10-18 år varierar mycket, de kommuner med högsta kostnaden år 2007 är Luleå ca 27 miljoner, Piteå ca 19 miljoner, Boden ca 11 miljoner, följt av Kalix ca 8 miljoner, Älvsbyn ca 6 miljoner och Överkalix ca 4 miljoner. År 2005 var det också Luleå ca 29 milj, Boden ca 12 milj och Piteå ca 11 milj som hade högsta kostnaden, följt av Kalix ca 4 milj, Gällivare ca 3 milj och Överkalix ca 3 milj. När det gäller typ av placering är det Hvb/SiS-hemmen som har ökat mest, totalt 45 % från år 2005 till år 2007, följt av familjehemmen som har ökat med 13 %. De förstärkta familjehemmen har minskat i antal fram till år 2007, därav lägre kostnad år 2007. Den genomsnittliga dygnskostnaden för Hvb/SiS hemmen har ökat med ca 200 kr. Placeringskostnaden utanför länet har också ökat fram till år 2007, från ca 32 miljoner till ca 43 miljoner, detta motsvarar en 32 procentig ökning. Sammanfattningsvis har antalet barn och unga som har en placering minskat från 261 till 252, trots detta har kostnaderna ökat från ca 69 miljoner till ca 85 miljoner, vilket motsvarar en ökning med 24 %. År 2007 var det färre placeringar än år 2005 trots detta har ändå antalet vårddygn ökat från 65 161 till 69 268. För mer information se tabellerna 4.1 till 4.3. 18

Tabell 4.1 Placeringskostnader i Norrbottens län år 2007 ÅR 2007 Kronor Andel av totala Antal Andel av de totala Genomsnittliga Typ av placering kostnaden (%) dygn antal dygnen (%) dygns kostnaden (kr) Familjehem 20 789 752 24% 46 573 67 % 446 kr Förstärkt familjehem 8 624 616 11% 3 607 5% 2 391 kr Familjehemsprojektet 1 363 704 1% 1 802 3% 755 kr FoU Norrbotten HVB/SiS-hem 54 162 215 64% 17 127 25% 3 162 kr Särskilt boende 397 500 0,4% 159 0,2% 2 500 kr Totalt 85 337 787 ca 100% 69 268 ca 100% 1 324 kr ÅR 2005 Typ av placering Kronor Andel av totala kostnaden (%) Antal dygn Andel av de totala antal dygnen (%) Familjehem 18 454 599 27% 46 874 72% 394 kr Förstärkt familjehem 13 102 254 19% 5 630 9% 2 327 kr Familjehemsprojektet 640 416 787 814 kr FoU Norrbotten HVB/SiS-hem 37 300 196 54% 12 657 19% 2 947 kr Totalt 68 857 049 100% 65 161 100% 1 057 kr Tabell 4.2 Placeringskostnader fördelat efter kommuner i Norrbottens län år 2007 Kommun Totalt antal kronor år 2007 Familjehe m (kr) år 2007 Förstärkt familjehem (kr) år 2007 HVB-hem (kr) år 2007 Antal barn/ unga år 2007 Genomsnittliga dygns kostnaden (kr) Totalt antal kronor år 2005 Arjeplog 0 0 0 0 0 0 0 Arvidsjaur 3 318 625 0 0 3 318 625 4 420 558 3 Boden 10 556 036 3 483 123 428 553 6 644 360 39 12 104 994 43 Gällivare 1 438 908 1 438 908 0 0 14 3 268 030 29 Haparanda 1 944 183 474 684 0 1 469 499 8 2 003 368 8 Jokkmokk 465 551 0 203 051 262 500 2 568 772 5 Kalix 8 465 590 1 167 290 106 400 7 191 900 18 4 283 277 17 Kiruna 2 187 818 321 993 574 259 1 291 566 5 591 929 7 Luleå 26 992 252 6 486 898 1 711 329 18 794 025 85 28 841 039 96 Pajala 961 856 564 356 0 397 500 10 5 183 840 2 Piteå 19 021 912 5 800 000 6 234 728 6 987 184 54 11 258 511 38 Älvsbyn 6 015 740 1 052 500 730 000 4 233 240 16 2 392 131 11 Överkalix 3 537 500 0 0 3 537 500 1 2 550 000 1 Övertorneå 431 816 0 0 431 816 1 391 600 1 Norrbottens län 85 337 787 11 908 870 9 988 320 54 162 215 +397 500 252 68 858 049 261 Antal barn/ unga år 2005 Tabell 4.3 Placeringskostnader inom länet och utanför länet år 2007 Placeringar 2007 Kostnad (kronor) År 2007 Dygn (antal) År 2007 Kostnad (kronor) År 2005 Utanför länet 42 583 426 17 902 32 367 600 - HVB-hem 36 353 731 10 549 19 911 081 - Familjehem 435 893 4 990 2 188 569 - Förstärkt familjehem 5 793 802 2 363 10 267 950 Inom länet 34 917 084 49 099 27 384 800 Placeringar inom kommunen och landet 11 1 243 987 368 761 633 Placeringar inom länet och landet 12 6 593 290 2 023 8 343 016 Totalt antal kronor 85 337 787 69 268 68 857 049 10 Annat boende: SoL, särskilt boende 7 kap 1 p2 SoL. 11 Denna kostnad är när en person har varit placerad både i egna kommunen och i en annan kommun inomlandet. 12 Denna kostnad är när en person har varit placerad både i egna länet och i en annan kommun inom landet. 19

Kapitel 5 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Syftet med uppföljningen är att kartlägga kostnadsutvecklingen och antalet placeringar för åldersgruppen 10-18 år, under år 2007 i jämförelse med år 2005. Dessutom har en resursinventering genomförts under åren undersökningarna pågått, det vill säga under 2006 och 2008. RESURSER Vård och behandlingsresurserna i Norrbottens län har både minskat och ökat från tidigare undersökning. Utbudet av HVB/SiS -hems platser inom länet har minskat från 88 platser år 2006 till 69 platser år 2008, minskningen motsvarar 21 procent. Antalet platser på förstärkta familjehem har däremot ökat, antal förstärkta familjehem år 2008 är 24 stycken. PLACERINGAR År 2005 var 261 barn och unga placerade utanför det egna hemmet, under 2007 minskade siffran till 252 barn och unga, en minskning med 9 personer. När det gäller placeringsform har HVB/SiS placeringar ökat, medan antal placeringar i familjehem och förstärkta familjehem minskat. 100 placeringar gjordes på HVB/SiS hem mot 90 i föregående undersökning. När man tittar på den sociala problematiken bakom placeringarna så har eget beteende ökat från år 2005. Materialet visade även på att en tredjedel av placeringarna sker utanför länet, av HVB/SiS hems placeringar sker 64 procent utanför länet, denna siffra har ökat. Placeringar med stöd av LVU har också ökat totalt sett sen föregående undersökning, dessa uppgår nu till en tredjedel (31%) av alla placeringar. PLACERINGSKOSTNADER Trots att antalet barn och unga samt antalet placeringar har minskat, har kostnaderna i jämförelse med den tidigare undersökningen ökat från ca 69 miljoner kronor till närmare 85 miljoner kronor, detta är en ökning med 24 procent. Kostnaden för HVB/SiS hemmen är den största kostnadsandelen, drygt 54 miljoner kronor, 64 procent av kostnaderna. Antalet vårddygn för placeringar har ökat från drygt 65 000 till över 69 000. 20

Sen den första studien har placeringskostnaderna utanför länet ökat från drygt 32 miljoner till närmare 42.6 miljoner, dvs. drygt 31 procent. Antalet placeringar utanför länet har också ökat, dock endast med ca 7 procent. Utanför länet används främst HVB/SiS hem för placeringar. SLUTSATSER I KORTHET 2005 2007 Procentuell förändring Antal placerade barn 261 252-3.5 LVU - placeringar 67 (26% av totala antalet placeringar) 78 (31% av totala antalet placeringar) +16.4 Totala kostnader för placeringar 68 857 049 85 337 787 + 23.9 Kostnader HVB/SiS 37 300 196 54 162 215 + 45.2 Kostnader Familjehem 18 454 599 20 789 752 + 12.7 Kostnader placeringar utanför länet 32 367 600 42 583 426 + 31.6 21

LITTERATURFÖRTECKNING Socialstyrelsen (2008). Barn och unga insatser år 2007. Socialtjänst 2008:9. Socialstyrelsen (2008). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapporter 2007. Internet Socialstyrelsen (www dokument) ULR http://www.socialstyrelsen.se, (080715) Statistiska centralbyrån, (www dokument) URL http://www.scb.se, (080802) 22

Bilaga 1 Översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa År 2006 genomfördes en kartläggning av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa i Norrbottens län på uppdrag av länets socialnämnds ordföranden. Kommunförbundet Norrbottens styrelse har gett i uppdrag att utreda behovet av vård och behandlingshem i länet. Syftet med denna kartläggning är dels att följa upp föregående års undersökning och dels som underlag till den kommande utredningen kring behovet av vård och behandlingshem i länet för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa. Bifogad enkät avser översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa året 2007. Svar på enkäten skickas in senast 15 mars 2008 till Kommunförbundet Norrbotten Box 947 971 28 LULEÅ Vid frågor kontakta; Agneta Bygdell Ingrid Carlénius 0920-20 54 10 eller 070-227 58 10 0920-20 54 04 eller 070-213 58 15 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN

Frågeformulär (ett per barn/ungdom) Översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Målet för översynen är att utarbeta underlag för beslut i syfte att verka för en sammanhållen vård och behandling inom länet för barn och ungdomar med psykosociala problem. Målgruppen är barn och unga som var placerade för vård utanför det egna hemmet år 2007, samt är födda mellan åren 1989-1997 (10-18 år). Pojke Flicka Födelseår:. Hemkommun:.. Problembild Barn i fara 1 (föräldrars bristande omsorgsförmåga) Missbruk Kriminalitet Övergrepp Misshandel Annan problembild Farliga barn 2 (eget beteende) Bokstavsdiagnoser exempelvis ADHD, neuropsykiska funktionshinder Psykiska sjukdomar exempelvis depression, personlighetsstörningar, antisocialt beteende, Anorexi/Bulimi, självskador och självmodsförsök. Missbruk Kriminalitet Annan problembild Vilka placeringar har beviljats 1 Barn i fara: är de som far illa eller riskerar att fara illa på grund av föräldrars handlingar eller brist på handlingar eller övergrepp från andra utanför familjen. 2 Farliga barn: är de som utgör en fara för sig själva på grund av egna handlingar (användning av alkohol och andra droger, kriminalitet och prostitution).

Familjehem Förstärkta familjehem, vilket.. HVB hem, vilket. Antal placeringar (st) under 2005 (en person kan ha haft flera olika placeringar under ett år tillexempel 2 st olika familjehem)..familjehem..förstärkta familjehem..hvb hem Orsaken till placeringen Utredning Vård Annat:. Placeringar Inom kommunen Inom länet, var: Utanför länet, var:. Har familjen eller barnet varit aktuell hos socialtjänsten sen tidigare JA NEJ Ja, men i annan kommun Har familjen tidigare, innan placering haft biståndsinsatser Om JA vilka:. Har man vänt sig till landstinget för utredning/samverkan i samband med placeringen JA NEJ Om JA: tillhandahöll landstinget utredning/samverkan Placeringskostnader för kommunen (Ringa in den gällande lagstiftningen) JA NEJ Lag Typ av placering Totalt antal kronor Antal Dygn LVU SoL HVB hem LVU SoL Familjehem

LVU SoL Förstärkta familjehem Tack på förhand!

Barnuppdraget i Norrbottens län 2006-2007

Titel Barnuppdraget i Norrbottens län 2006-2007 Författare: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sociala enheten Kontaktperson: Berit Sunnerö, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 0920-96000, fax: 0920-22 84 11, E-post: lansstyrelsen@bd.lst.se Internet: www.bd.lst.se

Förord Regeringen har gett landets samtliga länsstyrelser i uppdrag att under år 2006 och 2007 granska den sociala barn- och ungdomsvården, det s.k. barnuppdraget. Bakgrunden till uppdraget är att insatser från socialtjänsten kan innebära stora ingrepp i barns och deras familjers liv. Det måste därför ställas höga krav på rättssäkerhet i handläggningen samt insatsernas säkerhet och kvalitet. Regeringsuppdraget har omfattat följande; granskning av handläggning och dokumentation i utredningar om barn och unga i alla kommuner och se till att handläggningen är rättssäker samt att barn kommer till tals granskning av kommuners hantering av familjehemsärenden och familjehemsplaceringar av barn och unga se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna när förvaltningar inom en och samma kommun, kommuner, eller olika huvudmän tvistar granskning av hur kommuner hanterar anmälningar om barn som far illa samt åtgärda eventuella brister påverka kommuner att aktivt planera för de resurser som behövs för att barn och unga ska få den vård, omsorg och tillsyn de behöver strukturerad och operativ tillsyn över samtliga enskilda och offentliga verksamheter där barn och unga ges insatser av socialtjänsten (HVB-hem och öppenvård) Uppdraget redovisas i en gemensam rapport till regeringen i slutet av mars 2008. Den del av uppdraget som är tillsyn av HVB-hem kommer att redovisas till regeringen i en separat rapport i slutet av 2008. En arbetsgrupp med representanter från länsstyrelserna har tolkat uppdraget och formulerat ett antal nyckelfrågor för varje granskningsområde, som utgår från gällande lagstiftning på området, samt gemensamma mallar för uppdragets genomförande. I uppdragets alla områden ingår också ett barnperspektiv samt ett jämställdhetsperspektiv. Svaren på nyckelfrågorna utgör grund för den gemensamma rapporten till regeringen. Länsstyrelsen i Norrbottens län har genomfört uppdraget under år 2006 och 2007. All tillsyn har avslutats med ett beslut till berörd kommun och HVB-hem. Besluten finns publicerade på Länsstyrelsens hemsida, www.bd.lst.se. I den här rapporten redovisas en sammanfattning av barnuppdragets genomförande och resultat i Norrbottens län. Rapporten har sammanställts av socialkonsulenterna Kristina Lundberg och Sven Mikko Berit Sunnerö Socialdirektör

Barnuppdraget i Norrbottens län vad och hur har vi gjort? Länsstyrelsen har besökt alla 14 kommuner i länet med anledning av barnuppdraget, under åren 2006 och 2007. Uppdraget har genomförts med hjälp av de centralt framtagna nyckelfrågorna och mallarna för tillsynen. Länsstyrelsen har redovisat resultatet vid möten med socialnämnd och förvaltningsledning eller skriftligt kommunicerat det preliminära resultatet för synpunkter innan tillsynen avslutats med ett beslut. Alla länets HVB-hem för barn och ungdomar ska besökas. En kartläggning har gjorts av samtliga kommuners öppenvårdsverksamheter för barn och ungdomar. Tillsyn av samtliga öppenvårdsverksamheter i en kommun har genomförts. Vid tillsynen av HVB-hem och öppenvårdsverksamheter har ungdomar och vårdnadshavare intervjuats. Genom en enkät till samtliga kommuner har uppgifter om socialtjänstens handläggning av anmälningar om barn som misstänks fara illa sammanställts. Socialtjänstens hantering av anmälningar har diskuterats med kommunernas företrädare vid en temadag om barnuppdraget. Uppdraget att påverka kommuner att aktivt planera för de resurser som behövs för att barn och unga ska få den vård, omsorg och tillsyn de behöver har genomförts och funnits med i samtliga övriga granskningar enligt barnuppdraget. För att komma tillrätta med de brister som har uppmärksammats har Länsstyrelsen beslutat om återrapporteringskrav i berörda beslut. Förnyad tillsyn kommer att genomföras i några kommuner. Samtliga kommuner har besökts för tillsyn av handläggning och dokumentation i utredningar om barn och unga. Sammantaget har 300 personakter, jämt fördelade mellan pojkar och flickor, granskats. Socialnämndernas måldokument, riktlinjer och informationsmaterial har också granskats och behandlats vid tillsynen under intervjuer med handläggare, chefer och politiker. Familjehemsärenden och familjehemsplaceringar har granskats i sju av länets kommuner. Sammanlagt har 160 akter, hälften barnakter och hälften familjehemsakter, har granskats. Samtal har genomförts med ett urval familjehemsplacerade barn. Tillsyn med syfte att se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna har genomförts i en av länets kommuner, avseende samverkan mellan barn- och familjeenheten och handikappenheten. Ett urval av akter i de barnärenden som varit eller borde ha varit aktuella för samverkan mellan de båda enheterna har granskats. En gruppintervju har genomförts med chefer och handläggare inom båda enheterna där ett syfte har varit att samverkan ska initieras vid intervjutillfället samt att den preliminära återföringen av resultatet ska starta processen för att åtgärda eventuella brister omgående.

Handläggning och dokumentation av utredningar Utgångspunkterna för tillsynen av handläggning och dokumentation av utredningar är att barn i behov av insatser från samhället ska få det skydd och stöd de behöver. Handläggningen ska vara lagenlig och rättssäker och ha ett tydligt barnperspektiv. Följande nyckelfrågor har ingått i tillsynen: är barnets förhållanden väl utredda dvs. håller utredningen god kvalitet? har barnet kommit till tals och har dess åsikter beaktats? har socialnämnden gjort en egen bedömning av barnets behov och hur detta kan tillgodoses? står det klart på vilka grunder nämnden fattat beslut om insats? Resultatet av tillsynen visar att i sex av länets kommuner är barnets förhållanden väl utredda. Utredningarna har i dessa kommuner överlag god kvalitet och det står också klart på vilka grunder nämnden fattat beslut om insatser. Barnen har i stor utsträckning fått komma till tals och deras åsikter samt hur åsikterna beaktats framgår av utredningen. Det framgår också att handläggningen är rättssäker och har barnens bästa i fokus i dessa kommuner. I tre kommuner har det i alltför hög grad saknats ett barnperspektiv i utredningarna och kvaliteten i utredningsarbetet måste förbättras. I dessa kommuner finns också vissa brister i dokumentationen avseende omfång och innehåll på journalanteckningar. Uppgift om kommunicering, samtycke till utredning och kontakter med utomstående samt meddelande av beslut saknas i många ärenden. I övriga fem kommuner är bristerna i flertalet utredningar så stora att det inte alltid står klart på vilka grunder nämnden fattat beslut samt om insatsen svarar mot barnets behov. De brister som iakttagits i dessa kommuner är också handläggningstider på upp till 1 år utan beslut om förlängning eller skäl därtill, avsaknad av förhandsbedömningar, svårigheter att följa ärendets gång, avsaknad av barnsamtal och att barnet är osynligt i utredningen. En redovisning av vårdnadshavarnas förmåga att tillgodose barnets behov saknas i dessa ärenden. Stora brister finns också i dessa kommuner i dokumentationen avseende kommunicering, samtycke till kontakter, beslutsdatum, meddelande av beslut mm. I de kommuner där allvarliga brister har iakttagits har länsstyrelsen begärt en återrapportering av hur bristerna åtgärdats. Resultatet av tillsynen är ännu inte fullt synligt då inte alla berörda kommuner har lämnat sina redovisningar av vidtagna åtgärder. Trots ovan redovisade brister finns det överlag en ökande medvetenhet om barnperspektivet under hela 2000-talet. Barnen blir alltmer synliga och föräldrars problematik bedöms i förhållande till barnets behov. I flertalet kommuner finns rutiner för att tala med barn, men däremot redovisas inte alltid barnets synpunkter och inställning till socialtjänstens förslag. I några kommuner används särskilda metoder eller verktyg för att prata med barnen. Nästan samtliga av länets kommuner ingår i nätverk för utbildning i BBIC, ett enhetligt system för dokumentation av utredningar och uppföljningar, vilket deltagande kommuner anser kommer att leda till ytterligare kvalitetshöjning av utredningsarbetet. Några av länets kommuner anlitar kvalificerade metodhandledare för att öka kvaliteten och lagenligheten i handläggningen. Inga större skillnader har setts i beskrivningen av eller bedömningen av pojkar och flickors behov. Däremot finns en övervikt av bedömningar om mammors förmåga att tillgodose barnets behov medan bedömningen av pappornas förmåga alltför ofta saknas i utredningarna. Riskbedömningar från barnets perspektiv i de ärenden där våld förekommit görs i några kommuner men saknas i alltför stor utsträckning i flertalet kommuner. Övrigt som kommit fram i tillsynen är att föräldrar uppges själva aktivt söka hjälp och stöd av socialtjänsten i allt större utsträckning. Vissa tendenser finns till att bistånd ges som service, utan någon utredning av barnens egentliga behov.

Familjehemsvården Uppdraget innebär granskning av socialnämndens planering inför ett barns placering och uppföljning av familjehemsvården där följande nyckelfrågor har ingått i tillsynen: står det klart att nämnden följer vården noggrant och ser till att målet med vården uppnås? gör socialtjänsten regelbundna besök i det hem där barnet vistas och har enskilda samtal med barnet? omfattar uppföljningen barnets hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till föräldrar och andra närstående? Resultatet av tillsynen visar att uppföljning genom regelbundna besök och telefonkontakt överlag fungerar bra i de sju granskade kommunerna. Överväganden om fortsatt vård görs regelmässigt inom sex månader. Kontakterna med barnets vårdnadshavare är överlag goda. Enskilda samtal med barnen eller observationer sker som regel i samtalen med barnen talar man oftast om trivsel i familjehemmet, skolgång, fritid och barnens kontakter med anhöriga. Däremot talas det sällan eller aldrig om barnets fysiska hälsa, utveckling eller sociala beteende. I några kommuner får barnen och familjehemmen en telefonlista på vart de kan vända sig om de är missnöjda eller har frågor de inte får svar på av sin handläggare. Några kommuner har också rutiner för avslutning av placeringen samt uppföljande samtal några månader efter avslutad placering. De brister som framkommit är rekrytering och utbildning av familjehem. Det är endast ett fåtal kommuner som har skapat en bank av färdigutredda familjehem. Vid placering i annan kommun sker sällan samråd med placeringskommunen. Rutiner och riktlinjer för placeringar, uppföljning, vårdnadsöverflyttning saknas i flertalet kommuner. I några kommuner fanns allvarliga brister; familjehemsutredningar saknades i några ärenden och i några ärenden hade utredningen färdigställts först efter att barnet placerats i familjehemmet. Bedömning om familjehemmets förmåga att möta det enskilda barnets särskilda behov saknades. Vidare framkom brister i uppföljningsansvaret. Övervägande om fortsatt vård sker inte alltid inom föreskriven tid, sex månader, utan i vissa fall en gång per år. Alltför många placeringar saknar vårdplaner och genomförandeplaner och de planer som finns uppfyller inte lagens krav på innehåll och utformning. Uppföljning av barnets skolgång eller hälsoutveckling görs oftast inte annat än om barnet har skolproblem eller någon konstaterad sjukdom. Övervägande om släkting- eller nätverksplacering görs inte alltid. Övervägande om vårdnadsöverflyttningar har blivit allt vanligare men leder sällan till en ansökan. Länsstyrelsen har begärt en skriftlig återrapportering om hur bristerna ska åtgärdas i tre kommuner.

Barnens röster I samband med Länsstyrelsens granskning av familjehemsvården i länet har tolv barn intervjuats, sju flickor och fem pojkar. Urvalet har gjorts bland de granskade ärendena i respektive kommun och i samråd med handläggare. Innan intervjuerna togs kontakt med både familjehem och vårdnadshavare samt med den unge. Alla intervjuer har skett i familjehemmen. Barnen var födda mellan 1987 och 1994. Intervjun omfattade följande områden: skola, hälsa, fritid, familjehem, uppföljning/kontakt med socialtjänsten. Kontakterna med skola både inför placeringen och under placeringen tas som regel av familjehemmen. Åtta av barnen upplever sig friska. Ett barn uppger sig inte ha någon att vända sig till om hon/han mår dåligt och ett barn säger att han pratar med sin mamma när han känner sig sjuk. Alla barn uppger att de har ett eller flera fritidsintressen. Alla barn utom ett, som delar rum med jämnårigt biologiskt barn, har eget rum. De har i olika grad fått vara med och bestämma möbler och möblering. Nio av barnen säger att de brukar prata med någon i familjehemmet om de är ledsna eller funderar över något. Ett barn tycker sig inte ha någon att tala med och ett barn vänder sig i första hand till handläggaren. Ett barn vet inte vem man vänder sig till om man behöver prata med någon. Flertalet av barnen uttryckte besvikelse över att placeringarna gått alltför fort. Barnen önskar att de själva får vara mer delaktiga i val av familjehem. Av de sex barn som inte kände sina hem sedan tidigare eller placerades vid späd ålder hade två barn inte fått tillfälle att träffa familjehemmet mer än en gång och två barn inte alls innan placeringen. Tio av barnen uppger att de vet vem som är deras socialsekreterare. Fem barn har telefonnummer till handläggaren. De flesta är nöjda och tycker att den kontakt man har med handläggaren är tillräcklig. Två ungdomar efterlyser litet mer spontana kontakter från handläggarnas sida, t. ex att hon/han ringer upp någon gång mellan halvårsbesöken bara för att höra hur den unge mår, ringer på födelsedagen eller erbjuder en fikastund på stan. Mellan stolarna Följande nyckelfråga har ingått i tillsynen: Får barn och unga den hjälp som de behöver oberoende av om ansvariga har olika tolkningar av sin egen verksamhets ansvar gentemot andras ansvar? De områden som valts för tillsynen är socialtjänstens barn- och familjeenhet och enhet för handikappomsorg. Valet grundar sig på att barn med funktionshinder och neuropsykiatriska handikapp som också har eller riskerar att få en social problematik är en utsatt grupp som riskerar att hamna mellan det organisatoriska ansvaret inom både socialtjänst, skola, hälsooch sjukvård och psykiatri. Tillsynen rör insatser till barn enligt socialtjänstlagen och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), med fokus på samverkan. Tillsynen, som genomförts i en kommun, har omfattat områdena samverkan, rutiner, avvikelsehantering, dokumentation, kompetens, information, barnperspektiv, jämställdhet, utvärdering och utvecklingsarbete. Resultatet av tillsynen visade att det fanns förutsättningar för samverkan avseende gruppen barn med funktionshinder och neuropsykiatriska handikapp som också har eller riskerar att få en social problematik i hemmiljön eller genom det egna beteendet. Samverkan kan dock förbättras genom att rutiner upprättas för hur samverkan ska ske, dokumenteras och utvärderas. Rutiner för hur barnets bästa och barnets rätt att komma till tals ska beaktas bör också utvecklas. Gemensam kompetensutveckling kan bidra till en ökad samsyn i de frågor som rör dessa barn och ungdomar. Barnen vill ha ärlig information och besked och vill framförallt bli lyssnade på eftersom det är först när de vuxna tar upp samma fråga med socialtjänsten som det börjar hända nåt!