15 september Program NRS registerdagar! 0915-1000 NRS delrapporter 1000-1020 Kaffe 1020-1200 NRS delrapporter samt besök på enheter 1200-1300 Lunch 1300-1330 NRS diagnosgrupp 1330-1430 Workshop 1430-1500 Kaffe (workshop) 1500-1600 Gemensam diskussion och avslut 1900-???? Gemensam middag med Webrehab, Golfrestaurangen, Kevinge Strand 20 16 september Aulan, Danderyds sjukhus, gemensamt med Webb Rehab: Användning av register för kvalitetsförbävring - framwda förväntningar på nawonella register 0830-0945 PROM 0945-1015 Kaffe 1015-1115 SKL: FramWden för nawonella register 1115-1200 Gemensam diskussion och avslut 1200-1300 Lunch 1300-1600 PrakWsk workshop OBS endast NRS
! Besök Wll enheter
! PresentaWon platsbesöken Bakgrund, Utredning och rehabilitering Marie- Louise Schult, Monika Löfgren, Marcelo Rivano Fischer, Elisabeth Persson
! Datainsamling och analys Svar från 24 enheter har varit möjliga av kategorisera
Antal pa(enter per år i utredning!
Antal pa(enter per år i program!
! Vanligaste remivent Primärvård n=22 Företagshälsovård n=10
! Remissbeslut (av vem?) Läkare n=14 Sjuksköterska n=4 Teamet n=5 Verksamhetschef n=4 Naprapat n=1 Teamledare n=1 Processledare n=1 Sjukgymnast =1 Psykolog n=1
! På vilken vårdnivå är kliniken? 7 6 5 4 3 2 1 0 Antal privat universitetssjukhus specialistvård länssjukhus närsjukhus centralsjukhus
! Exklusionskriterier per enhet 5 4 3 2 Vanliga exklusionskriterier l Medicinska hinder n=10 l Missbruk n=9 l Språksvårigheter n=4 l Motivation n=3 l Inga kriterier n=2 l Högt EQ5D n=1 antal kriterier 1 0
! Inriktning utredning och behandling 7 6 5 4 3 Vanliga områden l Smärta i rörelseapparaten n=21 l Ehler-Dahnlos syndrom n=3 l Smärta efter hjärnskada n=3 l Psykiatrisk comorbiditet n=3 l Smärta och opiatberoende n=1 l Psykosomatiskt förhållningssätt n=1 l Sömnproblem n=1 l PTSD n=1 antal specialområden per enhet 2 1 0
Hur många och vilka professioner ingår i! 7 6 5 4 teamutredning? Professioner antal l Läkare n=19 l Sjukgymnast n=19 l Psykolog n=17 l Sjusköterska n=9 l Arbetsterapeut n=14 l Socionom n=15 l Naprapat n=2 l Psykoteraput n=2 l Psykiatriker, rehabkoordinator, rehabchef, idrottsledare n=1 antal professioner per enhet 3 2 1 0
! Tid per pawent i utredning MedelWd 7½ Wmme Minsta Wd 3 Wmmar Mesta Wd 17½ Wmme
! Hur används NRS inför teamutredning? 6 5 4 3 2 Antal enheter 1 0 Alla ser resultat Självskattningsprofil Enskilda formulär Använder ej NRS
! Används specifika instrument för utredning förutom NRS? 52 olika instrument/undersökningsmetoder angavs Psykisk funkwon: PIPS BAI BDI PCS MADRAS IES- R SMBQ SCI- 93 GAI Fysisk funkwon: BAS- MQUE TIPPA KondiWonstest DRI Sollermans test Grippit Perdue peg board FunkWonsundersökning
! Används specifika instrument för utredning förutom NRS? 52 olika instrument/undersökningsmetoder angavs AkWvitetsanalys COPM AkWvitetsanalys AMPS DASH Intressechecklista ADL taxinomin AkWvitetsschema Borås skavningsformulär Arbetsförmåga Valpar AWC AWP WRI WEIS Arbetsteknikanalys Arbetsplatsbesök
Rehabiliteringsprogram Frölunda Kungälv Sandviken Uddevalla Aleris Ryggcentrum Alka Quren AB Boden Garnis - Sunderby Skövde Säter Örebro Aleris Bollnäs Angered Mösseberg, Falköping Simrishamn, RMS Sv RygginsWtutet (flera) Karlstad Smärtcentrum Ladvik RygginsWtutet Vaxholm Västerås Blekinge Jönköping Ängelholm Östersund Umeå Danderyd Rehabkliniken Stockholm Härnösand- Sundsvall rehabklinik 25 enheter Rehabiliteringsprogram!
Rehabiliteringsprogram! Inklusionskriterier för rehab (n=37) Ursprunglig benämning RehabpotenWal Egen mowvawon/ förändrings mowvawon/ pat har mål som passar programinnehållet Individuella åtgärder gjorda/ej effekt eller endast behov av individuella åtgärder Enligt avtal Hinder, annat än fysiskt och psykiskt kriterier avgörs av andra Missbruk Inklusion enligt SKL, rehabgaranwn Lokala riktlinjer Rädsla för frånvaro från jobb Språk Ej deltagit rehab nyligen Tillräcklig fysisk funkwon Utredning (medicinsk) avslutad/ej väntar på annat åtgärd Långvarig eller risk för långvarig smärta InformaWon Wll eller konsensus med pat Ålder Inga brister i remiss Avsaknad rehabplan från PV Låg akwvitetsnivå eller låg funkwonsnivå Förebyggande sjukskrivning klart Bedömt kunna återgå i arbete Teamutredningsbeslut Individuella åtgärder avslutade Behov av lära sig smärthantering, bedöms ha nyva av rehab MoWvaWon Wll arbete OWllräcklig psykisk funkwon, psykiatrisk diagnos, akut kris Vara i eller risk för sjukskrivning Smärtans konsekvenser styr livsföring Ej ha medicinska, sociala eller ekonomiska hinder Närvaro Klara eget boende Långvarig smärta (eller risk för), smärtdiagnos SköV föreslagna åtgärder Ingen annan behandling som påverkar Kunna delta i gruppbehandling Öka funkwon/akwvitetsförmåga
Rehabiliteringsprogram! Antal inklusionskriterier 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 5 5 5 6 6 6 8 9 10 10
Rehabiliteringsprogram! Inklusionskriterier för rehab kategorier Antal kriterier Personfaktorer 8 Rehab medicinsk bedömning 6 OrganisaWonsfaktorer 8 Externa faktorer 1 Språk 1 Fysisk funkwon 4 Symtom 2 Compliance 3 Ålder 1 Återgång/behålla arbete 3
Rehabiliteringsprogram! Urvalskriterier (ll program 18 15 10 8 7 6 4 3 3
Rehabiliteringsprogram! Antal professioner som deltar 3 3 4 4 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 7 7 8 9 Läkare SG PS (+ ngn samtalskontakt) socionom AT SSK Övrig specifik personal Ospecificerad Övrig personal service
Rehabiliteringsprogram! Professioner i program 22 20 17 16 15 11 9 2 1
Rehabiliteringsprogram! Behandlingsmetoder i rehab (n=50) KBT BK Hemuppgiker/dagbok Fysisk träning/rörelseträning Undervisning OMT MMT sjukgymnast Psykologgrupp/smärthanteringskurs/stresshantering Gruppträning VaVengympa/bassängträning Stavgång Stabilitetsträning Startgympa/läVgympa Redskapsträning Avstämningsmöte Kiroprakter/naprapat Friskvårdsträning/levnadsvanor ACT Ergonomi/arbetsteknikträning Psykologiska och sociala moment Promenad/(skidåkning) Målformulering Avspänning/avslappning/autogenträning mm Yoga Mindfulness Egenträning fysiskt program Yrkesrehabvägledning/rehabkoordinator Bildterapi TENS AkWvitetsträning Arbetsplatsåtgärder Vardagsrevidering Arbetsplatsbesök/(hembesök) ReflekWonsWd/självanalys Målkompassen KonferensWder med pawenten PBL Stretch och mobiliseringsövningar Ortos TakWl massage Läkemedel Blockader Anhörigträff Graderad akwvitetsträning/exponering Videofeedback EMG Biofeedback Feldenkreis PTSD behandling PDT psykodymaniska metoder Parsamtal
Rehabiliteringsprogram! Antal behandlingsmetoder 3 5 7 8 8 8 9 9 9 9 9 9 10 10 10 11 11 11 11 12 12 13 14 16 17
Rehabiliteringsprogram! Kategorier av metoder KBT Fysisk- kropps träning Egen träning Samtal undervisning Annan psykologisk behandling Möte Specifik behandling ACT AkWvitets träning Avspänning Arbetsplats åtgärder
Rehabiliteringsprogram! Vilka kategorier av metoder används på de olika enheterna? 24 21 21 19 18 17 16 13 11 9 3
Rehabiliteringsprogram! Antal program dagar 12 14 15 16 18 18 19 20 20 20 20 20 21 21 22 25 25 25 30 35 36 36
Rehabiliteringsprogram! Total dura(on i antal veckor 52 52 5 6 7 9 10 10 12 12 12 12 12 12 12 16 16 18 18 18 22 22
Rehabiliteringsprogram! Antal dagar per vecka 5 5 5 5 1 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3
Rehabiliteringsprogram! Antal (mmar per dag 2 3 3 4 4 5 5 5 6 6 6 6 6 6 7 7 7 8
! Rapport: Diagnosgruppen
Smärtanalys och Diagnossä2ning vid Kroniska Smärtor inom Specialiserad Smärtvård Rapport från Diagnosgruppen 2014-09- 15 BriV- Marie Stålnacke, Emmanuel Bäckryd, Elisabeth Roeck Hansen, Mehmed Novo, Björn Gerdle (Wdigare ingick Jan Sörensen i gruppen)
Diagnoser i NRS Hur beskrivs och klassificeras paaenten bäst????
VikAga Adpunkter 2009 startar NRS webbversion 2009 mars Diagnoslathund startar som pilotprojekt 2009 oktober Lathunden presenteras på NRS registermöte 2010 april första uppföljning av lathunden presenteras på NRS vårmöte
Antal unika diagnoser dvs. diagnoser som förekommer åtminstone en gång (Lathunden 2009 = 44 diagnoser) 400 350 342 332 300 250 200 150 100 50 188 275 0 2008 2009 2010 2011
Diagnoser som förekommer endast 1 gång, procent 70 60 50 56 54 52 51 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011
Tio- i- topp, procent 2008 2009 2010 2011 M797 12,8 M791 7,7 M531 7,1 M79 7 10,9 M79 7 13,6 M797 12,5 M54 5 8,7 R529 9,9 R529 8,9 M79 1 7,7 S134 7,0 R522 7,2 M545 6,0 M54 4 6,2 R522 5,6 R529 5,5 M54 5 8,3 M545 7,7 M79 1 7,0 M791 6,8 M53 1 6,3 M531 5,9 M54 4 4,2 M544 4,7 Ingår inte i Lathunden
Socialstyrelsens riktlinjer från 2011 DiagnossäVning inom specialiserad smärtvård Vår bedömning: Bra av riktlinjerna betonar kravet på en smärtdiagnos Innebär bl a av diagnoser som endast beskriver radiologiska fynd ej ska vara huvuddiagnos, t ex spondylos Vi stödjer visionen om en mekanism- baserad diagnoswk Men uuormningen av riktlinjerna leder Wll en del icke- önskvärda konsekvenser Vi föreslår en lävare modifiering
Två sä2 a2 ställa huvuddiagnos, enligt SoS Diagnos som har en förmodad ewologi som med nödvändighet är smärtsam t ex migrän, som per definiwon gör ont ELLER Diagnos enl en nawonell fördjupningskod Wll ICD- 10: R52.2A: Långvarig smärta, nocicepwv R52.2B: Långvarig smärta, neuropawsk R52.2C: Långvarig smärta utan känd orsak (eker utredning) Denna huvuddiagnos ska sedan kompleveras av en bidiagnos som anger lokalisawon eller bakgrund Wll Wllståndet t ex Lumbago
Problem med SoS riktlinjer Minskar tydligheten i diagnoswken Ibland används tradiwonella diagnoser, ibland inte Mängder av väletablerade tradiwonella huvuddiagnoser försvinner T ex Lumbago och istället mängder av R52.2- diagnoser. Är deva verkligen ev steg framåt? Oklart om sävet av använda bidiagnoser är förenligt med Socialstyrelsens egna anvisningar.
Pressa inte in ev smärtmekaniswskt perspekwv i ICD- 10 Använd inte de nawonella fördjupningskoderna R52.2A, B eller C, se SoS FortsäV av använda tradi(onella smärtdiagnoser, se lathund Dokumentera i journal och NRS register vilken smärayp som är aktuell påverkar t ex val av Vårt förslag
Smärtanalys med smärtmekanisask klassificering (smär2yp)
Föreligger neuropaask smärta
Föreligger nocicepav smärta
Föreligger psykogen smärta
Föreligger generaliserad smärta
Föreligger idiopaask smärta
Smärtanamnes
Klinisk undersökning
Sammanfa2ning Lathunden: Det tycks som om eker den första förvirringen börjar Lathunden uppfylla siv syke: hiva enhetliga kriterier för användbara diagnoser och av det på sikt ska vara möjligt av göra jämförelser av dessa inom registret Ständigt pågående arbete av informera Diagnosdokumentet: kan bidra Wll en strukturerad och samstämmig bedömning av pawenter med långvarig smärta Se NRS hemsida, senaste nyv- årsrapporter
! Workshop
Hur används NRS?! Års- och halvårs redovisningar Används inte/för få pawenter, ny enhet Eker avslut Till verksamhetsplaner Till verksamhetsmål kliniskt och uuallsmåv/ managementrapporter/styrkort Till hemsidor, infoblad, anslagstavlor,informawon Gör stawswk och diagram Planer av använda Wll pawenter som MI TiVar på förändring Grupprapporter Tillsammans med värdekompassen följa SMR och MMR Till programbeskrivning Ej gjort, för få pawenter Diagram klinikens resultat Behöver hjälp med excelrapporter jämföra diagnoser Vid utredning Vid programavslut Antal förbävrade används I leanarbete Individnivå/individrapport 1 års uppföljningar NaWonella årsrapporter Feedback Jämför med riket Följa resultat över Wd Personalutbildning redovisningar planer redovisningar & planer informawon uppföljning
! Hur$används$NRS?$(n=23)$ 16" 14" 12" 10" 8" 6" 4" 2" 0" redovisningar" planer" redovisningar"&"planer" informa7on" uppföljning"
! Hur$används$NRS$per$enhet$och$antal$kategorier$ 5" 4" 3" 2" 1" 0" Aleris"Ryggcentrum" Al6a"Quren""AB" Angered" Karlstad"Smärtcentrum" Mösseberg,"Falköping" Uddevalla" Boden"Garnis"ISunderby" HärnösandISundsvall"rehabklinik" Simrishamn,"RMS" Säter" Västerås" Östersund" Aleris"Bollnäs" Blekinge" Frölunda" Jönköping" Ladvik"RygginsQtutet"Vaxholm" Sandviken" Sundsvall"Sv"RygginsQtutet"AB"Sv" Ängelholm" Örebro" Danderyd"Rehabkliniken" Umeå"
! Workshop Hur används NRS idag? Vilka problem stöter vi på? Hur bör användas? Förslag