Risk- och sårbarhetsanalys 2015

Transkript

1 Kommunens risk- och sårbarhetsanalys för 2015 enligt lagkravet i lagen om extraordinära händelser och sammanställd efter kraven i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Anna Nilsson, beredskapssamordnare 0

2 Diarienr Antagen av Kommunstyrelsen , 238 Antagen av Kommunfullmäktige , 129 Ansvarig handläggare: Anna Nilsson Beredskapssamordnare 1

3 Sammanfattning Fagersta kommun risk- och sårbarhetsanalys identifierar och analyserar risker för samhällsstörningar i kommunens verksamheter och inom kommunens geografiska område i enlighet med myndighetens för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter. Kommunen har genomföra risk- och sårbarhetsprocessen enligt en anpassad FORSA modell. Riskerna sorteras in under naturhändelser, störningar i teknisk infrastruktur, smittsamma sjukdomar, olyckor, antagonistiska hot och social oro samt höjd beredskap. En sammanfattning av klimat- och sårbarhetsutredningen identifiering av risker som kan påverkas av ett föränderligt klimat redovisas. Kommunen har identifierat samhällsviktig verksamhet inom kommunen samt kritiska beroenden inom kommunens verksamheter. Identifierade sårbarheter och brister inom krisberedskapen har analyserats samt behov av åtgärder har identifierats. På inget sätt är Fagersta kommuns risk- och sårbarhetsanalys heltäckande och risker, sårbarheter och brister kan ha missats. 2

4 Innehåll Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 5 Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen... 5 Sekretess... 6 Definitioner... 6 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område... 7 Kommunala verksamheter... 8 Beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna i kommunens verksamheter Avgränsningar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen Arbetet med att identifiera risker inom kommunens geografiska område Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Styrel Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Kritiska beroenden i samhällsviktiga verksamheter Kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Identifierade Risker Risker som kan påverka verksamheter i kommunen, både i kommunal regi och inom kommunens geografiska område Naturhändelser Störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem Smittsamma sjukdomar Olyckor Antagonistiska hot och social oro Risker som skulle kunna föranleda utrymning

5 Innehåll Höjd beredskap Totalförsvar- militär och civilt försvar Klimatanpassning Klimatfaktorers påverkan på risker i samhället Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Identifierade sårbarheter inom kommunens geografiska område Identifierade sårbarheter inom kommunal verksamhet Identifierade behov av resurser Elförsörjningen Elektroniska kommunikationer Dricksvatten Informationssäkerhet Identifierade brister i krisberedskap inom kommunens organisation Ledning Samverkan Kommunikation Informationssäkerhet Kompetens Resurser Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Identifierade behov av rutiner Behov av kunskap Behov av samverkan Behov av investeringar eller teknisk redundans

6 Inledning Inledning Att stärka samhällets säkerhet kräver att det som ska skyddas, det som hotar och medlen för att stärka säkerheten ses i ett sammanhang. Det handlar om händelser och förhållanden som kan skada samhällets funktionalitet och som enskilda individer saknar förutsättningar att hantera fullt ut. De övergripande målen för samhällets säkerhet är att värna: - Befolkningens liv och hälsa - Samhällets funktionalitet - Förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Målen för samhällets krisberedskap är att: - Minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor - Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män - Hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö. Risk- och sårbarhetsanalyser är en viktig del i underlagen för att bedöma samhällets krisberedskap men de är även viktiga underlag för beslut, identifierande av behov av åtgärder och en grund till planeringen för kommunens hantering av extraordinära händelser 1. Med extraordinär händelse avses i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser från en kommun eller ett landsting. Kommunerna har en nyckelroll i krishanteringssystemet. Ju bättre kommunerna är på att hantera en kris, desto bättre blir samhället på att hantera större kriser som drabbar många kommuner samtidigt. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen Kommuner ska, enligt 2 kap. 1 i lagen om extraordinära händelser, analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommuner och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet värderats och redovisas i risk- och sårbarhetsanalysen. Syftet med arbetet är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt skapa ett underlag för egen planering. Underlaget utgör även en viktig källa för information till medborgare och anställda, samt är en grund för inriktningen av utbildningar och övningar. Analysen bidrar till att minska samhällets sårbarhet och ökar förmågan att hantera kriser och 1 MSB, Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, sid. 7 5

7 Inledning extraordinära händelser 2. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser är en ständigt pågående process. Sekretess Risk- och sårbarhetsanalyser kan innehålla uppgifter som råder under sekretess. Detta regleras i offentlighets- och sekretesslagens 3 15 och 18 kapitel. I 6 i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, 2015:5, står det att om kommunen bedömer att risk- och sårbarhetsanalysen omfattas av sekretess ska det framgå i rapporteringen vilka dessa uppgifter är. Definitioner Definitionerna är tagna ur Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, 2015:5. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Risk Samhällsviktig verksamhet En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor. - Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Sårbarhet Krisberedskap De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 2 MSB, Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, sid Offentlighets- och sekretsslag, Svensk författningssamling 2009:400 6

8 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Fagersta ligger i nordvästra Västmanland. Närmaste grannkommuner är Norberg, Smedjebacken, Skinnskatteberg och Avesta. Fagersta tätort är byggt i dalgången ner mot Kolbäcksån. Figur 1. Kartbild över Fagersta kommun. Befolkning Fagersta kommun har drygt invånare. Av dessa bor cirka 90 procent i Fagersta tätort. Befolkningen har under de senaste åren ökat något. Kommunen är finskt förvaltningsområde och ungefär 25 procent av befolkningen har finsk anknytning. I Fagersta kommun finns relativt stor del av bostäderna, drygt 60 procent eller drygt 4300 lägenheter, i flerbostadshus och knappt 40 procent, cirka 2650 bostäder, i småhus. Totalt finns runt bostäder i kommunen. Näringsliv Det lokala näringslivet domineras av tung industri, främst inom stål- och metallbranscherna. Seco Tools AB är kommunens största arbetsgivare och tillsammans med Atlas Copco och Fagersta Stainless är arbetsgivare till ungefär hälften av arbetskraften i kommunen. Transportvägar Riksvägar Riksvägen 66 är en av huvudlederna inom kommunen och går mellan Västerås och norska gränsen vid Sälenfjällen. Riksväg 66 passerar rakt igenom det inre skyddsområdet av kommunens huvudvattentäkt (Viksviken). Viksvikens vattentäkt står för vattenförsörjningen i Fagersta tätort men ligger i huvudsak inom Smedjebackens kommun. Riksväg 68 passerar genom Fagersta kommuns centrala delar och går mellan Örebro och Gävle. Konsekvenserna av en trafikolycka kan bli mycket svåra. 7

9 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Hur stor del av trafiken på riksvägarna som utgörs av transporter med farligt gods förs det ingen statistik kring. Järnväg Det finns två linjer av järnväg genom Fagersta, dels den som går från Ludvika mot Västerås, dels den från Gävle mot Örebro. Vid Fagersta Centralstation finns en större bangård. Farligt gods transporteras på järnvägen, hur mycket som passerar kommunen vet man inte. Kommunala verksamheter Fagersta kommun är den tredje största arbetsgivaren i kommunen. Kommunal verksamhet bedrivs inom förvaltningarna, inom kommunalförbund, eller som gemensamma förvaltningar med andra kommuner. Verksamheter inom socialförvaltningen: - Äldreomsorgen, särskilt boende och hemtjänst - Funktionsnedsättning och personlig assistans - Individ och familjeomsorgen, försörjningsstöd och nödvändig myndighetsutövning enligt lag Verksamheter inom Utbildnings- och fritidsförvaltningen: - Skola och barnomsorg - Kostservice Verksamheter inom kommunstyrelseförvaltningen: - Kommunledning och information - Personalkontoret - Upphandling och service Kommunalförbund: - Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) - Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) o Gatuavdelningen Vatten och avloppsenheten o Fastighetsavdelningen o IT - Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU) 8

10 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Gemensamma förvaltningar med andra kommuner: - Löneförvaltningen (FAHNS-kommunerna) - Växeln (Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg) - Norra Västmanlands ekonomiförvaltning (NVE) (Fagersta och Norberg) - Västmanland-Dalarna Miljö och Byggförvaltning (V-Dala) (Avesta, Fagersta och Norberg) 9

11 Beskrivning av arbetsprocess och metod Beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna i kommunens verksamheter Kommunen har utgått ifrån FOIs FORSA 4 modell i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. En enkät skapades för att besvara 4 av FORSAs 6 block. I den första delen av enkäten besvarades FORSAs block 1 verksamhetsbeskrivning och 2 oönskade händelser. Enkäterna besvarades av verksamhetsansvariga i kommunens förvaltningar. FORSAs modellens block 3 och 4 besvarades med hjälp av den andra delen av enkäten eller genom seminarier. Vilken metod verksamhetsområdet använde i besvarandet bestämdes av de verksamhetsansvariga. Risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts inom förvaltningarna på verksamhetsområdesnivå för att sedan sammanställas till en gemensam för kommunens verksamheter. Verksamhetsnära åtgärder har inte följt med in i den sammanställda risk- och sårbarhetsanalysen såvida de inte gäller alla verksamheter eller är av sådan vikt att de bör gälla för alla kommunens verksamheter. Verksamheter med egen risk- och sårbarhetsanalys 5 : - Utbildning och Fritidsförvaltningen o Förskolan o Grundskolan - Socialförvaltningen - Kommunkansliet - Kommunikationsenheten - IT - Växeln Avgränsningar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen I risk- och sårbarhetsarbetet har ett par verksamhetsområden inte deltagit eftersom de inte bedriver någon samhällsviktig verksamhet. Kommunens verksamheter har inte analyserat alla sina identifierade risker utan verksamheterna har valt ut de risker som de anser ha störst påverkan på sin verksamhet. Kommunen har inte heller analyserat alla sina identifierade risker inom det geografiska området utan har valt ut ett par risker som de anser har störst påverkan på kommunens krisberedskap. Kommunalförbunden har inte deltagit i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen under Arbetet med att få in kommunalförbunden och andra samarbetsorganisationer i kommunens riskoch sårbarhetsanalys kommer att påbörjas under FOI, FOIs modell för Risk- och sårbarhetsanalys (FORSA) 5 Verksamheternas egna risk- och sårbarhetsanalyserna är inte antagna. 10

12 Beskrivning av arbetsprocess och metod Södra Dalarnas räddningstjänstförbund gör en egen riskanalys. Arbetet med att identifiera risker inom kommunens geografiska område Kommunen har identifierat och analyserat risker inom kommunens geografiska område på lite olika sätt, dels är risker identifierade inom den kommunala verksamheten och inom kommunens geografiska område, dels används de nationella riskerna identifierade i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps risker och förmågor. 11

13 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet 6 Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras ovan på sidan 5. Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser. Samhällsviktig verksamhet kan vara både en anläggning och tillhandahållande av tjänster 7. Samhällsviktig verksamhet identifieras både inom kommunal regi och inom kommunens geografiska område. Styrels-omgång har varit en viktig del i arbetet att identifiera samhällsviktig verksamhet inom kommunen. Styrel Styrel kan sammanfattas som den planeringsprocess under vilken statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, privata aktörer och elnätsföretag samarbetar för att ta fram underlag för 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser till 4 3. MSB 2015:5, sid MSB, Vägledning för samhällsviktig verksamhet, sid

14 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK). Syftet med styrelsplaneringen är att lindra samhällskonsekvenserna som uppstår om MFK behöver tillgripas vid en eleffektbrist 8. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällssektor Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning - ledningsfunktioner - stödfunktioner Skydd och säkerhet Socialförsäkring Transporter Samhällsviktig verksamhet Elbolag Elnätsbolag Kraftverk Värmeverk Fjärrvärmedistribution Drivmedelsstationer Banker, betalsystem Detaljhandel Tillverkningsindustrier Vårdcentral Äldreomsorg Omsorg av barn Funktionsnedsatta Apotek Veterinär Hemsjukvård Lokaltidning Kommunal information/hemsida/sociala medier Vattenförsörjning Avloppshantering Renhållning Livsmedelsbutiker Livsmedelskontroll Kommunal ledning Myndighetsutövning inom förvaltningarna Polis Räddningstjänst Kriminalvård (SIS) Bevakningsföretag Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Järnvägar Vägar Kollektivtrafik Tabell 1. Samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område klassificerade inom samhällsektorerna. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi 8 Energimyndigheten 13

15 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Lokal ledning Myndighetsutövning inom Socialtjänsten Stöd och omsorg till kommuns äldre och funktionsnedsatta Omsorg av barn Undervisning Vatten/Avlopp Räddningstjänst Information till allmänhet Hemsjukvård 14

16 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Kritiska beroenden återfinns hos de flesta samhällsviktiga verksamheter inom följande områden 9 : Kritiska beroenden kan vara externa, det vill säga beroendet levereras av en extern aktör eller interna, det vill säga beroendet finns inom aktören. Kritiska beroenden i samhällsviktiga verksamheter Kritiska beroendeområden Infrastruktur Verksamhetsnära system Personal Information Kapital, varor och tjänster Kritiska beroenden i verksamheterna El, tele, vatten, lokaler, värme/kyla, kommunikationer Administrativa system, internet, mailsystem Personal, vikarietillgång Leveranser av varor Övrigt Tabell 2. Vilka typer av kritiska beroenden som kan sorteras in i de kritiska beroendeområdena. Kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi Förvaltning Kommunkansliet Samhällsviktig verksamhet Lokal ledning Kritiska beroenden Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, information Utbildning & fritidsförvaltningen Förskola Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt Utbildning & fritidsförvaltningen Grundskola Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt Utbildning & fritidsförvaltningen Kostservice Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt Utbildning & Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, Förvaltningsledning fritidsförvaltningen information Socialförvaltningen Myndighetsutövning Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, inom förvaltningen information Socialförvaltningen Äldreomsorg mm Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt Socialförvaltningen Förvaltningsledning Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, information NVK Vatten och Avlopp Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, kapital varor och tjänster, övrigt Upphandling och Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, IT service information, kapital varor och tjänster Upphandling och Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, Växeln service information Tabell 3. Identifiering av kritiska beroenden i kommunal samhällsviktig verksamhet. 9 MSB, Vägledning för samhällsviktig verksamhet, sid

17 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Kritiskt beroende Internt/Externt Verksamhet Konsekvens Elförsörjning Externt Alla Allvarliga till Katastrofala beroende på verksamhet och längd på avbrottet. Tekniska system Externt och Beroende på verksamhet Begränsade till Alla internt Mycket allvarliga. Vattenförsörjning Externt Alla Dricksvatten Allvarliga till Mycket allvarliga. Kan leda till Katastrofala. Vatten Mycket allvarliga till Katastrofala inom vissa verksamheter. Allvarliga till Mycket allvarliga i andra. Med förvarning Allvarliga. Avlopp Externt Alla Mycket allvarliga Varuleveranser Externt De flesta Allvarliga eller Mycket allvarliga vid långvariga avbrott - Katastrofala Drivmedel Externt Värmeförsörjning Externt Telefoni Internt och externt Hemtjänst Räddningstjänst M.fl. Alla Alla Personal Internt Alla Mycket allvarliga eller Katastrofala Beror på årstid kan vara Mycket allvarliga eller Katastrofala Allvarliga Begränsade till Katastrofala beroende på verksamhet. Lokaler Internt Alla Mycket allvarliga eller Katastrofala Tabell 4. Interna eller externa kritiska beroenden inom kommunala verksamheter och konsekvenser för verksamheten vid avbrott. Konsekvenser Beskrivning Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö Tabell 5. Definitioner av konsekvenser på avbrott inom samhällsviktig verksamhet. 16

18 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Identifierade Risker Identifierade risker Inom kommunal verksamhet Inom kommunens geografiska område Identifierade nationella risker 10, 11, 12, 13 Naturhändelser X X Snöfall X Stormar X 2011 Skogsbrand X 2011 Översvämningar 2011 Skyfall X Ras och skred X 2011 Lerskred 2014 Jordbävningar och vulkanutbrott 2011, 2014 Dammbrott 2011, 2012 Solstormar 2011, 2014 Värmebölja X X 2011, 2012, 2013 Risker för störning i försörjning X Störningar i elförsörjningen X X Störningar i vattenförsörjningen X X 2011 Störningar i avloppssystemet X X Störningar i värmesystemen X X Störningar i telekommunikationen X X Störningar i betalsystemen X 2011 Störningar i tekniska system X X Störningar i livsmedelsförsörjningen X X 2011, 2012 Störningar i läkemedelsförsörjningen X 2011 Störningar i elektroniska X X 2011 kommunikationer Avbrott i transporter och stora X X 2011 transportolyckor Drivmedelsbrist X MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning 11 MSB. Risker och förmågor MSB. Risker och förmågor MSB. Risker och förmågor Analyseras i riskbedömningen som störningar i energiförsörjningen. 17

19 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Identifierade risker Inom kommunal verksamhet Inom kommunens geografiska område Identifierade nationella risker 10, 11, 12, 13 Omfattande störningar i GNSS 2012, 2013 Personalbrist X Smittsamma sjukdomar X X Utbrott 2011 Pandemier 2011, 2013 Epizootier 2011 Zoonoser 2011 Resistenta bakterier och resistens mot 2011 antiviraler Omfattande bränder i byggnader X X 2011 Oljeutsläpp 2011 Angrepp av skadeinsekter 2011 (växtskadegörare) Risker med kemiska ämnen X X 2011 Risker med nukleära och radiologiska 2011, 2013 ämnen Antagonistiska hot Terrorism X 2011, 2013 Cyberattacker X 2011 Hot och våld X Skolskjutning 2012 Risk för instabilitet i samhället och social oro X X 2011, 2013 Tabell 6. Identifierade risker uppställt i om de identifierats nationellt, inom kommunal verksamhet och/eller inom kommunens geografiska område. Identifierade risker inom förvaltningarna Kommunkansliet Växeln IT Utbildning och Fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Elavbrott Problem med tekniska system Intrång Sjukdom Hot och våld Teleavbrott Elavbrott Elavbrott Brand i byggnad Elavbrott Brand Teleavbrott Avbrott på fiber Avbrott i matleveranserna Telefoniavbrott Pandemi Serveravbrott Sjukdom Strömavbrott IT störningar Sjuk personal Brand i byggnad Systemfel Vatten/Avloppsavbrott - Dricksvatten Väder - Allt Vatten Servrarna ligger Sjukdom/ Pandemi nere Farligt utsläpp Sjukdom 18

20 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Kommunkansliet Växeln IT Socialförvaltningen Teknisk utrustning ligger nere Dödsfall i Samhällsstörningar personalen Naturhändelser Dricksvattenavbrott Internetavbrott Ingen tillgång till radio och tv Kommunikationsavbrott i Rakel Epizooti Olyckor Transportstörning Leveransstörningar av posten Mailsystemet nere Tabell 7. Förvaltningarnas identifierade risker. Naturhändelser Översvämning Brand Olyckor Hot och våld Attentat Naturkatastrof Pandemi Inbrott/ skadegörelse Strejk/Lockout Utbildning och Fritidsförvaltningen Störningar i transportsystemen Analyserade risker inom förvaltningarna Kommunkansliet Växeln IT Sjukdom IT-störningar Elavbrott IT störningar Elavbrott Sjukdom/ Pandemi Utbildning och Fritidsförvaltningen Sjukdom/ Pandemi Vattenavbrott - Vatten-försörjningen - Otjänligt dricksvatten Socialförvaltningen Hot och våld Sjukdom/ Pandemi Brand i byggnad Teleavbrott Brand i byggnad Brand i byggnad Brand i byggnad Naturhändelser Sjukdom/ Pandemi Brand i byggnad Värmebölja Översvämning/ Skyfall Cyberattacker/ Intrång Hot och våld Tabell 8. Förvaltningarnas och gemensamma enheters analyserade risker. 19

21 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Risker som kan påverka verksamheter i kommunen, både i kommunal regi och inom kommunens geografiska område Naturhändelser Snöoväder 15 Snöfall orsakar inte några större problem i Sverige, men när det faller stora mängder snö på kort tid och om det samtidigt blåser kraftigt kan det få allvarligare konsekvenser. Snöstormar orsakar vanligen mer besvär i södra Sverige än i norra Sverige. Snöstormar kan orsaka vissa problem i kommun eftersom de kan påverka framkomligheten på vägar. Bristande framkomlighet kan leda till konsekvenser för bland annat hemtjänst och räddningstjänst. Stormar 16 Kraftiga stormar har dragit in över Sverige många gånger genom århundradena. Det är oftast södra delen av landet som drabbas hårdast. Höst- och vinterstormarna uppstår vid temperaturkonstraster mellan norr och söder. Kontrasten är som störst vid den så kallade polarfronten, som markerar gränsen mellan kallare luft i norr och mildare i söder, och som under höst och vinter brukar sträcka sig över just södra Sverige. Stormar kan orsaka problem i kommunen om de orsakar problem med framkomlighet på vägar eller om de slår ut elförsörjningen. Isstorm kallas det förhållande då vindar i kombination med nederbörd skapar isbildning på mark, byggnader och elledningar. Isstorm skulle kunna orsaka stora problem i kommunen. Skogsbrand 17 I Sverige inträffar varje år cirka bränder i skog och mark. En till två gånger per decennium har Sverige haft somrar med omfattande skogsbränder. De vanligaste orsakerna till skogsbränder är i normala fall mänskliga aktiviteter som avverkning, lägereld och lek med eld. Även naturliga fenomen som blixtnedslag bidrar till skogsbränder. I Sverige medför en skogsbrand framförallt ett problem om den på något sätt påverkar samhällsviktig verksamhet. Ett varmare klimat kan medföra att säsongen för brand i vegetationen förlängs, liksom att det geografiska utbredningsområdet riskerar att bli större än idag. Skogsbrändernas antal kan då komma att öka. Antalet dagar med hög risk för skogsbränder förväntas öka framför allt i södra Sverige. 15 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid

22 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Den 4 augusti 2014 drabbades Fagersta kommun av den stora skogsbranden i Västmanland. Flera hundra medborgare fick utrymmas och fastigheter brann ner. Tågtrafiken påverkades och samhällsviktig verksamhet fick flyttas till andra lokaler. Översvämningar 18 I genomsnitt drabbas Sverige av en större översvämning vart femte år. Vanligtvis sammanfaller översvämningarna med snösmältningen, vilka kan förvärras i kombination med regn. Allt oftare förorsakar riklig nederbörd översvämningar vid andra tidpunkter på året. Även intensiv nederbörd som kan uppstå vid åskskurar och stillastående fronter orsakar översvämningar på en relativt kort tid, dock vanligen i ett begränsat geografiskt område. Det finns flera områden inom kommunen som kan översvämmas vid höga flöden. Skyfall (pluviala översvämningar) 19 Skyfall kallas det då en större mängd nederbörd faller under kort tid. SMHIs definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut. Nästan alla skyfall sker under sommaren och i samband med kraftiga skurar. Konsekvenserna av skyfall är som störst när det kommer mycket regn under en kort tid, då vattnet inte hinner rinna undan utan fyller (och skadar) till exempel dagvattensystem och vägtrummor, fyller upp och bräddar vattendrag samt skapar små sjöar i bebyggelsen. En skyfallskartering för Fagersta tätort togs fram under 2014 av SMHI på uppdrag av länsstyrelsen. Figur 2. Skyfallskartering över Fagersta tätort. Rosa = djup 0,2 m, Rött = djup 1 m. 18 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid Länsstyrelserna, Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Skyfall i nutid och framtid. 21

23 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Ras och skred 20 Skred definieras som en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse och förekommer vanligtvis i silt- och lerjordar i anslutning till vattendrag, sjöar och kustlinjer. Vid ras är det block, stenar, grus- och sandpartiklar som kommer i rörelse. Ras är vanliga där vattendrag har eroderat marken samt vid branta bergslänter med sprucket och vittrat berg. Både ras och skred kan vara en följd av naturliga erosionsprocesser men kan även orsakas av mänsklig verksamhet, t.ex. byggnationer och skogsavverkning. Figur 3. Kartering över områden där det finns förutsättningar för erosion, ras och skred. (Erosion grönt, ras och skred orange) Dammbrott 21 Det finns omkring dammar i Sverige och ungefär har uppförts för vattenkraftändamål. Ett dammbrott beskrivs som ett genombrott i en damm, en del av en damm eller dess grundläggning som resulterar i en okontrollerad och hastig utströmning av uppdämt vatten. Dammbrott kan orsakas av en mängd olika händelser. Det kan vara höga flöden som gör att vattnet strömmar över, svagheter i dammen eller i grundläggningen som gör att dammen brister, en jordbävning eller ett jordskred. Dammen kan även brista som en konsekvens av skadegörelse. 20 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid

24 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Värmebölja I och med klimatförändringarna blir värmeböljor allt vanligare, både i Sverige och globalt. Vi kommer att få uppleva kraftigare och mer långvariga värmeböljor, och de kommer att förekomma oftare än vi är vana vid nu. En värmebölja som tidigare har inträffat vart tjugonde år i Sverige riskerar att inträffa en gång per tredje eller femte år i slutet av seklet och att temperaturerna under dessa kan komma att överstiga 40 C i de södra delarna av Sverige enligt forskare vid SMHI (Sveriges metereologiska och hydrologiska institut) 22. En värmebölja kan definieras på olika sätt men med den definition som SMHI använder för Sverige innebär den en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck 23. Vid torrt och varmt väder ökar brandrisken i skog och mark. Åska såväl som oaktsamhet vid grillning kan då lätt orsaka bränder. Värmeböljor ökar därmed trycket på räddningstjänst vad gäller bränder och sjuktransporter. Högre temperaturer innebär även att kraven på hantering av exempelvis livsmedel ökar. Hanteras inte hygienen på rätt sätt ökar risken för bakterietillväxt och smittspridning. Kraven ökar därför på både förvaring, transporter och annan hantering av livsmedel. Brist på vatten påverkar också primärproduktionen genom djurutfodringen. Värmeböljor stressar djuren, vilket medför att det är extra viktigt att djuren har tillgång till vatten och att det finns tillräcklig ventilation i djurstallarna. Värmen möjliggör dessutom en ökad bakterietillväxt i ytvattentäkter. Låga grundvattennivåer och sjunkande vattennivåer i sjöar och vattendrag leder på vissa ställen till att brunnar sinar, och det blir brist på vatten för hushållsbruk och för bevattning 24. Påverkan av värme på samhällsviktiga sektorer 25 Samhällssektor med ingående samhällsfunktioner Energiförsörjning produktion av el distribution av el produktion av fjärrvärme distribution av fjärrvärme produktion av bränslen och drivmedel distribution av bränslen och drivmedel m.m. Påverkan av värmebölja Möjliga effekter: Eldistributionen i lokala och regionala nät kan påverkas av en värmebölja till följd av att komponenter (t ex transformatorer) inte kan kylas tillräckligt och att ledningar expanderar. Möjliga åtgärder: Se över kylning, ökad redundans, röja ledningsgator, övervaka värmen i kablar med sensorer. 22 MSB, Värmens påverkan på samhället en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja. MSB870, sid SMHI:s Faktablad nr , Värmeböljor i Sverige 24 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid MSB, Värmens påverkan på samhället en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja. MSB870, sid

25 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Samhällssektor med ingående samhällsfunktioner Hälso- och sjukvård samt omsorg akutsjukvård läkemedels- och materielförsörjning omsorg om»» barn»» funktionsnedsatta»» äldre primärvård psykiatri socialtjänst smittskydd för djur och människor m.m. Kommunalteknisk försörjning dricksvattenförsörjning avloppshantering renhållning väghållning m.m. Livsmedel distribution av livsmedel primärproduktion av livsmedel kontroll av livsmedel tillverkning av livsmedel m.m. Skydd och säkerhet domstolsväsendet åklagarverksamhet militärt försvar kriminalvård kustbevakning polis räddningstjänst alarmeringstjänst tullkontroll gränsskydd och immigrationskontroll bevaknings- och säkerhetsverksamhet m.m. Transport flygtransport järnvägstransport sjötransport vägtransport kollektivtrafik m.m. Påverkan av värmebölja Möjliga effekter: Människor mår dåligt, dödligheten ökar. Möjliga åtgärder: Identifiera sårbara grupper, checklistor, råd, information, beredskapsplaner, personalbemanning, samverkan, geografiska informationssystem, förvara läkemedel svalt. Möjliga effekter: Större bakterietillväxt i dricksvatten, torka kan orsaka vattenbrist, problem för djurbesättningar vid vattenransonering, luktande sopor. Möjliga åtgärder: Inför rutiner för information vid vattenbrist, praktiska och tekniska åtgärder. Möjliga effekter: Kylanläggningar kan haverera à kasserad mat alternativt matförgiftning, okunnighet bland sommarpersonal, hur konsumenten hanterar maten, minskad mjölkproduktion, fiskdöd i fiskodlingar. Möjliga åtgärder: Ökad tillsyn, information till allmänheten. Möjliga effekter: Mer bråk och misshandel under en värmebölja, risken för skogsbrand ökar, evakuering av stillastående tåg, ökad belastning på personal, ökat antal drunkningsolyckor. Möjliga åtgärder: Samverkan, krisinfo, rutiner, planering. Möjliga effekter: Solkurvor, isolatorer och transformatorer inom järnvägen känsliga, många små fel underhåll, asfaltsblödning, överhettade fordon, komfortproblem med varma bussar och tåg. Möjliga åtgärder: Öka underhållet, se över kylda utrymmen, information till passagerare, kylning i bussar. Tabell 9. Vad som enligt svenska studier kan hända inom olika samhällssektorer till följd av en värmebölja. De sektorer som inte påvisa påverkan av värme redovisas inte i tabellen. 24

26 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Jordbävningar, vulkanutbrott och solstormar Jordbävningar 26 Litosfären, som är jordens översta skikt, är uppdelat i flera plattor som är i ständig rörelse. När plattorna krockar eller skaver mot varandra kan det ge upphov till jordbävningar och vulkanutbrott. Emellanåt upplever Sverige vissa seismiska aktiviteter och det förekommer ungefär jordbävningar per år. De flesta av dessa är av magnituden 2,0 på Richterskalan och kan endast registreras av seismiska mätstationer. Ungefär en gång per år sker dock en jordbävning som har en magnitud på över 3,0, vilket brukar ge tydliga känningar. Jordbävningarna kan orsaka skador på byggnader och ge upphov till ras. Bland annat har skalv orsakat ras i gruvor. Risken för jordbävningar i Fagersta kommun är av liten betydelse. Vulkanutbrott 27 Även då det inte finns aktiva vulkaner i Sverige, kan vulkaniska aktiviteter från andra länder orsaka effekter, framför allt från Island. Utbrottsmaterial såsom vulkanaska och svaveldimma har flertalet gånger nått Sverige i historisk tid. I dagens samhälle påverkar vulkanutbrotten framför allt flygtrafiken, inkl. luftburna sjukvårdstransporter, men kan även orsaka hälsoeffekter och miljöproblem. Vulkanisk svaveldimma kan uppkomma vid vulkanutbrott då vulkaniska gaser förs upp i troposfären. Svaveldimmorna blir ofta geografiskt begränsade och dimmans varaktighet kan pågå under några dagar till veckor, och i månader i några fåtal fall. Svavelföreningarna i dimman skapar irritationer och andningssvårigheter när de inandas. Föreningarna kan också orsaka hjärt- och kärlsjukdomar genom att påverka blodets viskositet samt skapa nervretningar som kan påverka hjärtrytmen. Betesdjur kan även få i sig svavelföreningar och toxiska metaller genom betet. Växtlighet riskerar att vissna på grund av vävnadsdöd och skogar kan få kroniska skador om de utsätts under en längre tid, speciellt barrträd 28. Vulkanutbrott skulle kunna påverka Fagersta kommun indirekt eftersom ett utbrott kan påverka flygtrafiken. Solstormar 29 Solstormar är samlingsnamn för två typer av rymdväder som solen skapar och som kan orsaka störningar; geomagnetiska stormar och solar flares. Vid kraftiga utbrott på solen slungas plasmamoln bestående av laddade partiklar ut. Om plasmamolnet träffar jorden kan energi från dess magnetfält överföras till jordens magnetosfär och en geomagnetisk storm kan bildas. Vid solar flares skickas strålning ut från solen med frekvenser från radiovågor och upp till gamma- 26 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid MSB, Risker och Förmågor 2014 Scenarioanalyser. MSB819, sid.34 & MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid

27 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område strålning. Om strålningen riktas mot jorden kan den bland annat störa radiokommunikation och satelliter. Magnetfälten inducerar elektriska strömmar i jordytan vars ledningsförmåga varierar på grund av underlagets egenskaper. Strömmarna söker sig till material med god ledningsförmåga, vilket till exempel kan vara kraftledningar, kommunikationskablar, järnvägsräls och olje- och gasledningar. Elnätet är framför allt sårbart då geomagnetiskt inducerade strömmar tar sig in i kraftledningar och passerar transformatorer, där det kan ge upphov till oönskade höga strömmar som kan leda till ökad temperatur i systemet och skada utrustning Solstormar kan ha påverkan på kommunen om det skulle uppstå problem i elförsörjningen eller störningar i radiokommunikation eller satelliter. Det är en nationell risk som skulle påverka hela samhället. 26

28 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i elförsörjningen 30 Det finns ett antal orsaker till större elavbrott, t.ex. väderrelaterat så som storm, snö, regn eller åska, tekniska fel så som överlaster, materialfel och kortslutningar, eller handhavandefel så som skador i samband med grävarbeten etc. Följder som kan bli resultatet är bland annat utkylda lokaler och boenden, utslagen telekommunikation, begränsad framkomlighet på vägar, utrustning inom vård och omsorg så som lyftar och trygghetslarm etc. slutar att fungera. En stor del av den kommunaltekniska försörjningen och infrastrukturen i vårt samhälle är beroende av el på ett eller annat sätt. Konsekvensen av detta är att kommunen måste säkerställa samhällsviktiga verksamheter så som vatten- och avloppshantering, värmeproduktion och social omsorg. Svenska Kraftnät förvaltar och driver det s. k stamnätet, det vill säga kraftledningar för 220 kv och 400 kv med tillhörande anläggningar. Det svenska elnätet kan liknas vid ett vägnät där det finns motorvägar, riksvägar och lokalvägar. Stamnätet jämförs med motorvägar där elen transporteras från de stora kraftverken till de regionala elnäten som jämförs med riksvägar. Från regionnäten distribueras sedan elen till lokalnäten som jämförs med lokalvägar för att slutligen nå elanvändarna. I Fagersta kommun är det VB energi och Vattenfall som är nätägare. Fagerstas lokalnät matas från en mottagningsstation. Till mottagningsstationen finns möjlighet till tre reservmatningar, en från Vad, en från Viksberg samt en från Ängelsberg. Reservmatningarna klarar inte hela effektbehovet och därför kan inte lokalnätet anses skyddat genom fullständig redundans. Ledningsnätet inom Fagersta kommun är cirka 600 km och betjänar anslutningspunkter och omkring abonnenter. Cirka 80 procent av lokalnätet består av jordledningar. VB Energi synar alla större luftledningar årligen. 30 Risk- och sårbarhetsanalys Fagersta kommun

29 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Figur 4. Fördelning mellan jord- och luftledningar i Fagersta kommun. En svaghet i nätet är att det endast finns en matningspunkt till regionnätet. Om det blir avbrott i matningen till regionnätet kommer även lokalnäten som är anslutna till regionnätet att bli strömlösa. Vid grävarbete och vid arbetet med trädfällning förekommer olyckshändelser då åverkan inträffar på anläggningar. Åverkan på anläggningarna i kommunen förekommer inte i någon större utsträckning utan det sker främst i form av kopparstölder och klotter. De två vanligaste orsakerna till oplanerade elavbrott är grävarbeten eller åska. Störningar i värmeförsörjningen 31 VB Energi, som ägs av Vattenfall AB, Ludvika kommun och Fagersta kommun, svarar för fjärrvärmeproduktionen i Fagersta. Produktionen i Fagersta sker i värmeverket Craboverket och till största delen med biobränslen. Detta kompletteras med gasol, olja och el. Det stora flertalet av småhusen i Fagersta är inte anslutna till fjärrvärmenätet. Socialförvaltning Särskilda boenden ansågs sårbara för avbrott i värmeförsörjningen och konsekvenserna för boende och personal är beroende av årstid och händelsens längd. Under sommarhalvåret är det mindre kännbart medan det under vintern kan bli katastrof. Dagliga verksamheter kan stängas men inte boenden. Även att varmvatten saknas kommenteras i enkätsvaren. Personer i eget boende kan behöva evakueras om värmeförsörjningen inte går att upprätthålla. 31 Risk- och sårbarhetsanalys Fagersta kommun 2011, kap. 12 Värme. 28

30 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Utbildning- och fritidsförvaltningen Årstiden avgör vilka konsekvenserna blir. Acceptabel temperatur är nödvändig för att bedriva verksamheten. Vintertid kan det bli aktuellt att avbryta verksamheten efter 6 timmar. Fagerstahallens reningsverk till bassängerna slutar att fungera då fjärrvärmen upphör. Störningar i vattenförsörjning 32 Dricksvattnet för Fagersta tätort har sitt ursprung i behandlat grundvatten från Färnaåsen som kombineras med inducerad infiltration 33 från sjön Barken. Vattnet överförs via en överföringsledning till vattenverket vid Saxen. Ängelsberg försörjs med dricksvatten via en anläggning som tar grundvattnen ur två stycken bergborrade brunnar. På landsbygden sker en stor del av vattenförsörjningen genom enskilda anläggningar alternativt mindre gemensamhetsanläggningar. Avloppsvattnet från Fagersta tätort samt delar av Ängelsberg leds till avloppsreningsverket i Västanfors. På landsbygden finns enskilda avloppsanläggningar. Dricksvattenförsörjningen kan påverkas genom sabotage, olycka samt smittat vatten. Om en smitta inträffar kommer informationsbehovet vara en stor utmaning för Fagersta kommun. De mest troliga orsakerna till vattenbrist är: - En kontaminering av någon av kommunernas vattentäkter - En gräv-/borrolycka då försörjningsledningar går av - En kontaminering genom sammankoppling mellan kommunens distributionssystem och enskild vattentäkt - Ett större elavbrott där reservkraft inte finns i erforderlig utsträckning Socialförvaltningen Mest sårbart är dricksvattenförsörjningen i särskilda boenden, verksamheter som bör prioriteras vid ett längre vattenavbrott. Bristande vattenförsörjning kommer att innebära dålig hygien och hälsovård med risk för smittspridning som följd. I ett större antal enkätsvar kommenterades t.ex. att vatten- försörjningen måste komma utifrån och köras till de olika verksamheterna och att det efter hand blir ett sanitärt problem att det inte går att spola i toaletterna. Utbildnings- och fritidsförvaltningen Efter sex timmars avbrott på vattenförsörjningen anses det vara en sanitär olägenhet på förskolor och skolor. Konsekvenserna kan lindras med tillfälliga vattentankar. Vid Kostservice påverkas 32 Risk- och sårbarhetsanalys Fagersta kommun 2011, kap. 13 Vatten. 33 Definition: Inducerad infiltration: inträngning av ytvatten från sjöar och åar genom avsänkning av grundvattenytan i angränsande sand- och grusavlagringar Knutsson, Gert & Morfeldt, Carl-Olov, 1993: Grundvatten. Teori & tillämpning. Svensk byggtjänst, Stockholm. 29

31 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område hela verksamheten av störningar i vattenförsörjningen. Varar avbrottet mer än 12 timmar kan verksamheten inte fortsätta. För att minska konsekvenserna kan åtgärder vidtas exempelvis, tillfälliga vattentankar, användande av engångsmaterial och färdigberedda produkter. Störningar i elektroniska kommunikationer 34 Elektroniska kommunikationer omfattas övergripande av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning, som telekommunikationer, internet och radio. Elektroniska kommunikationer används i allt från telefonsamtal, informationsutbyte och informationssökning till finansiella transaktioner, styrning och övervakning av industriella processer. De elektroniska kommunikationerna är tillsammans med el avgörande för att upprätthålla en normal funktion i samhället. Verksamheter drivs av el och de styrs och kontrolleras med stöd av elektroniska kommunikationer. Det kan finnas många skäl till avbrott i elektroniska kommunikationer. Det kan handla om handhavandefel, avgrävning av kommunikationsledningar, annan fysisk åverkan och brist i redundans men även om dataintrång och andra avsiktliga avbrott som terroristattacker mot kommunikationsinfrastruktur, ITrelaterade attacker i form av virus, maskar eller trojaner, obehörig avlyssning eller förändring av information under överföring. För de elektroniska kommunikationerna är också det ökade beroendet av mobila kommunikationsnät och internationaliseringen stora risker. Kommunen påverkas av störningar i elektroniska kommunikationer genom att verksamheter är beroende av telefoni, mobiltelefoni, mailsystem och tillgång till internet. Även verksamhetsnära system är till stor del beroende av fungerande elektroniska kommunikationer. Störningar i elektroniska kommunikationer är även en stor risk för övriga delar av samhället inom kommunen. Störningar i transporter 35 Många funktioner i samhället är beroende av fungerande transporter. Transport är ett omfattande begrepp och inte enbart den fysiska transporten utan täcker även in infrastruktur, trafikstyrning och drift samt tjänsteproduktion. Ett omfattande avbrott i transporterna eller ett avbrott i en transportnod, t.ex. i en hamn eller vid en flygplats kan få förödande konsekvenser i samhället. Störningar i transporter kan påverka verksamheter inom kommunen i stor grad eftersom de är beroende av leveranser. Långvariga störningar i viktiga leveranser skulle kunna leda till stora problem inom samhällsviktig verksamhet. 34 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, s