DECEMBER 2013 EMMA BRANDT. Har ni en plan? Näringslivsplaner i Kalmar län

DECEMBER 2013 EMMA BRANDT Har ni en plan? Näringslivsplaner i Kalmar län

Innehåll 1. Inledning...2 1.1 Syfte...2 2. Sammanfattning...3 3. Bakgrund...4 3.1 Metod....4 3.2 Kommunernas organisationsform...4 3.3 Verksamhetsplan...5 4. Kartläggning...7 4.1 Näringslivspolitiska dokument...7 4.2 Verksamhetsplaner...8 4.3 Uppföljning av mål...12 4.4 Sammanfattande tabell...12 5. Vad kännetecknar en bra näringslivsplan?..........................................13 5.1 Långsiktighet...13 5.2 Kommunanpassad...13 5.3 Helhetsbild....14 5.4 Tips för inspiration....14 6. Avslutande kommentarer...15 6.1 Visa näringslivsplanen på hemsidan....15 6.2 Uppföljning....16 7. Jämförande tabell....17 8. Källor...19 1

1. Inledning Ett bra företagsklimat gör att fler vågar och kan starta och driva konkurrenskraftiga företag. Konkurrenskraftiga företag som skapar jobb och välfärd. Det åligger Sveriges 290 kommuner att förbättra förutsättningarna för företagen, dels genom politiska beslut och dels genom att effektivisera den interna organisationen såsom tjänstemäns attityder, snabbare handläggning, service och information. Beslut och förbättringar som skapar ett gott företagsklimat. Ett bra företagsklimat ger fler företagsetableringar, arbetstillfällen och skatteintäkter vilket är A och O för en fungerande välfärd. Det är upp till kommunstyrelsen och näringslivskontor eller näringslivsbolag i en kommun att skapa en positiv miljö för företagen att verka i. Företagarservice, lots, förutsättningar för tillväxt, nyetableringar, jobbskapande och entreprenörskap är bara några områden och prioriteringar ett näringslivskontor eller näringslivsbolag kan ha på sitt bord. Listan med åtaganden kan göras lång. När en företagare ska etablera eller investera sitt företag i en ny kommun vill hon veta hur företagsklimatet i kommunen ser ut. Framförallt vill hon se hur kommunen ska arbeta med företagarfrågor och hur arbetet med att förbättra det rådande företagsklimatet ska se ut de närmaste åren. Nära till hands ligger att läsa kommunens näringslivspolitiska dokument, en verksamhetsplan för näringslivskontoret, även kallat näringslivsplan. En näringslivsplan beskriver vad kommunen vill uppnå med sitt näringslivsarbete under en uppsatt tidsperiod samt hur de ska göra för att uppnå det. Ett bra företagsklimat i en kommun med en plan och uttalad ambition att förbättra näringslivsutvecklingen kan vara avgörande för företagarens etablering i just din kommun. Alla kommuner är inte lika bra på att förmedla ut sin vision om företagsklimat och ambitioner med näringslivsutveckling. Inte heller arbetar alla kommuner efter en verksamhetsplan för näringslivet och det är inte en självklarhet att det går att hitta information på kommunens hemsida. 1.1 Syfte I rapporten undersöks hur många kommuner som arbetar efter en näringslivsplan samt hur kommunerna arbetar med planen och följer upp den. Dessutom lyfts bra verksamhetsplaner upp. Kartläggningsåren är 2012 och 2013. Det är en rapportserie i fyra delar, i denna rapport har jag försökt att ge en bild av hur det ser ut i kommunerna i Kalmar län. I de andra rapporterna undersöks kommuner i Östergötlands, Södermanlands, Kronobergs och Jönköpings län. 2

2. Sammanfattning Svenskar förväntar sig numera att kunna ta del av offentlig information via internet. Kommunhemsidor är fyllda med information om bland annat företagande och näringsliv. Men har kommunerna en tydlig näringslivsplan att arbeta efter, och är den tillgänglig för företagare i kommunen att ta del av? En näringslivsplan ger företagare relevant information om kommunens verksamhet, och de kan utifrån den fatta beslut om sin verksamhet för att kunna växa och anställa. Ska kommunen införa LOV? Ska de satsa på kompetensförsörjning? två faktorer som kan påverka en företagares val att investera eller stanna i kommunen. Totalt ingår 55 kommuner i undersökningen. Den här rapporten behandlar huruvida kommuner i Kalmar län arbetar med en näringslivsplan och hur dessa följs upp. Tre andra rapporter behandlar hur det ser ut i kommuner i Östergötlands, Södermanlands, Kronobergs och Jönköpings län. Resultatet i Kalmar län visar att sex av tolv kommuner arbetar med en verksamhetsplan för näringslivskontoret Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Mönsterås, Torsås och Västerviks kommun. Åtkomsten av verksamhetsplanerna varierar från kommun till kommun och i tre finns de att hitta på kommunhemsidan. Det är generellt svårt att följa kommunernas näringslivsarbete från början till slut och tillgänglighet på information behöver bli bättre, både på näringslivsplaner och på resultatet av uppföljningen. Det mest slående resultatet som kom fram var att av de 55 undersökta kommunerna arbetade 31 med en näringslivsplan, men endast 14 kommuner hade sin näringslivsplan tillgänglig på kommunhemsidan. En näringslivsplan ses till stor del som ett internt dokument i kommunorganisationen och det glöms bort att det är ett verktyg som kan användas av lokala företagare. Dessutom är det en kanal där kommunen kan kommunicera ut sina näringslivsambitioner i tydlig form till det lokala näringslivet. För att underlätta för företagen dras slutsatsen att kommuner bör: Visa näringslivsplanen på hemsidan för att ge företagare relevant information om sin planering under de närmsta åren Följa upp hela näringslivsplanen för att ge en bild av vad arbetet har gett för effekt Förhoppningsvis leder rapporten till att fler kommuner förstår vikten av att ha en näringslivsplan på kommunhemsidan för att ge företagen de bästa förutsättningarna att verka i. 3

3. Bakgrund 3.1 Metod För undersökningen söktes kommunhemsidor igenom efter näringslivspolitiska dokument för att få en uppfattning om hur kommunerna bedriver sin näringslivsverksamhet samt hur lätt det var att hitta dokumenten. Vidare undersöktes hur aktuella de näringslivspolitiska dokumenten i kommunerna är. De dokument som är verksamhetsplaner har sedan lästs och kort beskrivits i rapportens senare del för att visa hur det ser ut i de undersökta kommunerna. Jag har även fått information om verksamhetsplanerna på mail och telefon. Till grund för resultatet ligger dels uttalanden från näringslivsansvarig i de olika kommunerna samt näringslivspolitiska dokument som hittas på de olika kommunhemsidorna. Vid frågor har kommunerna kontaktats, vid uteblivna svar har de kontaktats ytterligare gånger. Om jag ändå inte kommer i kontakt med kommunerna, tas den information som finns från kommunhemsidorna. För att se hur verksamhetsplanerna följts upp har det varit nära till hands att läsa årsredovisningen, som oftast ger en bra bild över näringslivsverksamheten i kommunen, och det är det första jag har vänt mig till. Problemet är att alla mål och aktiviteter sällan redovisas där, och då är även kommunstyrelseprotokoll och revisionsrapporter till hjälp under denna punkt. I vissa kommuner har det varit enkelt att följa näringslivsarbetet från början till slut, i andra är det i princip omöjligt och man får förlita sig på uttalanden från näringslivansvariga i kommunen. En del kommuner följer dessutom upp och utvärderar sin näringslivsplan i dialog med kommunstyrelse eller kommunchef. I dessa fall saknas protokoll och jag har vänt mig till näringslivsansvariga i kommunen för ett uttalande. 3.2 Kommunernas organisationsform Som vi ser i Tabell 1 är det två kommuner i Kalmar län som har lagt näringslivsfrågorna i ett kommunalt bolag Mönsterås och Nybro kommun. Två andra kommuner har lagt näringslivsfrågorna i ett privat näringslivsbolag Torsås och Västerviks kommun. Vilken driftsform kommunerna har påverkar kartläggningen något. Därför måste jag klargöra om vi har med kommunal eller privat verksamhet att göra i respektive kommun. Det är i kommuner som ligger i de två spalterna längst till höger där kartläggningen påverkas mest. 4

Tabell 1. Organisationsform. Kommun Kommunal verksamhet Kommunalt näringslivsbolag Delägt näringslivsbolag Privat näringslivsbolag Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Näringslivsbolag är privata aktiebolag som inte berörs av offentlighetsprincipen som kommunerna i Sverige gör. De behöver inte ge ut den information som begärs eller offentliggöra sina verksamhetsplaner. Vissa gånger var näringslivsbolagen mig behjälplig genom att ge ut sin plan, andra gånger fick jag muntligt förklarat för mig hur det såg ut i bolaget och i några fall lämnades inte någon information ut. 3.3 Verksamhetsplan I rapporten kartläggs vilka kommuner som arbetar efter en verksamhetsplan för näringslivskontoret med syfte att se om kommunerna ger företagare relevant information som kan vara dem behjälpliga. Då det endast finns riktlinjer för hur en verksamhetsplan ska se ut och det saknas krav på att en ska upprättas blir det svårt att arbeta utan en benchmark, ett utgångsläge. För att en näringslivs-/verksamhetsplan ska vara relevant och användbar för företagare krävs det att de ska kunna få en uppfattning om hur näringslivskontoret planerar att bedriva sin verksamhet under det närmaste året/åren. Jag har därför valt att arbeta utifrån kriterierna: Mål Aktiviteter Tydligt är att de verksamhetsplaner som upplevs som bra har en röd tråd. Det gör det enkelt att följa näringslivskontorets arbete från början till slut. När jag läser näringslivspolitiska dokument i varje kommun utgår jag från ovan nämnda kriterier och bedömer innehållet utifrån dem. Kommunövergripande näringslivsmål utan medföljande aktiviteter räknas inte som verksamhetsplan. Det spelar ingen roll om kommunen har en gemensam verksamhetsplan för kommunstyrelsen eller en utarbetad specifikt för näringslivskontoret då de fyller samma syfte. Namn eller struktur på dokumentet är inte heller väsentligt, det viktigaste är innehåll oavsett vad det kallas verksamhetsplan, näringslivsprogram eller näringslivsstrategi. Trots att det finns kriterier att utgå ifrån är det en fin linje mellan vilka verksamhetsplaner som ska godkännas och inte. Det finns verksamhetsplaner som på ett tydligt och konkret sätt beskriver prioriteringar och aktiviteter, medan andra upplevs som luftiga och otydliga. Diskussion kring vad som är en bra verksamhetsplan ur ett företagarperspektiv förs i rapportens kapitel 5. 5

3.3.1 Övriga näringslivspolitiska dokument Även om fokus i denna rapport ligger på att kartlägga verksamhetsplaner och näringslivsplaner vill vi också lyfta fram andra näringslivspolitiska dokument som finns i kommunerna. Det finns fler dokument än vad som ses vid första anblick, och även om alla dokument inte fungerar som verksamhetsplaner för näringslivskontoret betyder det inte att de är mindre viktiga. Förutom verksamhetsplaner hittar man också dokument som näringslivspolicy och näringslivsstrategi. Dessa dokument är väldigt lika och kan ses som styrande dokument för hela kommunorganisationen. De uttrycker den politiska viljan och ger vägledning för hur kommunen ska arbeta med näringslivsfrågor, men de saknar allt som oftast en mer ingående beskrivning av näringslivsarbetet. En näringslivsstrategi riktar sig mer till näringslivskontoret än vad en policy gör, som snarare riktar sig till hela kommunorganisationen. 6

4. Kartläggning 4.1 Näringslivspolitiska dokument Tabell 2. Näringslivspolitiska dokument. Kommun Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Näringslivspolitiska dokument Saknar Näringslivspolitiskt program Tillväxt- och näringslivsprogram Näringslivsstrategi/Handlingsplan Saknar Tillväxtstrategi Saknar Näringslivspolicy Utvecklingsprogram Verksamhetsplan Torsås Företagscentrum Näringslivsstrategi Verksamhetsplan Västervik Framåt Tre kommuner i Kalmar län saknar näringslivspolitiska dokument att arbeta med, utöver de övergripande kommun och näringslivsmål som hittas i den kommunala budgeten. Två av de tre kommunerna som saknar näringslivspolitiska dokument är de två på Öland Borgholm och Mörbylånga kommun vilka länge har samarbetat i ett kommunalförbund och har tidigare haft ett gemensamt näringslivskontor. Ölands näringslivskontor avvecklades 1/1 2013. Därför ingen plan för det året. ~ Anders Nyholm De två kommunerna har än inte hunnit organisera arbetet med näringslivsfrågor mer än att det för närvarande ligger på kommunstyrelsens och kommunchefens bord. Under 2012 arbetade Ölands näringslivskontor med en verksamhetsplan som genomfördes och följdes upp. Efter kontorets nedläggning har kommunerna separat inte ännu tagit fram näringslivsplaner. Kalmar kommun är den tredje kommun som idag inte arbetar med någon näringslivsplan eller andra näringslivspolitiska dokument. Kommunen håller på att arbeta fram ett näringslivsprogram med prioriterade områden och mål som ska tydliggöra näringslivsambitioner. Vi jobbar med gemensamma mål och tittar också på en form av näringslivsprogram med 8 10 prioriterade saker. ~ Thomas Davidsson, Näringslivschef Kalmar 7

I övrigt är det tre kommuner som arbetar med näringslivspolitiska dokument, som inte är verksamhetsplaner. Nybro kommun, Oskarshamn kommun samt Vimmerby kommun. Nybro kommun arbetar med en näringslivspolicy som fungerar som en plattform för näringslivsarbetet. Policyn är antagen för perioden 2011 2015 och tydliggör arbets- och ansvarsfördelningen mellan kommunen och det kommunala bolaget AB Nybro Brunn. Kommunen har ansvar för näringslivspolitiken medan det kommunala bolaget ansvarar för löpande näringslivsservice. Nybro kommun ska även till kommande år ta fram ett näringslivsprogram som ska utgå från den av kommunfullmäktige beslutade näringslivspolicyn. Programmet ska uppdateras varje år och vara en del av kommunens strategiska arbete. Oskarshamns kommuns näringslivsarbete tar avstamp i ett utvecklingsprogram med fem prioriterade punkter Infrastruktur, näringsliv, etablering av FUD-center, kompetensförsörjning samt attraktivitet. Många av de punkterna lever nu egna liv och har kommit en bit på väg. Så en uppdatering av beskrivningen av vårt utvecklingsarbete är nog aktuellt. ~ Ann-Christine Vösu, Kommundirektör Oskarshamns kommun Programmet anger mål och delmål och beskrivs på kommunens hemsida. Det saknas mer ingående aktiviteter och prioriteringar för att det ska kunna klassas som en verksamhetsplan. Vimmerby kommuns näringslivsenhet arbetar idag efter en näringslivsstrategi antagen under 2012. Det yttersta syftet med kommunens näringslivsstrategi är att skapa en bra grund för företagsklimatet. Övergripande mål i näringslivsstrategin är tio till antalet. Näringslivsenheten planerar att ta fram ett dokument som än mer tydligt beskriver aktiviteter och mätbara mål. Näringslivsenheten här i Vimmerby är relativt ny och där vi nu håller på att arbeta fram en ny strategi för vad näringslivet vill ha för hjälp av kommunen. Efter att den är framtagen så kan vi börja jobba med verksamhetsplaner. ~ Patrik Kinnbom, Näringslivschef Vimmerby kommun 4.2 Verksamhetsplaner 1 Tabell 3. Verksamhetsplaner. Kommun Klick till plan på hemsida Uppdaterad & Kontinuerlig Emmaboda 3 Ja, Nej Hultsfred 3 Ja, Ja Högsby Hittas inte på hemsida Ja, Nej Mönsterås 2 Ja, Nej Torsås Ja, Ja Västervik 1 Notera att tabellen visar kommuner med dokument som bedömts vara verksamhetsplaner enligt tidigare kriterier 8

Hälften av alla kommuner i Kalmar län arbetar med näringslivsplaner. Tre av de sex verksamhetsplanerna finns på kommunhemsidorna, och två tillhör privata näringslivsbolag. 4.2.1 Emmaboda kommun Emmaboda kommuns nuvarande näringslivspolitiska program är antaget för perioden 2013 2014. Programmets målsättning likväl som det av kommunfullmäktige antagna inriktningsmål är att kommunen ska skapa ett näringslivsklimat som ger förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxt, samt att antalet nystartade företag ska öka. Huvudmålet är nedbrutet i 15 delmål med cirka dubbelt så många prioriterade aktiviteter. Skapa positiv attityd till företagande, transparens i kommunens upphandling samt skapa förutsättningar för ökat antal sysselsättningstillfällen är tre av de 15 delmål som beskrivs i näringslivsprogrammet. Kompetensutveckla ledamöter och ledningsgrupp, förändra rutiner för kommunikation vid upphandling och projekt för praktikplatser är bara några aktiviteter som prioriteras under 2013 och 2014. Näringslivsprogrammet beskriver kommunens målsättning och vision med näringslivsarbetet. Programmet är framtaget i dialog med det lokala näringslivet som har fått tycka till och varit delaktiga i formandet av det slutgiltiga programmet. Näringslivsprogrammet ger även en bild av hur företagarna upplever kommunens service till företag, vilket ligger till grund för delmålen och förbättringspunkter. 2013 är det första året som Emmaboda kommun arbetar med ett näringslivsprogram. 4.2.2 Hultsfreds kommun Hultsfreds kommun arbetar med ett Tillväxt- och näringslivsprogram, antaget av kommunfullmäktige för två år sedan, och är gällande under mandatperioden 2011 2014. Tillväxt- och näringslivsprogrammet har sin grund i åtta prioriterade områden. Fler arbetstillfällen och företag Kompetens och utbildning Stark och mer utvecklad infrastruktur Attraktivt boende Utveckling av kultur, upplevelser och turism Utveckling av handel och landsbygdsservice Miljöfokus Samverkan med grannkommuner och regioner Programmet har som syfte att visa vägen för kommunens näringslivs- och tillväxtarbete de närmsta åren. Mål som finns inom respektive områden är bland andra företag upplever att kommunen har en snabb ärendehantering, små lokala företag ska med lätthet kunna delta i kommunens upphandlingar samt att ungdomar ska visa intresse för yrken och områden där det behövs kompetens. Kommunen planerar att utbilda internt, undersöka lagliga förfaranden som underlättar för småföretag vid anbud, uppmärksamma problem med LOU i kommunen och behålla och utveckla teknikspåret i årskurs 4 6 för att uppnå ovan tre mål. 9

Programmet, som är antaget för en fyraårsperiod, har en föregångare från perioden 2005 2010 som är lik nuvarande program, men med andra prioriterade insatsområden. Hultsfreds kommun har arbetat kontinuerligt med ett tillväxt- och näringslivsprogram under de senaste mandatperioderna. 4.2.3 Högsby kommun Högsby kommuns näringslivsarbete tar avstamp i en näringslivsstrategi och handlingsplan antagen för perioden 2013 2015. Högsby kommun har inte haft någon verksamhetsplan för näringslivet under 2012. ~ Jonas Högquist, Näringslivsansvarig I näringslivsstrategin och handlingsplanen beskrivs fem prioriterade områden för näringslivskontoret, målsättningar och prioriterade aktiviteter. De fem prioriterade områdena är näringslivsservice, kommunikation och information, nyföretagande och entreprenörskap, tillgänglighet samt diversifiering, vidareutveckling och attraktionskraft. Aktiviteter innefattar bland annat att se över tillgänglighet på lokaler och mark, mentorskap vid nyföretagande, göra kommunhemsidan mer interaktiv och kompetensutveckling. Målsättning för varje prioriterat område beskrivs även i programmet. Det verkar som att det har funnits näringslivsstrategier tidigare i Högsby kommun. Sammanträdesprotokoll, mål och budget berättar om framtagande av näringslivsprogram redan under 2010. Om den diskussionen ledde fram till nuvarande näringslivsprogram eller till tidigare näringslivsprogram framgår inte. 4.2.4 Mönsterås kommun Mönsterås kommun antog under senare delen av 2013 ett tillväxtprogram som tydliggör ambitioner och visioner med utvecklingen av Mönsterås som företagar- och boendekommun. Programmet består av 15 punkter för att få Mönsterås kommun att utvecklas och växa inom tillväxtområdet. Av de 15 punkterna berör de allra flesta företagande och näringsliv indirekt. Näringslivsklimat, entreprenörskap och nyföretagande, kommunikation och infrastruktur samt offentlig service är de punkter som berör näringsliv och företagande till störst del. Prioriterade aktiviteter innefattar allt från att stimulera barn till företagande och underlätta arbetskraftsförsörjningen till att varje nämnd ska komma med förslag till ökad konkurrensutsättning. Inför framtagandet av tillväxtprogrammet samlade man politiker, företagare, tjänstemän och organisationer som fick diskutera visioner och mål med näringsliv och tillväxt, vilket ligger till grund för det tillväxtprogram man idag arbetar med i Mönsterås kommun. Tillväxtprogrammet riktar sig inte endast till näringslivsenhetens verksamhet, utan sträcker sig över hela kommunorganisationen. 10

4.2.5 Torsås kommun I Torsås kommun har näringslivsfrågorna lagts över från kommun till Torsås Företagscentrum, en ekonomisk förening som har ett samarbetsavtal med kommun angående näringslivsutveckling. Torsås Företagscentrum arbetar efter en verksamhetsplan som beskriver riktning och vilja med näringslivsfrågor. Den presenteras för Torsås kommun kommunfullmäktige årligen, men eftersom vi är en ekonomisk förening, är inte planen en offentlig handling. Men jag svarar gärna på frågor och du kan även få se vår verksamhetsplan ~ Tuulikki Åkesson, VD Torsås Företagscentrum Med anledning av att det inte är en offentlig verksamhetsplan vill jag inte gå in för djupt i vad som står i planen och beskriva den likt i de andra kommunerna, utan jag redovisar endast målområden. Torsås Företagscentrums verksamhetsplan innehåller mätbara mål och aktiviteter. De arbetar efter åtta prioriterade områden: Entreprenörskap Nätverkande Kompetensförsörjning Arbetsmarknad Projekt Service Handel Regionalt arbete Varje område har mätbara mål och aktiviteter som ska genomföras under 2013. 4.2.6 Västerviks kommun Västerviks kommun har lagt näringslivsfrågorna i ett helt privat näringslivsbolag, Västervik Framåt AB. De arbetar med en verksamhetsplan som inte är offentlig. Vår affärsplan är ett internt dokument och vi är ett privat AB. Så tyvärr är detta ej möjligt. ~ Anki Nilsson, Västervik Framåt AB På näringslivsbolagets hemsida kan man läsa att de arbetar efter visionen att Västervik ska vara en av landets mest framstående kommuner avseende näringslivsklimat. Genom att utveckla befintligt näringsliv och attrahera nya företagsetableringar ska de nå visionen. 11

4.3 Uppföljning av mål 2 Tabell 4. Uppföljning. Kommun Uppföljning Emmaboda Hultsfred Ja Högsby Mönsterås Torsås Ja Västervik Då man i tre av sex kommuner tog näringslivsplanen i bruk under 2013, och i en kommun har en helt privat näringslivsplan återstår två kommuner där vi kan se eller få svar på hur uppföljning görs I Hultsfred och i Torsås kommun. Hultsfreds kommun följer upp sitt Tillväxt- och näringslivsprogram varje år. Hela programmet följs upp, mål likväl som aktiviteter, vilket inte verkar vara normen i Sverige. Det är något som jag bara har sett i en handfull kommuner tidigare. Hultsfreds kommun har nått eller är på god väg att uppnå de allra flesta mål som sattes upp vid näringslivsprogrammets start. Varje aktivitet redovisas och beskrivs utförligt. Programmet följs upp internt, och uppföljningen går inte att hitta i årsredovisningen från 2012 och finns inte tillgänglig på kommunhemsidan. Vi följer upp den i styrelsen kvartalsvis med s.k. scorecard där målen gjorts till mätbara enheter, samt redovisar verksamhetsberättelsen som bygger på verksamhetsplanen till kommunfullmäktige en gång om året. ~ Tuulikki Åkesson, VD Torsås Företagscentrum 4.4 Sammanfattande tabell Tabell 5. Sammanfattande tabell. Kommun Styrning Verksamhetsplan Uppföljning Borgholm Näringslivskontor Nej Emmaboda Näringslivskontor Ja Hultsfred Näringslivskontor Ja Ja Högsby Näringslivskontor Ja Kalmar Näringslivskontor Nej Mönsterås Näringslivsbolag Ja Mörbylånga Näringslivskontor Nej Nybro Näringslivsbolag Nej Oskarshamn Näringslivskontor Nej Torsås Näringslivsbolag Ja Ja Vimmerby Näringslivskontor Ja Västervik Näringslivsbolag Ja Hälften av alla kommuner i Kalmar län har en verksamhetsplan för näringslivskontoret. Kommunerna är på rätt väg, och för flera kommuner är det första året det finns en verksamhetsplan att arbeta efter. Verksamhetsplanerna som finns i Kalmar län är enkla att läsa och förhoppningsvis kommer uppföljningen att bli lika bra som verksamhetsplanerna är utformade. 2 I detta kapitel inkluderas endast kommuner som arbetar med en verksamhetsplan 12

5. Vad kännetecknar en bra näringslivsplan? Under undersökningens gång har jag stött på verksamhetsplaner av olika tydlighet och kvalitet. I detta kapitel diskuteras bra innehåll i näringslivsplaner och sådana man som näringslivsenhet kan inspireras av. I nästa kapitel förs en generell diskussion kring resultatet av kartläggningen. Vad kännetecknar en bra näringslivsplan: Långsiktiga ambitioner Kommunanpassad Ger en helhetsbild av näringslivsverksamheten 5.1 Långsiktighet För att en företagare ska kunna fatta korrekta beslut om sin verksamhet måste hon kunna förutsäga kommunens beslut i näringslivspolitiska frågor. Näringslivsplaner, strategier och policys beskriver ramverket, riktlinjerna, detaljerna och de politiska spelreglerna kommunen ska arbeta efter under en utsatt tidsperiod. Det är framförallt viktigt för de företag som verkar på kommunens arenor att veta hur det politiska ramverket ser ut eller kommer att förändras. Det är exempelvis viktigt för företag inom välfärden som kan påverkas av kommunala beslut om LOV eller om kommunen plötsligt bestämmer sig för att ta tillbaks en marknad i kommunal regi. Företagandet, det befintliga såväl som det framtida, påverkas av kommunala beslut och prioriteringar då det påverkar ledtider i handläggningsprocesser, byggklar mark eller tillgång på kompetent arbetskraft. För företag är en synlig, tydlig och långsiktig näringslivspolitik viktig för att de ska kunna anpassa sig och verka på den spelplan som kommunen har satt upp. Är kommunala attityder till företagande bra Vad ska göras åt det? Är ledtider för bygglov korta eller långa Hur ska det förbättras? Finns utmaningsrätt på kommunala verksamheter Kommer det finnas i framtiden? Lika viktigt som en tydlig näringslivsplan, är att företagen kan se att kommunen följer ramverket och riktlinjerna som satts upp, varför uppföljning av näringslivsplanerna är viktig och den behöver vara tydlig och lättillgänglig. Saknas en näringslivsplan som beskriver långsiktiga ambitioner kommer företagen att fumla i mörkret och beslut som tas kan bli på fel grunder. 5.2 Kommunanpassad Målet är inte att sätta upp en mall för näringslivplaner, en uniform verksamhetsplan i Sveriges 290 kommuner är inte optimalt. Ystad och Haparanda har olika förutsättningar liksom grannkommunerna Mönsterås och Högsby. Beroende på om kommunen vill bevara eller bygga upp ett gott företagsklimat i kommunen kommer näringslivsplanerna att vara olika utformade med olika prioriteringar och mål. 13

Exempel på två verksamhetsplaner som kommunicerar ut budskap och näringslivsambitioner bra men som skiljer sig i företagsklimat är Trosa och Mönsterås kommun. Trosa kommun har de senaste åren legat stadigt i topp i företagsklimatrankningar medan de två senare behöver bygga upp sitt företagsklimat än mer. Liksom befintligt näringslivsklimat spelar även kommunala förutsättningar och lokala problemområden som kompetensförsörjning, attityder till företagande och kommunal konkurrens med företag roll för prioriteringar och mål i en näringslivsplan. En bra näringslivsplan tar fasta på kommunens bra respektive sämre områden och utformas utefter dem. 5.3 Helhetsbild En bra verksamhetsplan ger en företagare en tydlig bild av åt vilket håll näringslivsutvecklingen i kommunen ska drivas under året, där exempelvis Trosa kommuns näringslivsplan är värd att nämna. Trots ett av Sveriges bästa företagsklimat har de inte tappat viljan att växa och göra företagarna medvetna om vad näringslivskontoret gör för att främja det lokala näringslivet. Trosa kommun ger en helhetsbild i sin verksamhetsplan, översiktligt likväl som detaljerat och mer ingående vad som är värt att satsa på i kommunen. Lika viktigt som det är att publicera och visa sin näringslivsplan på kommunhemsidan lika viktigt är det att ha en tydlig och lättläst verksamhetsplan som innehåller för företagare relevant information. 5.4 Tips för inspiration Tips är att på egen hand läsa och jämföra näringslivsplaner med varandra för att själv få en uppfattning om resonemanget som förs. Näringslivsplaner att läsa för inspiration: Trosa kommun Linköpings kommun Näringslivsutveckling i Vetlanda AB Mönsterås kommun 14

6. Avslutande kommentarer Mer och mer av företagens verksamhet, informationshämtning och kommunikation sker via internet och mail, det sätter större press på kommuner att deras hemsidor är uppdaterade med relevant information som kan vara till hjälp för företagare både på kontorstid såväl som på kvällar och helger. En näringslivsplan är del av den utvecklingen. En näringslivsplan ger företagaren rätt verktyg att fatta korrekta beslut om sin verksamhet utifrån vad som står i den. Självklart är en näringslivsplan inte lösningen på ett illa ställt företagsklimat, men det är en bit i rätt riktning. Uppdraget att undersöka näringslivskontorens verksamhetsplaner är en djungel. Ingen plan är den andra lik, kommunerna har dessutom olika förutsättningar och olika organisation på näringslivsarbetet. Ambitionen med rapporten är inte att få alla planer att se likadana ut. Ambitionen är att uppmärksamma kommuner på vikten av att ha en näringslivsplan och att den kommuniceras ut. Det finns plats för förbättringar hos alla kommuner och i deras näringslivsarbete. Förbättringspunkter som kan lyftas fram är: Arbetar din kommun med ett näringslivspolitiskt dokument eller verksamhetsplan visa det! Redovisa och följ upp hela planen, mål likväl som aktiviteter! Visa att det är ett levande dokument. 6.1 Visa näringslivsplanen på hemsidan Kommuner är väldigt bra på att gömma sina näringslivsplaner på hemsidan, om den ens går att hitta där. Möjligtvis beror det på att verksamhetsplaner behandlas som interna dokument i kommunorganisationen. Men, en verksamhetsplan ger också företagare en tydlig bild av kommunens satsningar och ambitioner med näringslivsutveckling vilket motiverar att näringslivsplanen lyfts fram publikt för företagare att se. Att en verksamhetsplan finns tillgänglig på kommunhemsidan kan ge företagen möjlighet att fatta korrekta beslut om sin verksamhet, utifrån vad som står i planen, och öka sin tillväxt. Ska någon kommunal verksamhet konkurrensutsättas? Har kommunen prioriterat att få ner handläggningstider på bygglov? Två viktiga faktorer som spelar roll om ett nytt företag vill starta inom en bransch där kommunen nu har monopol eller då ett befintligt företag behöver bygga ut sitt lager för att produktion och efterfrågan har ökat. Det är viktigt att som kommun ha uppdaterad information på sin hemsida, dels ger det ett professionellt intryck, dels är det en grundläggande service till företagare att ha en näringslivshemsida med aktuell, uppdaterad information. För att ge företagare de bästa verktygen att fatta korrekta beslut om sin verksamhet är det viktigt att näringslivsplaner och policys speglar dagens arbete inte gårdagens. 15

Jag har i denna undersökning stött på flera kommuner som har en gedigen plan och stora ambitioner med näringslivsutvecklingen, men där man på kommunhemsidan går bet. I och med offentlighetsprincipen kan en intresserad företagare begära ut dokumentet även fast det inte ligger uppe på kommunhemsidan, men det är ett uppenbart hinder som kan göra att man låter bli. Det är en servicehandling som kommun att redan från början publicera relevant information på kommunhemsidan. Totalt av de 55 undersökta kommunerna arbetade 31 med en verksamhetsplan för näringslivskontoret. Av dessa 31 fanns 14 publicerade på kommunhemsidorna. Detta gäller kommuner och näringslivskontor, inte näringslivsbolag. Ett bolag ska aldrig behöva offentliggöra sin verksamhetsplan eller affärsplan. Det är dock önskvärt att fler kommunägda (helt eller delvis) näringslivsbolag skriver ut näringslivsmål och prioriteringar med verksamheten för intresserade att läsa, även om privat information och verksamhetsplaner fortfarande stannar i bolaget. 6.2 Uppföljning Generellt är det svårt att ta del av uppföljning av hela verksamhetsplanen. Uppföljningen av verksamhetsplanerna i de undersökta kommunerna sker allt som oftast i samband med hel- och delårsbokslut. Uppföljningen sker dessutom till stor del i dialog med berörda parter och det är svårt att hitta gällande sammanträdesprotokoll, om sådana ens finns. Dessa är även svårlästa och några även ytterst fåordiga. I årsredovisningen följs normalt endast de övergripande kommunmålen upp snarare än näringslivskontorets verksamhet. Det finns dock undantag för hur uppföljningen ser ut. Vi har sett exempel på bättre respektive sämre uppföljningar. Den stora frågan är inte huruvida uppföljning görs eller ej, utan hur uppföljningen görs. Önskvärt är att hela verksamhetsplanen följs upp. Det är då lätt att följa näringslivsarbetet från början till slut, från idé till verklighet. Vidare önskas mer reflektion kring varför utfallet blev positivt eller negativt. Generellt ger få kommuner en vidare diskussion kring förbättringsmöjligheter av verksamhetsplanen eller är kritiska mot sitt arbetssätt i samband med uppföljningen vilket skulle vara önskvärt. Intressant är inte att endast veta huruvida målet har uppnåtts, det intressanta är också att veta varför utfallet blev positivt eller negativt. Kan man inte heller se om näringslivskontoren har arbetat med verksamhetsplanen under året för att hela planen inte följdes upp, då säger uppfyllelse av målen inte mycket om näringslivsarbetet i kommunen. Ordspråket Det är svårt att se skogen för alla träd passar på många sätt in på kommunernas näringslivsarbete. Fokus hamnar allt som oftast på att ha så många olika styrdokument och mål att helhetsbilden tappas. Överskådligheten försvinner bland alla dokument och mål som inte följs upp. Fokus läggs på att planera och beskriva näringslivskontorens verksamhet och mål, men få kommuner lägger ett lika bra jobb på uppföljningsarbetet, eller att göra uppföljningen lättillgänglig och enkel att följa av kommuninvånare, företagare eller intresseorganisationer. Det blir således svårt att se skogen, helheten hur cirkeln sluts i de allra flesta kommuner. 16

7. Jämförande tabell Tabell 6. Jämförande tabell 55 kommuner. Kommun Verksamhetsplan Finns på hemsida Uppföljning Boxholm Nej Finspång Nej Kinda Ja Ja Ja Linköping Ja Ja Ja Mjölby Ja Nej Ja Motala Ja Ja Ja Norrköping Ja Ja Inte än Söderköping Ja Nej Ja Vadstena Nej Valdemarsvik Nej Ydre Ja Nej Ja Åtvidaberg Nej Ödeshög Ja Ja Ja Eskilstuna Nej Flen Ja Nej Nej Gnesta Nej Katrineholm Nej Nyköping Nej Oxelösund Ja Ja Ja Strängnäs Ja Nej Ja Trosa Ja Ja Ja Vingåker Ja Ja Ja Aneby Nej Eksjö Ja Nej, privat bolag Privat bolag Gislaved Ja Nej, privat bolag Privat bolag Gnosjö Nej Habo Nej Jönköping Ja Nej Ja Mullsjö Ja Ja Inte än Nässjö Ja Nej, privat bolag Privat bolag Sävsjö Ja Ja Ja Tranås Ja Nej, privat bolag Privat bolag Vaggeryd Ja Nej, privat bolag Privat bolag Vetlanda Ja Nej Inte än Värnamo Ja Nej, Privat bolag Privat bolag Alvesta Nej Lessebo Ja Nej Ja Ljungby Ja Ja Ja Markaryd Nej Tingsryd Nej Uppvidinge Nej 17

Kommun Verksamhetsplan Finns på hemsida Uppföljning Växjö Nej Älmhult Nej Borgholm Nej Emmaboda Ja Ja Inte än Hultsfred Ja Ja Ja Högsby Ja Nej Inte än Kalmar Nej Mönsterås Ja Ja Inte än Mörbylånga Nej Nybro Nej Oskarshamn Nej Torsås Ja Nej Ja Vimmerby Nej Västervik Ja Nej, privat bolag Privat bolag 18

8. Källor Borgholm.se Borgholms kommun, Budget 2012, 2013 http://www.borgholm.se/demokrati+-amp-+kommun+/om+kommunen/ Ekonomi+och+fakta/se/1550/ Emmaboda.se Emmaboda kommun, Näringslivspolitiskt program http://emmaboda.se/for-naringslivet/naringslivspolitiskt-program/ Emmaboda kommun Budget 2012, 2013 Emmaboda kommun, Årsredovisning 2012 http://emmaboda.se/om-kommunen/ekonomi/ Mailkontakt med Ann-Christine Torgnysson, Näringslivsutvecklare, 23/9 2013 Hultsfred.se Hultsfreds kommun, Tillväxt- och näringslivsprogram http://www.hultsfred.se/kategori/foretagare/?tag=styrdokument Hultsfreds kommun, Årsredovisning 2012 http://www.hultsfred.se/kategori/invanare/kommun-politik/ekonomi-budget/ arsedovisningar/ Hultsfreds kommun, Uppföljning 2009 Hultsfreds kommun, Uppföljning 2012 Mailkontakt med Annelie Ohlsson, handläggare utvecklingskontoret, 30/9 2013 Hogsby.se Högsby kommun, Budget 2012, 2013 http://www.hogsby.se/kommun/organisation/kommunledningskontor/ Ekonomienhet/Budget Högsby kommun, Näringslivsstrategi Handlingsplan Mailkontakt med Jonas Högquist, Näringslivschef, 23/9 2013 Kalmar.se Kalmar kommun, Budget 2012 2013 http://kalmar.se/demokrati/ekonomi/budget/ Kalmar kommun, Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 december 2012 http://kalmar.se/demokrati/politik-och-paverkan/kommunstyrelsen/kallelser-ksau/ kommunstyrelsens-arbetsutskott-18-december 2012/ Mailkontakt med Thomas Davidsson, Näringslivschef, 23/9 2013 19

Monsteras.se Mönsterås kommun, Bolagsordning Mönsterås Utvecklings AB http://www.monsteras.se/naeringsliv/moensteraas-utvecklings-ab Mönsterås kommun, Tillväxtstrategi http://www.monsteras.se/kommuninformation Mönsterås kommun, Budget 2012 Mönsterås kommun, Årsredovisning http://www.monsteras.se/kommuninformation/kommunal-service/ekonomi Mailkontakt med Thomas Svensson, Mönsterås Utvecklings AB Morbylanga.se Mörbylånga kommun, Budget 2013 http://www.morbylanga.se/om-kommunen/ekonomi/ Mörbylånga kommun, Vision 2025 http://www.morbylanga.se/om-kommunen/styrdokument-policys-och-riktlinjer/ Nybro.se Nybro kommun, Årsredovisning 2012 http://www.nybro.se/templates/page 1447.aspx Nybro kommun, Bolagspolicy och Ägardirektiv http://www.nybro.se/templates/page 1446.aspx Nybro kommun, Kommunplan 2013 2015 http://www.nybro.se/templates/page 1442.aspx Nybro kommun, Näringslivspolicy http://www.nybro.se/templates/filelisting.aspx?id=18927 Nybro kommun, Motion näringslivsprogram KS DNR 10:0204 http://www.nybro.se/templates/filelisting.aspx?id=17936 Oskarshamn.se Oskarshamn, Budget 2012,2013 http://www.oskarshamn.se/templates/page.aspx?id=1535 Oskarshamns kommun, Utvecklingsprogram http://www.oskarshamn.se/templates/page.aspx?id=2938 Oskarshamns kommun, Årsredovisning 2012 http://www.oskarshamn.se/templates/page.aspx?id=1536 Mailkontakt med Ann-Christine Vösu, Kommundirektör, 7/11 2013 20

Torsas.se Torsasforetagscentrum.se Torsås kommun, Budget 2012 2013 http://torsas.se/kommun-och-politik/kommunfakta/ekonomi-och-budget/budget.aspx Torsås kommun, Årsredovisning http://torsas.se/kommun-och-politik/kommunfakta/ekonomi-och-budget/aarsredovisning.aspx Torsås Företagscentrum, Verksamhetsplan 2013 Mailkontakt med Tuulikki Åkesson, VD Torsås Företagscentrum, 6/11 2013 Vimmerby.se Vimmerby kommun, Näringslivstrategi http://vimmerby.se/naringslivsportalen/till-dig-som-foretagare/naringslivsstrategi/ Vimmerby kommun, Visioner och mål 2012 2022 http://vimmerby.se/politik-forvaltning/styrdokument/ Vimmerby kommun, Dnr 49/2012 Mailkontakt med Patrik Kinnbom, Näringslivschef, 23/9 2013 Vastervik.se Vastervikframat.se Mailkontakt med Anki Nilsson, VD Västervik framåt, 27/9 2013 Oland.se Ölands näringslivskontor, Handlingsplan Mailkontakt med Anders Nyholm, Ölands kommunalförbund, 25/9 2013 21

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014