Handlingsprogram för skydd mot olyckor
|
|
- Arne Lind
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STYRDOKUMENT Handlingsprogram för skydd mot olyckor Område Hälsa och omsorg Fastställd KF Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer KS 2015/488
2 2 Innehåll Inledning Lagstiftning Ansvar och organisation Ansvar Organisation Psykosocialt stöd vid större olyckor Risker i Kramfors kommun Beskrivning av kommunen och dess riskmiljöer Övergripande risk- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar Övriga risker Prioriterade verksamhetsområden Mål Nationella mål Kommunens mål Kommunens övergripande mål Kommunens säkerhets- och prestationsmål Samverkande dokument och parter Uppföljning Nomenklatur... 14
3 3 Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska en kommun ha ett handlingsprogram som beskriver målen för kommunens förebyggande verksamhet gällande de risker som kan leda till räddningsinsats. Det ska också finnas ett handlingsprogram för kommunens förmåga att utföra räddningsinsats såväl i fredstid som under höjd beredskap. I programmet ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Kramfors kommun har ett program för kommunens förebyggande arbete och Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen har ett program för räddningsinsats i de tre ingående kommunerna; Kramfors, Härnösand och Sollefteå. Kommunstyrelsen ansvarar för handlingsprogrammet. 1 Lagstiftning I enlighet med Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska kommunen upprätta ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänst. Handlingsprogrammet ska beskriva mål för arbetet med skydd mot olyckor samt ta upp risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats (t ex bränder, trafikolyckor, ras, skred). Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen står för delen som rör räddningstjänstverksamhet samt delar av den förebyggande verksamheten. Kramfors kommun har även ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och detta tar upp olyckor som inte nödvändigtvis leder till en räddningsinsats, t ex fallolyckor. Lagen innehåller bestämmelser om de åtgärder som den enskilde, staten och kommunerna ska vidta till skydd mot olyckor. I lagen anges övergripande nationella mål som ska kompletteras med lokala mål för verksamheten. Lagen förtydligar den enskildes ansvar, behovet av planering av åtgärder såväl före, under som efter olyckan samt flexibilitet i lokala lösningar och målstyrning. Det primära ansvaret för brandskyddet i byggnader och andra anläggningar ligger på ägaren eller nyttjanderättshavaren. För byggnader och anläggningar där sannolikheten för brand eller konsekvenserna för brand är stora ställs särskilda krav på brandskyddet. Kommunen som ägare eller nyttjanderättshavare har enligt lagen om skydd mot olyckor, i likhet med övriga fastighetsägare och nyttjanderättshavare, skyldigheter att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. 2 Ansvar och organisation 2.1 Ansvar Kommunens handlingsprogram för förebyggande verksamhet är ett övergripande program där varje förvaltning har ansvar för trygghets- och säkerhetsarbetet inom sina respektive ansvarsområden. Kommunstyrelsen har inför kommunfullmäktige det övergripande ansvaret för att samordna arbetet utifrån de intentioner som finns enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO).
4 4 Målsättningarna i handlingsprogrammets olika prioriterade områden ska omsättas i olika aktiviteter där ansvarsförhållandena klarläggs inom respektive område. Inom ett verksamhetsområde bryts målen ner till aktiviteter på en konkret nivå och ger då en tydlig beskrivning av vilket förebyggande arbete respektive förvaltning förväntas genomföra. Planerade aktiviteter ska ingå i berörda förvaltningars verksamhetsplan. 2.2 Organisation Politiskt ansvarig för kommunens säkerhetsarbete är kommunstyrelsen. För att aktivt kunna arbeta med säkerhetsfrågor finns en säkerhetssamordnare som leder arbetet. I Kramfors kommun finns sedan Rådet för folkhälsa, trygghet och säkerhet, FTS, som är en sammanslagning av tidigare Brottsförebyggande rådet, Kommunala pensionärsrådet samt Handikapprådet. Under detta råd ska allt förebyggande arbete samlas och med ett gemensamt råd kan arbetet effektiviseras och kommunen ha ett bättre helhetsgrepp på de olika aspekterna av det förebyggande arbetet. Det skapar också möjlighet att få ett vidare perspektiv och en ökad samsyn på olika sakfrågor genom att blanda många olika intressenter i samma gruppering. Rådet ska också kunna fungera som remissinstans för olika planer inom kommunen som berör de olika intresseområdena, till exempel översiktsplan och handlingsprogram för skydd mot olyckor. Till FTS finns ett antal fasta och tillfälliga arbetsgrupper där det konkreta arbetet sker; ungdomsgrupp, säkerhetsgrupp, fallförebyggande grupp, arbetsgrupp mot relationsvåld, integrationsgrupp samt pensionärsgrupp. Inom kommunen finns också ett krishanteringsråd med deltagande av ett flertal näringslivsföreträdare inom kommunen förutom de kommunala förvaltningarna och bolagen samt Svenska kyrkan, landstinget och Polisen med flera. Krishanteringsrådet träffas en gång varje år för att bygga upp relationer, främst inom informationsområdet, för krishantering. 2.3 Psykosocialt stöd vid större olyckor Vid en olycka eller annan större händelse kan det finnas behov av särskild psykosocial omsorg inklusive öppnande av uppsamlingsplatser, stödcentra med mera för berörda. Inom Kramfors kommun finns en POSOM-organisation som är organiserad, övad och utbildad. Organisationen består av en central samordningsgrupp samt ett antal resurspersoner. Resurspersonerna har till uppgift att: o Ge stöd till drabbade anhöriga o Organisera stödcentra o Samordna resurser o Upprätta kontakter med andra berörda hjälpinsatser Räddningschef i beredskap och polisens vakthavande befäl samt kommunens krisledningsgrupp har mandat att begära hjälp av POSOM-organisationen. Förfrågan ska ställas till ordförande eller dennes ersättare som i sin tur kallar in övriga samordningsgruppen och/eller resurspersoner efter behov.
5 5 3 Risker i Kramfors kommun 3.1 Beskrivning av kommunen och dess riskmiljöer Kramfors kommun har cirka invånare fördelade över kvadratkilometer och ligger nästan mitt i Sverige och centralt i Norrland. Från Kramfors når man inom 10 mil människor och inom 20 mil cirka en halv miljon. 28,6 % av invånarna är 2015 över 65 år. Inom kommunen finns ett flertal mindre tätorter förutom Kramfors stadskärna. Det finns två gymnasieskolor, en fristående och tio kommunala grundskolor samt ett tjogotal förskolor i kommunen samt eftergymnasial utbildning i form av Studiecentrum och Träakademien. Kommunen har ett gemensamt räddningstjänstförbund, Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen, tillsammans med Härnösands och Sollefteå kommuner. Kommunens näringsliv är traditionellt baserat både på skogsindustri och mekanisk industri men även tjänstesektorn har under senare år vuxit med Folksam Tjänstecenter. Större industrier och tjänsteföretag är bland annat Folksam Tjänstecenter med cirka 400 anställda, Mondi Packaging AB med cirka 300, Gerdins Group i Mjällom cirka 160, Elpress med cirka 150, SCA med cirka 80, Nordhydraulic med cirka 140, Polarbageriet Omne med cirka 70 anställda och Träteam med cirka 50 anställda. Kommunen är den största arbetsgivaren med cirka anställda. Kommunen har, tillsammans med Sollefteå kommun, en flygplats med dagliga avgångar till Stockholm/Arlanda och för närvarande Gällivare. Sedan Ådalsbanan och Botniabanan färdigställts finns mycket goda kommunikationsmöjligheter med tåg vilket väsentligt ökat potentialen till pendling. Till exempel kan man pendla till Umeå på en timme och 40 minuter och till Sundsvall på cirka en timme och 20 minuter. På kommunens stora yta finns ett antal riskmiljöer inom olika verksamhetsområden där aktiva olycksförebyggande och skadeavhjälpande åtgärder ska genomföras. En övergripande riskinventering har genomförts, en så kallad grovanalys av vad som kan inträffa, sannolikhet att det ska inträffa och tänkbara konsekvenser av respektive händelse. Resultatet har sammanställts i en riskmatris med en kort beskrivning av varje risk. Därefter har fördjupade analyser gjorts. 3.2 Övergripande risk- och sårbarhetsanalys Kramfors kommun har tagit fram en övergripande risk- och sårbarhetsanalys för händelser som kan betecknas som samhällsstörningar enligt matris nedan:
6 6 5 Mycket hög sannolikhet 4 Hög sannolikhet Medelhög sannolikhet Låg sannolikhet 1 Mycket låg sannolikhet Mycket 2 Begränsade 3 Allvarliga 4 Mycket 5 Katastrofala begränsade allvarliga Risk: 1 Mycket hög risk 2 Hög risk 3 Medelhög risk 4 Låg risk 5 Mycket låg risk Sannolikhet: Sannolikhet Återkomsttid 1 Mycket låg < 1 gång per 100 år 2 Låg 1 per år 3 Medelhög 1 per år 4 Hög 1 per1-10 år 5 Mycket hög 1 per år Ak l t l v a a l r l l v i a g r a l i g a Konsekvenser: 1 Mycket Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsfunktion. begränsade 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet.
7 7 Konsekvensbedömningarna är grova uppskattningar. Det har varit svårt att göra en rättvis bedömning eftersom nivåerna innehåller flera olika kriterier. Om något av kriterierna uppfylls inom respektive nivå har den allvarligaste nivån bedömts i matrisen. (Till exempel kanske en händelse inte får konsekvenser för liv och hälsa men den kan få katastrofala ekonomiska konsekvenser eller leda till grundmurad misstro mot samhället.) För mer information se kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Naturolyckor kan, beroende på omfattning, drabba samtlig infrastruktur, medföra avbrott i VA-verksamhet och orsaka personalbrist på grund av svårigheter att ta sig till arbetet om vägar och kommunikationer drabbats. Informationsbehovet kan bli omfattande Storm/snöoväder Allvarliga konsekvenser hög sannolikhet. Matrisen avser att händelsen leder till svår störning i viktig samhällsfunktion eller i kommunikationerna Översvämning/Höga flöden Allvarliga konsekvenser - hög sannolikhet. Matris avser cirka 300 millimeter regn på 2 3 veckor i redan mättad mark under månadsskiftet juli-augusti Ras och skred Mycket allvarliga konsekvenser medelhög sannolikhet. Matris avser område som förstör viktig infrastruktur och kommunikationer Stor skogsbrand Begränsade konsekvenser hög sannolikhet. Matrisen avser en brand i stora skogsklädda områden nära tät bebyggelse Dammbrott Begränsade konsekvenser mycket låg sannolikhet. Konsekvenserna bedöms begränsade eftersom det skulle röra mindre delar av kommunens geografiska område men skulle kunna leda till egendomsskador, el-/teleavbrott, skador på vägar, järnvägar och broar miljöskador och förorening av vattentäkter Olyckor Olyckor belastar i första hand räddningstjänst, ambulans och polisväsende. De kan medföra ett stort informationsbehov och samordningsbehov. Beroende på omfattning kan det behövas insatser av Posom om samhällets ordinarie resurser inte räcker till Spridning av farliga kemiska ämnen Mycket allvarliga konsekvenser medelhög sannolikhet. Matris avser händelse som inträffar nära större folksamling eller i tätort och att kemikalierna är mycket hälsofarliga Svår olycka med omfattande personskador eller dödsfall Mycket allvarliga konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matrisen avser en händelse med omfattande personskador eller dödsfall som följd; exempelvis olycka med allmänna transportmedel, brand eller explosion.
8 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Alla verksamheter i dagens samhälle är, i varierande omfattning, beroende av IT och el samt kommunikationer. Avbrott i den tekniska infrastrukturen kan, beroende på omfattning, få mycket allvarliga konsekvenser Svår störning i elförsörjningen Mycket allvarliga konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matrisen avser regionalt avbrott i stora delar av kommunen under en vecka och med temperaturer 10 grader eller lägre Svår störning i vattenförsörjningen Allvarliga konsekvenser - låg sannolikhet. Matrisen avser att stor del av kommunen blir utan vatten i tre dygn Svår störning i samhällsviktiga IT-system eller elektroniska kommunikationerna Allvarliga konsekvenser - låg sannolikhet. Matrisen avser avbrott i de kommunala IT-systemen under en vecka. Vid ett mer omfattande avbrott blir konsekvenserna allvarligare och sannolikheten mindre Svår störning i fjärrvärmeförsörjningen Allvarliga konsekvenser låg sannolikhet Matrisen avser ett omfattande avbrott under sträng kyla, minst 3 dygn Svår störning i TV-radiokommunikationerna Mycket begränsade konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matrisen avser totalt avbrott i en vecka Störning i transportsystem och/eller drivmedelsförsörjningen Allvarliga konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matris avser långvarigt och större avbrott i transportmedel, vägnätet, järnväg eller drivmedelsförsörjningen Kärnteknisk olycka med utsläpp eller nedfall av radioaktiva ämnen Mycket allvarliga konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matris avser ett större utsläpp eller nedfall av radioaktiva ämnen i kommunen vilket leder till svår störning i viktig samhällsfunktion och skapar svår oro i samhället Antagonistiska hot och social oro Konsekvenser av antagonistiska hot, terrorism och social oro är mycket svåra att förutsäga. Det kan innebära så vitt skilda verkningar beroende på händelse. Dock kan man förutsätta att oavsett vad som inträffat så finns ett omfattande informationsbehov Sabotage/terrorism Konsekvenser och sannolikhet går inte att bedöma. Konsekvenserna beror helt på händelse Social oro/förtroendekris Konsekvenser och sannolikhet går inte att bedöma. Med social oro avses någon form av grövre angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning det skyddsvärda. Konsek-
9 9 vensen av social oro kan leda till en förtroendekris vilken ofta skapas i media och kan vara ett resultat av en extern eller intern händelse Sjukdomar Smittspridning och sjukdomar kommer i och med den större rörligheten hos befolkningen troligtvis att öka. Beroende på typ av sjukdom så varierar konsekvenserna betydande. Om personalfrånvaron stiget under en begränsad period så bör det inte medföra några stora konsekvenser, om det däremot skulle bli långvarig frånvaro eller hög dödlighet så ökar problemen Allvarlig smittspridning 50 % smittade Begränsade konsekvenser - låg sannolikhet. Matrisen avser att minst 15 % är sjuka och frånvarande från arbetet under en period av 6 8 veckor på grund av en ny influensastam (luftvägssmitta). Under vecka två och tre är 50 % frånvarande från arbetet. 3.3 Övriga risker Inom trafiksektorn finns europaväg 4 med mycket biltrafik och tung trafik med många farliga transporter, även riksväg 90 är högt trafikerad. Det finns också ett flertal kommunala vägar där kommunen har ett specifikt ansvar för trafiksäkerheten. Detta kräver ett aktivt trafiksäkerhetsarbete som kan ge förutsättningar för effektiva skadeavhjälpande åtgärder. Inledningsvis får arbetet inrikta sig mot att ta fram bättre statistik på olyckor och incidenter i samverkan med räddningstjänsten och polisen. Kommunen har en lång kuststräcka, höga kusten, och flera mindre sjöar och vattendrag som kräver aktivt förebyggande åtgärder vad gäller vattensäkerhet. Den allt mer förändrade ålderssammansättningen med en större andel äldre över 65 år, ökar även behovet av aktiva skadeförebyggande åtgärder för äldre med inriktning att till exempel förhindra fallolyckor. Trots att Kramfors kommun är en kommun med relativt låg brottslighet behöver det genomföras åtgärder inom brottsförebyggande för att kommuninnevånare ska känna sig trygga. Inom området brandsäkerhet är det viktigt med ett aktivt skadeförebyggande arbete för att förhindra olyckor i samband med bränder. 3.4 Prioriterade verksamhetsområden Kramfors ska vara en trygg kommun att leva och vistas i. Antalet olyckor i kommunen ska minskas och följder av inträffade olyckor ska minimeras. För att nå det målet har kommunen beslutat att arbeta inom ett antal prioriterade verksamhetsområden. Kramfors kommun kommer under programperioden att arbeta aktivt inom följande verksamhetsområden:
10 10 Trafiksäkerhet Brandsäkerhet Äldresäkerhet - Fallolyckor Brottsförebyggande Suicidprevention Naturolyckor 4 Mål I lagen om skydd mot olyckor anges nationella mål för verksamheten. De nationella målen ska kompletteras med lokala verksamhetsmål. Handlingsprogrammet innehåller följande målbeskrivningar som gäller för den olycksförebyggande verksamheten. 4.1 Nationella mål Det statliga målet i arbetet för skydd mot olyckor är att färre ska omkomma, mindre ska förstöras och färre ska skadas till följd av olyckor i samhället. Tillfredsställande och likvärdigt skydd Lag om skydd mot olyckor syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd. 4.2 Kommunens mål Målsättningarna delas in i övergripande mål, säkerhetsmål och prestationsmål. Övergripande mål kan ses som en vision, ett tillstånd för kommunen som man strävar mot att uppnå i ett mycket långt tidsperspektiv. Säkerhetsmål beskriver ett deltillstånd, delresultat etcetera som i ett kortare tidsperspektiv sannolikt ger sådana effekter att man närmar sig inriktningsmålet. Prestationsmål är övergripande aktiviteter som sannolikt leder till säkerhetsmålen som man vill uppnå. Prestationsmålen i handlingsprogrammet anges i tidsperspektivet ett eller flera år. Aktiviteter och åtaganden för förvaltningar, kommunala bolag eller andra organisationer anges i verksamhetsplanerna för dessa organisationer och inte i handlingsprogrammet Kommunens övergripande mål Kommunens övergripande mål är att skapa ett säkert och tryggt samhälle, vilket innebär att människor inte utsätts för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser.
11 11 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och behåller en god hälsa. Kramfors kommun har ett geografiskt områdesansvar gentemot sina kommuninvånare, besökare och näringsliv. Olyckor och skador av olika slag kan idag uppfattas som ofrånkomliga och naturliga. De förväntas inträffa och ses i många fall som en produkt av samhällsutvecklingen. Planering för en trygg och säker kommun kräver helhetssyn och förståelse för synsättet att arbeta skade- och olycksförebyggande. Människor måste förstå att de både kan orsaka olyckor likväl som att de kan vara drabbade. Detta program ska ligga till grund för hur vi ska granska och ständigt söka efter nya möjligheter samt genomföra lösningar som är för de kommunanställdas och kommuninvånarnas bästa. Målsättningen för kommunens interna säkerhetsarbete är att alla förvaltningar/bolag inom Kramfors kommun ska ha ett fungerande systematiskt säkerhetsarbete Kommunens säkerhets- och prestationsmål Område Säkerhetsmål Prestationsmål Ansvarig Brandsäkerhet Medborgarnas kunskap och förmåga att förebygga och hantera bränder ska öka. Brandskyddet i bostäder ska fortsätta öka. Brandskyddet i bostäder ska fortsätta öka. Brandskyddet i bostäder ska fortsätta öka. Inga brandincidenter Inga brandincidenter Öka antalet medborgare som fått utbildning inom brandskyddsområdet. Krambo Bostads AB delar ut (och monterar) brandvarnare till alla hyresgäster. Krambo har monterat brandvarnare i samtliga lägenheter. I samband med rensning av imkanaler så kontrolleras att brandvarnare finns kvar och annars kompletterar man igen. Krambo arbetar aktivt med Systematiskt brandskyddsarbete, SBA, och verkar för att kommunens verksamheter också ska arbeta med dessa frågor, verksamhetsansvar. Kommunens frivilligsamordnare ser över behov av brandvarnare vid hembesök. På sikt kan de även medverka till kartläggning av behov av till exempel spisvakt och bostadssprinkler. Tydligt och systematiskt brandskyddsarbete. Utbildning: All personal vart fjärde år Brandskyddsombud vartannat år I samverkan med Räddningstjänsten: Utbildning av alla elever åk 2, 5 och 8 i brandsäkerhet årligen. HKA Krambo Krambo BAS BAS KL MoB
12 12 Brottsförebyggande Fortsatt samverkan mellan polisen och Kramfors kommun. Ökad trygghet Polisen arbetar närmare medborgarna. Ökad trygghet Arbete med att alkoholservering sker på ett ansvarsfullt sätt Arbete med att alkoholservering sker på ett ansvarsfullt sätt. Ökad kunskap om IKT, informations- och kommunikationsteknik Färre inbrott/stölder och mindre risk att obehöriga kommer in på skolan Utveckla samverkansöverenskommelse. Genomföra trygghetsvandringar i samverkan mellan kommun, polis och räddningstjänst. Införa lokala medborgarlöften i Kramfors kommun. Aktivitetsplaner tas fram av polis efter medborgardialoger och genom utvecklade samverkansöverenskommelser med kommunen. Arbeta med kontroll och snabare reparationer av belysning i utemiljöer. Varje år ska krögare och serveringsansvarig personal erbjudas möjlighet till utbildning i ansvarsfull alkoholservering Tillsyn på serveringsställen sker med de intervall som finns i tillsynsplan. Är nöjesutbudet riktat mot unga vuxna kommer dessa serveringsställen att prioriteras. Barn/elever ska regelbundet utbildas om lagar, vett och etikett på nätet. Översyn av öppna/låsta dörrar i skollokaler och om möjligt digitalisera lås i så stor utsträckning som möjligt Naturolyckor Säkra dammar Kontinuerlig översyn av dammar i kommunens ägo. Minskad risk för ras och Vid översikts- och detaljplanering skredolyckor samt bygglov tas hänsyn till risker för ras och skred. Suicidprevention Inga självmord. Fortsätta med utbildning av personal inom olika verksamheter som möter suicidala personer. Trafiksäkerhet Förbättrad psykisk hälsa. Ökad trafiksäkerheten bland barn och ungdomar Ökad kunskap om kollektivtrafik, skolskjutsar och större förståelse för trafikens villkor och risker. Utökad samverkan med Krambo med mål att förbättra trafikmiljön runt skolor och förskolor med t.ex. cykel- och mopedparkeringar Utbildning i DISA-metoden med mera. DISA står för Din Inre Styrka Aktiveras och är en metod för att göra ungdomar medvetna om hur de tänker och vad de gör och hur detta påverkar det egna måendet. Arbeta för att fler unga ska använda cykelhjälm och reflexer. Till exempel genom att delta i kampanjer, dela ut reflexer med mera. Genomgång av aktuella säkerhetsrutiner i samband med skolstart Vett och etikett i trafiken. Mindre trafik nära skolhus. Färre cyklister/mopedister runt skolan KL KL Polisen Tek MoB MoB TEK MoB KL HKA HKA
13 13 Äldresäkerhet Ökad kunskap i trafikfrågor gällande moped och EPAtraktor Ökad säkerhet för gång- och cykeltrafikanter. Färre fallolyckor hos äldre som bor hemma. Färre fallolyckor hos äldre som bor hemma Färre fallolyckor hos äldre som bor hemma Färre fallolyckor hos äldre som bor hemma samt på kommunens äldreboende Minska risken för halkolyckor i stadsmiljö/bostadsmiljö. Utbildning för aktuella åldersgrupper Fortsatt arbete med utökning av kommunens gång- och cykelbanor. Säkerhetsrond av frivilligsamordnare i ordinärt boende start juni -14. Genomför i snitt cirka 4 säkerhetsronder/månad. Målsättningen är att genomföra fler säkerhetsronder och upptäcka och förebygga fler fallrisker i ordinärt boende. Senior alert ska användas i ordinärt boende i hela kommunen, målgrupp: personer 65 år och äldre med insatser enligt hälsooch sjukvårdslagen. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring och trycksår. Startade nov-14 i Nylands hemtjänstgrupp. Implementering i övriga hemtjänstgrupper ska genomföras innan årsskiftet 2018/19. Översyn, utveckling av hälsosamtalen (75-årssamtalen) Utvärdering/uppföljning av Senior alert på kommunens särskilda boenden för äldre samt i ordinärt boende. Översyn av genomförda insatser kontra evidensbaserad forskning med mera. Aktiva åtgärder som prioritering av plogning och sandning på gångvägar och trottoarer. TEK BAS BAS BAS BAS TEK 5 Samverkande dokument och parter Programmet för skydd mot olyckor lyder under policyn för hälsa och omsorg. Det finns även ett handlingsprogram som utarbetats och antagits inom räddningstjänsten Höga kusten Ådalen. 6 Uppföljning Prestationsmålen i handlingsprogrammet är mätbara för att det i möjligaste mån ska kunna avgöras huruvida ett mål är uppfyllt eller inte. För att underlätta uppföljningen av säkerhetsarbetet ska huvudansvariga inom respektive verksamhetsområde bedöma att en utveckling sker och årligen följa upp de mål som definierats inom området. Återkoppling sker till säkerhetssamordnaren som informerar kommunstyrelsen. Inför varje ny mandatperiod utvärderas arbetet inom respektive verksamhetsom-
14 14 råde. Resultatet av utvärderingen används som underlag för det nya handlingsprogrammet. 7 Nomenklatur LSO LEH FSO SBA Olycka Riskbild Förebyggande Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Systematiskt brandskyddsarbete enligt Räddningsverkets allmänna råd SRVFS 2004:3. Plötsligt uppkommen (för någon) oönskad händelse med negativa konsekvenser. Sammanställning av risker. Åtgärder som syftar till att förhindra eller i förväg begränsa konsekvenser av möjliga olyckor.
Handlingsprogram 2015-2018
Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande
Övergripande risk- och
STYRDOKUMENT Övergripande risk- och sårbarhetsanalys 2015 Område Styrning och ledning Fastställd KS 2015-11-17 135 Program Skydd och säkerhet Giltighetstid Plan Riktlinje Övergripande risk- och sårbarhetsanalys
Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010
Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Bakgrund Kommunfullmäktige i Karlskrona och Ronneby kommun har fattat beslut om handlingsprogram för förebyggande åtgärder till
Bilaga 2. POSOM-plan
STYRDOKUMENT Sida 1(6) Bilaga 2 POSOM-plan Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 150 Program Program för skydd och säkerhet Plan Riktlinje Krisledningsplan, bilaga Posom-plan Tjänsteföreskrift
Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.
Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och
Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25
Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren
Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015
Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3
Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits
Heby kommuns författningssamling
Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15
Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.
Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i
Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap
Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men
Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 4 Inledning... 2 Omfattning... 2 Säkerhetsskydd... 2 Krishantering... 2 Personsäkerhet...
Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.
Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 11 mars 2014, 29. 1. INLEDNING Malung-Sälens kommun ska, på demokratisk grund,
Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 1997-05-26 53 1997-05-27 1997/236-171 Kf 2012-06-25 120 2012-06-26 2011/906 HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMHÄLLSINRIKTAT
RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN
RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN 1 POSOM I HÖGANÄS KOMMUN Bakgrund POSOM är en ledningsgrupp för samverkan kring psykiskt och socialt omhändertagande vid bland annat större olyckor och katastrofer. Riskerna
Trygghetsbokslut 2008
Trygghetsbokslut 2008 Vad då trygghetsbokslut? Vi vill ge dig en sammanställd bild och summerande beskrivning av det trygghets- och säkerhetsarbete som bedrivits i Näslanda kommun (läs Nässjö kommun och
Handlingsprogram för skydd och säkerhet i Västerviks kommun
Beslut i Kommunfullmäktige 2012-02-27 Handlingsprogram för skydd och säkerhet i Västerviks kommun för 2011-2014 F:\RTJ\1 Förvaltningsledning\Lag om skydd mot olyckor\handlingsprogram\2011\handlingsprogram
STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90
STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Bakgrund 3 2. Inriktningsmål 3 3. Riktlinjer för att uppnå målen 3 3.1 Inriktning 4 3.1.1 Attityder
Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun
risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter
Krisplan för Nacka kommun
2012-03-15 KFKS 2012/83-012 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167 Innehåll
Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018
Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program
För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap
För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap Antaget av Kommunfullmäktige 2016-01-DD 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...
Krissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE
HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE Enligt lagen om skydd mot olyckor Västra Mälardalens räddningstjänstförbund Köping Arboga Kungsör Antagen av direktionen 2005-12 -16 1 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet
Krisledningsplan 2011 2014
Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,
Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,
Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun
Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks
... 9... 10... 11 ... 26... 27
... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering
Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst
Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionens vilja 2012-2015 Antaget 2012-04-26 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 ANSVAR... 3 OMVÄRLDSBESKRIVNING... 4
Krishanteringsprogram
1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Central krisledningsplan för Örebro kommun
2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3
Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer
Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare
Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien
C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april
Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen
Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen Varje kommun ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser i syfte att kommunen skall ha en god förmåga att hantera krissituationer. Detta följer av Lag (2006:544)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst
Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH
Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun
Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Säkerhetsfunktionen Dokumentnamn Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunstyrelsen 2015-03-03,
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP
LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation
Systematiskt brandskyddsarbete
Systematiskt brandskyddsarbete En vägledning med exempel och lösningar för att du ska kunna utforma en brandsäker verksamhet Kiruna räddningstjänst Inledning Bra brandskydd I en verksamhet som har ett
Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014
Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska
Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7
Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse
Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan
Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:
Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-11-16 Innehåll 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område... 5 1.1. Ansvarsområde och uppgifter...
SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet
Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet Delprogram till handlingsprogram Trygghet och säkerhet 2015-2018 i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner 2015-10-02 Dnr 2015.790.900 Handlingsprogram
Plan för mottagande av utrymda från Bodens kommun i händelse av dammbrott.
1(8) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Plan för mottagande av utrymda från Bodens kommun i händelse av dammbrott. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Plan för mottagande
Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Svalövs kommun
Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Svalövs kommun Räddningstjänsten 2014 Antagen av kommunfullmäktige 20150126 Sammanfattning Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings
PLAN KRISER 2012-08-31
PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...
Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation
Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden
Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering
Sammanfattning Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Denna broschyr är en sammanfattning av rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering,
Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
brottsförebyggande, skydd mot olyckor och krisberedskap Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 Kommunfullmäktige 2012-02-23 55
brottsförebyggande, skydd mot olyckor och krisberedskap Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 Kommunfullmäktige 2012-02-23 55 Riskanalys Skyddsanalys (frekventa händelser) Sårbarhetsanalys (samhällsviktig
Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Äldrepolicy med fokusområden. Stenungsunds kommun
STENUNGSUNDS KOMMUN Äldrepolicy med fokusområden Stenungsunds kommun Typ av dokument Policy Dokumentägare Beredningen Vuxna och Äldre Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod
Verksamhetsplan. Överförmyndarnämnden
STYRDOKUMENT 1(5) Verksamhetsplan Överförmyndarnämnden 2016 Område Styrning och ledning Fastställd Överförmyndarnämnden 27 Program Giltighetstid 2016-12-31 Plan Riktlinje Verksamhetsplan 2016 Reviderad/Uppdaterad
Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun
Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-08-29 175 Innehållsförteckning Sida Syfte med ledningsplanen 3 Fastställande
Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015
Titel: Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 1 (15) Typ: Plan Giltighetstid: 013 015 Version: 1.0 Fastställd: KF 013-11-13, 138 Uppdateras: 015 Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 Innehållsförteckning 0. Bakgrund
Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål
2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 27 2013-06-10 Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning
NATIONELL RISKBEDÖMNING. 2012-09-06 Johanna Enberg
NATIONELL RISKBEDÖMNING 2012-09-06 Johanna Enberg Nationell riskbedömning EU:s rådslutsatser i april 2011 Rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning i november 2011 Regeringsuppdrag att redovisa
BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna
Ånge kommun BRÅ:s FÖRSLAG Planeringsenheten/lep 2004-09-20 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Principprogram för det brottsförebyggande arbetet samt
Räddningstjänsten Östra Blekinge
Räddningstjänsten Östra Blekinge Arbetsordning för tillsyn Mål för tillsynsverksamheten Utefter ett årligt fastställt tillsynsprogram skall brandskyddet kontrolleras i byggnader eller andra anläggningar.
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Handlingsprogram. enligt lagen om skydd mot olyckor
Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Räddningstjänsten Östra Götaland Linköpings kommun Norrköpings kommun Beslutad i direktionen för Räddningstjänsten Östra Götaland 2011-10-26, 60 Antagen
Följa upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Rådet för folkhälsa, trygghet och säkerhet
1(6) Rådet för folkhälsa, trygghet och säkerhet Plats och tid, Kommunstyrelsens sammanträdesrum, klockan 8.30 12:00 Beslutande Ledamöter Gudrun Sjödin Jonne Norlin Thomas Näsholm Åke Sundin Britt Marie
Krisplan Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2013-2016
Dnr 2.4-969/2014 Krisplan 2013-2016 1. Om krisplanen Krisplanen beskriver hur s krisorganisation är formad, vilket ansvar krisorganisationen har och vilka resurser den har att tillgå. Krisplanen beskriver
Kommunfullmäktige sammanträde 2013-05-07
Kommunfullmäktige Hyltebruk 2013-04-24 Handlingar till Kommunfullmäktige sammanträde 2013-05-07 Kommunfullmäktige Hyltebruk 2013-04-24 KALLELSE Kommunfullmäktige kallas till sammanträde: Plats: Forum,
Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler
Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Ks/2015:532 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Fastställd av
SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING
SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING!! 1 Ambassadör Uppdaterad 8 augusti 2012 Detta är ett material för Hyresbostäder i Norrköping. Copyright ( ) alla rättigheter reserverade
Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.
Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap
Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m. 2010-06-01. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53
Handlingsplan POSOM Gäller fr.o.m. 2010-06-01 Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53 Innehållsförteckning Inledning... 1 Uppdrag... 1 Aktivering... 1 POSOM:s organisation... 1 Befogenheter... 2 POSOM:s
Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19
Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19 4. Räddningstjänstens riskanalyser Under 2006 genomfördes riskinventeringar i kommunernas
Foto: Kristianstads kommun och MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Handlingsplanen är framtagen av Räddningstjänsten i Kristianstads kommun Handlingsplanen fastställs av Kommunfullmäktige 15 mars 2016. Foto: Kristianstads kommun och MSB Myndigheten för samhällsskydd och
Tillsynsplan. Räddningstjänsten. Östra Götaland. Beslutad av förbundsdirektör: 2014-12-12
Tillsynsplan 2015 Räddningstjänsten Östra Götaland Beslutad av förbundsdirektör: 2014-12-12 Inledning Vår verksamhet ska leda till ett säkrare samhälle. Speciella fokusområden är boende, skola, trafik
Ärendets Första giltig- Diarieplandiarienummer
Ärendets Första giltig- Diarieplandiarienummer hetsdatum beteckning 109/05 2005-04-25 170 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ersatte den 1 januari 2004 räddningstjänstlagen
Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)
Räddningstjänsten Öland Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Bakgrund Förr i tiden gick räddningstjänsten brandsyn och kontrollerade allt byggnadstekniskt brandskydd i verksamheten. När Lagen
Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun
Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014
~pmmunstyrelsens handling nr 63/2012 Polismyndigheten i söderman~ands vän _ Katrineholms kommun ~ Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 Avtalande parter Polismyndigheten Södermanland och Katrineholms
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:57 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Produktionsutskottet
Krislednings- och informationsplan
Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...
Arbetsmiljöplan 2016. Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN 2015.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden 2016-12-09 154 Revideras: november 2016
1 Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden Diarienummer: FHN 2015.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden 2016-12-09 154 Revideras: november 2016 2 Innehåll Arbetsmiljöplan 2016... 1 Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden...
SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Ägardirektiv för ElmNet AB
Kommunfullmäktige 2014-02-25 1 (5) Beslutsreferens Gäller från och med KF 2014-03-31, 34 Dnr 2014/60 003 [Ange datum] Ägardirektiv för ElmNet AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen
HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Det internationella hälsoreglementet IHR 2005
Det internationella hälsoreglementet h IHR 2005 IHR 2005 i korthet WHO:s internationella hälsoreglemente Ett legalt bindande ramverk för 194 länder Syftet är största möjliga skydd mot att vissa sjukdomar
Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se
Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande