Karin Bergström 2014-12-17 Sida: 1 (6) Uppdraget Enhetliga referenssystem Uppdragets idé är att 2015 verka för att resterande kommuner inför SWEREF 99 och att ytterligare 65 kommuner inför RH 2000 genom att påskynda och stödja kommunernas införanden. Stöd ska också ges till övriga berörda myndigheter med att införa enhetliga referenssystem till senast 30 juni 2016.
Karin Bergström 2014-12-17 Sida: 2 (6) 1 Godkännande av uppdragsbeställning Beställare: Karin Bergström Uppdragsledare: Annelie Tähtikivi 2 Regeringsbeslut 131003 Regeringsbeslutet 2013-10-03 anger att till senast juni 2016 dels ska ha överenskomna Nationella geodataspecifikationer fastställda för utvalda geodatateman, dels bidra till att alla kommuner och berörda statliga myndigheter då ska ha infört de enhetliga referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000. Se beslutet på Regeringens hemsida HÄR. 3 Bakgrund Arbetet med att stödja kommunerna i deras införanden av referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 startade för ca 10 år sedan. Under dessa år har Lantmäteriets geodesienhet och de regionala geodatasamordnarna informerat om vikten med de enhetliga referenssystemen m.m. vid Länsträffar och andra GIS/MBK-seminarier. Första systembytet gjordes 2003, men det var först 2008 som flera kommuner genomförde byten och då i första hand till SWEREF 99. Läget i december 2014 är att 165 kommuner har infört både SWEREF 99 och RH 2000. När det gäller införandet av SWEREF 99 är 265 kommuner klara och 165 kommuner har infört RH 2000. Målen för 2015 är Att samtliga kommuner har infört SWEREF 99 Att ytterligare 65 kommuner har infört RH 2000 Målet för 2016 är Att resterande kommuner har infört RH 2000 före halvårsskiftet 2016 Stöd ska också ges till övriga berörda myndigheter med att införa enhetliga referenssystem till senast 30 juni 2016. ska i ERS-uppdraget 2015 bidra till att dessa mål nås genom att i samarbete mellan kommunerna och personer från Lantmäteriet (bl.a. Geodetisk infrastruktur, division Fastighetsbildning och regionala geodatasamordnare) stödja och påskynda kommunernas införanden av de enhetliga referenssystemen. För att lyckas är det viktigt att vi Lär känna kunden (kommunen), bl.a. förstår varför införande inte gjorts, tar reda på vilka hindren är och vilket stöd som efterfrågas, och med den kunskapen som utgångspunkt erbjuda lämplig hjälp. 4 Effektmål/nyttan Effektmålen/Nyttan med uppdraget som helhet är främst ATT Planerade aktiviteter koordineras och genomförs på ett koncentrerat och strukturerat sätt Vikten av referenssystembyten synliggörs och prioriteras i kommunerna Medverkande i olika aktiviteter kan enkelt och snabbt ta hjälp av varandra Referenssystembytena sker i praktiken
Karin Bergström 2014-12-17 Sida: 3 (6) 5 ERS 2014 i sammanfattning Under 2014 har arbetet intensifierats och insatserna loggas fortlöpande i projektets loggfil. Den 30 januari genomfördes en gemensam WS (workshop) för samtliga ERS-deltagare där bl.a. arbetet påbörjades med en s.k. aktivitetsplan inklusive tidplan för införande av RH 2000. Den kan användas som stöd för kommunen att beräkna kostnader i samband med införandet och utgör även ett bra underlag för en eventuell upphandling av kommunen. Geodatasamordnare har samlat flera kommuner för regionala informationsträffar. Deltagare i ERS har även gjort enskilda besök hos kommuner och hjälpt dem att leta efter handlingar i arkiv och informerat om hur dokumenten skall fyllas i innan de skickas till geodesienheten. Dokumentation finns på Projektplatsen i Enhetliga referenssystem och på projektets hemsida under rubriken Information och stödmaterial för kommunerna. Arbetsgruppen och uppdragsledningen har haft regelbundna möten under hela 2014. Uppdragsledningen anser sammantaget att ERS-arbetet fungerat mycket och bl.a. har det varit inspirerande och lärorikt för alla inblandade samt att det också har utvecklat samarbetet mellan berörda parter. 2014 har följande personer deltagit i ERS arbetsgrupp: Ebba Löndahl Åkerman, Södertälje kommun Linda Alm, LM Geodetisk infrastruktur Lars Engberg, LM Geodetisk infrastruktur Bengt Eurenius, LM Fastighetsbildning Britt-Louise Malm, LM Kommunikation Håkan Oscarsson, LM Marknad, Regional Geodatasamordnare Annelie Tähtikivi, LM Geografisk information, Uppdragsledare 6 Huvudsyftet med är att alltjämt fortsätta att stödja och påskynda arbetet med införandena av enhetliga referenssystem hos kommunerna genom att förklara nyttan och nödvändigheten med att genomföra byten, samt initiera och medverka i konkreta aktiviteter för att få till införandena. Målen 2015 är Att samtliga kommuner infört SWEREF 99 Att ytterligare 65 kommuner infört RH 2000 Samt att stödja övriga berörda myndigheter att införa enhetliga referenssystem till senast 30 juni 2016. Planerade aktiviteter ska genomföras i team samarbete mellan uppdragets olika kompetenser och löpande stödjas och följas upp. Kunskap om nya behov och önskemål från kommunerna om stödinsatser innebär att planerade aktiviteter kan komma att justeras och/eller kompletteras. Lantmäteriets geodesienhet har i uppdrag av Geodatarådets ordförande att årligen sammanställa en översikt över situationen kring införandena av SWEREF 99 och RH 2000 (nationella referenssystem) i berörda statliga myndigheter och bolag. Från och med 2015 prioriteras också stödet till dessa i ERS-uppdraget, och arbetet följs upp fortlöpande i loggfilen på samma sätt som för kommunerna.
Karin Bergström 2014-12-17 Sida: 4 (6) Senast den 1 oktober 2015 ska samverkansprojektet till Regeringskansliet redovisa vilka kommuner och berörda myndigheter som bedöms att inte hinna genomföra införandena till den 30 juni 2016. 6.1 Grov tidsplan Genomförandet ska ske i enlighet med fastställd handlingsplan. Uppdragsbeställning skall behandlas (och fastställas) vid styrgruppens möte den 17 december 2014. Styrgruppsmöten våren 2015 hålls den 10/2, 25/3, 22/4, 27/5 och 17/6. Uppdragsledningens möten hålls varannan månad och arbetsgruppens möten hålls varje månad och är inplanerade första halvåret 2015 enligt följande: Uppdragsledningens möten: Vecka 6: 5 februari Vecka 16: 14 april Vecka 24: 9 juni Arbetsgruppens möten: Vecka 4: 20 januari Vecka 8: 17 februari Vecka 12: 17 mars Vecka 16: 14 april Vecka 20: 12 maj Vecka 24: 9 juni Arbete med att stödja och påskynda införandena av enhetliga referenssystem kommer att fullföljas efter 2015 med måldatum 160630. 6.2 Medverkande Medverkande Uppdragsledning: Karin Bergström, Verksamhetsansvarig (beställare) Hans Lovén, Verksamhetsansvarig, SKL Mikael Lilje, Enhetschef Geodetisk infrastruktur Lantmäteriet Ulf Eriksson, ansvarig regionala geodatasamordnarna Lantmäteriet Peter Andersson, Lantmäteriet Ebba Löndahl Åkerman, Södertälje kommun Uppdragsledare: Annelie Tähtikivi, 30 Arbetsgrupp: Ebba Löndahl Åkerman, Södertälje kommun Lars Engberg, Geodetisk infrastruktur, Lantmäteriet Christina Kempe, Geodetisk infrastruktur, Lantmäteriet Bengt Eurenius, Division F Lantmäteriet Håkan Oscarsson, regional geodatasamordnare Lantmäteriet Linda Alm, Geodetisk infrastruktur, Lantmäteriet Antal pd 30 Kostnad tkr
Karin Bergström 2014-12-17 Sida: 5 (6) Kontaktpersoner gentemot kommunerna, reg. geodatasamordnare: Torsten Allvar Anneli Sundvall Håkan Oscarsson Karin Ericsson Karl-Gösta Harvenberg (NN, efterträdare) Mikael Johansson Ulrika Johansson Eva Uggla Julie Mostert Anders Grönlund Johan Linjer W län AC och BD län E, X och Y län AB och C län D, F, och I län S och O län T och U län K, G och H län M län N län Z län Kontaktpersoner gentemot kommunerna från division F (initierar och upprätthåller dialog med kommunerna inom främst AC och BD Z län): Thomas Salomonsson Tommy Karlsson Mattias Lindmark Kommunexperter (med god kunskap och erfarenhet av systembyten): Ebba Löndahl Åkerman, Södertälje kn, kontaktperson Per Hammarbäck, Skellefteå kn Lars Kvarnström, Konsult från Helsingborg Anders Lager, Upplands Väsby kn Henrik Nilsson, Kalmar kn Hans Sjökvist, Konsult från Hässleholm Jan Vikner, Arvika kn Sara Wahlund, Konsult, WSP Övriga omkostnader för t.ex. resor, lokalkostnader, mm ~SUMMA 380 Varav projektets extramedel finansierar 80 225 10 1 350 tkr ~ 400 tkr 6.3 Tidredovisning/Kostnader Arbetet bedrivs som ett uppdrag och medverkande från Lantmäteriet redovisar nedlagd tid på samverkansprojektet ; projektnummer 6P40501, arbetsorder 6P40501D Ro 54, aktivitet 1656 och egen organisatorisk enhet. För medverkande från kommun- och konsultsidan tillämpas särskilda ersättningsvillkor enligt överenskommelse mellan Lantmäteriet och SKL. Berörda personer får separat information om dessa villkor och kraven på redovisning. 6.4 Prioritering Resultat/Tidsplan/Kostnad (RTK) Prioritering: 0,5 Resultat 0,3 Tidpunkt 0,2 Kostnad
Karin Bergström 2014-12-17 Sida: 6 (6) 6.5 Arbetsform Uppdraget genomförs inom samverkansprojektet. Målen för uppdraget under 2015 har behandlats i uppdragsledningen och godkänts sprojektets styrgrupp efter avstämning med Lantmäteriets geodesienhet. Uppdragets beställare är verksamhetsansvarig som tillsammans med ytterligare kollegor utgör uppdragets uppdragsledning, vilka styr, följer upp och stödjer arbetet. Uppdragsledaren ansvarar för att överenskomna mål och resultat uppnås genom att tillsammans med arbetsgrupp, kommunkontakter och kommunexperter genomföra uppdraget. Referenspersoner allokeras vid behov för att bistå med sitt expertkunnande. Utifrån respektive kommuns behov och situation ska deltagarna i ERS-uppdraget i lämpliga team aktivt verka för att införandena görs i kommunerna genom att bl.a. bistå kommunerna med ATT inventera mätarkiv, bedöma status, ge råd om hur äldre mätuppgifter bör hanteras ATT sammanställa tidigare gjorda avvägningar, georeferera nätkartor och plocka fram fixarnas planläge och bedöma behovet av kompletteringsmätningar ATT löpande ge stöd på distans inför och under införandena av både SWEREF 99 och RH 2000 (kan ske via telefon, mail och onlinemöten). Deltagare inom ERS ska i möten med berörda kommuner ta reda på varför införandena inte påbörjats eller genomförts och utifrån aktuella lägen ge råd om nästa bästa steg samt redovisa ERS-uppdragets erbjudanden och dokumentation (innehåll och var den finns att hämta). De ska också informera om kravet på och nyttan med att införa enhetliga referenssystem, bl.a. vid regionala träffar och konferenser. Det är viktigt att ERS har bredd på kontakterna med kommunerna, t.ex. både med stadsbyggnadskontoren och VA-sidan samt med andra berörda förvaltningar.