Övergripande risk- och

STYRDOKUMENT Övergripande risk- och sårbarhetsanalys 2015 Område Styrning och ledning Fastställd KS 2015-11-17 135 Program Skydd och säkerhet Giltighetstid Plan Riktlinje Övergripande risk- och sårbarhetsanalys Reviderad/Uppdaterad 215-11-17 Tjänsteföreskrift Diarienummer KS 2015/487

2 1. Övergripande beskrivning av risk- och sårbarhetsanalys Kramfors kommun... 4 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Ansvar... 5 1.3 Mål och syfte... 6 1.4 Målgrupp... 6 2 Arbetsprocess och metod... 7 2.1 Avgränsningar... 7 2.2 Metod... 7 2.3 Deltagare... 8 3 Samhällsviktig verksamhet... 8 4 Risker och sårbarheter... 11 4.1 Riskidentifiering... 11 4.2 Riskanalys... 13 4.2.1 Naturolyckor... 14 4.2.1.1 Storm/snöoväder... 14 4.2.1.2 Översvämning/Höga flöden... 14 4.2.1.3 Ras och skred... 15 4.2.1.4 Stor skogsbrand... 15 4.2.1.5 Dammbrott... 16 4.2.2 Olyckor... 17 4.2.2.1 Spridning av farliga kemiska ämnen... 17 4.2.2.2 Svår olycka med omfattande personskador eller dödsfall... 17 4.2.3 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 18 4.2.3.1 Svår störning i elförsörjningen... 18 4.2.3.2 Svår störning i vattenförsörjningen... 18 4.2.3.3 Svår störning i samhällsviktiga IT-system eller elektroniska kommunikationerna... 19 4.2.3.4 Svår störning i fjärrvärmeförsörjningen... 20 4.2.3.5 Svår störning i TV-radiokommunikationerna... 20 4.2.3.6 Störning i transportsystem och/eller drivmedelsförsörjningen... 20 4.2.3.7 Kärnteknisk olycka med utsläpp eller nedfall av radioaktiva ämnen... 21 4.2.4 Antagonistiska hot och social oro... 22 4.2.4.1 Sabotage/terrorism... 22 4.2.4.2 Social oro/förtroendekris... 22 4.2.5 Sjukdomar... 23 4.2.5.1 Allvarlig smittspridning 50 % smittade... 23 4.3 Kritiska beroenden... 24 4.4 Sårbarheter... 25

3 5 Övergripande beskrivning av resurser... 27 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker... 28 6.1 Generell bedömning av krishanteringsförmågan... 28 6.2 Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 31 7 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker... 32 7.1 Bedömning av kommunens generella krishanteringsförmåga... 32 7.2 Generell bedömning av kommunens förmåga att motstå allvarliga störningar... 34 7.3 Fördjupade analyser... 35 8 Planerade och genomförda åtgärder... 37 8.1 Genomförda åtgärder... 37 8.2 Planerade åtgärder... 39 8.3 Åtgärdsförslag... 39

4 1. Övergripande beskrivning av risk- och sårbarhetsanalys Kramfors kommun Kramfors kommun har cirka 18 350 invånare fördelade över 1 706 kvadratkilometer och ligger nästan mitt i Sverige och centralt i Norrland. Från Kramfors når man inom 10 mil 250 000 människor och inom 20 mil cirka en halv miljon. 28,6 % av invånarna är 2015 över 65 år. Inom kommunen finns ett flertal mindre tätorter förutom Kramfors stadskärna. Det finns två gymnasieskolor, en fristående och tio kommunala grundskolor samt ett tjugotal förskolor i kommunen samt eftergymnasial utbildning i form av Studiecentrum och Träakademien. Kommunen har ett gemensamt räddningstjänstförbund, Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen, tillsammans med Härnösands och Sollefteå kommuner. Kommunens näringsliv är traditionellt baserat både på skogsindustri och mekanisk industri men även tjänstesektorn har under senare år vuxit med Folksam Tjänstecenter. Större industrier och tjänsteföretag är bland annat Folksam Tjänstecenter med cirka 400 anställda, Mondi Packaging AB med cirka 300, Gerdins Group i Mjällom cirka 160, Elpress med cirka 150, SCA med cirka 80, Nordhydraulic med cirka 140, Polarbageriet Omne med cirka 70 anställda och Träteam med cirka 50 anställda. Kommunen är den största arbetsgivaren med cirka 1 650 anställda. Kommunen har, tillsammans med Sollefteå kommun, en flygplats med dagliga avgångar till Stockholm/Arlanda och för närvarande Gällivare. Sedan Ådalsbanan och Botniabanan färdigställts finns mycket goda kommunikationsmöjligheter med tåg vilket väsentligt ökat potentialen till pendling. Till exempel kan man pendla till Umeå på en timme och 40 minuter och till Sundsvall på cirka en timme och 20 minuter. Kramfors kommun har en vacker natur, med bland annat världsarvet Höga Kusten, som ger goda möjligheter till rekreation och även främjar turismen. I flertalet av de sjutton tätorterna finns aktiva bygdegrupper som arbetar för sina områdens utveckling.

5 Kartbild över Kramfors kommun, skala 1:250 000. 1.1 Uppdrag Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunerna analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Utifrån detta uppdrag har Kramfors kommunfullmäktige beslutat att kommunen ska göra risk- och sårbarhetsanalys för denna typ av händelser. Kommunens tolkning av uppdraget är att först göra en grovanalys av händelser som kan innebära en samhällsstörning i kommunen. Därefter ska kommunen göra fördjupade analyser av prioriterade risker som påverkar samhällsviktiga verksamheter. I dessa analyser undersöks sårbarheter i viktiga samhällsfunktioner, konsekvenser för de kommunala verksamheterna samt förmåga att hantera händelsen (ledningsmässigt, operativt samt förmåga att motstå störningar i de viktiga samhällsfunktionerna). Fokus på analyserna ligger på de kommunala verksamheterna. Denna risk- och sårbarhetsanalys lägger fokus på händelser som kan medföra samhällsstörning. Inledningsvis har en övergripande riskinventering gjorts, en så kallad grovanalys av vad som kan inträffa, sannolikhet att det ska inträffa och tänkbara konsekvenser av respektive händelse. Resultatet har sammanställts i en riskmatris och en kort beskrivning av varje risk. Därefter har ett antal fördjupade analyser gjorts. 1.2 Ansvar Det kommunala ansvaret gäller även vid kris. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller höjd beredskap.

6 Verksamheten ska så långt som möjligt genomföras i normal omfattning Verksamhetsansvariga ska säkerställa verksamheter som inte tål avbrott Den verksamhetsansvarige har ansvar för att det finns en grundläggande funktionalitet inom sin verksamhet som gör att verksamheten kan stå emot och hantera störningar och kriser. Kommunen har också ett geografiskt områdesansvar, vilket innebär att kommunen ska bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Kommunen ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en händelse samordnas informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas I uppdraget ingår bland annat att: o ha ett relevant nätverk o ha tvärsektoriella risk- och sårbarhetsanalyser o kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris o ha en kompetent krishanteringsorganisation o kunna prioritera resurser vid behov och efter särskilda beslut För att upprätthålla det geografiska områdesansvaret finns sedan 2008 ett lokalt krishanteringsråd i kommunen med deltagande av flertalet privata företag förutom de kommunala förvaltningarna och bolagen. 1.3 Mål och syfte Målet med analyserna är att få en bild av vad som kan orsaka en samhällsstörning i kommunen och, om en sådan inträffar, vilka konsekvenser denna händelse kan medföra för de kommunala verksamheterna. Målet är också att analyserna ska visa vilken förmåga kommunen har att hantera olika händelser och utifrån dessa resultat ge förslag på vilka åtgärder som bör vidtas. Syftet med analyserna är att öka medvetandet om vilka risker och sårbarheter som finns i kommunen. Syftet är också att dessa kunskaper ska ligga till grund för åtgärdsplaner för att stärka kommunens krishanteringsförmåga. 1.4 Målgrupp Målgrupp för resultatet av analysen är främst de kommunala verksamheterna, men även länsstyrelsen och övriga aktörer i kommunens geografiska område, till exempel aktörer som kan komma att bli viktiga samarbetsparter vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse. Delar av analysen bör också spridas till kommunmedborgare och övriga som vistas i kommunen.

7 2 Arbetsprocess och metod Uppdraget om vilka fördjupade analyser som ska genomföras ligger i verksamhetsplanen för kommunledningsförvaltningen vilken fastställs av kommunstyrelsen. Representanter från bistånds-, arbetsmarknads- och sociala serviceförvaltningen, barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen, miljö- och byggförvaltningen, tekniska enheten och de kommunala bolagen Krambo Bostads AB och Höga Kusten Airport har deltagit i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna som genomförs kommunövergripande under ledning av krishanteringshandläggaren vid Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen och beredskapssamordnaren. Representanterna har i uppdrag att förankra frågeställningarna och de åtgärdsförslag som arbetas fram i de kommunövergripande analyserna i sina egna verksamheter. RSA-arbetet har gjorts i enlighet med MSB:s föreskrifter om kommuners riskoch sårbarhetsanalyser. Den övergripande förmågan har bedömts och sammanställts av beredskapssamordnaren utifrån resultat i de fördjupade analyserna. 2.1 Avgränsningar Kramfors kommun har hittills koncentrerat sina fördjupade analyser på den kommunala samhällsviktiga verksamheten. Ett flertal samhällsviktiga verksamheter är dock inte kommunala och kommunen har inte analyserat dessa annat än att de tagits med i prioritering för Styrel. De fördjupade analyserna är avgränsade till att i första hand analysera konsekvenser, hanteringsförmåga, förmåga att motstå störningar samt identifiera sårbarheter i verksamheterna. Analyser görs kommunövergripande för att få en översiktlig bild av risker och sårbarheter för kommunala verksamheter, vilket gör att den inte går in på detaljnivå. Denna övergripande risk- och sårbarhetsanalys innefattar en grovanalys av risker i kommunen som kan leda till samhällsstörning samt en generell bedömning av kommunens övergripande krisledningsförmåga utifrån de genomförda, fördjupade analyserna. 2.2 Metod I RSA-processen ingår följande moment: Riskinventering (grovanalys; vad kan hända? sannolikhet? konsekvenser?) Fördjupad scenariobaserad analys (konsekvenser, förmåga att motstå störningar/hanteringsförmåga) Åtgärdsförslag Förankring av resultatet i analysen samt av åtgärdsförslagen Genomförande av åtgärder (sker som en långsiktig process) Uppföljning av åtgärdsförslagen/genomförandet Kommunen bedriver samarbete med övriga kommuner som ingår i Räddningstjänstförbundet Höga kusten Ådalen (Härnösand och Sollefteå) och har

8 en gemensam krishanteringshandläggare som har planerat och drivit det övergripande analysarbetet i medlemskommunerna med stöd av beredskapssamordnarna. Förberedelser inför analyserna, planering och genomförande har på så vis varit likvärdigt i de tre medlemskommunerna. Analysarbetet har genomförts i en arbetsgrupp med representanter från samhällsviktiga verksamheter inom kommunen och kommunala bolag under ledning av krishanteringshandläggaren. Representanterna har dels analyserat vilka konsekvenser scenariobaserade händelser kan förväntas ge för den egna verksamheten och bedömt förmåga att hantera händelsen samt vilka förberedelser som finns för att underlätta hanteringen om händelsen skulle inträffa. Gruppen har samlats och diskuterat kommunövergripande frågor. Analysdeltagarna har för övriga i gruppen redovisat konsekvenser för den egna verksamheten och behov av resurser, vilket varit en viktig del i arbetet för att få en helhetsbild av hur scenariot påverkar de olika verksamheterna. Konsekvenser hos en av verksamheterna kan leda till konsekvenser i övriga verksamheter, vilket har betydelse för analysens helhet och för det fortsatta kommunövergripande planeringsarbetet samt det fortsatta arbetet inom verksamheterna. Material har även hämtats från bland annat rapporter, sammanställningar och utvärdering från liknande händelser, information på olika aktörers hemsidor etcetera. Krishanteringshandläggaren har skött kontakter med externa aktörer, sammanställt de fördjupade analyserna samt hjälpt till med att ge förslag på åtgärder. Säkerhetsgruppen gör en sista granskning och därefter gör beredskapssamordnaren den slutgiltiga granskningen och har vid behov gjort ytterligare justeringar samt förankrar i den egna organisationen och driver arbetet med åtgärdsförslagen. 2.3 Deltagare I kommunens säkerhetsgrupp ingår representanter för kommunens samhällsviktiga verksamheter: Äldreomsorg, Omsorg om funktionshindrade, Individ- och familjeomsorg, Barnomsorg och skola, VA-produktion och distribution, Miljö och hälsa, Gata, väg (underhåll och skötsel), Renhållning, Krisledning och Räddningstjänst. Säkerhetsgruppen har tillsammans prioriterat samhällsviktig verksamhet, både inom respektive verksamhetstyp men även mellan olika verksamheter. I vissa av de fördjupade analyserna har även externa aktörer bidragit med uppgifter, utifrån behov och tillgänglighet. I de fördjupade analyserna uppges vilka aktörer som deltagit. 3 Samhällsviktig verksamhet Vissa verksamheter i samhället tillhandahåller viktiga samhällstjänster och produkter och om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors liv och hälsa och möjligheten att värna samhällets grundläggande värden. Exempel på samhällsviktiga verksamheter är sjukvård, räddningstjänst, elförsörjning, vattenförsörjning och transportsystemen. De samhällsviktiga verksam-

9 heterna består i stor utsträckning av olika flöden och processer som på olika sätt utnyttjar infrastrukturer, exempelvis el, tele och vägar. Avbrott i en verksamhet påverkar dessutom andra samhällsviktiga verksamheter. De allra flesta samhällsviktiga verksamheter är idag beroende av exempelvis el- och telekommunikationer. I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser definieras samhällsviktig verksamhet så här: En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Nedan presenteras en lista över samhällsviktiga verksamheter identifierade på kommunal nivå ur beredskapssynpunkt. Kommunala prioriterade verksamheter: VA-verksamhet (vattenförsörjning och avlopp) Vård/omsorg (kommunal sjukvård, äldre- och handikappomsorg) samt matförsörjning inom äldreboenden och hemtjänst IT och kommunikation (radio och tele) behövs för att de flesta verksamheter ska kunna bedrivas under så normala former som möjligt. Barnomsorg Skola/utbildning (främst grundskola) Värmeförsörjning (fjärrvärme) Räddningstjänst Vägverksamhet (kommunalt vägnät i Kramfors tätort) Informationsverksamhet Kommunledning, krisledning och POSOM-verksamhet Renhållning (tål avbrott någon vecka) Smittskydd (vid vissa typer av händelser) Kramfors kommun har identifierat följande samhällsviktiga verksamheter som inte är kommunala men finns inom kommunens geografiska område: Energiförsörjning Produktion och distribution av el, fjärrvärme, fossila bränslen och drivmedel. Inom kommunen finns Neova fjärrvärme medan E.ON äger elnätet. Finansiella tjänster Betalningsförmedling, tillgång till kontanter, privata försäkringstjänster och värdepappershandel. I centrala Kramfors finns Handelsbanken, Nordea och Swedbank och det finns tre uttagsautomater i centrum en i Ullånger, en i Nyland och en i Nordingrå. Handelsbanken finns även i Ullånger och Nordingrå.

10 Handel och industri Detaljhandel, IT-drift och IT-service, bygg- och entreprenadverksamhet, bevaknings- och säkerhetsverksamhet samt tillverkningsindustri. De största industrierna i kommunen är Mondi Packaging Dynäs som tillverkar 250 000 ton kraftpapper/år, Elpress AB som tillverkar och marknadsför kompletta kontaktpressningssystem för elektriska ledarförbindningar, Gerdins Components Mjällom AB som tillverkar högkvalitativa produkter inom affärsområdena stansteknik (där stansverktyg och hålpipor ingår), komponenter och kablage. I centrala Kramfors och de mindre centralorterna finns ett varierat utbud av detaljhandel. Hälso- och sjukvård samt omsorg Primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd samt omsorg om barn, funktionshindrade och äldre. Landstinget har hälsocentraler i Kramfors, Nyland och Ullånger. Förutom de kommunala boendena för äldre och personer med behov av funktionsstöd finns ett flertal behandlingshem i privat regi. Information och kommunikation Teletjänster, Internet, radio- och TV-utsändningar, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar samt radio och TV. I centrala Kramfors finns lokalkontor för Tidningen Ångermanland samt postterminal. Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering och renhållning är huvudsakligen kommunala ansvarsområden. Väghållning är ett delat ansvar mellan kommunen och Trafikverket. Livsmedel Jordbruk samt tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel. Inom kommunen finns ett flertal jordbruk av varierande storlek. I centrala Kramfors finns tre livsmedelsbutiker. Livsmedelsbutiker finns även i Docksta, Nordingrå, Ullånger, Nyland, Bollstabruk, Lugnvik, Noraström och Klockestrand. Skydd och säkerhet Räddningstjänst och polis. Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen har sin brandstation med huvudkontor för förbundet beläget i kommunen samt tre deltidsstationer. Det finns polisstation med bemanning i Kramfors. Transporter Väg-, järnväg-, sjö- och flygtransport samt förvaltning av transportinfrastruktur. Genom Kramfors kommun går europaväg 4 och riksväg 90 som är de mest trafikerade vägarna. Järnvägen, med ett flertal person- och godstransporter, går genom kommunen och passerar bland annat Kramfors centrum. Höga Kusten Airport är belägen inom kommunen och har dagliga avgångar till Stockholm. I samband med Styrel-projektet har ovanstående verksamheter identifierats och registrerats. Kommunen har dock inte analyserat dessa verksamheters förmåga att motstå och hantera risker.

11 4 Risker och sårbarheter 4.1 Riskidentifiering För att välja de risker som bör prioriteras har en grovanalys gjorts av händelser som kan leda till en samhällsstörning i kommunen, vilket innebär en mycket grov uppskattning av vad som kan inträffa, vilka konsekvenserna kan bli samt en sannolikhetsbedömning för att händelsen kan inträffa. Genom att diskutera olika risker har arbetsgruppen enats om ett antal händelser som analyserats djupare. De händelser eller skeenden som valts, bedöms allvarligt påverka förmågan att upprätthålla samhällsviktig verksamhet eller bedöms ge allvarliga eller katastrofala konsekvenser i form av skador eller förlust av egendom, miljö, befolkning eller allvarliga ekonomiska förluster. De händelser som valts berör de flesta kommunala verksamheterna. Sedan 2008 har nio fördjupade analyser gjorts; IT-system och telekommunikation, Höga flöden/översvämning, Långvarigt elavbrott vintertid, Pandemi, Vattenavbrott, Avbrott i bränsleförsörjningen, Kemolycka, Avbrott i Internetförbindelserna samt Förtroendekris. Dessa scenarion har valts utifrån hur stor sannolikhet de har respektive hur allvarliga konsekvenserna kan bli. Ett scenario med omfattande IT-avbrott i kommunens IT-miljö och växel under minst en vecka har valts eftersom IT påverkar den allmänna servicen inom kommunen och är en förutsättning för att många verksamheter ska fungera. Höga flöden/översvämning har valts på grund av den relativt höga sannolikheten och att det kan ge allvarliga konsekvenser för samhället. Kommunen har tidigare drabbats av översvämningar och höga flöden och Klimat- och sårbarhetsutredningen" från oktober 2007 (SOU 2007:60) tyder på ökade regnmängder i Sverige, framförallt i norr och väster. Skyfallen förväntas bli intensivare. Därmed ökar risken för höga flöden i kommunen. Omfattande el-avbrott vid sträng kyla har ganska hög sannolikhet och konsekvenserna skulle bli omfattande, främst för vård och omsorg. Eftersom kommunen har begränsad tillgång till reservkraft skulle möjligheten att upprätthålla verksamheten starkt begränsas. Analysen av pandemi gjordes eftersom detta ämne aktualiserades vid influensautbrottet 2009. Analysen visar att konsekvenserna skulle bli måttliga vid en epidemi av liknande omfattning som 2009 eftersom detta huvudsakligen handlar om personalplanering och det finns vana kring det från till exempel semesterperioder. Ett betydande avbrott i vattenförsörjningen skulle medföra stora problem för äldre- och handikappomsorgen samt för kostenheten och eftersom dessa verksamheter kan betecknas som kritiska inom kommunen fanns behov av att utreda närmare vilka konsekvenserna skulle bli av ett stort avbrott. Bedömningen är dock att det inte bedöms bli så långvarigt innan reservplaner kan aktiveras. Avbrott i bränsleförsörjningen valdes eftersom Kramfors kommun är ganska omfattande till ytan och hemtjänsten kör cirka 400 mil varje dag vilket gör be-

12 roendet av fungerande drivmedelsförsörjning väsentligt. För kommunen som helhet skulle ett avbrott ge begränsade konsekvenser utom just för hemtjänsten där konsekvenserna bedöms bli allvarliga. I stort sett kan kommunens samhällsservice upprätthållas med vissa störningar men sjukvården drabbas hårt liksom livsmedelsförsörjning och dagligvaruhandel och transporter. Avbrott i Internetförbindelserna valdes eftersom snart sagt alla verksamheter på ett eller annat sätt är beroende av Internet. Ett långt avbrott i samhället i stort skulle kunna ge allvarliga konsekvenser. För det valda scenariot med är däremot bedömningen att det inte medför några konsekvenser för liv och troligen mycket begränsade konsekvenser för hälsa, tack vare att det finns reservrutiner för viktiga funktioner som är beroende av internetförbindelser inom kommunal vård och omsorg. Den samlade bedömningen är att konsekvenserna blir begränsade. Förtroendekriser har under senare år inträffat relativt ofta med stora rubriker i media och på sociala media och därför kan en analys vara ett bra hjälpmedel för att granska vilka rutiner som finns eller som behöver skapas. Förtroendekris följer oftast efter en extern eller intern händelse som ger utslag i media genom till exempel ryktesspridning, externt eller internt missnöje och misstro. Generellt sett har dock de flesta förtroendekriser inte gett några långvariga effekter. Någon bedömning av hur allvarliga konsekvenser som kan tänkas uppkomma har inte gjorts eftersom det är mycket svårt att förutsäga och beror både på typ av händelse och hur kommunen förmår att hantera händelsen

13 4.2 Riskanalys MATRIS FÖR RISKER SOM KAN LEDA TILL SAMHÄLLSSTÖRNINGAR 5 Mycket hög sannolikhet 4 Hög sannolikhet 4.2.1.4 4.2.1.1 4.2.1.2 3 Medelhög sannolikhet 4.2.1.3 4.2.2.1 2 Låg sannolikhet 1 Mycket låg sannolikhet 4.2.5.1 4.2.3.2 4.2.3.3 4.2.3.4 4.2.3.5 4.2.1.5 4.2.3.6 4.2.2.2 4.2.3.1 4.2.3.7 1 Mycket 2 Begränsade 3 Allvarliga 4 Mycket 5 Katastrofala begränsade allvarliga Risk: 1 Mycket hög risk 2 Hög risk 3 Medelhög risk 4 Låg risk 5 Mycket låg risk Sannolikhet: Sannolikhet Återkomsttid 1 Mycket låg < 1 gång per 100 år 2 Låg 1 per 50-100 år 3 Medelhög 1 per 10-50 år 4 Hög 1 per1-10 år 5 Mycket hög 1 per år Ak l t l v a a l r l l v i a g r a l i g a Konsekvenser: 1 Mycket Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsfunktion. begränsade 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet.

14 4.2.1 Naturolyckor Naturolyckor kan, beroende på omfattning, drabba samtlig infrastruktur, medföra avbrott i VA-verksamhet och orsaka personalbrist på grund av svårigheter att ta sig till arbetet om vägar och kommunikationer drabbats. Informationsbehovet kan bli omfattande. 4.2.1.1 Storm/snöoväder Allvarliga konsekvenser hög sannolikhet. Matrisen avser att händelsen leder till svår störning i viktig samhällsfunktion eller i kommunikationerna. Beroende på klimatförändringarna kan olika former av extremväder bli alltmer vanligt förekommande även i vårt område. Vi har under de senaste åren sett alltfler exempel på detta. En kraftig storm kan uppkomma snabbt och på kort tid rasera stora områden skog och orsaka skador på elnät och byggnader. Extremt väder och naturolyckor i olika former får ofta stora konsekvenser och kan även innebära risker för människor. I naturen skiftar vädret normalt. Men ibland slår väderförhållandena över till sådana styrkor att vi talar om extremt väder eller naturolyckor. Till naturolyckor i Sverige räknas översvämning, ras och skred, stormar, orkaner, snöoväder och häftig åska. Stora mängder snö kombinerat med kraftig blåst ställer till stora problem, något som drabbar Sverige så gott som varje vinter. Ett exempel är när det under mindre än två dygn föll 150 cm snö i Gävleområdet (december 1998). Orten mer eller mindre lamslogs, skolor och företag fick stänga, kollektivtrafiken brakade samman och många blev insnöade i sina hem. Det senaste svåra snöovädret i vårt län inträffade i januari 1998. Ångermanlandskusten fick då stora mängder snö med stora problem som följd, bl a var som mest 60 000 abonnenter utan el varav vissa upp till en vecka. Antalet stormar har också ökat. Skärtorsdagen 2007 drog en storm med vindar på 28-30 m/s in över vårt län. Då hade som mest ca 10 000 hushåll strömavbrott och många var utan telefoni. Det kan bli el-/teleavbrott på grund av nedfallande träd i ledningsgator eller avbrutna ledningsstolpar, svårframkomliga vägar vilket försvårar samhällsservice och återställningsarbetet, problem för allmänna kommunikationer, skogsskador och skador på byggnader. Men ovädren får effekter även sedan de har dragit förbi. Då kan vattennivåer i sjöar stiga, floder svämma över sina bräddar och marken kan komma i rörelse så att annars säker mark rasar under vägar, järnvägar och bostadsområden. Sannolikheten för att vi ska drabbas av rejäla snöoväder (>50 cm snö inom 1 2 dygn) eller storm/orkan är hög och det skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser. 4.2.1.2 Översvämning/Höga flöden Allvarliga konsekvenser - hög sannolikhet. Matris avser cirka 300 millimeter regn på 2 3 veckor i redan mättad mark under månadsskiftet juli-augusti.

15 Konsekvenserna för människoliv och hälsa bedöms begränsade men däremot kan hjälpbehoven vara stora. Många kan behöva hjälp med länspumpningar, byar kan bli isolerade på grund av förstörda vägar eller broar, eventuellt kan några även behöva evakueras. De samhällsekonomiska konsekvenserna bedöms bli allvarliga. Kommunal vård och omsorg kan drabbas av allvarliga konsekvenser då personalen kan få problem att ta sig fram till arbetet eller till vårdtagare. Om scenariot inträffat under icke sommarlov hade även barnomsorg och skola drabbats. Elförsörjningen kan påverkas av höga flöden men generellt sett bedöms inte några stora risker. Däremot är risken för störning i vattenförsörjning relativt hög eftersom det kan leda till ledningsbrott eller förorenade vattentäkter. Sannolikheten att fjärrvärmeförsörjningen och elektroniska kommunikationer ska störas bedöms som liten. Likaså kan transportsystem drabbas av allvarliga konsekvenser och risken för smittspridning bedöms relativt hög. Det finns även en viss sannolikhet för spridning av giftiga kemiska ämnen eftersom förutsättningarna för grundvattentäkter är sämre. Sannolikheten har bedömts som hög i relation till övriga risker i riskmatrisen. Kramfors kommun har redan tidigare drabbats av höga flöden (år 2000 och 2013) och med hänsyn till erfarenheter från de senaste åren så är det ganska troligt att vi kommer att drabbas igen. Likaså kommer klimatförändringarna att påverka, nederbörden i Västernorrland väntas öka med 40 65 % till år 2100. 4.2.1.3 Ras och skred Mycket allvarliga konsekvenser medelhög sannolikhet. Matris avser område som förstör viktig infrastruktur och kommunikationer. Ångermanälven är en havsfjärd ända upp till Nyland i Kramfors kommun. Detta innebär en ökad risk för ras och skred. I kommunen finns också en risk för moränskred och slamströmmar. Risk för ras och skred ökar med ny bebyggelse där man använder fyllnadsmassor och jordhögar samt att tidigare mothållande krafter försvinner. Vattennivån kan förändras och även grundvattentrycket. Erosion längs stränder och vattendrag orsakas av flödesförhållanden, påverkan av is, frysning/ upptining/uttorkning samt förändring i användning av omgivande mark (slänter). Konsekvenserna av skred kan bli mycket allvarliga då det kan drabba både personer, kommunikationer, transporter och samhällsviktig verksamhet. Kommunens bedömning är dock att sannolikheten får bedömas som medelhög. 4.2.1.4 Stor skogsbrand Begränsade konsekvenser hög sannolikhet. Matrisen avser en brand i stora skogsklädda områden nära tät bebyggelse.

16 Sannolikheten för att en större skogsbrand inträffar är tämligen hög. Inom kommunen finns stora, skogsklädda områden ända in på den täta bebyggelsen. Efter långa varma och torra perioder kan risken för skogsbrand öka främst under våren och sommaren och det är inte helt ovanligt att skogsbränder uppkommer på grund av naturliga omständigheter t ex blixtnedslag eller som en följd av olycka eller slarv med öppen eld. De flesta bränder är dock av mindre omfattning. Varje år inträffar 3 000-4 000 bränder i skog och mark. 1-2 gånger/decennium har Sverige haft somrar med omfattande skogsbränder. Ett varmare klimat och det geografiska utbredningsområdet riskerar att förlänga säsongen för brand och medföra att de i framtiden kommer bli större. Omfattande skogsbränder kan medföra att infrastruktur påverkas av både eld och rök, och vägar och järnvägar kan behöva stängas av. Elledningar, radio- och mobiltelefonanläggningar samt master kan förstöras och områden kan behöva utrymmas. En stor skogsbrand kan naturligtvis medföra fler konsekvenser än ovan nämnda. Klimatförändringarna påverkar risken för skogsbränder och kan bidra till att de blir större än normalt. Skogsbranden i Västmanlands län 2014 påverkade liv, egendom, areella näringar som finns i området men även markbundna näringar och besöksnäringen. En person omkom och två skadades allvarligt vilket kan betraktas som allvarliga konsekvenser för människans liv och hälsa. Skogsbranden medförde även stora materiella förluster och drabbade ett stort antal skogsägare. I Västmanland konstaterades också ett behov av att kommunen exempelvis bör planera för evakuering av människor och djur samt registrering av människor som evakueras. Stora skogsbränder inträffar oftast när det är torka och vanligen pågår flera bränder samtidigt vilket kan medföra resursproblem för räddningstjänsten och svårigheter att få hjälp med resurser inom närområdet. De samlade resurserna inom Räddningstjänstförbundet Höga kusten Ådalen och samverkan mellan länets räddningstjänster gör att det förhållandevis snabbt går att mobilisera tillräckliga resurser för att bekämpa bränder, men vid en så stor brand som denna kommer länets resurser inom räddningstjänsterna sannolikt inte att räcka. Det kommer att behövas förstärkning med externa resurser såsom försvarsmakten, skogsägare med flera. Dessutom är risken ganska stor att övriga räddningstjänster i länet redan är hårt belastade eftersom det är sannolikt att bränder även pågår i fler kommuner. 4.2.1.5 Dammbrott Begränsade konsekvenser mycket låg sannolikhet. Ett dammbrott i en större damm/vattenmagasin kan orsakas av höga flöden, mycket bristfälligt underhåll/tekniskt fel, inre erosion, mänskligt fel eller sabotage. Konsekvenserna bedöms begränsade eftersom det skulle röra mindre delar av kommunens geografiska område men skulle kunna leda till egendomsskador, el-/teleavbrott, skador på vägar, järnvägar och broar miljöskador och förorening av vattentäkter. Kommunens största damm är Grössjön och ett dammbrott där är inte troligt, men kan få allvarliga konsekvenser; hus, järnväg, Mondi Packagings fabrik i

17 Dynäs och vattenledningar kan i värsta fall spolas bort. Det har vid ett antal tillfällen varit höga flöden som lett till att dammen svämmat över men vår bedömning är att ett totalt dammhaveri inte är sannolikt. Vissa förstärkningsåtgärder har genomförts vid Grössjödammen och samtliga dammar hålls under kontinuerlig uppsikt. Det finns också kommunala dammar i Storvattnet och Sjöbysjön, även dessa har svämmat över vid höga flöden, senast år 2013. Ytterligare några mindre dammar och någon privatägd damm finns också inom kommunens geografiska område. Dammbrott i Ångermanälven uppströms kommer att ha katastrofala konsekvenser men inom kommunen berörs endast mindre delar. En planering för eventuellt dammbrott pågår i länsstyrelsens regi för samtliga berörda kommuner efter Ångermanälven. En planering för evakuering vid dammhaveri i älven ska också tas fram av berörda kommuner. 4.2.2 Olyckor Olyckor belastar i första hand räddningstjänst, ambulans och polisväsende. De kan medföra ett stort informationsbehov och samordningsbehov. Beroende på omfattning kan det behövas insatser av Posom om samhällets ordinarie resurser inte räcker till. 4.2.2.1 Spridning av farliga kemiska ämnen Mycket allvarliga konsekvenser medelhög sannolikhet. Matris avser händelse som inträffar nära större folksamling eller i tätort och att kemikalierna är mycket hälsofarliga. Kramfors kommun har idag järnväg som passerar rakt igenom den centrala stadskärnan med bostäder och affärer omedelbart angränsande. Förväntningarna på trafikflödet på Botniabanan är att cirka 60 tåg kan passera/dygn varav ett antal kan antas vara lastade med farligt gods/kemikalier. Inom kommunen passerar också E4 med tät trafik samt ett flertal mindre vägar som leder genom samhällen av varierande storlek. Sannolikheten att ett antal transporter med farligt gods/kemikalier trafikerar vägarna inom kommunen får anses hög. Farligt gods och kemikalier kan innebära mycket stora konsekvenser och i värsta fall även medföra dödsfall. Detta är ett samhällsproblem i stort och insatser har gjorts för att öka säkerheten. Transport av farligt gods regleras av både lagar (till exempel Lag 2006:263 om transport av farligt gods), förordningar och föreskrifter. Det är dock mycket svårt att fullständigt förebygga denna typ av olyckor eftersom transporter måste ske. 4.2.2.2 Svår olycka med omfattande personskador eller dödsfall Mycket allvarliga konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matrisen avser en händelse med omfattande personskador eller dödsfall som följd; exempelvis olycka med allmänna transportmedel, brand eller explosion. Det kan finnas många olika orsaker till svåra olyckor där personskadorna kan befaras bli omfattande. Exempel på detta är olyckor med allmänna transportmedel som flyg/buss/tåg/passagerarfartyg, olyckor som brand eller explosion i skolor, sjukhus eller dylikt.

18 Olyckor av denna karaktär medför omfattande insatser som blir mycket resurskrävande. Det kan krävas både resurser för räddning, evakuering och omhändertagande samt ett mycket stort informationsbehov. Sannolikheten för att drabbade kan finnas inom egna organisationer är också mycket stor och kan inverka på förmågan att hantera krisen. Inom närområdet har under senare år inträffat bland annat bussolycka i Liden. Estonia-olyckan 1994 brukar nämnas som en av de mest omfattande olyckorna i Sverige i modern tid 4.2.3 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Alla verksamheter i dagens samhälle är, i varierande omfattning, beroende av IT och el samt kommunikationer. Avbrott i den tekniska infrastrukturen kan, beroende på omfattning, få mycket allvarliga konsekvenser. 4.2.3.1 Svår störning i elförsörjningen Mycket allvarliga konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matrisen avser regionalt avbrott i stora delar av kommunen under en vecka och med temperaturer 10 grader eller lägre. Konsekvenserna har bedömts som mycket allvarliga eftersom ett elavbrott bedöms beröra samtliga samhällsviktiga verksamheter. Speciellt svåra bedöms konsekvenserna bli om det inträffar vintertid under sträng kyla, eftersom värmeförsörjningen upphör för stora delar av samhället. Bostäder och andra lokaler kyls ut och det finns risk för sönderfrysning, med mycket höga kostnader som följd. Många kanske inte kan bo kvar i sina bostäder. Risken för bränder ökar då det kommer att eldas mer. Risk att vattenförsörjningen kan påverkas på vissa håll. Tele- och datakommunikationerna blir svåra att upprätthålla och svårigheter uppstår för matproduktion. Gamla och sjuka är en speciellt utsatt grupp som kan fara illa. Dels är de känsliga mot kyla, men det kan även bli problem med exempelvis journalhantering som sköts via data och trygghetslarm som slutar fungera. Viktiga kommersiella servicefunktioner får svårigheter att fungera bank, affärer, restauranger, bensinstationer etc. Lantbruket kan få problem med djurhållning och industrier kan få stänga produktionen. Sannolikheten har bedömts som mycket låg i relation till övriga risker i riskmatrisen. Det är dock mycket svårt att bedöma sannolikheten. Elavbrott kan t ex inträffa på grund av svåra oväder, sabotage eller effektbrist. Svåra avbrott i elförsörjningen har inträffat på flera håll i världen senaste tiden, exempelvis i samband med isstormen i Kanada 1998 och stormarna Gudrun och Per i Småland år 2005 och 2006. Vid stormen Ivar 2013 var drygt 4 000 hushåll i kommunen, främst i Bjärtrå och Noraström, utan el under varierande tid, ett fåtal under några dygn. Några förskolor och skolor inom det drabbade området stängdes och viss vattenförsörjning påverkades liksom trygghetslarmen. 4.2.3.2 Svår störning i vattenförsörjningen Allvarliga konsekvenser - låg sannolikhet. Matrisen avser att stor del av kommunen blir utan vatten i tre dygn.

19 Konsekvenserna har bedömts som allvarliga eftersom det finns risk finns att skolor, arbetsplatser, kommunala korttidsboenden och dagverksamhet kan komma att stängas. Likaså finns risk att livsmedelsbutiker, restauranger med mera tvingas stänga. De svåraste problemen blir att det inte går att spola toaletter samt svårigheter att hålla god hygien. Problem kan även uppstå med matlagning. Dricksvatten kan levereras i containrar där vatten kan hämtas men det saknas resurser för att det ska räcka för hygien och toaletter. Det kan bli svårigheter att använda ordinarie lokaler om det inte går att ordna tillfälliga toaletter i anslutning till arbetsplatserna. Sjukvården och äldreboenden och gruppbostäder kan få problem med hygien och tvätt. Konsekvenser för människoliv och hälsa bedöms måttliga. Det finns en ökad risk för smittspridning till följd av bristande hygien. Sannolikheten att ett avbrott i vattenförsörjningen ska uppstå i tre dagar eller mer bedöms relativt låg. Erfarenheter har dock visat på att det inträffat avbrott i vattenförsörjningen på flera håll i Sverige de senaste åren, bland annat i Hammarö utanför Karlstad våren 2010 och i Örnsköldsvik 2008, på grund av att vattenledningar brustit. Avbrotten har dock inte varit så långvariga. Det har också inträffat ett antal incidenter med farligt godstransporter i vattenskyddsområden i Sverige de senaste åren. Lyckligtvis har de inte lett till någon förorening av dricksvattnet. 4.2.3.3 Svår störning i samhällsviktiga IT-system eller elektroniska kommunikationerna Allvarliga konsekvenser - låg sannolikhet. Matrisen avser avbrott i de kommunala IT-systemen under en vecka. Vid ett mer omfattande avbrott blir konsekvenserna allvarligare och sannolikheten mindre. IT är ett område som i högsta grad påverkar den allmänna servicen inom kommunen och är en viktig förutsättning för att många av verksamheterna ska fungera. IT-säkerhet är därför av mycket stor vikt. Händelsen bedöms inte initialt medföra direkt hot för människors eller djurs liv eller hälsa, miljö eller egendom. Vård- och omsorg drabbas av störst konsekvenser eftersom verksamheten är beroende av IT-stöd 24 timmar/dygn. Det finns dock reservrutiner för viktiga funktioner som är beroende av internetförbindelser inom kommunal vård och omsorg men på längre sikt finns risk för vårdtagarnas hälsa om de inte får den hjälp de behöver. Det kan bli problem att driva många av de kommunala verksamheterna utan IT-stöd och beslutsunderlag blir bristande och krisledningsförmågan sänks. Om störningen inträffar i samband med en extraordinär händelse blir konsekvenserna än mer allvarliga eftersom det då är av stor vikt att nå ut med information och även att upprätthålla kommunikation med medborgarna. Idag är i stort sett all verksamhet inom kommunen och samhället i stort beroende av IT-stöd. Förutom de redan nämnda konsekvenserna kommer till exempel inpasseringssystemen att sluta fungera, problem med utbetalningar, löner och fakturering, försvårad ärenderegistrering, ingen åtkomst till abonnentregister med mera.

20 De ekonomiska konsekvenserna för kommunen som helhet kan bli mycket stora och förtroendet för den kommunala förvaltningen kan undergrävas. Stor uppmärksamhet i media kan förväntas. Återställande av funktionalitet beräknas bli mycket kostnadskrävande och även tidsaspekten beräknas bli omfattande. 4.2.3.4 Svår störning i fjärrvärmeförsörjningen Allvarliga konsekvenser låg sannolikhet Matrisen avser ett omfattande avbrott under sträng kyla, minst 3 dygn. Konsekvenserna har bedömts som allvarliga eftersom ett avbrott i värmeförsörjningen vintertid kan beröra samtliga samhällsviktiga verksamheter. Bostäder och andra lokaler kyls snabbt ut, vilket kan leda till att verksamheter tvingas stänga och människor kan få svårt att stanna i sina hem. Viktiga kommersiella servicefunktioner får svårigheter att fungera bank, affärer, restauranger med mera om anläggningar kyls ut och kan tvingas att stänga. Bostäder och anläggningar som fryser sönder kan få stora kostnader som följd men detta kräver en längre tids avbrott än scenariot. Speciellt utsatta är gamla och sjuka som är känsliga mot kyla och riskerar att hälsan påverkas. Risken för bränder ökar i samband med att fler eldar för att hålla värmen. Sannolikheten har bedömts som låg för ett avbrott i fjärrvärmeförsörjningen. När det gäller fjärrvärmekunder i centrala Kramfors så finns reservkraft för att driva fjärrvärmesystemet i händelse av elavbrott, men mottagaren behöver el för att cirkulationspumpen ska kunna värma huset. Möjlighet till viss självcirkulation bör dock kunna fungera utan el i bostaden. 4.2.3.5 Svår störning i TV-radiokommunikationerna Mycket begränsade konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matrisen avser totalt avbrott i en vecka. Bedömningen grundar sig på att det är en viktig informationskanal till allmänhet men idag är IT en betydligt mer central kanal för information. Vid extraordinär händelse kan det dock anses allvarligt eftersom det då är extra viktigt att snabbt nå ut med information till allmänhet Ett så omfattande avbrott i TV och radiokommunikationerna får till konsekvens att det blir svårt att snabbt informera allmänheten vid till exempel allvarliga olyckor vid vilka TV och radio skulle varit ett förstahandsval för information. Det torde innebära att kommunens informationsfunktion blir hårt belastad med frågor från allmänheten men om IT- och telekommunikationerna fungerar blir konsekvenserna inte lika allvarliga som tidigare. Om samhället inte är under stress av andra samhällsstörningar blir konsekvensen mycket begränsad. Om däremot en annan samhällsstörning skulle inträffa samtidigt kan konsekvenserna bli allvarligare eftersom det blir svårt att snabbt nå ut med krisinformation till allmänheten. 4.2.3.6 Störning i transportsystem och/eller drivmedelsförsörjningen Allvarliga konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matris avser långvarigt och större avbrott i transportmedel, vägnätet, järnväg eller drivmedelsförsörjningen.

21 Genom Kramfors kommun går E4 från Härnösand och vidare mot Örnsköldsvik samt R90 från Härnösand och vidare upp mot Sollefteå och väg 332 (gamla E4) med flera. För järnvägen är nu Ådalsbanan färdigställd med anslutning till Botniabanan och trafiken har kommit igång. Sannolikheten för avbrott på några av våra större vägar bedöms som låg. Vissa problem har tidigare inträffat i samband med höga flöden. I kommunen beräknas det vara störst risk för ras och skred längs riksväg 90 vilket kan medföra störningar för trafiken. Konsekvenserna av ett avbrott på någon större väg är beroende av var avbrottet sker och om det finns möjlighet till omdirigering av trafiken. Konsekvenserna för tågtrafiken kan bli stora eftersom några alternativa vägar inte är möjliga. Den totala konsekvensbedömningen för de kommunala verksamheterna i helhet är allvarliga. Motiveringen är att de flesta kommunala verksamheter kan klara av sitt verksamhetsansvar under en vecka utan större störningar, utom för hemtjänsten och kostenheten som bedömer att konsekvenserna blir allvarliga. Eftersom dessa verksamheter utgör så stor och viktig del av det kommunala ansvaret mot samhällsmedborgarna är bedömningen att konsekvenserna blir allvarliga för den kommunala organisationen som helhet. Kommunen saknar tillräckliga resurser för att personal ska ta sig ut till vårdnadstagare inom hemtjänsten i tillräcklig omfattning, med risk för att vårdtagare kan bli lidande. Kostenheten kommer inte att kunna producera mat i tillräcklig omfattning så prioritering kommer att bli nödvändig. Osäkert i vilken utsträckning matlådor kan levereras inom hemtjänsten. I övrigt kan kommunens samhällsservice upprätthållas med vissa störningar och omprioriteringar under en vecka och händelsen bedöms kunna hanteras inom kommunens normala budget. Även för samhällets funktionalitet i stort bedöms konsekvenserna bli allvarliga. Konsekvenserna för liv och hälsa bedöms allvarliga, vilket innebär betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter. När det blir avbrott i transporterna drabbas livsmedelsförsörjningen och dagligvaruhandeln hårt, vilket ger allvarliga störningar i samhällets funktionalitet. Elförsörjning och elektroniska kommunikationer bedöms däremot inte påverkas i någon större utsträckning. Inga större skador för egendom eller miljö. Om händelsen inträffar i samband med annan extraordinär händelse kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter. Mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet kan leda till bestående misstro mot samhället och förändrat beteende. Mycket allvarliga skador på egendom och mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser. 4.2.3.7 Kärnteknisk olycka med utsläpp eller nedfall av radioaktiva ämnen Mycket allvarliga konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matris avser ett större utsläpp eller nedfall av radioaktiva ämnen i kommunen vilket leder till svår störning i viktig samhällsfunktion och skapar svår oro i samhället.

22 Radioaktiva ämnen används dagligen inom sjukvård, forskning och industri. Transporter sker också på våra vägar. Mängderna är dock begränsade och torde inte kunna förorsaka någon stor olycka. Ansvaret för hantering av sådana olyckor ligger normalt på räddningstjänsten. En extraordinär händelse liknande utsläppen från Tjernobyl i samband med ett fullständigt haveri med stor brand kan dock inte uteslutas. Om en olyckshändelse kräver särskilda åtgärder, som en kärnkraftsolycka inom eller utom landet, ligger ansvaret på Länsstyrelsen. Utsläpp av radioaktiva ämnen skulle kunna ske från kärnkraftverk i Sverige eller något annat näraliggande land. Informationsfunktionen torde komma att belastas hårt i ett initialskede. Ett planerat nytt kärnkraftverk i Finland som skulle vara beläget endast cirka 30 mil från norra Ångermanland ökar oron för kärnteknisk olycka i vårt närområde. 4.2.4 Antagonistiska hot och social oro Konsekvenser av antagonistiska hot, terrorism och social oro är mycket svåra att förutsäga. Det kan innebära så vitt skilda verkningar beroende på händelse. Dock kan man förutsätta att oavsett vad som inträffat så finns ett omfattande informationsbehov. 4.2.4.1 Sabotage/terrorism Konsekvenser och sannolikhet går inte att bedöma. Konsekvenserna beror helt på händelse. Sabotage av samhällsviktig verksamhet kan medföra ytterst allvarliga konsekvenser för kommunen. Om viktiga resurser utsätts för sabotage kan det innebära samma händelser som exempelvis ett stort el-avbrott eller översvämning och så vidare beroende på vad sabotaget innebär. Sabotage kan också medföra social oro i samhället med efterföljande problembild i form av ökat behov av information och otrygghetskänslor hos medborgarna. Det finns en viss risk för sabotage men historiskt sett är den ganska låg. Det är dock inte möjligt att förutspå risken för sabotage med någon sannolikhet. 4.2.4.2 Social oro/förtroendekris Konsekvenser och sannolikhet går inte att bedöma. Med social oro avses någon form av grövre angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning det skyddsvärda. Det kan exempelvis röra sig om systemhotande eller grov organiserad brottslighet, sociala eller politiska konflikter med grövre våldsinslag, svåra brister i samhällsfunktioner, omfattande korruption inom den kommunala organisationen, omfattande skadegörelse, omfattande anlagd brand, allvarliga hot och våld eller allvarliga hatbrott. Social oro ger konsekvenser i samhället, både för den enskilde individen inblandad i oroligheterna, för de individer som misstänks för att vara delaktiga, för de boende och arbetande i ett drabbat område samt för samhällsaktörer som har ett uppdrag att utföra. Både kommunen, polisen och räddningstjänsten är överens om att ingen part klarar att hantera de sociala oroligheterna ensam. Men genom att samarbeta och ta tillvara varandras resurser blir man mycket starkare. Detta underlättar både det förebyggande och reaktiva arbetet.