Näringslivsplaner i Kronobergs län

Transkript

1 DECEMBER 2013 EMMA BRANDT Har ni en plan? Näringslivsplaner i Kronobergs län

2 Innehåll 1. Inledning Syfte Sammanfattning Bakgrund Metod Kommunernas organisationsform Verksamhetsplan Kartläggning Näringslivspolitiska dokument Verksamhetsplaner Uppföljning av mål Sammanfattande tabell Vad kännetecknar en bra näringslivsplan? Långsiktighet Kommunanpassad Helhetsbild Tips för inspiration Avslutande kommentarer Visa näringslivsplanen på hemsidan Uppföljning Jämförande tabell Källor

3 1. Inledning Ett bra företagsklimat gör att fler vågar och kan starta och driva konkurrenskraftiga företag. Konkurrenskraftiga företag som skapar jobb och välfärd. Det åligger Sveriges 290 kommuner att förbättra förutsättningarna för företagen, dels genom politiska beslut och dels genom att effektivisera den interna organisationen såsom tjänstemäns attityder, snabbare handläggning, service och information. Beslut och förbättringar som skapar ett gott företagsklimat. Ett bra företagsklimat ger fler företagsetableringar, arbetstillfällen och skatteintäkter vilket är A och O för en fungerande välfärd. Det är upp till kommunstyrelsen och näringslivskontor eller näringslivsbolag i en kommun att skapa en positiv miljö för företagen att verka i. Företagarservice, lots, förutsättningar för tillväxt, nyetableringar, jobbskapande och entreprenörskap är bara några områden och prioriteringar ett näringslivskontor eller näringslivsbolag kan ha på sitt bord. Listan med åtaganden kan göras lång. När en företagare ska etablera eller investera sitt företag i en ny kommun vill hon veta hur företagsklimatet i kommunen ser ut. Framförallt vill hon se hur kommunen ska arbeta med företagarfrågor och hur arbetet med att förbättra det rådande företagsklimatet ska se ut de närmaste åren. Nära till hands ligger att läsa kommunens näringslivspolitiska dokument, en verksamhetsplan för näringslivskontoret, även kallat näringslivsplan. En näringslivsplan beskriver vad kommunen vill uppnå med sitt näringslivsarbete under en uppsatt tidsperiod samt hur de ska göra för att uppnå det. Ett bra företagsklimat i en kommun med en plan och uttalad ambition att förbättra näringslivsutvecklingen kan vara avgörande för företagarens etablering i just din kommun. Alla kommuner är inte lika bra på att förmedla ut sin vision om företagsklimat och ambitioner med näringslivsutveckling. Inte heller arbetar alla kommuner efter en verksamhetsplan för näringslivet och det är inte en självklarhet att det går att hitta information på kommunens hemsida. 1.1 Syfte I denna rapport kartläggs hur många kommuner som arbetar efter en näringslivsplan samt hur kommunerna följer upp den. Dessutom lyfts bra verksamhetsplaner upp. Kartläggningsåren är 2012 och Det är en rapportserie i fyra delar, i denna rapport har jag försökt att ge en bild av hur det ser ut i kommunerna i Kronobergs län. I de andra rapporterna undersöks kommuner i Östergötlands, Södermanlands, Jönköpings och Kalmar län. 2

4 2. Sammanfattning Allt fler förväntar sig att kunna ta del av offentlig information via internet. Kommunhemsidor är fyllda med information om bland annat företagande och näringsliv. Men har kommunerna en tydlig näringslivsplan att arbeta efter, och är den tillgänglig för företagare i kommunen att ta del av? En näringslivsplan ger företagare relevant information om kommunens verksamhet, och de kan utifrån den fatta beslut om sin verksamhet för att kunna växa och anställa. Ska kommunen införa LOV? Ska de satsa på kompetensförsörjning? två faktorer som kan påverka en företagares val att investera eller stanna i kommunen. Totalt ingår 55 kommuner i undersökningen. Den här rapporten behandlar huruvida kommuner i Kronobergs län arbetar med en näringslivsplan och hur dessa följs upp. Tre andra rapporter behandlar hur det ser ut i kommuner i Östergötlands, Södermanlands, Kalmar och Jönköpings län. Resultatet i Kronobergs län visar att två av åtta kommuner arbetar med en verksamhetsplan för näringslivskontoret Lessebo och Ljungby kommun. Åtkomsten av verksamhetsplanerna varierar mellan kommunerna och i en av de två kommunerna finns den att hitta på kommunhemsidan. Det är generellt svårt att följa kommunernas näringslivsarbete från början till slut och tillgänglighet på information behöver bli bättre, både på näringslivsplaner och på resultatet av uppföljningen. Det mest slående resultatet som kom fram var att av de 55 undersökta kommunerna arbetade 31 med en näringslivsplan, men endast 14 kommuner hade sin näringslivsplan tillgänglig på kommunhemsidan. En näringslivsplan ses till stor del som ett internt dokument i kommunorganisationen och det glöms bort att det är ett verktyg som kan användas av lokala företagare. Dessutom är det en kanal där kommunen kan kommunicera ut sina näringslivsambitioner i tydlig form till det lokala näringslivet. För att underlätta för företagen dras slutsatsen att kommuner bör: Visa näringslivsplanen på hemsidan för att ge företagare relevant information om sin planering under de närmsta åren Följa upp hela näringslivsplanen för att ge en bild av vad arbetet har gett för effekt Förhoppningsvis leder rapporten till att fler kommuner förstår vikten av att ha en näringslivsplan på kommunhemsidan för att ge företagen de bästa förutsättningarna att verka i. 3

5 3. Bakgrund 3.1 Metod För undersökningen söktes kommunhemsidor igenom efter näringslivspolitiska dokument för att få en uppfattning om hur kommunerna bedriver sin näringslivsverksamhet samt hur lätt det var att hitta dokumenten. Vidare undersöktes hur aktuella de näringslivspolitiska dokumenten i kommunerna är. De dokument som är verksamhetsplaner har sedan lästs och kort beskrivits i rapportens senare del för att visa hur det ser ut i de undersökta kommunerna. Jag har även fått information om verksamhetsplanerna på mail och telefon. Till grund för resultatet ligger dels uttalanden från näringslivsansvarig i de olika kommunerna samt näringslivspolitiska dokument som hittas på de olika kommunhemsidorna. Vid frågor har kommunerna kontaktats, vid uteblivna svar har de kontaktats ytterligare gånger. Om jag ändå inte kommer i kontakt med kommunerna, tas den information som finns från kommunhemsidorna. För att se hur verksamhetsplanerna följts upp har det varit nära till hands att läsa årsredovisningen, som oftast ger en bra bild över näringslivsverksamheten i kommunen, och det är det första jag har vänt mig till. Problemet är att alla mål och aktiviteter sällan redovisas där, och då är även kommunstyrelseprotokoll och revisionsrapporter till hjälp under denna punkt. I vissa kommuner har det varit enkelt att följa näringslivsarbetet från början till slut, i andra är det i princip omöjligt och man får förlita sig på uttalanden från näringslivansvariga i kommunen. En del kommuner följer dessutom upp och utvärderar sin näringslivsplan i dialog med kommunstyrelse eller kommunchef. I dessa fall saknas protokoll och jag har vänt mig till näringslivsansvariga i kommunen för ett uttalande. 3.2 Kommunernas organisationsform I Kronobergs län är det ingen kommun som har lagt näringslivsfrågorna i ett näringslivsbolag, en faktor som annars kan påverka utfallet i rapporten. Detta kan ses i några av de andra delrapporterna. Eftersom ingen av kommunerna arbetar med ett näringslivsbolag innebär det att offentlighetsprincipen är tillämplig vid all informationsinsamling och inga insynsproblem uppstår. Det är i kommuner som ligger i de två spalterna längst till höger där kartläggningen skulle påverkas mest på grund av att all information inte alltid kan fås ut. 4

6 Tabell 1. Organisationsform. Kommun Kommunal verksamhet Kommunalt näringslivsbolag Delägt näringslivsbolag Privat näringslivsbolag Alvesta X Lessebo X Ljungby X Markaryd X Tingsryd X Uppvidinge X Växjö X Älmhult X I kommuner som samarbetar med ett näringslivsbolag uppstår insynsproblem. Näringslivsbolag är privata aktiebolag som inte berörs av offentlighetsprincipen som kommunerna i Sverige gör. De behöver inte ge ut den information som begärs eller offentliggöra sina verksamhetsplaner. Det allra vanligaste om näringslivsverksamheten bedrivs i bolagsform är att näringslivsbolaget ägs av både kommunen såväl som lokala företag, där kommunen normalt äger upp till 50 procent av bolaget. Den andra delen ägs då av företag, banker och andra organisationer eller föreningar. Vissa av de delägda näringslivsbolagen har offentliga ägardirektiv på kommunhemsidan och verksamhetens mål finns i kommunens verksamhetsplan, och i andra kommuner har bolag inga problem att lämna ut sina verksamhetsplaner. Då de inte berörs av offentlighetsprincipen är inte detta en självklarhet. 3.3 Verksamhetsplan I rapporten kartläggs vilka kommuner som arbetar efter en verksamhetsplan för näringslivskontoret med syfte att se om kommunerna ger företagare relevant information som kan vara dem behjälpliga. Då det endast finns riktlinjer för hur en verksamhetsplan ska se ut och det saknas krav på att en ska upprättas blir det svårt att arbeta utan en benchmark, ett utgångsläge. För att en näringslivs-/verksamhetsplan ska vara relevant och användbar för företagare krävs det att de ska kunna få en uppfattning om hur näringslivskontoret planerar att bedriva sin verksamhet under det närmaste året/åren. Jag har därför valt att arbeta utifrån kriterierna: Mål Aktiviteter Tydligt är att de verksamhetsplaner som upplevs som bra har en röd tråd. Det gör det enkelt att följa näringslivskontorets arbete från början till slut. När jag läser näringslivspolitiska dokument i varje kommun utgår jag från ovan nämnda kriterier och bedömer innehållet utifrån dem. Kommunövergripande näringslivsmål utan medföljande aktiviteter räknas inte som verksamhetsplan. Det spelar ingen roll om kommunen har en gemensam verksamhetsplan för kommunstyrelsen eller en utarbetad specifikt för näringslivskontoret då de fyller samma syfte. Namn eller struktur på dokumentet är inte heller väsentligt, det viktigaste är innehåll oavsett vad det kallas verksamhetsplan, näringslivsprogram eller näringslivsstrategi. 5

7 Trots att det finns kriterier att utgå ifrån är det en fin linje mellan vilka verksamhetsplaner som ska godkännas och inte. Det finns verksamhetsplaner som på ett tydligt och konkret sätt beskriver prioriteringar och aktiviteter, medan andra upplevs som luftiga och otydliga. Diskussion kring vad som är en bra verksamhetsplan ur ett företagarperspektiv förs i rapportens kapitel Övriga näringslivspolitiska dokument Även om fokus i denna rapport ligger på att kartlägga verksamhetsplaner och näringslivsplaner vill vi också lyfta fram andra näringslivspolitiska dokument som finns i kommunerna. Det finns fler dokument än vad som ses vid första anblick, och även om alla dokument inte fungerar som verksamhetsplaner för näringslivskontoret betyder det inte att de är mindre viktiga. Förutom verksamhetsplaner hittar man också dokument som näringslivspolicy och näringslivsstrategi. Dessa dokument är väldigt lika och kan ses som styrande dokument för näringslivsarbetet. De uttrycker den politiska viljan och ger vägledning för hur kommunen ska arbeta med näringslivsfrågor, men de saknar allt som oftast en mer ingående beskrivning av näringslivsarbetet. En näringslivsstrategi riktar sig mer till näringslivskontoret än vad en policy gör, som riktar sig till hela kommunorganisationen. 6

8 4. Kartläggning 4.1 Näringslivspolitiska dokument Tabell 2. Näringslivspolitiska dokument. Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Näringslivspolitiska dokument Näringslivspolicy Näringslivsstrategi Arbetsplan Handlingsplan Näringslivsstrategi Näringslivsprogram Näringslivsplan Näringslivsprogram Näringslivspolicy Alla kommuner i Kronobergs län arbetar med eller har näringslivspolitiska dokument på sina hemsidor. I flera kommuner i Kronobergs län hittades dock äldre verksamhetsplaner, policys och strategier som inte kan räknas vara aktuella. Dessa redovisas och diskuteras i kapitel och aktuella näringslivspolitiska dokument redovisas i kapitel Det är av vikt att kommuner har uppdaterad information på sina näringslivshemsidor så att företagare kan förhålla sig till informationen som ges i verksamhetsplanen på ett korrekt sätt, vilket diskuteras vidare i kapitel 5 och Äldre näringslivspolitiska dokument I fem av åtta kommuner i Kronobergs län möts man av flera år gamla näringslivs- och styrdokument, något som ur ett företagarperspektiv ger en felaktig bild av näringslivsambitioner och politisk viljeriktning. Att rensa eller uppdatera dokumenten rekommenderas dessa kommuner. Nedan följer dokument som borde ses över, revideras eller helt tas ur bruk. Vissa av nedan dokument skulle ha kunnat fungera som verksamhetsplaner men dömdes ut på grund av att de var just inaktuella. Vad som anses inaktuellt är en subjektiv bedömning, men policys som är flera år gamla eller verksamhetsplaner/näringslivsplaner som är gällande något annat år än de som undersöks, har inte tagits i beaktning i kapitel 4.2. Alvesta kommun Alvesta kommuns näringslivsarbete har sin grund i en näringslivspolicy som antogs år 2002, för snart 12 år sedan. Näringslivspolicyn ligger inte uppe på kommunens hemsida, men i Alvesta kommuns budget från 2013 kan man läsa att ett av kommunens nuvarande styrdokument är en näringslivspolicy från En policy ska ange den politiska viljeriktningen i kommunen, något som borde ha ändrats alternativt behövts uppdaterats på 12 år. Att policyn inte finns på kommunens hemsida är positivt i detta fall, men det förtar ändå inte det faktum att den fortfarande fungerar som ett styrdokument i kommunorganisationen. 7

9 Markaryds kommun Markaryds kommun arbetar med en näringslivsstrategi antagen 2005, och beskriver mål som näringslivskontoret har formulerat utifrån de enkätsvar som gavs i Svenskt Näringslivs kommunundersökning från år Strategin har inte uppdaterats sedan dess. Likt en kommunpolicy behöver strategin inte uppdateras årligen, men en översyn någon gång på åtta år är önskvärt för att ge företagare rätt förutsättningar att fatta beslut om sin verksamhet. Uppvidinge Kommun På Uppvidinge kommuns hemsida beskrivs en näringslivsplan från På samma sida står det att kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram ett nytt dokument som ska tydliggöra mål och prioriteringar för näringslivskontoret. Vi arbetar just nu med en Näringslivsstrategi och har inga direkta mål från 2012 som går att följa upp tyvärr ~ Jimmi Olsson, Näringslivsutvecklare Uppvidinge kommun Tingsryds kommun Tingsryds kommun arbetar med ett näringslivsprogram från 2006, ett drygt sju år gammalt dokument. I dokumentet står det att avstämningar ska göras till kommunstyrelse och kommunfullmäktige regelbundet och att avstämningen ska ligga till grund för näringslivsprogrammet nästkommande år. Någon uppdatering av Tingsryds näringslivsprogram har tillsynes inte gjorts. Jag hittar inte någon uppföljning av näringslivsprogrammet i årsredovisningar, men det är stor chans att programmet har följts upp i dialog med berörda parter. Växjö kommun På Växjö kommuns hemsida hittar man ett näringslivsprogram antaget för perioden Programmet ligger fortfarande kvar på hemsidan, trots att det har satts ett tydligt slutår Aktuella näringslivspolitiska dokument Älmhults kommun arbetar likväl som Alvesta kommun med en näringslivspolicy. Skillnaden är att Älmhults policy är antagen under början av Kommunen har ingen verksamhetsplan, men de arbetar fram en till nästa år. Det finns ingen sådan verksamhetsplan idag i Älmhult. Däremot kommer det att tas fram en sådan för ~ Eddie Hansson, Näringslivsutvecklare Älmhults kommun Lessebo kommuns näringslivsarbete utgår från en näringslivsstrategi som är antagen 2011, vilken ses i kommunen som ett levande näringslivsdokument som ska uppdateras varje år. Lessebo kommuns näringslivskontor arbetar med en näringslivsplan som är tätt kopplad till nuvarande strategi. 8

10 4.2 Verksamhetsplaner 1 Tabell 3. Verksamhetsplaner. Kommun Klick till plan på hemsida Uppdaterad & Kontinuerlig Lessebo Hittas inte på hemsida 2013, Ja Ljungby , Ja Det är två kommuner i Kronobergs län som har en näringslivsplan att arbeta efter, varav en näringslivsplan är tillgänglig på kommunhemsidan. De två kommuner som återstår efter att ha rensat bort gamla näringslivsplaner, har båda kontinuerligt arbetat med näringslivsplaner de senaste åren Lessebo kommun Lessebo kommuns näringslivsarbete utgår från en arbetsplan. Arbetsplanen är tätt sammankopplad med kommunens näringslivsstrategi. Strategin har uppsatta mål med näringslivsarbetet och arbetsplanen beskriver prioriterade åtgärder och aktiviteter tillhörande näringslivsmålen. Lessebo kommuns näringslivschef är under undersökningsperioden sjukskriven vilket innebär att arbetet med arbetsplan och strategi har blivit något eftersatt. Bifogat har du vår näringslivsstrategi och en arbetsplan som är mer detaljerad och aktivitetsinriktad som görs varje år/halvår. ~ Helen Karlsson, Näringslivschef Arbetsplanen som bifogades är gällande våren De mål näringslivskontoret arbetar med är: Lessebo kommun ska vara bland topp 100 i Svenskt Näringslivs kommunrankning Det ska startas minst 30 nya företag i kommunen per år och kommunen ska från 2013 ligga på plus i befolkningstillväxt Lessebo kommun ska öka sin attraktivitet. Kortsiktiga mål hittas i den kommunala budgeten. Arbetet våren 2013 innebar bland annat att få igång inkubatorverksamhet, göra kompetensbehovsanalys på företagen och göra företagsbesök. Det finns i runda slängar ett fyrtiotal punkter på arbetsplanen som prioriteras under våren Varken näringslivsstrategi eller arbetsplan ligger uppe på kommunhemsidan, näringslivschefen kunde dock skicka båda dokumenten på mail inom bara ett par timmar Ljungby kommun Ljungby kommuns näringslivsarbete tillika verksamhetsplan tar avstamp i tre strategiska områden utbildning och kompetensförsörjning, entreprenörskap och nyetablering samt attraktivitet, som alla tre i sin tur är kopplade till kommunens övergripande näringslivsmål. 1 Notera att tabellen visar kommuner med dokument som bedömts vara verksamhetsplaner enligt tidigare kriterier 9

11 Varje strategiskt område har medföljande delmål, insatser för att nå målen och indikatorer på måluppfyllelse. Både 2012 och 2013 är mål och delmål samma. Delmålen är båda åren fem till antalet: Fördjupad samverkan mellan skola och näringsliv Antalet nystartade företag och arbetstillfällen ska öka Ljungby kommun ska vara ett attraktivt alternativ för näringsliv, inflyttare och besökare Kommunens medborgare är nöjda med kommunens service Arbeta för alla medborgares delaktighet. Varje mål och delmål har specifika insatser kommunen vill göra för att uppnå målen. Insatserna 2012 och 2013 är till viss del samma, men några har tillkommit och några har försvunnit. De som är kvar är aktiviteter som stöd och samverkan till Ung Företagsamhet, ge en god service genom att svara snabbt på mail och utveckla nya utbildningar på Högskolecentrum. Långsiktiga prioriteringar är alltså kvar i verksamhetsplanen medan kortsiktiga byts ut årsvis. 4.3 Uppföljning av mål 2 Tabell 4. Uppföljning. Kommun Lessebo Ljungby Uppföljning Ja Ja Både Lessebo och Ljungby kommun följer upp sina verksamhetsplaner. Kommunerna har gemensamt att planerna inte i sin helhet följs upp i årsredovisningen, utan uppföljning sker till stor del i dialog med kommunstyrelse och kommunchef. Lessebo kommuns arbetsplan följs som sagt inte upp i sin helhet i kommunens årsredovisning. Det går dock att läsa om viss av näringslivskontorets verksamhet i löpande text. Arbetsplanen följs upp löpande i rapporter till kommunchef. Vi följer upp den på flera sätt, dels skrivs en månadsrapport där varje rubrik följs upp och kommenteras och sedan en årsrapport med samma upplägg. Dessa rapporter går till kommunchef som sedan infogar delar av dessa i sina rapporter till kommunstyrelsen. ~ Helen Karlsson, Näringslivschef Lessebo Kommun I Ljungby kommun följs tre av fem mål upp i kommunens årsredovisning, där man också kan läsa i löpande text om de aktiviteter som genomförts under året. Ett mål av de tre som redovisades hade uppnåtts. Uppföljning av handlingsplanen görs dessutom till kommunstyrelse och löpande på arbetsplatsträffar. Samtliga mål och projekt följs upp och redovisas i kommunens uppföljning. [ ] Under året informerar jag KS fortlöpande hur vi ligger till och vilka mål som uppnåtts, samt vilka vi behöver jobba mer med. ~ Jan Melkersson, Näringslivschef, Ljungby kommun 2 I detta kapitel inkluderas endast kommuner som arbetar med en verksamhetsplan 10

12 4.4 Sammanfattande tabell Tabell 5. Sammanfattande tabell. Kommun Styrning Verksamhetsplan Uppföljning Alvesta Näringslivskontor Nej Lessebo Näringslivskontor Ja Ja Ljungby Näringslivskontor Ja Ja Markaryd Näringslivskontor Nej Tingsryd Näringslivskontor Nej Uppvidinge Näringslivskontor Nej Växjö Näringslivskontor Nej Älmhult Näringslivskontor Nej Alla kommuner i Kronobergs län har näringslivspolitiska dokument att arbeta med. Två av kommunerna arbetar med näringslivsplaner. Fem av åtta kommuner arbetar med näringslivspolitiska dokument som är flera år gamla. Det som jag upplever saknas i Ljungby och Lessebo kommun, är uppföljning av hela planen i årsredovisningen, inte bara delar av den. Önskvärt vore även att kunna ta del av måluppfyllelse och reflektioner kring varför mål nåddes eller inte. Vidare diskussion kring detta förs i kapitel

13 5. Vad kännetecknar en bra näringslivsplan? Under undersökningens gång har jag stött på verksamhetsplaner av olika tydlighet och kvalitet. I detta kapitel diskuteras bra innehåll i näringslivsplaner och sådana man som näringslivsenhet kan inspireras av. I nästa kapitel förs en generell diskussion kring resultatet av kartläggningen. Vad kännetecknar en bra näringslivsplan: Långsiktiga ambitioner Kommunanpassad Ger en helhetsbild av näringslivsverksamheten 5.1 Långsiktighet För att en företagare ska kunna fatta korrekta beslut om sin verksamhet måste hon kunna förutsäga kommunens beslut i näringslivspolitiska frågor. Näringslivsplaner, strategier och policys beskriver ramverket, riktlinjerna, detaljerna och de politiska spelreglerna som kommunen ska arbeta efter under en utsatt tidsperiod. Det är framförallt viktigt för de företag som verkar på kommunens arenor att veta hur det politiska ramverket ser ut eller kommer att förändras. Det är exempelvis viktigt för företag inom välfärden som kan påverkas av kommunala beslut om LOV eller om kommunen plötsligt bestämmer sig för att ta tillbaks en marknad i kommunal regi. Företagandet, det befintliga såväl som det framtida, påverkas av kommunala beslut och prioriteringar då det påverkar ledtider i handläggningsprocesser, byggklar mark eller tillgång på kompetent arbetskraft. För företag är en synlig, tydlig och långsiktig näringslivspolitik viktig för att de ska kunna utvecklas och verka på den spelplan som kommunen har satt upp. Är kommunala attityder till företagande bra Vad ska göras åt det? Är ledtider för bygglov korta eller långa Hur ska det förbättras? Finns utmaningsrätt på kommunala verksamheter Kommer det finnas i framtiden? Lika viktigt som en tydlig näringslivsplan är att företagen kan se att kommunen följer ramverket och riktlinjerna som satts upp, varför uppföljning av näringslivsplanerna är viktig och den behöver vara tydlig och lättillgänglig. Saknas en näringslivsplan som beskriver långsiktiga ambitioner kommer företagen att fumla i mörkret och beslut som tas kan bli på fel grunder. 5.2 Kommunanpassad Målet är inte att sätta upp en mall för näringslivplaner, en uniform verksamhetsplan i Sveriges 290 kommuner är inte optimalt. Ystad och Haparanda har olika förutsättningar liksom grannkommunerna Växjö och Lessebo. Beroende på om kommunen vill bevara eller bygga upp ett gott företagsklimat i kommunen kommer näringslivsplanerna att vara olika utformade med olika prioriteringar och mål. 12

14 Exempel på två verksamhetsplaner som kommunicerar ut budskap och näringslivsambitioner bra men som skiljer sig i företagsklimat är Trosa och Lessebo kommun. Trosa kommun har de senaste åren legat stadigt i topp i företagsklimatrankningar medan den senare kommunen behöver bygga upp sitt företagsklimat än mer. Liksom befintligt näringslivsklimat spelar även kommunala förutsättningar och lokala problemområden som kompetensförsörjning, attityder till företagande och kommunal konkurrens med företag roll för prioriteringar och mål i en näringslivsplan. En bra näringslivsplan tar fasta på kommunens bra respektive sämre områden och utformas utefter dem. 5.3 Helhetsbild En bra verksamhetsplan ger en företagare en tydlig bild av åt vilket håll näringslivsutvecklingen i kommunen ska drivas under året, där exempelvis Trosa kommuns näringslivsplan är värd att nämna. Trots ett av Sveriges bästa företagsklimat har de inte tappat viljan att växa och göra företagarna medvetna om vad näringslivskontoret gör för att främja det lokala näringslivet. Trosa kommun ger en helhetsbild i sin verksamhetsplan, översiktligt likväl som detaljerat och mer ingående vad som är värt att satsa på i kommunen. Lika viktigt som det är att publicera och visa sin näringslivsplan på kommunhemsidan lika viktigt är det att ha en tydlig och lättläst verksamhetsplan som innehåller för företagare relevant information. 5.4 Tips för inspiration Tips är att på egen hand läsa och jämföra näringslivsplaner med varandra för att själv få en uppfattning om resonemanget som förs. Näringslivsplaner att läsa för inspiration: Trosa kommun Linköpings kommun Näringslivsutveckling i Vetlanda AB Mönsterås kommun 13

15 6. Avslutande kommentarer Mer och mer av företagens verksamhet, informationshämtning och kommunikation sker via internet och mail, det sätter större press på kommuner att deras hemsidor är uppdaterade med relevant information som kan vara till hjälp för företagare både på kontorstid såväl som på kvällar och helger. En näringslivsplan är del av den utvecklingen. En näringslivsplan ger företagaren rätt verktyg att fatta korrekta beslut om sin verksamhet utifrån vad som står i den. Självklart är en näringslivsplan inte lösningen på ett illa ställt företagsklimat, men det är en bit i rätt riktning. Uppdraget att undersöka näringslivskontorens verksamhetsplaner är en djungel. Ingen plan är den andra lik, kommunerna har dessutom olika förutsättningar och olika organisation på näringslivsarbetet. Ambitionen med rapporten är inte att få alla planer att se likadana ut. Ambitionen är att uppmärksamma kommuner på vikten av att ha en näringslivsplan och att den kommuniceras ut. I den här rapporten såg vi att alla kommuner Kronobergs län arbetar med näringslivspolitiska dokument, men endast hälften av dokumenten var aktuella och speglade dagens och morgondagens arbete. Det finns alltid plats för förbättringar hos alla kommuner och i deras näringslivsarbete. Förbättringspunkter som kan lyftas fram är: Arbetar din kommun med ett näringslivspolitiskt dokument eller verksamhetsplan visa det! Redovisa och följ upp hela planen, mål likväl som aktiviteter! Visa att det är ett levande dokument. 6.1 Visa näringslivsplanen på hemsidan Kommunerna är generellt väldigt bra på att gömma sina näringslivsplaner på hemsidan, om den ens går att hitta där. Möjligtvis beror det på att verksamhetsplaner behandlas som interna dokument i kommunorganisationen. Men, en verksamhetsplan ger också företagare en tydlig bild av kommunens satsningar och ambitioner med näringslivsutveckling vilket motiverar att näringslivsplanen lyfts fram publikt för företagare att se. Att en verksamhetsplan finns tillgänglig på kommunhemsidan kan ge företagen möjlighet att fatta korrekta beslut om sin verksamhet, utifrån vad som står i planen, och öka sin tillväxt. Ska någon kommunal verksamhet konkurrensutsättas? Har kommunen prioriterat att få ner handläggningstider på bygglov? Två viktiga faktorer som spelar roll om ett nytt företag vill starta inom en bransch där kommunen nu har monopol eller då ett befintligt företag behöver bygga ut sitt lager för att produktion och efterfrågan har ökat. Det största problemet jag stötte på i Kronobergs län var att gamla dokument hittas på kommunhemsidorna, vilka i några kommuner fortfarande används som underlag och styrdokument för arbetet. Det äldsta dokumentet antogs Kommunens 14

16 förutsättningar, prioriteringar och politisk viljeriktning har med all säkerhet ändrats de senaste åren. Det är viktigt att i kommuner ha uppdaterad information på sin hemsida, dels ger det ett professionellt intryck, dels är det en grundläggande service till företagare att ha en näringslivshemsida med aktuell, uppdaterad information. För att ge företagare de bästa verktygen att fatta korrekta beslut om sin verksamhet är det viktigt att näringslivsplaner och policys speglar dagens arbete inte gårdagens. Jag har i denna undersökning stött på flera kommuner som har en gedigen plan och stora ambitioner med näringslivsutvecklingen, men där man på kommunhemsidan går bet. I och med offentlighetsprincipen kan en intresserad företagare begära ut dokumentet även fast det inte ligger uppe på kommunhemsidan. Det är en servicehandling av en kommun att redan från början publicera relevant information på kommunhemsidan. Totalt av de 55 undersökta kommunerna arbetade 31 med en verksamhetsplan för näringslivskontoret. Av dessa 31 fanns 14 publicerade på kommunhemsidorna. Detta gäller kommuner och näringslivskontor, inte näringslivsbolag. Ett bolag ska aldrig behöva offentliggöra sin verksamhetsplan eller affärsplan. Det är dock önskvärt att fler kommunägda (helt eller delvis) näringslivsbolag skriver ut näringslivsmål och prioriteringar med verksamheten för intresserade att läsa, även om privat information och verksamhetsplaner fortfarande stannar i bolaget. 6.2 Uppföljning Uppföljningen av verksamhetsplanerna i de undersökta kommunerna sker i samband med hel- och delårsbokslut. Det är i få kommuner som jag anser det som enkelt att ta del av uppföljningen av hela verksamhetsplanen. Uppföljningen sker dessutom till stor del i dialog med berörda parter och det är svårt att hitta gällande sammanträdesprotokoll, om sådana ens finns. Dessa är även svårlästa och några även ytterst fåordiga. I årsredovisningen följs normalt endast de övergripande kommunmålen upp snarare än näringslivskontorets verksamhet. Den stora frågan är inte huruvida uppföljning görs eller ej, utan hur uppföljningen görs. Önskvärt är att hela verksamhetsplanen följs upp, så att man verkligen kan se hur näringslivsarbetet har gått. Det är då lätt att följa näringslivsarbetet från början till slut, från idé till verklighet. Vidare önskas mer reflektion kring varför utfallet blev positivt eller negativt. Ingen av kommunerna Ljungby och Lessebo ger en vidare diskussion kring förbättringsmöjligheter av verksamhetsplanen eller är kritiska mot sitt arbetssätt i samband med uppföljningen i årsredovisningen vilket skulle vara önskvärt. Intressant är inte att endast veta huruvida målet har uppnåtts, det intressanta är också att veta varför utfallet blev positivt eller negativt. Kan man inte heller se om näringslivskontoren har arbetat med verksamhetsplanen under året för att hela planen inte följdes upp, då säger uppfyllelse av målen inte mycket om näringslivsarbetet i kommunen. Ordspråket Det är svårt att se skogen för alla träd passar på många sätt in på kommunernas näringslivsarbete. Fokus hamnar allt som oftast på att ha så många olika styrdokument och mål att helhetsbilden tappas. Överskådligheten försvinner bland alla dokument och mål som inte följs upp. Fokus läggs på att planera och beskriva näringslivskontorens verksamhet och mål, men få kommuner lägger ett lika bra jobb på uppföljningsarbetet, eller att göra uppföljningen lättillgänglig och enkel att följa av kommuninvånare, företagare eller intresseorganisationer. Det blir således svårt att se skogen, helheten hur cirkeln sluts i de allra flesta kommuner. 15

17 7. Jämförande tabell Tabell 6. Jämförande tabell 55 kommuner. Kommun Verksamhetsplan Finns på hemsida Uppföljning Boxholm Nej Finspång Nej Kinda Ja Ja Ja Linköping Ja Ja Ja Mjölby Ja Nej Ja Motala Ja Ja Ja Norrköping Ja Ja Inte än Söderköping Ja Nej Ja Vadstena Nej Valdemarsvik Nej Ydre Ja Nej Ja Åtvidaberg Nej Ödeshög Ja Ja Ja Eskilstuna Nej Flen Ja Nej Nej Gnesta Nej Katrineholm Nej Nyköping Nej Oxelösund Ja Ja Ja Strängnäs Ja Nej Ja Trosa Ja Ja Ja Vingåker Ja Ja Ja Aneby Nej Eksjö Ja Nej, privat bolag Privat bolag Gislaved Ja Nej, privat bolag Privat bolag Gnosjö Nej Habo Nej Jönköping Ja Nej Ja Mullsjö Ja Ja Inte än Nässjö Ja Nej, privat bolag Privat bolag Sävsjö Ja Ja Ja Tranås Ja Nej, privat bolag Privat bolag Vaggeryd Ja Nej, privat bolag Privat bolag Vetlanda Ja Nej Inte än Värnamo Ja Nej, Privat bolag Privat bolag Alvesta Nej Lessebo Ja Nej Ja Ljungby Ja Ja Ja Markaryd Nej Tingsryd Nej Uppvidinge Nej Växjö Nej 16

18 Kommun Verksamhetsplan Finns på hemsida Uppföljning Älmhult Nej Borgholm Nej Emmaboda Ja Ja Inte än Hultsfred Ja Ja Ja Högsby Ja Nej Inte än Kalmar Nej Mönsterås Ja Ja Inte än Mörbylånga Nej Nybro Nej Oskarshamn Nej Torsås Ja Nej Ja Vimmerby Nej Västervik Ja Nej, privat bolag Privat bolag 17

19 8. Källor Alvesta.se Alvesta kommun, Mål och budget Alvesta kommun, Verksamhetsmål Alvesta kommun, Näringslivspolicy Mailkontakt med Alvesta kommun, 1/ Lessebo.se Lessebo kommun, Näringslivsstrategi 2011 Lessebo kommun, Arbetsplan 2013 Lessebo kommun, Budget Lessebo kommun, Årsredovisning Mailkontakt med Helen Karlsson, 23/9, 30/ Ljungby.se Ljungby kommun, Handlingsplan för näringslivsavdelningen 2012, Ljungby kommun, Avstämning handlingsplan 2012 Ljungby kommun, Vision och mål Ljungby kommun, Årsredovisning Mailkontakt med Jan Melkersson, Näringslivschef, 23/ Markaryd.se Markaryds kommun, Näringslivsstrategi 2005 Markaryds kommun, Budget 2012, 2013 Kommunfullmäktiges övergripande mål Mailkontakt med Markaryds kommun 18

20 Tingsryd.se Tingsryds kommun, Budget Tingsryds kommun, Målprogram Tingsryds kommun, Näringslivsprogram Uppvidinge.se Uppvid Inge kommun, Budget 2012, Uppvidinge kommun, Näringslivsplan Mailkontakt med Jimmi Olsson, Näringslivsutvecklare, 23/ Vaxjo.se Växjö kommun, Näringslivsprogram Regler-taxor-och-styrande-dokument/Styrande-dokument/Naringsliv-och-landsbygd/ Växjö kommun, Budget 2012, Växjö kommun Årsredovisning Almhult.se Älmhults kommun, Näringslivspolicy ac html Älmhults kommun, Budget 2012, e008daf html Mailkontakt med Eddie Hansson, Näringslivsutvecklare, 23/

21 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2014